kontext. Under vår studie stötte vi på olika förhållanden som kan påverka barns möjlighet att skapa musik. Dessa förhållanden är tid, pedagoger, miljö samt redskap/verktyg vilka
presenteras som följer.
7.1 Tid
Under vårt musikprojekt med barnen upplevde vi vid flera tillfällen att den skapande processen, som barnen var mitt uppe i, avbröts abrupt på grund av att det var dags att äta lunch/mellanmål eller att det var dags för barnen att gå till annan förutbestämd aktivitet. De barn som tar tid på sig, att komma igång eller att våga, hade vid några tillfällen precis startat sin skapande process när de var tvungna att avbryta. Några barn visade sitt missnöje med att behöva avbryta den skapande process de just påbörjat eller var mitt inne i. Vid några andra tillfällen visade barnen på en stor otålighet att få komma igång med sitt deltagande i musikprojektet. Då vi ville arbeta med några få barn åt gången fick en del barn vänta tills fjärde veckan av musikprojektet innan de erbjöds möjlighet att delta i det.
I läroplanen för förskolan Lpfö98 (2010) är ett av strävansmålen att barn ska ha möjlighet att utveckla sin förmåga att förmedla tankar, upplevelser och erfarenheter i olika uttrycksformer som sång, musik, dans, drama, lek, bild och rörelse. Under studiens gång har vi varit med om ett antal musikstunder som barnen deltagit i. Här har barnen tillsammans med pedagog fått delta med sång, instrumentspel och rörelse. Det har dock blivit uppenbart för oss att det i förskolans institutionella kontext egentligen inte finns någon unik avsatt tid för barns
musikproducerande, ej heller tid för fångande av barnens spontana musikskapande från vilken ett reproducerande av barnens musik skulle kunna vara möjligt.
7.2 Pedagog
I vår studie valde vi att observera barn i ett av oss skapat musikprojekt. Således har vi inte studerat och observerat pedagogers förhållningsätt och iscensättningar av musikaktiviteter
med barnen. Dock har vi genom egna tidigare upplevelser i förskolesammanhang och med stöd i tidigare forskning insett betydelsen av pedagogers inställning och förhållningssätt till barns spontana musikskapande. Hur pedagogerna ser och värdesätter det spontana
musikskapandet styr vad som erbjuds barnen. Pedagogens musikaliska förkunskaper är även en annan faktor som är av betydelse men det innebär dock inte att en pedagog måste vara musikkunnig. Ehrlin (2012) framhåller att många pedagogers inställning till musik är att musiken är en kunskap som måste behärskas för att kunna musikskapa med barnen. Ehrlin (2012) poängterar vidare att det istället handlar om att lita till sin egen musikaliska kompetens samt känna en självtillit i denna för att kunna producera musik med barn. I sin studie
synliggör hon att utrymmet musiken får i förskolan styrs och är beroende av pedagogernas intresse och kunnande. Vår studie har delvis handlat om att ge sig hän, vara där nära barnen och följa deras spontana kreativitet samt att ta tillvara på deras skapelse. Vi har hjälpt dem att lyfta det vidare ett steg genom att skapa en musikvideo. Detta har skett genom icke-linjärt arbete då vi har agerat som medskapare i barnens projekt. För oss har det varit viktigt att barnen inte möttes av uppfattningen att musik endast är till för dem som kan och har talang utan att det är ett uttryckssätt som finns till för alla. Vi lyfter tanken att det är en slags uttrycksform som förskolan ska kunna erbjuda alla, vilket vi finner stöd för i Ehrlins (2012) avhandling.
7.3 Miljö
Vi har under studiens gång synliggjort hur betydelsefull miljön blir för barnens skapande. Hur miljön kan inspirera barn till att börja spela och experimentera med något instrument vilket ibland även utvecklas vidare till en egenskapad produkt. Detta blir möjligt då instrument erbjuds i en tillåtande och för barnen lättillgänglig miljö vilket medför att de själva, när andan faller på, kan spela och experimentera med instrumenten. Vi har dock upplevt att det sällan finns något eget utrymme eller rum för instrumenten på förskolor dit barnen kan gå när de själva har lust. En följd av detta kan bli att det spontana skapandet av musik inte förekommer i så stor utsträckning som det kunde ha gjort om det på förskolan hade funnits ett musikrum eller en musikhörna som barnen fritt kunnat disponera. Vi menar, utifrån erfarenheter från studien, att möjliggörandet för barns skapande av musik kommer till liv genom att de erbjuds en tillåtande och inspirerande miljö där de kan utforska sina idéer. I vår studie blev det märkbart vad en inspirerande miljö kan frambringa. I musiksalen på Magdalenas förskola
fanns bland annat ett trumset, elgitarr, elpiano, akustisk gitarr med flera instrument, det vill säga instrument som inte är vanligt förekommande på förskolor. Barnen visade stor entusiasm då de fritt fick prova och laborera med instrumenten. Ofta kom barnen och sa ”att de behövde gå ner till musiksalen för de ville göra klart sin låt”. Ibland kunde barnens önskan uppfyllas varav de visade på enorm glädje vilket kan tolka som att de kände sig bekräftade och de upplevde att deras musikskapande togs på allvar då vi kunde erbjuda en miljö som för dem blev meningsfull och på ”riktigt”.
