Det övergripande målet för trafiken i Strängnäs är att de hållbara färdmedlens andel av det totala resandet ska öka. Fram till år 2023 ska andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik öka med 50 %. Det är en ambitiös målsättning. Om målet ska nås krävs troligen inte bara att åtgärder genomförs för att göra det mer attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt, utan dessa behöver stödjas av vissa reglerande åtgärder för biltrafiken samtidigt som samhällsplaneringen i stort blir mer gång, cykel- och kollektivtrafikvänlig.
Genom att arbeta för att förbättra förutsättningarna för att gå, cykla och åka kollektivt påverkas flera av målen i positiv riktning. Andelen gående, cyklister och
kollektivtrafiktrafikanter ökar, valfriheten, tillgängligheten och tryggheten ökar och folkhälsan påverkas positivt. Samtidigt fås flera andra positiva effekter såsom attraktivare stadsmiljö etc.
Arbete med skolvägar och att påverka barn att gå och cykla till skolan kan ge påverkan på både kort och lång sikt, då vanor som grundläggs tidigt ofta följer med genom en stor del av livet. Därför är kommunens och skolornas arbete med barns resvanor en viktig del i att skapa hållbara resmönster även i ett längre perspektiv.
En annan viktig del i arbetet med att åstadkomma ett mer hållbart resande inom
Strängnäs tätort är att öka cykelns attraktivitet. Kommunen kan åstadkomma mycket av detta inom ramen för sin planering. Till exempel genom att prioritera cykeltrafiken, bygga ”tätt och nära” med blandade funktioner och korta avstånd samt genom att anlägga gena cykelstråk nära bebyggelse, folk och belysning. Även säkra cykelparkering i
anslutning till viktiga målpunkter och resecentrum ökar t ex möjligheter för att på ett smidigt sätt kombinera cykel och kollektivtrafik.
Målen i denna trafikplan strävar till största del åt samma håll men målkonflikter finns.
Detta gäller särskilt ambitionen att bygga tätt och i kollektivtrafiknära lägen men samtidigt följa de nationella riktvärdena för trafikbuller.
En framgångsfaktor i trafikplaneringen är att våga tänka nytt. Genom att integrera trafik- och bebyggelseplanering redan i tidiga skeden och att i första hand arbeta med steg 1- och steg 2- åtgärder enligt fyrstegsprincipen, kan stora effekter uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.
Även om Strängnäs kan påverka trafikens utveckling med lokala åtgärder finns också en omvärld att ta hänsyn till.
50 Nedan listas omvärldsfaktorer som kommer att spela stor roll för trafikens utveckling i Strängnäs:
Ökad befolkning och en växande region
Peak car och minskat bilresande
IT-utveckling med mobiltelefonen och surfplattor som viktiga verktyg inför och under resan med kollektivtrafik
Högre drivmedelspriser och parkeringsavgifter
Högre kollektivtrafiktaxor
Utveckling av bilpoolsmarknaden
Klimatkrav och utveckling av infrastruktur för alternativa drivmedel
Hälso- och cykeltrendens utveckling
Utbyggnad av Svealandsbanan
51
52
1
Bilaga 1. Handlingsplan
Inledning
Fyrstegsprincipen – beteendepåverkande och fysiska åtgärder
Arbetet med att ta fram åtgärder har baserats på fyrstegsprincipen som beskrivs närmare i trafikstrategin. Under varje avsnitt i handlingsplanen är åtgärderna därför indelade i beteendepåverkande och fysiska åtgärder.
Beteendepåverkande åtgärder kan utformas på olika sätt beroende på syfte och målgrupp.
Gemensamt för de beteendepåverkande åtgärder som föreslås i denna handlingsplan är att de uppmuntrar till ökat resande med hållbara transporter genom att underlätta för, informera om och väcka intresse för hållbara trafikslag. Många gånger handlar det om att få människor att prova på för att se fördelarna och lära sig förstå hur systemet fungerar.
En förutsättning är dock att transportsystemet för de hållbara transporterna gång, cykel och kollektivtrafik har en tillräckligt god standard, annars riskerar de beteendepåverkande åtgärderna att få motsatt effekt. Därför är det viktigt att låta information och
marknadsföringsinsatser gå hand i hand med fysiska åtgärder.
