Återanvändning – det resurseffektiva
alternativet
En granskning av Malmö stads arbete för återanvändning av
möbler
Re-use – The Alternative That is
Resource Efficient
A Review of Malmö city’s work for Re-use of Furniture
Viktoria Olsson och Frida Paninder
Miljövetenskap
Kandidatuppsats 15 HP VT 2018
Sammanfattning
I Sverige har mängden grovavfall ökat de senaste åren. Grovavfall är avfall från hushåll såsom möbler och byggmaterial. Enligt svensk lagstiftning och EU:s avfallshierarki bör återanvändning av produkter prioriteras för att förebygga att avfall uppstår. Genom att
återanvända produkter främjas miljön samtidigt som det har sociala och ekonomiska fördelar. Varje kommun i Sverige ska ha en avfallsplan som innehåller åtgärder som ska vidtas för att minska avfallets mängd, samtidigt har varje kommun ansvar för omhändertagandet av hushållens grovavfall. Syftet med studien har varit att granska Malmö stads arbete för
återanvändning för att presentera möjliga förbättringsförslag. Två separata undersökningar har utförts. Innehållsanalys användes för att granska hur Malmö stad främjar återanvändning och enkäter delas ut till invånarna i Malmö stad för att undersöka hur de upplever Malmö stads arbete med återanvändning. Resultatet visade att en del av Malmö stads arbete nått invånarna i Malmö. Vi har dock identifierat brister i Malmö stads kommunikation. Vidare var det brist på tillgänglighet och infrastruktur vilket är delar som ingår i Malmö stads strategier och arbete. Förbättring inom kommunikation kan ske genom att vid varje tillfälle som är möjligt
kommunicera om återanvändning och en inflytelserik grupp kan tillsättas för att vägleda arbetet. Styrmedlet pay-as-you-throw införas på återvinningscentralerna för att människor ska använda sig av andra bortskaffningsmetoder. Dessutom bör Malmö stads interna arbete för återanvändning via Malvin kommuniceras för att exemplifiera arbetet och därmed inspirera.
Abstract
The total amount of bulky waste has increased in the past years. The Swedish term grovavfall means bulky household waste which includes furniture and building materials. Re-use of products should be a priority to minimize waste according to Swedish law and the EU:s waste hierarchy. Reusing products is not only beneficial for the environment, but also has social and economic advantages. Every municipality in Sweden has the responsibility to constitute a waste management plan, which should include an action plan to minimize the amount of waste. At the same time the municipalities are responsible to handle the grovavfall created by households. The purpose of this study was to review Malmö city’s work with re-use to be able to present ways to improve their work. Content analysis by Malmö city’s waste management plan was used to understand how the city tries to improve re-use by the residents in the city. To see how the residents are experiencing the work by the city, we distributed surveys. The result of this study shows that some work by Malmö city has reached the residents. However, we have identified some deficits in Malmö city's communication. Infrastructure and
accessibility was perceived as difficulties linked to re-use, which both are included in Malmö city's strategies and work. By communicate about re-use at every opportunity possible
Malmö’s communication could improve, an influential group could also be established to guide the work. Furthermore, pay-as-you-throw could be introduced at recycling center to influence people to choose other disposal methods than to discharge. In addition, the internal work for re-use by Malmö through Malvin should be communicated to exemplify the work and inspire others.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställning ... 2
Forskningsbakgrund ... 3
Avfallets historiska utveckling i Sverige ... 3
Svensk avfallspolitik ... 4
Generations- och miljömål ... 4
Avfallshantering- och system ... 5
Återvinningscentraler ... 5 Second hand-butiker ... 5 Styrmedel ... 7 Juridiska styrmedel ... 7 Ekonomiska styrmedel ... 8 Informativa styrmedel ... 9 Kommunalt arbete ... 10 Teori ... 11 Kapitalism ... 11 Kotters teori ... 12
Defra’s behaviour change 4E ... 14
Metod ... 15
Enkätundersökning ... 15
Innehållsanalys ... 16
Malmö stad ... 17
Innehållsanalys ... 17
Malmö stads arbete för återanvändning ... 17
Malmö stads strategier för att nå avfallsplanens mål ... 18
Enkätundersökning ... 19
Återanvändning i Malmö stad ... 26
Tillgänglighet ... 26
Kommunikation ... 27
Samverkan, investeringar och innovation ... 27
Styrmedel ... 28
Efterfrågan ... 28
Möjliga förbättringsförslag till Malmö stad utifrån Defra’s 4E ... 29
1
Inledning
Människor har länge alstrat avfall (McNeill, 2003) och från det att människor började bo i byar och städer har avfallsfrågor varit ett samhällsproblem (Falck, 2013). Enligt Miljöbalken (15 kap. 1 §) definieras avfall som: ”Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med”. Under modern tid har avfallsmängderna ökat i takt med ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion, samtidigt som resurserna i avfallet inte nyttjas på ett resurseffektivt sätt (Naturvårdsverket, 2012). Den ökade mängden avfall har i sin tur lett till utvecklad avfallshantering (Chen, Pang, Zhang & Li, 2014).
Grovavfall är avfall från hushållet som inte får plats i en plastpåse på grund av mängd eller storlek, exempelvis möbler och byggmaterial (Sysav, 2017b). I Sverige har mängden grovavfall ökat de senaste åren (Avfall Sverige, 2018c) och år 2016 slängdes 173 kg
grovavfall per person (Avfall Sverige, 2017). Det går inte att eliminera allt avfall men utifrån resursanvändning är det oftast bättre att återanvända alla typer av produkter (Falck, 2013) eftersom återanvändning minskar tillverkning av nya produkter (Naturvårdsverket, 2012). Möbler ger störst miljövinst vid återanvändning eftersom de inte har någon resursförbrukning under användningsfasen (Vinka, 2015). Genom att återanvända möbler och undvika
tillverkning av nya produkter sparas flera ton koldioxid som annars hade lett till ökad växthuseffekt (LCRN, 2008). En stor mängd av det grovavfall som kasseras på
återvinningscentralerna fyller fortfarande en funktion men byts ut på grund av att ägaren efterfrågar nya samt modernare produkter (Hornborg, 2012). Sverige är ett av de ledande länderna i EU när det kommer till material- och energiåtervinning (Naturvårdsverket, 2012) men enligt svensk avfallslagstiftning samt EU:s avfallshierarki bör återanvändning prioriteras innan återvinning (Miljöbalken 15 kap. 4 §).
EU:s avfallshierarki är en övergripande utgångspunkt inom hela EU, vilket innebär att samtliga EU länders avfallslagstiftning ska följa den. Avfallshierarkin inom EU är ett sätt att förebygga att avfall uppkommer samt bestämmelser om hur avfall ska prioriteras, se figur 1. Första steget är att avfall ska förebyggas, om det är möjligt. Därefter återanvändas, återvinnas, energiåtervinnas och till sist deponeras (European Commission, 2016). Enligt Europeiska Kommissionen (2016)avser ‘återanvändning’ i EU:s avfallshierarki: “any operation by which
products or components that are not waste are used again for the same purpose for which they were conceived” (s. 9).
2
Figur 1. Modell för prioritetsordning enligt avfallshierarkin (Lundmark och Samakovli, 2011).
Enligt EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG) krävs det att varje medlemsland utformar en avfallsplan. I Sverige ska varje kommun ha en renhållningsordning med avfallsföreskrifter och en avfallsplan. Avfallsplanen beskriver de åtgärder som bör tas för att minska avfallets mängd och farlighet i kommunen. Det är även kommunen som har ansvar för
omhändertagandet av hushållens grovavfall (Naturvårdsverket, 2012). Lokala myndigheters avfallsförebyggande arbete är något som sällan blivit studerat i tidigare vetenskaplig
forskning (Hutner, Thorenz och Tuma, 2017).
Syfte och frågeställning
Studien var avgränsad till att undersöka återanvändning av möbler i Malmö stad. Med vår studie avsåg vi att granska hur Malmö stad arbetar med återanvändning för att få en djupare förståelse om vilka förbättringar som krävs. Vi har även undersökt om det idag finns en villighet att köpa begagnade möbler eftersom våra förslag på förbättringar har påverkats av respondenternas vilja att handla begagnat. De frågeställningar vi besvarar är följande:
- Hur arbetar Malmö stad för återanvändning av möbler och hur upplevs arbetet av invånarna? - Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra återanvändningen av möbler i Malmö stad?
