Möjliga tillvägagångssätt för att öka användandet av studie och

Så hur skulle studie och yrkesvägledaren då kunna gå tillväga för att öka studie- och yrkesvägledning i grupp? Med utgångspunkt i studien och dess grund i teorier och insamlat material är det möjligt att tänka sig något eller flera av följande förslag:

Vidga den övriga personalens bild av hur vägledning kan bedrivas. Vidareutbilda vägledare i gruppledning och gruppvägledning.

Sprida kunskap i övriga skolan och hos eleverna om vägledning i grupp.

Inspirera och involvera lärare och övrig personal i arbetet med vägledning – samarbete!

Förenkla planeringsarbetet genom vägledningsaktiviteter inom schemalagd tid. Tid till ”nätverkande” för kunskapsutbyte mellan studie- och yrkesvägledare. Fundera på hur vägledning i grupp kan uppfylla vägledarens mål.

46

Den egna reflektionen, efter att ha sammanställt dessa punkter, är att mycket av det vi beskriver verkar återkomma när man diskuterar studie- och yrkesvägledarens något diffusa yrkesroll. Vi upplever att det finns en allmän uppfattning om vad studie- och yrkesvägledaren ska göra och när detta ska ske, men inte hur det ska göras. Detta leder till svårigheter när man ska utvidga sina metoder med hjälp av annan personal. Ytterligare reflektion gäller upplevelse av och införlivande av metoder. För att nya ”grepp” ska prioriteras och införlivas i verksamheten, så måste vägledaren uppleva att metoderna på ett tillfredställande sätt uppfyller en del av de kärnuppgifter som finns i arbetet. Metoden bör även legitimeras som måluppfyllande av andra yrkeskategorier.

7.3 Vidare forskning

Något som vi tycker skulle vara mycket intressant för vidare forskning är hur det kommer sig att studie- och yrkesvägledares beskrivning av de egna målen med vägledningsarbetet skiljer sig så mycket från vad de tror att rektorn och medarbetare anser är deras mål med arbetet. Hur påverkar detta professionens utveckling och studie- och yrkesvägledarens inställning till sin kompetensutveckling? Det skulle även vara intressant att skifta perspektiv och utforska ledningens och kollegornas inställning till nya metoder inom studie- och yrkesorienteringen. Detta för att legitimera, förändra eller förkasta de förändringsförslag vi anser rimliga.

47

8 Referenser

Abrahamsson, B. & Andersen, J.A. 1996: Organisation: att beskriva och förstå organisationer. Malmö: Liber.

Andersson, C. (1994). Organisationsteori. Lund: Studentlitteratur.

Angelöw, B. (1991). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Berg, G. (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Berggren, C. Gillström, L, & Östling, B. (2001). Praktiskt ledarskap. Malmö: Lieber AB.

Carlsson, Bengt (2005). Hjälpprocesser i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.

Eriksson, L & Hettne, B. (2001). Makt och Internationella relationer. Lund: Student- litteratur.

Fischer, J-M. (1989). God, Foreknowledge and Freedom. Stanford, CA: Stanford University Press.

Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Elektronisk källa), http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf (tillgänglig 2011-10- 13)

Foucault, M. (1993) Diskursens ordning, Lindome: Symposium.

Glaser, B. (2010). Att göra grundad teori –problem, frågor och diskussion. Thuleducare: Växjö

Glaser, B.G. & Strauss, A.L. The Discovery of Grounded Theory. 1967. Aldine Publishing Company: Chicago.

Huzell, H. (2008). Management och motstånd – offentlig sektor i omvandling en fallstudie. Karlstadsuniversitet, doktorsavhandling.

Knights, D & Willmott, H (red.) (1990). Labour process theory. Basingstoke: Macmillan

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsen, A. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Liber AB.

48

Linde, G, Lindblad, S & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft, Pedagogisk Forskning i Sverige, 1, 93–109.

Lindh, G & Lundahl, L, (2007). Den resandes ensak? Forskning om karriärutveckling och karriärvägledning. (Elektronisk) Forskningsnätverket karriärval och vägledning. Tillgänglig: http://sherwood.lh.umu.se/fkvvdynamic/publicdoc_sv.aspx?id=14>

(2011-11-29)

Lovén, A. (2002), Kvalet inför valet. Malmö: Malmö högskola, lärarutbildningen. Maltén, A. (1992) Grupputveckling. Lund: studentlitteratur.

Maslow, A. H. (1970). Motivation and personality (2nd ed.). New York: Harper & Row.

Neher, A. (1991). Maslow's theory of motivation: A critique. Journal of Humanistic Psychology, 31, 58-119.

Nilsson, B. (1993). Individ och Grupp – En introduktion till gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, B. (1996). Socialpsykologi, Lund: studentlitteratur.

Olsson, I. (2000). Utveckling i grupp – Teori – modell - övningar, Stockholm: realtryck.

Seldén, L. (1999). "En kontrovers om grundad teori" Svensk biblioteks- forskning/Swedish Library Research, nr 3/4 (1999): 21-37.