Figur B1.1 Ett kontinuerligt arbete enligt fyrstegsprincipen med beteendepåverkande åtgärder (steg 1) och åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintliga vägnät och fordon (steg 2) minskar behovet av ombyggnadsåtgärder (steg 3), nyinvesteringar och större ombyggnader (steg 4). Källa: Hållbart resande i praktiken
2 Ett levande dokument och en lärande process
Att följa upp och utvärdera är ett sätt att vårda handlingsplanen och arbeta med ständiga förbättringar. Det man inte mäter kan man inte förändra och för att få vidare finansiering kräver att man kan visa resultat.
Handlingsplanen bör omprövas när en del av de föreslagna åtgärderna har genomförts, ekonomiska förutsättningar ändrats, det har gått en längre tid eller när innehållet är helt eller delvis inaktuellt. Detta för att handlingsplanen ska kännas aktuell och relevant men även för återföring av kunskap vilket stödjer en lärande verksamhet och ett arbetssätt som ger ständiga förbättringar.
Figur B1.2 Figuren visar stegen i en så kallad utvecklingstrappa som på ett förenklat sett beskriver en verksamhets önskade stegvisa utveckling. Källa: TRAST-guiden
3
Innehållsförteckning
B1.1 Samhällsplanering och trafikreglering 4
B1.2 Gångtrafik 7
B1.3 Cykeltrafik 9
B1.4 Kollektivtrafik 12
B1.5 Biltrafik 15
B1.6 Parkering 17
B2.0 Trafikmiljö 19
B2.1 Trygghet 19
B2.2 Tillgänglighet 20
B2.3 Trafiksäkerhet 22
B2.4 Miljö och hälsa 24
4 B1.1 Samhällsplanering och trafikreglering
Delmål: Transportsystemet ska bidra till att Strängnäs blir mer levande och attraktivt.
Tillsammans med åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av färdsätt ska andelen av invånarna som väljer att resa med gång, cykel eller kollektivtrafik öka.
Delmål: Bebyggelsestrukturen ska skapa goda förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik. Ny bebyggelse ska i första hand förtäta och omvandla i
kollektivtrafiknära lägen.
Vi står inför stora utmaningar när det gäller att skapa en hållbar utveckling. På ett övergripande plan handlar utmaningarna bland annat om klimat, energi och resursförbrukning.
Globala trender som kommer att påverka våra transporter är utöver energi, bränslefrågan och klimatfrågan även olika hälsoaspekter och vår syn på staden.
Att skapa attraktiva stadsmiljöer som attraherar människor är idag ett konkurrensmedel städer emellan. Transportsystemet betyder i sammanhanget mycket för hur staden uppfattas. En god tillgänglighet till stadens aktiviteter med gång, cykel och kollektivtrafik ger ett jämlikare och hållbarare transportsystem.
Denna förändrade syn på trafiken i staden kräver nya arbetssätt. Det handlar om att integrera tankar på vad som påverkar transportbehovet redan i planeringen av nya anläggningar eller nya områden.
5 Beteendepåverkande åtgärder
Verka för att större arbetsgivare/arbetsplatser inom Strängnäs tar fram gröna resplaner, dvs. åtgärdspaket för att uppmuntra mer hållbara färdmedelsval bland anställda.
Öka möjligheten för att arbeta hemifrån, s.k. distansarbete. Det handlar om att säkerställa tillräckligt hög kapacitet för internetuppkoppling i nya och befintliga bostadsområden samt uppmuntra arbetsgivare, inklusive den egna
kommunorganisationen, att uppmuntra distansarbete.
Främja hemleverans av matvaror. Anordna lokal/plats för hemleverans av matvaror, t ex i anslutning till dagis eller annan verksamhet dit varorna kan levereras. Samarbeta med företag i Strängnäs som erbjuder hemleverans och marknadsför gemensamt lösningen mot invånare.
Arbeta med beteendepåverkande åtgärder både på generell och individuell nivå.