3
Forskningsbakgrund
I forskningsbakgrunden presenteras avfallets historiska utveckling, de mål som möbelavfall omfattas av, avfallssystem, hantering och styrmedel. Det görs med anledning för att senare kunna utvärdera Malmö stads arbete med återanvändning.
Avfallets historiska utveckling i Sverige
Avfallshanteringen har förändrats under tid, från att slänga sopor utanför sitt hus till att gräva ner dem i avfallsgropar. Likaså har synen på avfall förändrats. Förr ansågs soporna vara en resurs då det användes som gödsel till böndernas åkermark, till skillnad från idag, då en stor del av vårt avfall deponeras (Falck, 2013).
År 1834 nådde koleraepidemin Sverige och minst 15 000 människor dog under sex år.
Smittspridningen kopplades till avföringsavfall. Det gjorde att avfallsfrågan hamnade högt på den politiska agendan och arbetet för en “modern” renhållning och avfallshantering
påbörjades i Sverige. Avfallshanteringen började skötas av kommunerna och trottoarer började byggas för att minska direktkontakt med avfallet. Trätunnor infördes för att förvara hushållsavfall som sedan ställdes ut av medborgarna i städerna. Avfallet i tunnorna bestod av organiskt material vilket gjorde att kommunerna kunde sälja det vidare till bönderna. Det avfall som bestod av metall och glas såldes till personer som samlade och återvann materialet. Intäkterna från avfallet som såldes till lantbruket kunde hålla ner skattekostnaderna för
renhållningen (Falck, 2013). När infrastrukturen i resten av världen hann i kapp
urbaniseringen började länder frakta avfallet till andra städer där tippningsavgiften var lägre och där vissa länder såg avfallet som en resurs och förvandlade det till byggmaterial (McNeill, 2003).
Under 1900-talet övergavs återanvändningen av avfall och istället undveks kontakt med avfallet. Sopnedkast infördes i vissa bostadskomplex för att det ansågs vara både hygieniskt och praktiskt. År 1930 påbörjades avfallsinhämtning med specialbyggda lastbilar. Det mesta av avfallet som samladesin, hamnade på deponier och ibland skedde förbränning när det blev överfullt (Falck, 2013).
År 1975 introducerades avfallshierarkin i Europeiska unionens avfallsdirektiv (Williams, 2015). Syftet med avfallshierarkin är att skydda miljön, bevara naturresurser och minimera
4 avfallsmängden. Direktivet om avfallshierarkin uppdaterades år 2008 och samtliga EU länder var tvungna att anta hierarkin i sin lagstiftning.
Svensk avfallspolitik
Generations- och miljömål
Naturvårdsverket (2012) presenterar en vision om att vara ett resurseffektivt samhälle till år 2020. Återanvändning står i fokus för att uppnå visionen. Det nationella generationsmålet är ett övergripande mål för miljöpolitiken och innefattar att ”till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Miljöpolitiken ska bland annat riktas så att “kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen” och “god hushållning sker med naturresurserna” (SOU 2012:56).
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd det svenska miljöarbetet ska sträva mot och uppnås inom en generation, till år 2020. Avfallets miljöpåverkan har inverkan på flera av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd
miljö är de mål som huvudsakligen påverkas av avfallshanteringen i Sverige. God bebyggd miljö behandlar främst avfallsfrågan genom att avfall ska förebyggas och återvinnas för att
minimera påverkan på människa och miljö (Naturvårdsverket, 2012). Ett mål inom God
bebyggd miljö är att avfallsmängderna inte ska öka, något som konstaterats bli svårt att hålla
5
Avfallshantering- och system
Återvinningscentraler
I Sverige finns det 580 återvinningscentraler som sammantaget får 27 miljoner besök per år. I nuläget samarbetar 25 återvinningscentraler med hjälporganisationers second
hand-verksamheter (Avfall Sverige, 2018 a). SYSAV i Malmö stad samarbetar bland annat med butikskedjan Myrorna (SYSAV, 2017a). Partnerskap mellan kommuner och lokala
återanvändningsorganisationer kan öka återanvändning av produkter genom att placera insamlingsfack i bostadshus eller offentliga områden (Fortuna & Diyamandoglu, 2017; Van Ewijk och Stegmann, 2016). Återvinningscentralerna tar emot, återvinner och behandlar avfall som kläder, möbler med mera från hushåll (Sysav, 2017b). I England användes flera olika tillvägagångssätt för att göra sig av med grovavfall men den dominerande metoden var att lämna till återvinningscentralerna (Curran, Williams & Heaven, 2007). I USA såg
respondenterna möblerna främst som avfall, vilket gjorde att den vanligaste bortskaffnings metoden var att slänga. Av de möbler som kasserades ansågs 77% vara återanvändningsbara (Fortuna & Diyamandoglu, 2017). Enligt Cole, Osmani, Wheatly och Quddus (2013) var madrasser och därefter soffor de mest förekommande möblerna som slängdes under tre månader år 2012 i England.
Second hand-butiker
Svenska ideella organisationer har sett en ökning av andrahandshandel av alla varugrupper utom möbler. Det är framförallt andrahandsmode som har ökat under flera år (Vinka, 2015). Fortuna och Diyamandoglu (2017) forskning visar att de mest efterfrågade second hand-möblerna i USA var stolar, skrivbord, därefter matbord och soffa. I England var donation till
second hand-butiker den mest använda metoden för att göra sig av med möbler som invånarna
inte längre ville behålla (Curran, Williams & Heavens, 2007). Fortuna och Diyamandoglu (2017) undersökning i USA, visade att begagnade möbler främst donerades till välgörenhet och därefter var det mest populärt att sälja eller donera genom digital plattform.
Digitaliseringen har bidragit till att effektivisera samhällets befintliga resurser via digitala plattformar för delning och försäljning. Blocket är ett exempel där handeln för begagnade produkter fortsätter att växa för varje år (Blocket, uå). Enligt Lane, Horne och Bicknell (2009) var EBay den populäraste plattformen att använda sig av vid försäljning av begagnade varor i Melbourne, Australien.
6 Återanvändning kan skapa nya affärsidéer, arbetstillfällen och nya samarbeten i kommunen (Vinka, 2015), bland annat kan lokala organisationer för återanvändning uppstå. De lokala verksamheterna för återanvändning är ofta dåligt finansierade och beroende av volontärer, statliga bidrag och donationer av föremål för att överleva (Curran, Williams & Heaven, 2007). För de verksamheter med inriktning på återanvändning är brist på marknadsföring och oro för nya restriktioner de vanligaste barriärerna (Ongondo & Williams, 2011). En annan barriär för återanvändning är att grovavfall måste hålla en viss kvalité för att det ska tas emot av företag för återförsäljning eller donation. Det beror på att det är dyrt för företagen att reparera
möblerna och om de förblir osålda utan reparation tar det upp lagerplats vilket är en kostnad för organisationen (LCRN, 2008; Lyndhurst, 2009). I vissa fall tas inte möblerna emot för att organisationerna inte har lagerplats åt varorna, vilket innebär att möbler med god kvalitet inte tas om hand. Det är mer populärt att skänka varor till ett bra ändamål än att köpa använda varor (LCRN, 2008). Enligt Edbring, Lehner, Mont (2016) var de tre vanligaste barriärerna för att handla begagnade produkter hygien, rädsla för skadedjur och lust på nya varor. Respondenterna i undersökningen kopplade ordet “ohygieniskt” till hälsoaspekter och till allergier, framförallt produkter som innehöll textilier. När nya möbler blir billigare reduceras dessutom efterfrågan på använda möbler (Arold & Koning, 2008). Enligt LCRN (2008) har
second hand-verksamheter en unik position för att bedriva verksamhet mot avfall om
efterfrågan för använda varor ökar. Det kan göras genom att öka attraktiviteten att köpa begagnade möbler.
7
Styrmedel
Juridiska styrmedel
Juridiska styrmedel utmärker sig på så sätt att de sätter kvantitativa mål som hushåll och företag måste förhålla sig till, bland annat genom lagar och förordningar. Fördelen med juridiska styrmedel är att de reglerar direkt beteende och sätter absoluta gränser, vilket innebär att de har en god måluppfyllelse. Nackdelen är att de inte är kostnadseffektiva eller flexibla vilket kan hämma teknikutveckling (Lundmark & Samakovli, 2011). Avfallshierarkin ingår i Sveriges miljölagstiftning och är därmed ett juridiskt styrmedel (SCB, 2005).