Skogh, I. (2001). Teknikens värld – flickors värld, Studies in Educational sciences. 44, 1-282.

Skolverket, (2009). Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering (09:1102). Stockholm: Fritzes.

Stenaasen, S. Sletta, O. (1996). ”Grupprocesser – Om inlärning och samarbete i grupper, Stockholm, Universitetsförlaget

Suppes, P. (1993). The Transcendental Character of Determinism. Midwest Studies in Philosophy , 18, 252-257.

Von Wright, G.H. (1983). Practical reason. Oxford: Blackwell.

Von Frieson, S. Ingvar, D,H. Swahn, J-Ö. Weibull, J. (1995). Bra Böckers Lexikon, Malmö

WSP Sverige AB, (2008). Kartläggning studie- och yrkesvägledningen i Värmland (Elektronisk)

Tillgänglig: http://varmland.biz/filer/pdf/UTB%20RAP%20Kartl%C3%A4ggning%20s tudie-%20och%20yrkesv%C3%A4gledning.pdf, (2011-10-25).

49

Wofford, J.C. (1971). The motivational bases of job satisfaction and job performance, Personnel psychology, 24, 501-518.

50

9 Bilagor

9.1 Missivbrev

Missivbrev till berörda parter

Vi är två studenter från Högskolan i Malmö som läser till studie- och yrkesvägledare och vi skall genomföra en undersökning om, i vilken omfattning gruppvägledning används i högstadiet. Vi har valt intervju som undersökningsmetod eftersom vi med syftet är intresserade av hur studie- och yrkesvägledare uttrycker att de arbetar. I studien utgår vi från de forskningsetiska principerna, vilka innebär att ni informeras inför undersökningen om att intervjuerna kommer att beröra gruppvägledning. Deltagandet är frivilligt och ni har rätt att avbryta när helst ni vill. I rapporten kommer vi inte att nämna några namn eller något som kan förknippas med det gällande högstadiet. Vi är professionella i utförandet och personuppgifter förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Det resultat som framkommit av undervisningen kommer endast att redovisas i studien.

Tack för Er medverkan!

51

9.2 Intervjuguide

Bakgrund/Inledning

Skulle du vilja börja med att berätta lite om dig själv? -ålder

-utbildningsnivå

Skulle du vilja beskriva ditt arbete på skolan? -dina arbetsuppgifter

- arbete på en eller flera skolor

- beskriv hur en typisk arbetsdag kan se ut för dig

Vägledning i grupp

Hur skulle du beskriva vägledning i grupp?

Har du fått någon utbildning i att arbeta med individer i grupp? - Hur utformades utbildningen?

- Vem tog initiativet till utbildningen?

- Om nej, hur skulle du göra om möjligheten dök upp?

Har du använt dig av vägledning i grupp under ditt nuvarande arbete? Om ja:

- När - Hur

- Vad gjorde att du valde metoden? Om nej:

52

På en skala mellan 1-4, hur viktigt anser du det individuella samtalet är för vägledningen?

- Förklara hur du resonerar

På en skala mellan 1-4, (där 1 är i mycket liten utsträckning och 4 i mycket stor utsträckning) hur viktigt anser du att det är med vägledning i grupp i förhållande till individuell vägledning ?

- Förklara hur du resonerar

Anser du att du har tillräckliga kunskaper för att utföra vägledning i grupp? - Beskriv

Vad anser du om nedanstående påståenden kopplade till vägledning i grupp? - Relevans för din egen kompetensutveckling?

- Relevans för dina egna mål

- Relevans för andras mål (ex. skolchef, personal) - Tidsaspekt och tillgänglighet

- Personlig motivation - Elevernas intresse - Lärarnas intresse

Svara ja eller nej på följande antaganden:

Individuell vägledning är mycket viktigare än vägledning i grupp Personalen på skolan stöttar varandra och är positiva vid förändringar

Ledningen är positivt inställd till nya metoder, även om det påverkar fler än Studie och yrkesvägledaren

Vägledning i grupp är ett användbart arbetssätt Vägledning i grupp är tidskrävande

Vägledning och samtal i grupp är uppskattat Om man förändrar sina metoder påverkar det andra

Om man inför nya metoder betyder det merarbete för mig själv Det finns bättre arbetssätt än vägledning i grupp

Vägledning i grupp har fördelar i vissa fall

Organisation

Beskriv hur det ser ut (organisatoriskt) där du arbetar Vad anser du är målet med ditt arbete?

53 – Enligt dina kollegor

– Enligt din chef?

Hur stor möjlighet anser du att du har att påverka dina arbetsmetoder, 1-4 ? (där 1 är i mycket liten utsträckning och 4 i mycket stor utsträckning)

- Beskriv vad som får dig att välja denna siffra

Vad anser du om övrig skolpersonals kunskap om olika metoder inom vägledningen?

Hur känner du att ditt stöd är vid införande av nya arbetsmetoder, skala 1-4, där 1 är i mycket litet stöd och 4 är mycket stort stöd?

- Vad skulle hända för att detta skulle förändras, beskriv! - Var på skalan skulle du hamna då?