Generella satsningar syftar till att förbättra allmänhetens förståelse av problem kopplade till färdmedelsval medan individualiserad marknadsföring av hållbara färdmedelsval utgår från den enskilda individens förutsättningar.
Arbeta för ett mer attraktivt och konkurrenskraftigt centrum. Analysera dagens centrum samt genomför regelbundna attitydundersökningar och mätningar av centrums utbud, utveckling och besöksfrekvens för olika typer av färdmedel för att visa på brister och behov, men även för att åskådliggöra utveckling och kvaliteter.
Kompetensutveckling för politiker och medarbetare. Kompetensutvecklingen kan omfattas av rutiner för återkommande information om trafikens utveckling till berörda politiker och tjänstemän, återkommande workshops/temadagar eller frukost- och/eller lunchinfo med externa föreläsare samt
internutbildningsmaterial på intranät.
Information till och krav på byggherrarna för att främja hållbart resande.
Exempelvis genom att nyinflyttade erbjuds prova-på-kort i kollektivtrafiken, det ställs krav på inrättande av bilpool och cykelparkeringar, att byggherrarna genomför informationsåtgärder om hållbart resande samt att byggherrarna marknadsför elcyklar och elbilar/miljöfordon i samband med försäljning och inflyttning.
6 Fysiska åtgärder
Minska vägutbyggnaden. Varje km ny väg ger, enligt samstämmiga forskningsresultat, också mer trafik. Detta kallas inducerad trafik.
Koncentrera utbyggnaden till befintlig bebyggelse (till exempel förtätning och återanvändning av gammal industrimark istället för ny mark)
Stärk befintligt centra och/eller se till att utbyggnadens storlek ger goda
möjligheter att erbjuda en tillfredställande service. Ju längre från centrum, desto högre energianvändning för transporter och resande.
Bygg ut längs befintliga eller planerade kollektivtrafikstråk av hög kvalitet (till exempel järnvägsstation och stadsbussnät)
Bygg ut viktig service inom gång- och cykelavstånd från ortens centrum (dvs.
inom 5 km). Forskning visar att de motoriserade transporterna och pendlingen tenderar att öka om avståndet till viktiga målpunkter blir för långt.
Kostnad
Kostnaden för åtgärderna är beroende av hur mycket som bedrivs internt och hur mycket extern expertis som knyts till arbetet. Framtagande av informationsmaterial är också förenat med en kostnad för framtagande, tryck, etc. Ökad kunskap bör på sikt bidra till bättre beslut och på så sätt en effektivare och mer hållbar kommun.
Uppföljning
Uppföljning av delmål och mätmetod
Antal km ny väg som anläggs Kontinuerlig
uppföljning Andel ny bebyggelse/verksamhet inom 400 meter från
busshållplats Kontinuerlig
uppföljning Andel ny bebyggelse/verksamhet inom 1000 meter från
pendeltågstation Kontinuerlig
uppföljning
7 B1.2 Gångtrafik
Delmål: Transportsystemet ska utformas för människan och fotgängarna ska känns sig som en prioriterad grupp i trafiken. Gångtrafiknätet ska vara gent och sammanhängande.
Delmål: De hållbara färdmedlens andel av det totala resandet ska öka och biltrafikens andel ska minska.
Att gå är det äldsta färdsättet och det färdsätt som vår kropp och våra sinnen är anpassade för. Alla är dessutom fotgängare, åtminstone på väg till och från cykel/bussen/bilen.
Gångtrafik är konkurrenskraftig på korta avstånd men kräver gena gånglänkar. På avstånd över 2 kilometer avtar andelen gångtrafik kraftigt, vilket motsvarar cirka 25-30 minuters promenad.
Den upplevda tryggheten är viktig att beakta för ett ökat gående. Trygghetskänslan främjas av närhet till byggnader, låga hastigheter, närvaro av folk samt god belysning.
Beteendepåverkande åtgärder
Genomför gå- och cykla till skolan projekt och initiera vandrade skolbussar i samarbete med skolorna.
Fysiska åtgärder
Utbyggnad av felande länkar i gång- och cykelvägnätet. Åtgärden handlar även om att komplettera med trottoarer i anslutning till bilvägar.