Kritik har väckts mot avfallshierarkin för att vara dåligt specificerad samt brist på vägledning om vilken nivå i trappan som ska väljas. Den ger ingen indikation när det är okej att deponera avfall, utan ger bara hänvisningen till att andra alternativ är bättre än att deponera (Van Ewijk & Stegmann, 2016). Avfallshierarkin är endast effektiv mot att minska avfallsdeponier men inte mot att minska miljöpåverkan och konsumtion av naturresurser (Van Ewijk & Stegmann, 2016). Gharfalkar, Court, Campbell, Ali och Hillier (2015) är kritiska till avfallshierarkin då de anser att den endast kan fungera som en riktlinje för resursanvändning och inte som en strikt reglering. Van Ewijk och Stegmann (2016) föreslår att avfallstrappan borde få en striktare vägledning. En annan åtgärd är att införa lagar och konventioner som förbjuder bortskaffande av kläder och möbler som avfall (Fortuna & Diyamandoglu, 2017). Gharfalkar et al., (2015) föreslår att införa två nya kategorier, återanvändningsbart avfall och icke återanvändningsbart avfall, som hade kunnat vara till hjälp vid avfallshantering.
Gharfalkar et al., (2015) har i sin studie analyserat avfallsdirektivet 2008/98/EC som
innehåller rekommendationer om avfallshierarkin. De anser att fokus i avfallsdirektivet läggs mestadels på minskandet av avfall och mindre på förebyggande. Vidare ifrågasätter de
definitionen av avfall. Att ta bort frasen om att avfall är något som en användare avser att göra sig av med kan öppna nya möjligheter för återanvändning, eftersom det idag innefattar
8 Ekonomiska styrmedel
Enligt Lundmark och Samakovli (2011) är ekonomiska styrmedel utformade på så vis att de påverkar pris eller kostnader, till exempel genom skatter, avgifter, återbäring, pant och subventioner. Genom skatter vid avfallshanteringen uppfylls två av avfallshanteringens principer, förorenaren betalar samt att avfallshierarkinföljs (Puig-Ventosa & Sanz, 2017). Att införa en avgift för grovavfall vid återvinningscentraler kan uppmuntra människor till att använda andra bortskaffningsmetoder än att slänga (Cole, Osmani, Wheatly och Quddus, 2013).
Ekonomiska styrmedel är sällan avfallsförebyggande. I Sverige är avfallstaxan för
privatpersoner och företag relativt låg och skapar därmed inga incitament för att reducera mängden avfall (Vinka, 2015). Besöken på återvinningscentraler i Sydskåne är gratis för privatpersoner eftersom det redan är betalt genom avfallstaxan (Sysav, 2018). Puig-Ventosa och Sanz (2017) påstår att kommunala fasta avgifter är ineffektiva för att främja
avfallshierarkin. De anser att det medför en minskad kostnad per enhet vid avfallsgenererande eftersom priset per kilo avfall minskar när mängden avfall ökar. Det är inte förebyggande mot avfall och är orättvist mot skattebetalare, eftersom de som orsakar mindre avfall betalar för dem som agerar mindre miljövänligt, något som talar emot att förorenaren betalar. Fördelen med ekonomiska styrmedel är att de kan vara kostnadseffektiva för att ändra beteende som har en negativ miljöpåverkan. Ekonomiska styrmedel är, till skillnad från juridiska styrmedel, inte tvingande utan mer flexibla. Dessutom uppmuntrar ekonomiska styrmedel till teknisk utveckling då åtgärdskostnad och skadekostnaderna internaliseras och är enkla att justera för att förbättra måluppfyllelsen (Lundmark & Samakovli, 2011).
Pay-as you- throw (PAYT) är en skatt som innebär att hushållen betalar för det avfall som
hushållen genererat beroende på vikt eller volym (Puig-Ventosa & Sanz, 2017). Flera studier har visat på att pay-as-you-throw minskar avfallsmängderna (Dahlén & Lagerkvist,
2010; Bonelli, Bosio & Cavallo, 2016). Andra studier framför kritik och menar på att
pay-as-you-throw inte skiljer på pris mellan produkter som är sönder eller hela och som kunnat
återanvändas (Van Ewijk & Stegmann, 2016). Med pay-as-you-throw finns en risk att avfallet dumpas eller bränns illegalt utanför det vanliga insamlingssystemet (Dahlén & Lagerkvist, 2010). Enligt Morlok, Schoenberger, Styles, Galvez-Martos, Zeschmar-Lahl (2017) är inte
pay-as-you-throw en långsiktig lösning eftersom styrmedlet inte reducerar avfall på längre
9 såsom andra skatter, information, tillgång till second hand-affärer och företag som kan laga och återställa varor.
Informativa styrmedel
Informativa styrmedel har använts mycket inom avfallsfrågan, bland annat för att öka hushållens källsortering (Lundmark & Samakovli, 2011). Undersökningar har visat att hushållens källsortering påverkats positivt av information och en väl utbyggd infrastruktur (Naturvårdsverket, 2008). Enligt Avfall Sverige (2018b) använder sig kommunerna av
information som styrmedel för att påverka beteende hos allmänheten kring avfall. Informativa insatser resulterar i frivilliga beteendeförändringar (Nilsson & Martinsson, 2012). Informativa kampanjer kan öka medvetenhet om ett socialt problem som individer annars inte har ett intresse för. Genom ökad medvetenhet från informativa kampanjer har beteenden förändrats. Vid en kampanj för att minska bilkörning hade flest respondenter fått information via
television, därefter tidning och skylt på motorväg. Minst antal respondenter hade mottagit information via broschyr (Henry & Gordon, 2002). Vid informativa kampanjer måste kunskap, attityder och beteende identifieras för att anpassa kampanjen och för att få bästa möjliga påverkan och resultat (Slater, 1999). Regeringen och kommuner kan inte endast förlita sig på att kunskap resulterar i förändrat beteende eftersom ökad kunskap kan ge en annorlunda måluppfyllelse än vad som önskas (Lundmark & Samakovli, 2011).
Enligt Lyndhurst (2009) är brist på information en av barriärerna för återanvändning. Medborgarna saknar möjligtvis information om olika alternativ för återanvändning som innefattar donation eller butiker som säljer begagnade varor. Bristande kunskap hos givaren om tillgängliga bortskaffningsmetoder för oönskade möbler bidrar till att återanvändningsbara möbler deponeras (Fortuna & Diyamandoglu, 2017). Med bättre information och kunskap kan andelen möbler som erbjuds till återanvändning öka och färre möbler slängas. Olika
kampanjer borde införas för att öka mängden varor som ges bort och öka efterfrågan på använda varor (LCRN, 2008).
Det finns även oklarheter mellan begreppen återanvändning och återvinning. Återanvändning är när en produkt blir reparerad, reformerad eller använd igen för det ursprungliga syftet. Till skillnad från återvinning som istället är när varor tas isär och materialet separeras (Arold & Koning, 2008).
10 Kommunalt arbete
Hutner, Thorenz och Tuma (2017) har identifierat brister i avfallsförebyggande information till invånare i Bayern, Tyskland. Informationen var till stor del begränsad då den endast bestod av en kort beskrivning. Det var endast 22 av 86 avfallsmyndigheter i Bayern som gav en detaljerad rådgivning och tillhandahöll en infrastruktur som underlättade för
avfallsförebyggande beteende. Studien visade på att infrastruktur för att förebygga avfall var otillgänglig, vilket berodde på att det fanns få second hand-affärer och ännu färre företag som erbjöd underhåll av varor. Ett hinder för återanvändning enligt Lyndhurst (2009) är att lokala myndigheter saknar strategisk planering för återanvändning av grovavfall. Myndigheter hade kunnat investera i startups inom återanvändning (LCRN, 2008). Vidare rekommenderar LCRN (2008) att lokala myndigheter utvecklar insamlingsmetoder som kan samla in stora varor effektivt och säkert så att de kan återanvändas. Anledningen till att de rekommenderar att lokala myndigheter ska förbättra insamlingsmetoder är för att de hanterar grovavfall och har tillgång till stora mängder grovavfall som annars slängts. Enligt Curran och Williams (2010) kan återanvändningsgraden nå 40 % när en återanvändningsorganisation samlar in hushållets grovavfall istället för 2–3 % när de lokala myndigheterna ansvarar för
11
Teori
I följande avsnitt presenteras teorier med anknytning till avfallshantering. Teorierna kommer sedan användas i analysen för att utvärdera Malmö stads arbete och presentera möjliga förbättringar. Kotters teori används för att förklara hur Malmö stad kan förbättra sitt praktiska arbete. Defras teori 4E används för att identifiera de åtgärder Malmö stad kan vidta för att förändra invånarnas beteende.