7.4 Redskap och Verktyg
Utifrån vår studies resultat blev det tydligt att IT och teknik är en viktig del som stimulerar barns utforskande. Enligt läroplanen för förskolan Lpfö98 (2010) ska förskolan sträva efter att varje barn ges möjlighet att skapa med hjälp av olika tekniker. Lamb (2010) poängterar vikten av att pedagoger bör vara medvetna om att tillgång till IT och teknik för barn ser väldigt olika ut beroende på social bakgrund. Lambs (2010) resonemang styrker denna studies resultat vilket pekar på betydelsen att ha tillgång till IT och teknik på förskolan. Under studiens gång såg vi hur annars tillbakadragna barn ”blommade” ut och blev kreativa och drivande skapare som ”vågade” ta för sig genom att med hjälp av tekniken styra hur deras projekt skulle formas framåt. Det visade sig även att vissa av grupperna fick ett stort intresse för tekniken medan andra grupper inte var lika intresserade av den. Dock visade studien på att majoriteten av barnen ville ha med mycket tekniska effekter och detaljer i sitt musikvideoskapande vilket kan tolkas som det för dem blev mer värde i deras skapade produkt.
Vi valde att presentera verktygen GarageBand och Imovie för barnen, vilka var verktyg som de inte hade arbetat tidigare med på förskolan. Dessa verktyg gjorde det möjligt för barnen att spela in sin egenskapade musik. Tekniken blev ett alternativt sätt som förutom att spela in även gav barnen möjlighet att göra en reproduktion av sin egen produkt. Det innebär inte att någon annan ska sjunga eller spela den av barnen producerade sången utan snarare att det ges möjlighet att lyssna på den. Detta kan jämföras med Hammershöj (2005) beskrivning där han jämför barns spontana sång med en teckning och menar att sången är ett lika personligt dokument som en teckning. Han menar att sången är svårare att fånga eftersom den endast existerar här och nu, medan en teckning kan sparas livet ut. Med hjälp av för barnen lättillgänglig teknik kan den skapade musiken likt en teckning bevaras.
7.5 Sammanfattning
Resultatet i vår studie synliggjorde att unik avsatt tid för barns musikproducerande var en bristvara. Förutom tid finns andra faktorer som påverkar barns möjlighet till musikskapande. Ehrlins (2012) lyfter i sin studie pedagogens avgörande roll till vad som erbjuds barnen samt hur avsaknad av självtillit hos pedagogen att lära ut och skapa musik begränsar hen. Musik ska vara något positivt och om pedagogen ger sig hän vågar även barnen göra det (Ehrlin, 2012).
En annan relativt avgörande aspekt i detta sammanhang är miljöns betydelse och påverkan för barns möjlighet att spontant musikskapa. Inte helt sällan hänger dock detta samman med pedagogers intresse och engagemang. Vilka verktyg, i form av teknik och IT, en förskola kan erbjuda påverkar vilken möjlighet barn får att reproducera sina produkter. Under vårt
musikprojekt och i vår studie har vi haft förmånen att kunna erbjuda barnen tid, vår
uppmärksamhet, inspirerande musikaliska miljöer samt användbara tekniska verktyg som har möjliggjort deras spontana och kreativa musikskapande. Detta har resulterat i att vi har sett hur barnen i sitt spontana skapande ofta hamnat in i ett flow där tid och rum för barnen tycktes fjärran. För att komma in i detta flow behöver barnen tid och tiden i förskolan är ofta relativt inrutad. De dagliga rutinerna styr och påverkar barnens vardag i stor utsträckning, vilket resulterar i att det kan vara svårt att rucka på detta rutmönster om det inte finns ett stort intresse hos pedagogerna av barns spontana musikskapande.