Identifiera behov för och skapa genvägar för gående genom nya länkar till viktiga målpunkter, aktiviteter och mellan olika områden i staden. I nulägesanalysen visas exempel på beräknade genhetskvoter för 3 reserelationer i Strängnäs.
Utbyggnad av helt bilfria områden eller områden där motorfordon endast får vistas på de gåendes villkor med låga hastigheter. Detta främjar både
trafiksäkerhet och trivsel.
8 Kostnad
Kostnaderna baseras på uppgifter från ”Åtgärdskatalogen för säker trafik i tätort” samt på erfarenheter från andra kommuner. Kostnaden för informationsinsatser och kampanjer varierar med omfattning och ambitionsnivå.
Kostnad för genomförande av åtgärd
Informera om ”Vandrade skolbuss” Arbetstimmar för personal
Kampanjer för ökat gående och cyklande 100 000 - 300 000 kr Ny asfalterad gångväg (3 meters bredd) 1 200 – 3 000 kr per
meter
Etablering av gågata eller gångfartsområde Stor variation
beroende på plats och utformning. Olika
Uppföljning av delmål och mätmetod
Andel stråk i gångnätet mellan bostadsområden och
viktiga målpunkter med genhetskvot 1,25 Inventering Andel stråk i gångnätet mellan bostadsområden och
viktiga målpunkter som är sammanhängande Inventering
Andel gångresor Kontinuerlig
uppföljning
Andelen barn som går till skolan Kontinuerlig
uppföljning
9 B1.3 Cykeltrafik
Delmål: Det ska kännas attraktivt att cykla i Strängnäs. Cykeltrafiknätet ska vara gent, sammanhängande och lättöverskådligt.
Delmål: De hållbara färdmedlens andel av det totala resandet ska öka och biltrafikens andel ska minska.
Cykelsatsningar är en viktig del av lösningen för flera av vår tids stora problem som till exempel klimatet, luftföroreningar, ohälsa, buller, energieffektivitet och bränsletillgång.
Cykeltrafiken är även en viktig del i arbetet med att skapa attraktiva och hållbarare städer.
Cykeltrafik är liksom gångtrafik konkurrenskraftig på korta avstånd, och skulle kunna ta över en stor andel av de korta bilresorna. På avstånd över 5 kilometer avtar andelen cykeltrafik, men i storstadsregioner med trängselproblem är medelreslängden för pendlingscyklister 8-9 kilometer.
Cyklister är en heterogen grupp, där vissa cyklister prioriterar snabbhet medan andra cyklister prioriterar säkerhet och trygghet. Gemensamt är dock att cyklister drivs med muskelkraft och därför är känsliga för omvägar, nivåskillnader och omotiverade stopp.
Beteendepåverkande åtgärder
Marknadsför och informera allmänheten när nya cykelvägar anläggs
Ta fram och dela ut cykelkartor som visar cykelnät, cykelparkeringar och cykelservice i Strängnäs tätort.
Genomför kampanjer som främjar och uppmuntrar till ökat cyklande, t ex ”Tack för att du cyklar”-kampanjer, ”cykla till jobbet”-kampanjer, ”cykla
fint”-kampanjer (fint”-kampanjer för ökad regelefterlevnad) och ”klimatsmart uppvärmning”-kampanjer (barn och vuxna uppmuntras till att cykla till idrottsaktiviteter). En viktigt bilresande att inrikta arbetet mot är exempelvis resandet över Tosteröbron.
Genomför gå- och cykla till skolan projekt och inför cyklande skolbuss i samarbete med skolorna.
Uppmuntra invånare att prova på elcykel och uppmuntra arbetsgivare att köpa in elcyklar istället för tjänstebil. Detta är ett arbete som även kan bedrivas inom den egna kommunorganisationen, t ex mot hemtjänsten.
10 Fysiska åtgärder
Inventera och åtgärda felande länkar. Särskilt bör skolvägar och vägar till idrotts- och fritidsanläggningar samt länkar där cyklister är i blandtrafik och hastigheten överskrider 30 km/h kompletteras med attraktiva cykelstråk.