Kapitalism
I alla tider har efterfrågan på specifika konsumtionsvaror funnits för att nå vårt välbefinnande, vilket resulterat i att omsättningen av särskilt stora volymer material och energi har ökat (Hornborg, 2012). Kapitalism ett ekonomiskt system där produktioner ägs privat och regleras av marknadskrafter som efterfrågas av konsumenter. Inom kapitalism finns ett vinstintresse för företag för att kunna utvidga verksamheten (Magnusson, 2006). Kapitalism är därmed expansiv med ständig ökning av resurser och produktion. Överskottet från försäljning av varor används sedan för att förbruka större mängder naturtillgångar. Karl Marx begrepp
varufetischism beskriver relationen mellan människor och produkter. Varufetischism förutsätter att produktionen sker utom synhåll från konsumenterna. Vi människor byter våra pengar mot varor och noterar sällan över exploateringen av naturresurser och människors arbetskraft. När produktion och konsumtion hålls isär, saknar produkterna mänskliga relationer och själ (Hornborg, 2012). Många varor och tjänster är dessutom idag för billiga (Hannigan, 2014). Det resulterar i att vi moderna människor omger oss med allt fler saker samtidigt som de är lättare att göra sig av med när produkterna inte längre fyller individens behov. Boken Limits to growth av Meadows, Meadows, Randers och Behrens (1972)
presenterar en hypotes om att jorden har en viss mängd resurser tillgängliga som riskerar att ta slut. Konsumtion av varor, befolkningstillväxt och okontrollerade industriella produkter är faktorer till att resurserna riskerar att sina. Det finns dock en stark tilltro att lösningen på de stora överlevnadsfrågorna är ekonomisk tillväxt och ny teknik (Hornborg, 2012). Hållbar utveckling definierades i bland annat Brundtland kommissionens rapport år 1987 som: “development that meets the needs of the present without compromising the ability of future
generations to meet their own needs” (s. 41). Inom hållbar utveckling ingår tre dimensioner
som ska vara hållbara, vilka är ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Begreppet används i många olika sammanhang för att få önskad samhällsutveckling (Connelly, Smith, Benson & Saunders, 2012).
12
Kotters teori
Kotters teori om förändring i management är enligt Appelbaum, Habashy, Malo och Shafiq (2012) baserad på Kotters personliga- och undersökningserfarenheter. Kotters teori innehåller åtta steg till förändring i en organisation (Kotter, 1995).
Figur 2. Modell skapad av oss författare på Kotters teori (1995) om förändring i management. Modellen presenterar åtta steg för att uppnå en ledande förändring. Första steget är skapa en känsla av brådska, därefter ska en vägledande koalition skapas, utveckla en vision och strategi, kommunicera om arbetet, eliminera barriärer, generera kortsiktiga vinster, förstärka vinster och fästa förändringen i kulturen.
Kotters teori
om
förändring i
management
13 Nedan presenteras de åtta stegen i Kotters teori:
1. Första steget är att etablera en känsla av att området är brådskande. Genom att informera om varför en förändring är viktig kan detta uppnås. Människor kommer inte vilja göra en förändring om de inte kan se en bakomliggande orsak till det. Ledarna måste hitta ett sätt att kommunicera informationen på ett dramatiskt vis. Förändringen måste bli förstådd annars kommer de som leder förändringen inte ha tillräckligt med kraft eller legitimitet för att leda.
2. Skapa en vägledande koalition som leder arbetet mot en förändring. Koalitionen behöver bestå av en grupp individer med makt och inflytande för att leda mot denna förändring. Ingen ensam person är kapabel till att ensam leda
förändringsarbetet i en organisation. Att sätta ihop rätt personer i den guidade koalitionen är kritiskt för att uppnå framgång.
3. Utveckla en vision och strategi. Skapa en vision om vad förändringen är om. Informera personer om varför förändring behövs och hur den ska åstadkommas. Det är viktigt att visionen är tydlig, annars riskerar projekten att bli otydliga och oförenliga med förändringen, vilket kan leda organisationen i oönskad riktning. 4. Kommunicera om förändringsprocessen ofta och tydligt vid varje tillfälle som det
är möjligt.
5. Ta bort barriärer som orsakar ineffektivitet och motverkar förändringen. Involvera personer i förändringsarbetet och få människorna att tänka på hur förändringen uppnås.
6. Generera kortsiktiga vinster genom att förändringen kommuniceras och framsteg som gjorts erkännes.
7. Förstärka vinster och påverka mer förändring. Bygg vidare på de delmål som uppnåtts.
8. Fäst den nya förändringen i kulturen, för att nå målet långsiktigt. Annars finns det risk att människor går tillbaka till samma gamla vanor.
14
Defra’s behaviour change 4E
För att påverka mot en förändring i beteende krävs det att de fyra E:na uppfylls enligt Defra (2008). Enable- vilket innebär att hjälpmedel krävs för att göra det möjligt för att personer ska kunna utföra ansvarsfulla handlingar. Inom avfallsområde krävs hjälpmedel som tillräcklig infrastruktur, support, vägledning och information. Engage- innebär att människor måste vara delaktiga i ett tidigt stadie för att de ska förstå och ta ett personligt ansvar. Det kan ske genom olika typer av kampanjer och media. Encourage- innebär att rätt hjälpmedel ska väljas för att påverka till ett önskat beteende, vilket kan ske genom skatt, andra ekonomiska incitament och straff. Det är viktigt att feedback återges vid resultat. Exemplify- innebär att exemplifiera beteende från andra och stärka önskat beteende.
15
Metod
I metodavsnittet presenteras vårt tillvägagångssätt för insamling av data.
Enkätundersökning
Enkäter delades ut under våren 2018 med syfte att undersöka hur medborgarna i Malmö stad upplever stadens arbete för återanvändningoch om det finns en efterfrågan att köpa
begagnade möbler. Urvalet i undersökningen var ett bekvämlighetsurval som bestod av personer i Malmö. Bekvämlighetsurval innebär att vi har använt oss av de människor som var tillgängliga för oss på den valda tidpunkt och plats. Enkäten besvarades av 60 respondenter, varav 31 kvinnor och 29 män. För att få spridning i vår urvalsgrupp delade vi ut enkäter vid olika tidpunkter på dagen. Enkätsvar samlades in manuellt på Malmö centralstation under totalt fyra tillfällen; 5/4, 10/4, 27/4 och 28/4. Enligt Larsen (2009) ökar chansen till
deltagande av att författarna är på plats, nackdelen är att det tar längre tid än om enkäten hade skickats ut digitalt.
“Enkätboken” (Trost, 2012) och “Samhällsvetenskapliga metoder” (Bryman, 2011) har använts för att utforma frågeformuläret på ett bra sätt. Enkäten utformades med vertikala svarsalternativ för att underlätta och undvika att respondenterna av misstag skulle svara fel. Innan utförandet av undersökningen har enkäten genomgått ett pilottest för att identifiera oklarheter. Formuläret bestod av tio frågor för att respondenterna inte skulle tröttna på att besvara frågorna. Nio frågor var relaterade till återanvändning medan en fråga var en bakgrundsfråga som behandlade vilket kön respondenten identifierade sig som.
Enkätfrågorna var både kvalitativa och kvantitativa. De kvalitativa frågorna var öppna frågor och innehöll inga förvalda svarsalternativ. Det gav respondenterna möjlighet att besvara frågorna med egna ord. Enligt Larsen (2009) kompletterar kvalitativa och kvantitativa frågor varandra i en enkät. Trost (2012) menar att kvantitativa studier ger en ytlig kunskap medan kvalitativa studier ger en större förståelse för kunskapen. Vår studie kräver både ytlig och djup kunskap för att förstå hur återanvändningen fungerar i praktiken.
Resultatet i undersökningen sammanställdes med hjälp av Excel (2016). De kvantitativa resultaten presenteras i cirkeldiagram och de kvalitativa presenteras i löpande text. De enkätsvar som inte besvarades fullständigt har inte ingått i resultatet.
16
Innehållsanalys
Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur Malmö stad främjar återanvändning av möbler. Innehållsanalysen på avfallsplanen 2016–2020 har utförts i syfte för att se hur Malmö stad arbetar med återanvändning. Avfallsplanen är ett strategiskt
dokument för Malmö stad om utvecklingsarbetet inom avfallsområdet. Avfallsplanen styrs av nationell miljölagstiftning (VASYD, 2016). Enligt Miljöbalken (15 kap. 8 §) är det
kommunerna i Sverige som har en renhållningsskyldighet. Deras ansvar enligt VASYD (2016) omfattar upprättning av en avfallsplan, vara beslutsfattare, utöva tillsyn, samla in, transportera, återvinna och bortskaffa avfall.
Undersökningen pågick under våren 2018. Avfallsplanen lästes systematiskt igenom och kodades i teman och ämnesområden. De två kategorier vi utgått från var Malmö stads strategier och arbete för återanvändning. Enligt Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) görs kodning av materialet för att göra insamlade data mer hanterbara. Innehållsanalysen av avfallsplanen är vad Bryman (2011) kallar en etnografisk innehållsanalys, vilket är när kategorier först styr analysen men det förväntas att andra kategorier tillkommer.
Vi har med innehållsanalysen besvarat: vilka strategier Malmö stad har för återanvändning och hur de arbetar för att främja återanvändning. Resultatet från innehållsanalysen har sedan jämförts med resultatet från enkätundersökningen för att utvärdera hur väl Malmö stads strategier och arbete uppfylls i praktiken.
17
Malmö stad
I avsnittet presenterar vi resultatet från innehållsanalysen av avfallsplanen och enkätundersökningen. Det sammanställda resultatet från innehållsanalysen redovisas i tabell och enkätundersökningen redovisas främst i enkla cirkeldiagram.
Innehållsanalys
Genom kodningen har vi fått in begrepp som passar in på de två utvalda kategorierna: Malmö stads strategier och arbete för återanvändning, se figur 3.
Strategier Arbete för återanvändning
Kommunikation Återanvändning vid återvinningscentral
Tillgänglighet Utskick av information åtta gånger per år
Samverkan Bilaga med information till faktura
Investeringar Hemsida
Styrmedel Intern återanvändning av produkter
Innovation ____
Figur 3. Tabell över kodning och kategorier av Malmö stads avfallsplan 2016–2020. Malmö stads strategier för återanvändning är kommunikation, tillgänglighet, samverkan, investeringar, styrmedel och innovation. Malmö stads arbete för återanvändning är att de ger möjlighet för återanvändning vid återvinningscentraler, utskick av information åtta gånger per år, bilaga med information tillsammans med faktura, hemsidan samt intern återanvändning av produkter.
Malmö stads arbete för återanvändning
För att främja återanvändning framgår det i avfallsplanen att det i vissa fall finns insamling av kläder och föremål till loppis och second hand-försäljning. I Malmö finns det två tillgängliga återvinningscentraler, varav en tar emot begagnade möbler till återförsäljning. Malmö
kommunicerar med hushåll om bland annat återanvändning: “Idag kommunicerar vi med hushållen i [...] Malmö via bladet Sorterat åtta gånger per år” (s. 12). Utskicken är olika
18 beroende på vilken bostadstyp det skickas till. En annan kommunikationskanal är en bilaga med information som skickas tillsammans med den avfallsfaktura som skickas till
villahushåll. Kommunens hemsida används för att informera om avfall och återanvändning.
Malmö stad använder sig av en internbaserad marknadsplats för Malmö stads förvaltningar, vid namn Malvin. Internt arbete bedrivs för att minska avfallsmängd och öka återanvändning. Utsorterade möbler, böcker och annan utrustning som använts inom Malmö stad går därefter till intern försäljning.
Malmö stads strategier för att nå avfallsplanens mål
Ett av avfallsplanens mål är att minska mängden avfall. För att uppnå målet krävs det att förebyggande åtgärder vidtas bland annat återanvändning av produkter. Avfallsplanen för Malmö stad uppger att avfallshierarkin är en övergripande utgångspunkt för avfallshantering. Det krävs en öppen och transparent kommunikation för att skapa förtroende och motivation hos allmänheten. För att förändra beteende inom avfallshantering krävs information och motivation till alla som bor och är aktiva i staden: “Avfallsplanens mål kräver
beteendeförändring hos alla som är verksamma i kommunen” (s. 12). För att återanvändning ska vara möjlig krävs det fysiska förutsättningar som gör det utförbart. Det kan innebära platser för att byta, låna, hyra, reparera och sälja produkter. Det kan vidare innebära att befintliga återvinningscentraler behöver utvecklas och öka sin kapacitet: “Det kan [...] krävas att återvinningscentralerna i regionen utvecklas ” (s. 12).
Intern samverkan mellan kommunala aktörer och från kommunala förvaltningar till olika verksamheter i kommunen krävs för att minska avfallsmängderna:
Därtill spelar aktörer som är verksamma i kommunen en mycket viktig roll, som avfallsentreprenörer, fastighetsföretag, bostadsrättsföreningar, handel, näringsliv, föreningsliv, intresse-organisationer, second hand-aktörer och många andra
(VASYD, 2016 s. 12).
En annan strategi är investeringar i tekniska lösningar samt skapa fler insamlingsplatser för återanvändning. Innovationer krävs för att utveckla möjligheterna till en mer hållbar
19 avfallshantering, till exempel för att förbättra system för återbruk: “Det kan exempelvis handla om nya system för återbruk [...]” (s. 12).
Ekonomiska styrmedel används som strategi genom att ge incitament att handla på ett särskilt vis. Genom avfallsavgifter kan hushåll och verksamheter motiveras att slänga mindre: “Det blir då ekonomiskt fördelaktigt att göra rätt genom att prioritera miljön och dyrt att göra fel” (s. 12).
Enkätundersökning
Figur 4. Cirkeldiagrammet till vänster presenterar om respondenterna (N=60) upplevde att Malmö stad ger möjlighet för återanvändning. Det var 39 % som svarade ja, 18 % svarade nej och 43 % svarade vet ej. Cirkeldiagrammet till höger presenterar om respondenterna upplevde att Malmö stad uppmuntrar för återanvändning. Det var 28 % som svarade ja, 32 % svarade nej och 40 % svarade vet ej.
Av 60 respondenter upplevde 39 % att Malmö stad ger möjlighet för återanvändning, medan 18 % ansåg att Malmö stad inte ger den möjligheten. Resterande 43 % svarade vet ej. Vid svarsalternativet ja fanns det möjlighet att vidareutveckla svaret. Malmö stad ansågs ge möjlighet till återanvändning genom återvinningscentralen som tar emot begagnade produkter
39%
18% 43%
Upplever att Malmö stad ger
möjlighet för återanvändning
Ja Nej Vet ej 28% 32% 40%Upplever att Malmö stad
uppmuntrar för
återanvändning
Ja Nej Vet ej
20 och samarbetar med Myrorna, loppis, ger plats åt secondhand butiker, flera ställen för
återanvändning, återbyggnadsdepån i hamnen och genom Malvin.
Det var 28 % av respondenterna (N=60) som upplevde att Malmö stad uppmuntrar
återanvändning. De resterande 72 % svarade vet ej eller nej till frågan. Vid svarsalternativet ja fanns det möjlighet för respondenterna att vidareutveckla sitt svar. Flera svarade att Malmö stad uppmuntrar återanvändning genom reklam och med hjälp av organisationer som gör det möjligt att återanvända. En respondent nämnde Malmö stads interna plattform Malvin för återanvändning.
Figur 5. Cirkeldiagrammet presenterar hur respondenterna (N= 59) mottagit information från Malmö stad om återanvändning; broschyr 29 %, reklam 18 %, hemsida 11 % och annat 42%. Flera
svarsalternativ gick att välja.
Svarsalternativen bestod av bestämda alternativ och ett svarsalternativ kunde vidareutvecklas av respondenterna om de fått information om återanvändning från Malmö stad. Flera
alternativ gick bra att välja. Resultatet visar att 29 % fått information via broschyr, 18 % via reklam, 11 % via hemsidan och 42 % svarade annat. Det mest förekommande för
svarsalternativet annat var att de inte hade fått någon information från Malmö stad om 29%
18% 11%
42%
Information från Malmö stad om
återanvändning
Broschyr Reklam Hemsida Annat
21 återanvändning. En respondent svarade att personen arbetar inom Malmö stad och fått
information via plattformen Komin.