Inventera och åtgärda länkar där cykelvägvisning saknas. Vägvisningen är både en orienteringshjälp för cyklister samtidigt som det är ett sätt att marknadsföra cykelnätet.
Ge cyklisterna prioritet i korsningar. Säkerställ att cyklister lämnas företräde vid korsande trafikströmmar i prioriterade stråk. På så vis kan cyklisternas restid förbättras då många stopp i korsningar ofta är det som tar tid vid cykling i stadsmiljöer.
Årligen inventera cykelnätet med avseende på beläggning och standard samt åtgärda identifierade brister.
Prioritera vinterväghållningen för cykel. Eftersträva striktare insatstider och starttider för vinterväghållningen.
Inrätta servicepunkter med cykelpump vid resecentrum och på utvalda platser där många cyklister passerar.
11 Kostnad
Kostnaderna baseras på uppgifter från ”Åtgärdskatalogen för säker trafik i tätort” samt på erfarenheter från andra kommuner. Kostnaden för informationsinsatser och kampanjer varierar med omfattning och ambitionsnivå.
Kostnad för genomförande av åtgärd
Informera om ”Cyklande skolbuss” Arbetstimmar för personal
Kampanjer för ökat gående och cyklande 100 000 - 300 000 kr
Kampanj Varierar beroende på
omfattning och ambitionsnivå Framtagande av cykelkarta (kostnaden varierar med
storleken på området som ska täckas in.) 100 000 - 300 000 kr
Gång- och cykelbana upphöjd över körbanan i korsning 50 000 -100 000 kr
Cykelpump 75 000 kr per styck
Uppföljning
Uppföljning av delmål och mätmetod
Andel cykelresor Kontinuerlig
uppföljning Andelen barn som cyklar till skolan Kontinuerlig
uppföljning Andel av viktiga reserelationer längs cykelvägnätet med
en restidskvot på max 1,5 på sträckor upp till 4 km.
Inventering
Andel av viktiga reserelationer längs cykelvägnätet som är sammanhängande
Inventering
12 B1.4 Kollektivtrafik
Delmål: Kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig och erbjuda smidiga bytes-möjligheter för intermodala resor.
Delmål: De hållbara färdmedlens andel av det totala resandet ska öka och biltrafikens andel ska minska.
För att skapa en hållbar utveckling och en attraktiv stadsmiljö i Strängnäs är det viktigt att kollektivtrafiken kommer in i ett tidigt skede i samhällsplaneringen. Det handlar om att förtäta i kollektivtrafiknära lägen, lokalisera målpunkter vid kollektivtrafikens
knutpunkter, planera för goda restidskvoter med gena linjesträckningar och smidiga bytespunkter.
Att bygga en stad utan kollektivtrafik, är som att bygga höghus utan hiss. För att skapa attraktiva lösningar där kollektivtrafiken upplevs som snabb, direkt och nära, måste vi anpassa bebyggelse och gatunät till kollektivtrafikens behov. I befintlig stadsmiljö, med begränsat gatuutrymme, betyder detta i de flesta fall att kollektivtrafiken måste prioriteras framför biltrafiken.
Därutöver behövs både lockande och styrande åtgärder för att öka kollektivtrafikresande.
Denna typ av åtgärder blir särskilt lyckosamma om de genomförs i samband med förbättringar i kollektivtrafikutbudet.
13 Beteendepåverkande åtgärder
Marknadsförings- och informationskampanjer för ökat kollektivtrafikresande, t ex genom förmånserbjudande i samarbete med den lokala handeln. Ett intressant område att inrikta arbetet mot är Tosterö, för att på så vis minska bilresandet över Tosteröbron.
Påverka arbetsgivare att subventionera kollektivtrafikkort till anställda
Genomför prova-på-kampanjer/testresenärskampanjer, där bilister ges ett gratis periodkort mot att de provar att resa kollektivt under en begränsad tid. Även här är Tosterö ett intressant område att arbeta mot till följd av förväntade framtida framkomlighetsproblem längs Tosteröbron.