Figur 6. Cirkeldiagrammet presenterar om respondenterna (N=59) är medvetna om att det är möjligt att lämna använda möbler på återvinningscentral i Malmö. Resultatet visar att 68 % var medvetna och 32 % var inte medvetna.
Majoriteten, 68 % av respondenterna (N=59) var medvetna om att det finns möjlighet att lämna begagnade möbler på återvinningscentral i Malmö stad. Det var 32 % som inte var medvetna om den möjligheten.
68% 32%
Medveten om att det är möjligt att lämna
använda möbler på återvinningscentral i
Malmö stad
Ja Nej
22
Figur 7. Cirkeldiagrammet presenterar vilken bortskaffningsmetod av möbler som föredras av respondenterna (N=54). Säljer, till exempel på blocket 35 %, skänker till välgörenhet 28 %, skänker till vänner eller andra privatpersoner 18 %, slänger på återvinningscentral 11 %, låter kommunen hämta möbeln 4 % och 4 % svarade annat.
Figur 7 presenterar respondenternas (N=54) val av bortskaffningsmetoder av möbler som fortfarande fyller sin funktion. Det var 81 % av respondenterna som valde en
bortskaffningsmetod som gör att möbeln kan återanvändas. De valda metoderna var; säljer till exempel på blocket med 35 %, skänker till välgörenhet med 28 %, skänker till vänner eller andra privatpersoner med 18 %. Resterande 15 % valde istället en metod som innebär att möbeln inte kan återanvändas. De valda metoderna var; slänger på återvinningscentral med 11 %, låter kommunen hämta möbeln med 4 %. En annan metod hade valts av 4 %.
35% 28% 18% 11% 4% 4%
Bortskaffningsmetod av möbel
Säljer, tex på blocket
Skänker till välgörenhetsorganisation Skänker till vänner eller andra privatpersoner
Slänger på återvinningscentral Låter kommunen hämta grovavfallet Annat
23 62%
23% 3%
7% 5%
Jag kan tänka mig att köpa
begagnade möbler
Håller helt och hållet med
Håller delvis med vet inte
jag tar delvis avstånd tar helt och hållet avstånd
Figur 8. Cirkeldiagrammet presenterar om respondenterna (N=60) ansåg att det är viktigare att återanvända än att återvinna möbler. Håller helt och hållet med 56 %, håller delvis med 30 %, vet inte 7%, tar delvis avstånd med 5% och tar helt och hållet avstånd med 2 %.
Det var 86 % av respondenterna (N=60) som helt eller delvis ansåg att det är viktigare att återanvända än att återvinna möbler. Det var 7 % som delvis eller helt och hållet tog avstånd från påståendet. 56% 30% 7% 5% 2%
Jag anser att det är viktigare att återanvända än
att återvinna möbler
Håller helt och hållet med Håller delvis med vet inte
jag tar delvis avstånd tar helt och hållet avstånd
Soffa 14% resårbotteSäng med n 4% Stol 22% Bord 24% Tv-skänk 21% Garderob 15%
De begagnade möbler som
Malmö stads invånare kan
24
Figur 9. Cirkeldiagrammet till vänster presenterar hur angelägna respondenterna (N=60) var för att köpa begagnade möbler. Håller helt och hållet med 62 %, håller delvis med 23 %, vet inte 3 %, tar delvis avstånd 7 % och tar helt och hållet avstånd 5 %. Cirkeldiagrammet till höger presenterar vilka möbler respondenterna (N=60) kunde tänka sig köpa begagnat. Flera svarsalternativ gick att välja; 24 % valde bord, 22 % stol, 21 % tv-skänk, 15 % garderob, 14 % soffa och 4 % säng med resårbotten.
Av 60 respondenter var det 85 % som helt eller delvis höll med om att de kan tänka sig köpa begagnade möbler. Det var 3 % som svarade att de inte visste och resterande 12 % tog delvis eller helt och hållet avstånd från att köpa begagnade möbler. På enkätfrågan vilka begagnade möbler respondenterna kunde tänka sig köpa gick det att besvara med flera alternativ. De alternativ som flest respondenter kunde tänka sig att köpa var begagnat bord 24 %, därefter stol 22 %, tv-skänk 21 %, garderob 15 % och soffa 14 %. En liten andel av respondenterna 4 % kunde tänka sig att köpa en begagnad säng med resårbotten.
De hinder som respondenterna upplevde finns i Malmö stad för att återanvända möbler idag är främst på grund av transport, till exempel svarade en: ”Transport, jag är beroende av
Skånetrafiken”. Många påtalade att det är svårt om hushållet saknar bil då det kan vara tunga möbler och långt avstånd från hushållet till second hand-butiker. En respondent svarade att närhet är viktig för att underlätta återanvändning. Ytterligare praktiska problem som presenterades var att det finns brist på affärer för återanvändning i Malmö stad och en osäkerhet om second hand-butikerna tar emot alla varor. En respondent svarade att det är bekvämt att slänga varor på återvinningscentral, samtidigt som en annan svarade att det är svårt att förvara möbeln tills dess att den når sin nya ägare: ”Förvaring tills den når sin nya ägare”. Ett annat problem som upplevdes är att återanvändning begränsas av hygieniska skäl som skadedjur och slitage: ”Att man avstår för att det känns ofräscht och liknande”. En respondent svarade att säljaren har betydelse för om möbeln upplevs som hygienisk eller inte. Vidare problem med återanvändning är att människor upplever att de är dåligt informerade om hur de ska gå tillväga och var de ska lämna möbler till återanvändning.
Normer anses vara ytterligare en begränsning för återanvändning eftersom det kan göra att människor inte vill använda begagnade möbler. En respondent svarade att vissa människor inte har ekonomiska skäl till att återanvända eller att reparera en vara eftersom det kan vara dyrare än att köpa en ny. Blocket nämns som en god mellanhand för återförsäljning av
25 möbler, däremot ansåg en respondent att det är svårt att sälja till det pris som önskas: ”Svårt att sälja till bra pris, lättare att ge bort”.
26
Återanvändning i Malmö stad
I avsnittet analyseras insamlad empiri tillsammans med tidigare forskning och teori. Vi presenter även svar på våra frågeställningar.
Tillgänglighet
En av Malmö stads strategier är att resurser för att minska avfall ska vara tillgängliga. Innehållsanalysen visar att Malmö stad möjliggör återanvändning då det finns insamling av kläder och föremål till loppis samt second hand-försäljning på återvinningscentral. Det ska även finnas platser för att byta, hyra, reparera och sälja produkter för att göra
återanvändningen fysiskt möjlig. Enligt innehållsanalysen kan Malmö behöva öka kapaciteten i befintliga återvinningscentraler för att öka möjligheten och tillgängligheten för invånarna att återanvända möbler. I enkätundersökning ansåg 39 % att Malmö stad ger möjlighet för återanvändning och 18 % svarade att Malmö stad inte ger den möjligheten, se s. 19, fig. 4. Respondenterna ansåg att Malmö stad möjliggör återanvändning genom second hand-butiker, att återvinningscentraler tar emot begagnade produkter och har ett samarbete med Myrorna. En respondent nämnde Malmö stads interna plattform Malvin för återanvändning. Malvin beskrivs i avfallsplanen som ett arbete Malmö stad gör för att främja återanvändning. Resultatet från enkätundersökningen visade dock på delade åsikter om tillgängligheten. I enlighet med Hunter et al. (2017) var ett problem som upplevdes för att återanvända möbler att det är brist på butiker som säljer begagnade möbler. Enligt Defra (2008); Naturvårdsverket (2008) kan hjälpmedel, som tillräcklig infrastruktur och närhet till second hand-butiker göra återanvändning mer tillgänglig.
En väl utformad infrastruktur har visat sig vara positiv för hushållens källsortering
(Naturvårdsverket, 2008). Resultatet från enkätundersökningen visade att transport var ett hinder för att återanvända möbler, bland annat på grund av att de ofta är tunga och stora, se s. 23. I enlighet med Defras (2008) steg enable saknar respondenterna hjälpmedel som
tillräcklig infrastruktur, för att de ska kunna utföra ansvarsfulla handlingar. Enligt Kotter (1995) är det viktigt att eliminera barriärer som påverkar förändringen negativt. En annan barriär respondenterna upplevde var att möblerna måste vara av en viss kvalitet för att second
hand-butikerna ska ta emot dem. Resultatet är likt Lyndhurst (2009) som poängterar att det är
27
Kommunikation
I avfallsplanen presenteras kommunikation som ett verktyg som görs genom utskick av informationsbladet Åtta gånger per år, hemsidan samt bilaga till avfallsfakturan. Malmö stad använder sig av information och motivation för att förändra beteende inom
avfallshanteringen. Majoriteten av respondenterna, 58 %, ansåg att de fått information av staden via de olika kommunikationskanalerna, dock svarade 42 % annat, se s. 20, fig. 5. I svarsalternativet annat var det mest förekommande svaret att de inte hade fått någon information, se s. 20. Otillräcklig information är en barriär för återanvändning (Lyndhurst, 2009) och kan resultera i att möbler deponeras istället för att återanvändas (Fortuna & Diyamandoglu, 2017). Enligt Defras (2008) steg enable krävs information för att invånarna ska utföra ansvarsfulla handlingar. En viktig faktor är att kommunicera och skapa förståelse för problemet enligt Kotter (1995). Respondenterna i enkätundersökningen upplevde att de saknar information om hur de ska gå tillväga och var de ska lämna möbler för återanvändning, se s. 24. Invånarna i Malmö stad har möjligtvis inte erhållits anpassad information om
återanvändning, vilket kan i enlighet med Slater (1999) resultera i att informationen inte får önskad påverkan. Det ökar risken att invånarna i Malmö stad använder sig av fel
bortskaffningsmetod enligt avfallshierarkin (MB 15 kap 4 §). Enligt vår enkätundersökning hade 15 % av respondenterna slängt möbler på återvinningscentral eller låtit kommunen hämta en möbel som fortfarande fyller sin funktion. Till skillnad från 81 % av respondenterna som hade valt ett alternativ som gör det möjligt för återanvändning, se s. 22, fig. 7. Den bortskaffningsmetod som var mest förekommande var att sälja sin möbel, på till exempel Blocket. Resultatet är i likhet med Lane et al. (2009) studie då EBay var den populäraste plattformen vid försäljning i Melbourne. Resultatet skiljer sig från Fortuna och Diyamandoglu (2017) studie i USA där den vanligaste bortförskaffningsmetoden av möbler var att slänga.
Samverkan, investeringar och innovation
Malmös återvinningscentral har ett nära samarbete med second hand-aktören Myrorna. Samverkan är enligt avfallsplanen en strategi för att minska avfall, se s. 17, fig. 3.
Verksamheter i kommunen spelar en viktig roll för Malmö stad och samverkan krävs för att minska avfallsmängderna. Resultatet från enkätundersökningen visade att 68 % av
respondenterna var medvetna om att det går att lämna begagnade möbler på
återvinningscentralen i Malmö. Det var 28 % av respondenterna som hade valt att skänka sin möbel som fortfarande fyller sin funktion till en välgörenhetsorganisation, se s. 22, fig. 7.
28 Enkätundersökningen visade att 28 % ansåg att Malmö stad uppmuntrar för återanvändning medan 32 % ansåg att staden inte gör det, se s. 19, fig. 4. Enligt Fortuna och Diyamandoglu (2017); Van Ewijk och Stegmann (2016) bidrar partnerskap mellan kommuner och lokala återanvändningsorganisationer till ökad återanvändning genom att erbjuda insamling i offentliga områden. Malmö stads strategi investeringar, innefattar tillförande av fler
insamlingsplatser, vilket LCRN (2008) rekommenderar att kommunerna investerar i. Enligt innehållsanalysen krävs det även innovationer för att utveckla möjligheten till en hållbar avfallshantering. Malmö stad presenterar att det kan handla om nya system för återbruk.
Styrmedel
Malmö stad använder ekonomiska styrmedel för att ge incitament att handla på ett särskilt vis, se s. 17, fig. 3. På återvinningscentralerna i Malmö stad är det kostnadsfritt att lämna in eller slänga sina möbler då besöken finansieras genom en avfallstaxa (SYSAV, 2018). Malmö stads ekonomiska styrmedel, avfallstaxa, skiljer sig från styrmedlet pay-as-you-throw som baserar kostnaden på avfallets vikt eller volym. Enligt Defras (2008) steg encourage kan skatt vara ett hjälpmedel för att påverka ett önskat beteende.
Efterfrågan
I enkätundersökningen var det 86 % som håller helt och delvis med att det var viktigare att återanvända än att återvinna möbler, se s. 23, fig. 8. Vidare visade resultatet att en stor andel, 62 % av respondenterna var villiga att köpa begagnade möbler, se s. 23, fig. 9. Resultatet skiljer sig mot LCRN (2008) då det var mer populärt att skänka varor till ett bra ändamål än att köpa använda varor. Enligt Defra (2008) är det viktigt att få människor delaktiga i ett tidigt stadie för att få dem att ta ett personligt ansvar. Med steget engage, kan resultatet förklaras att individerna känner sig delaktiga i ett tidigt stadie, vilket har fått dem att känna ett personligt ansvar.
De dominerande möblerna som respondenterna kunde tänka sig köpa begagnat var stol, bord och tv-skänk. Resultatet har likheter med Fortuna och Diyamandoglus (2017) studie då de mest efterfrågade second hand-möblerna var stolar, skrivbord, därefter matbord och soffa. I England slängdes flest madrasser och därefter soffor (Cole, Osmani, Wheatly & Quddus, 2013), vilket vår studie även indikerar på, då det var få respondenter som kunde tänka sig att
29 köpa begagnad säng med resårbotten. Det kan ha sin förklaring i att respondenterna upplevde att återanvändning begränsas av hygieniska skäl som skadedjur och slitage.
Möjliga förbättringsförslag till Malmö stad utifrån Defra’s 4E
Enable
Förbättringsmöjligheter under enable är att information om återanvändning förbättras samt når ut till fler mottagare. För att fler människor ska ta del av information om återanvändning kan Malmö stad följa Kotters (1995) fjärde steg och tydligt förmedla vid varje tillfälle som ges om förändringsprocessen. Det är samtidigt viktigt enligt Kotters (1995) första steg att förmedla att problemet är brådskande och varför en förändring är viktig att uppnå. Vidare kan fler kommunikationskanaler tillämpas, till exempel via television. Om investeringarna hade varit större och fler, finns det en möjlig chans att fler respondenter upplevt att Malmö stad uppmuntrar för återanvändning. Med bättre infrastruktur och fler second hand-butiker skapar Malmö stad hjälpmedel för att kunna utföra ansvarsfulla handlingar. Fler second hand-butiker kan tillkomma genom utökad samverkan.
Engage
I avfallsplanen framkommer det inte att Malmö stad försöker få människor delaktiga via olika typer av kampanjer eller media. Kampanjer är ett informativt styrmedel och kan resultera i frivilliga beteendeförändringar genom att människor förstår problemet och tar ett personligt ansvar. I vår innehållsanalys har det inte heller framkommit att Malmö stad skapat en
vägledande koalition, vilket enligt Kotter (1995) är ett sätt för att skapa engagemang. Utifrån vår undersökning kan vi se att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigare att återanvända än att återvinna möbler. Det tyder på att respondenterna är öppna för att delta i förändringsprocessen. En möjlig åtgärd Malmö stad kan vidta är att införa en grupp med makt och inflytande som vägleder arbetet för återanvändning.
Encourage
I dagsläget används avfallstaxa som ekonomiskt styrmedel mot avfall. Tidigare forskning har visat att avfallstaxa enligt Puig-Ventosa och Sanz (2017) inte är effektivt för att reducera den mängd avfall som slängs. Genom att införa ett annat ekonomiskt styrmedel för
avfallshantering av möbler kan pay-as-you-throw vara ett alternativ då det innebär att förorenaren betalar och samtidigt främjar avfallshierarkin. Det kan påverka att fler
30 ekonomiska styrmedel. För att effektivisera återanvändningen bör andra åtgärder som
information och tillgänglighet för återanvändning vidtas. Enligt Defras 4E ska feedback återges vid resultat för att uppmuntra mot förändring. Det liknar steg fyra och sex i Kotters teori (1995) om förändringsarbete. Genom att Malmö stad kommunicerar framgång inom återanvändning via sina kommunikationskanaler, kan det bidra till att människor upplever att staden uppmuntrar för återanvändning och därmed en förändring.