Inför bilpooler och lånecyklar som komplement till kollektivtrafiken. Gärna med kombinerat mobilitetskort som kan användas både för att hämta ut lånecykel, bilpoolsbil och resa kollektivt.
Fysiska åtgärder
Räta ut stadsbusslinjerna så de inte tvingas till omvägar samt glesa ut
hållplatsavstånden. På så vis kan restiden snabbas upp och turtätheten ökas. I nulägesanalysens kapitel 2.4 Kollektivtrafik redogörs en kartanalys av linjenätet idag och förslag på vilka hållplatslägen som kan ses över.
Stärk Strängnäs resecentrum som viktig bytespunkt mellan det lokala och regionala resandet med smidiga byten mellan cykel, kollektivtrafik och bil.
Förbättra även upplevelsen av bytestiden genom att främja lokalisering av service och handel i anslutning till resecentrum.
Arbeta med trafikdämpande och prioriterande åtgärder för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen, t ex genom hastighetsbegränsningar, minskad yta för biltrafik, införande av
kollektivtrafikkörfält, införande av gågator och kollektivtrafikgator eller en miljözon i den centrala delen av Strängnäs.
14 Kostnad
Kostnaderna baseras på uppgifter från ”Åtgärdsförslag för mer hållbara resor i Sickla och Nacka Strand” (2008) samt på erfarenheter från andra kommuner. Kostnaden för informationsinsatser och kampanjer varierar med omfattning och ambitionsnivå.
Kostnad för genomförande av åtgärd
Informationskampanjer Arbetstimmar för
personal
Testresenärskampanj 150 000 kr
Bilpool 300 000 kr
Lånecyklar för företag 135 000 kr
Uppföljning
Uppföljning av delmål och mätmetod
Antal genomförda informationskampanjer samt resultat Uppföljning Andel av viktiga reserelationer längs kollektivtrafiknätet
med en restidskvot på max 2,0 Inventering
Andel kollektivtrafikresor Kontinuerlig
uppföljning
15 B1.5 Biltrafik
Delmål: De hållbara färdmedlens andel av det totala resandet ska öka och biltrafikens andel ska minska.
Delmål: Transporternas klimatpåverkan ska minska
De flesta bilresor är korta, cirka hälften av alla bilresor är kortare än 5 km. Ofta sker de även med en ensam förare. Det finns en stor potential att minska transporternas klimatpåverkan genom att påverka hur vi använder oss av bilen i framtidens samhälle.
Statistik visar även att bilförsäljningen minskar samtidigt som körsträckorna blir kortare i Sverige. Denna trend kallas ”peak car” och kan ses i stora delar av västvärlden. Och det är inte bara en effekt av lågkonjunkturen. Bakom ligger en större samhällsförändring i form av större och tätare städer, färre och dyrare parkeringsplatser, dyrare bensin, biltullar, en äldre befolkning som åker bil mer sällan och en yngre befolkning som inte längre ser det som en självklarhet att skaffa körkort och bil.
Till följd av ”peak car” är det viktigt att inte fortsätta att planera för ett ökat bilresande, det kan i så fall bli en självuppfyllande profetia.
Beteendepåverkande åtgärder
Verka för införande av bilpooler. Informera invånare, fastighetsförvaltare och byggherrar om bilpool och verka för att det gärna etableras i befintliga bostadsområden eller vid en utbyggnad av en viss mängd bostäder. Undersök även intresset för etablering av bilpool hos privata aktörer.
Följ biltrafikens utveckling i Strängnäs genom att genomföra kontinuerliga mätningar av trafikflödet på samma mätpunkter.
Fysiska åtgärder
Underlätta möjligheterna för spontan samåkning genom att skapa lokala mötesplatser där samåkningsalternativet även kan marknadsföras.
16 Kostnad
Kostnaden för åtgärderna är beroende av hur mycket som bedrivs internt och hur mycket extern expertis som knyts till arbetet. Informationsinsatser och kampanjer varierar med omfattning och ambitionsnivå och är därför svåra att kostnadsuppskatta.
Kostnad för genomförande av åtgärd
Kostnad för genomförande av åtgärd