Exemplify
En stor del av respondenterna kunde tänka sig att köpa begagnade möbler. De möbler som flest respondenter kunde tänka sig köpa var bord, stol och tv-skänk. En något mindre andel kunde tänka sig köpa begagnad garderob och soffa. Enligt Defras (2008) steg exemplify behövs det att ett önskat beteende stärks för att få en förändring i beteendet. Studien visar att det finns goda möjligheter för Malmö stad att stärka och uppmuntra inställning för att
utveckla till ett önskat beteende. En annan åtgärd Malmö stad kan vidta är att kommunicera deras interna arbete med Malvin för att inspirera till önskat beteende.
31
Diskussion
I följande avsnitt diskuteras vårt svar på frågeställningar utifrån insamlad empiri, tidigare forskning och teorier. Vi diskuterar även faktorer som eventuellt haft inflytande på vårt resultat.
Resultatet i studien visar Malmö stads strategier för att öka återanvändningen och minska mängden avfall. Strategierna är följande; kommunikation, tillgänglighet, samverkan, investeringar och styrmedel. Kommunikation till Malmö stads hushåll sker via broschyren Sorterat åtta gånger per år, bilaga till avfallsfakturan med information och via hemsidan. Malmö stad arbetar internt med återanvändning genom plattformen Malvin och har gjort det tillgängligt för medarbetarna inom Malmö stad att återanvända möbler. Malmö stad har även gjort det möjligt att lämna möbler till återanvändning på en återvinningscentral i Malmö. Återanvändningen på återvinningscentralen innebär en samverkan mellan olika verksamheter inom staden. Investeringar och tekniska lösningar omfattar att utveckla fler insamlingsplatser för återbruk. Malmö stad använder sig av ekonomiska styrmedel som avfallstaxa för att minska mängden avfall.
Vår studie visade att det fanns en positiv inställning till återanvändning. Respondenterna i enkätundersökningen var villiga att köpa begagnade möbler samtidigt som de ansåg att återanvändning var viktigare än att återvinna. Vid bortskaffningsmetod av möbel som
fortfarande fyller sin funktion hade många valt ett alternativ som resulterar i att möbeln blivit återanvänd igen. Vi har dock identifierat barriärer för invånarna i Malmö stad för att kunna utföra sina önskade handlingar. Barriärer för återanvändning kan resultera i att en mindre andel möbler återanvänds och istället kasseras. På ett jordklot med begränsade resurser anser vi att det är viktigt att vi människor ta vara på våra tillgångar, vilket även innefattar material i befintliga produkter.
Invånarna i Malmö har delade åsikter om de fått information eller inte från Malmö stad om återanvändning. Vi fann i vår studie att de respondenter som var informerade hade fått
information genom Malmö stads kommunikationskanaler som presenteras i avfallsplanen. Det är uppenbart att Malmö stad brister i sin kommunikation om återanvändning och behöver vidta åtgärder inom denna strategi. Tidigare forskning har identifierat brister om
avfallsförebyggande information, vilket berodde på att informationen var otillräcklig (Hutner et al. 2017). Hur informationen utformats i Malmö stad är dock inget vi undersökt men kan
32 vara en förklaring till att respondenterna upplever att de saknar information. Vidare skiljer sig Malmö stads val av kommunikationskanaler jämfört med annan forskning (Henry & Gordon, 2002). Malmö stad har lyckats förmedla att det går att lämna begagnade möbler på
återvinningscentralen i Malmö då resultatet visar att respondenterna var medvetna om detta. Vi anser att det är positivt att det är möjligt att återanvända på återvinningscentralen i Malmö men som Fortuna och Diyamandoglu (2017) poängterar i deras forskning bör samarbetet utvidgas för att öka återanvändningen.
Tillgängligheten för återanvändning i Malmö stad är inte tillräcklig. Transport och distans till
second hand-butiker var faktorer som upplevdes försvåra utförandet. Brister i städers
infrastruktur för avfallsförebyggande handlingar har även identifierats av Hutner et al. (2017). Resultatet stärker Defras 4E steg enable, då det behövs hjälpmedel som infrastruktur, för att personer ska kunna återanvända. Malmö stads strategi om samverkan är otydlig inom tillgängligheten av second hand-butiker eftersom det fanns delade uppfattningar om det. Resultatet är motsägelsefullt och det kan bero på andra faktorer än att det brister i Malmö stads arbete. En anledning kan vara att second hand-butiker har svårigheter att marknadsföra sig. Det var en hög andel respondenter i studien som inte visste om de upplevde att Malmö stad ger möjlighet för återanvändning. Malmö stads arbete för återanvändning är inte tillräckligt tydlig. Det kan tyda på att Malmö stads investering i tillförande av fler
insamlingsplatser för återbruk eller förbättring system för återanvändning är otillräcklig.
I vår studie har vi inte undersökt Malmö stads ekonomiska styrmedel, utan använt oss av tidigare forskning under vår utvärdering av Malmö stads ena strategi. Det finns risk att vårt ämne har påverkat enkätsvaren, eftersom det enligt Arold och Koning (2008) finns oklarheter mellan begreppen återanvändning och återvinning. Trots att vi definierade vad återanvändning innebär finns det en osäkerhet om respondenterna läst definitionen i enkäten. Det är dock inget vi har uppmärksammat genom enkätsvaren på de öppna frågorna.
Vi är medvetna om att en nackdel med att använda enkät som metod är att det svar
respondenterna ger inte nödvändigtvis motsvarar hur de agerar i verkligheten. Det finns en risk att de besvarar frågorna utifrån vad de tror forskaren önskar. Vi tror dock att risken är låg i vår enkätstudie eftersom frågorna inte var, vad vi anser, av känslig karaktär. Vårt resultat bygger på både kvalitativa och kvantitativa metoder. I de två metodavsnitten har vi som forskare samlat in, kodat och analyserat data. Vi har tydligt beskrivit tillvägagångsprocessen
33 för att göra undersökningen möjlig att utföra igen. Urvalet i vår studie kan påverka uppsatsens reliabilitet, genom att det bestod av bekvämlighetsurval. Vi har försökt att göra resultatet generaliserbart för Malmö stad genom att urvalet var mångsidigt. Dock var urvalet litet och kan därför inte representera Malmö stad men med större urval kan resultatet blir mer tillförlitligt. Resultatet från innehållsanalysen går endast att generalisera för Malmö stads arbete.
Resultatet ger en indikation om vad Malmö stad kan förbättra i sitt arbete för återanvändning. Vi rekommenderar dock ytterligare studier om ämnet med en större omfattning av
respondenter. Vi har upptäckt under studiens gång att det finns brist på tidigare forskning om städers arbete för ökad återanvändning och det är ett område som fortfarande delvis är oupptäckt. Vi uppmuntrar för fortsatt arbete för återanvändning då det sparar på befintliga naturresurser. Med förbättrad återanvändning i Malmö stad anser vi att återanvändning uppfyller tre dimensionerna inom hållbar utveckling då det skapa jobbmöjligheter som är positivt likväl socialt som ekonomiskt samtidigt som naturresurser besparas.
34
Referenser
Appelbaum, S. H., Habashy, S., Malo, J. L., & Shafiq, H. (2012). Back to the future:
revisiting Kotter's 1996 change model. Journal of Management Development, 31(8), 764-782.
Arold, H., & Koring, C. (2008). New vocational ways and qualifications for
professionalisation in the second-hand sector. Institute, Technology and Building, 62.
Avfall Sverige. (2018a). Återvinningscentraler. Hämtad 2018-03-15,
från https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/insamling/atervinningscentraler/
Avfall Sverige. (2018b). Ekonomi och styrmedel. Hämtad 2018-03-18,
från https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/kommunalt-avfallsansvar/ekonomi-och-styrmedel/
Avfall Sverige. (2018c). Grovavfall. Hämtad 2018-03-17,
från https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/insamling/grovavfall/
Avfallsverige. (2017). Svensk avfallshantering 2017. Malmö: Avfall Sverige.
Blocket. (u.å.). Om Blocket. Hämtad 2018-05-11, från https://www.blocket.se/omblocket.htm
Bonelli, M, Bosio, L, Cavallo, R. (2016) Waste prevention impacts on small municipalities: Three experiences from northern Italy. Waste Management & Research, 34, 1014–1025.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Chen, X., Pang, J., Zhang, Z., & Li, H. (2014). Sustainability Assessment of Solid Waste Management in China: A Decoupling and Decomposition Analysis. Sustainability, 6(12).
Cole, C., Osmani, M., Wheatley, A., Quddus, M., (2013). Bulky Household Waste
Management in a UK Local Authority Area: Current Practice, Challenges and Improvement Opportunities. Proceedings of Fourteenth International Waste Management and Landfill
