Möjligheten att styrka och bekräfta är i synnerhet problematisk för den kvalitativa forskaren, eftersom den utgår ifrån tanken om objektivitet inför det studerade fenomenet. Som kvalitativa forskare är vi väl medvetna, och i visst avseende bejakar, det faktum att både våra och intervjupersonernas tolkningar är just tolkningar, och således subjektiva. Vi kan argumentera för att det inte skulle finnas någon anledning att genomföra vår studie, om det inte vore för att varje intervjuperson kan konstruera just en subjektiv tolkning av kontexten inom vilken denne befinner sig. Vår uppgift blir istället, som Lincoln och Guba (1985) beskriver, att fråga oss huruvida de empiriska data som samlats in är möjliga att bekräfta. Målet är, enligt Bryman och Bells (2005) tolkning av Lincoln och Guba (1985), att kunna styrka att vi som forskare agerat i god tro, och inte låtit studien och dess slutsatser påverkas av personliga värderingar.
METODDISKUSSION
I följande avsnitt har vi för avsikt att föra en öppen diskussion kring de metodologiska val vi gjort, och i synnerhet försöka belysa vad som är mest problematiskt i studiens utförande. Precis
32 som föregående avsnitt, är förhoppningen att detta avsnitt ska kunna fungera i syfte att stärka studiens trovärdighet och alla de komponenter som ryms inom detta begrepp.
En första aspekt som vi anser intressant att diskutera, är tidens roll i studiens utförande och studiet av fenomenet i stort. Vi har tidigare vidrört det faktum att det går att åskåda PMI ur ett perspektiv som dikteras av över vilken tid processen löper, snarare än till vilken grad integrationen sker. Det gör det intressant att fundera kring vad det får för innebörd att vi genomför vår studie på ett företag som fusionerat, där själva transaktionen som utgör startskottet för PMI-processen ägde rum för tre år sedan. Det kan självfallet ha en påverkan på hur de tillfrågade individerna upplever sammanslagningen och PMI-processen. Kanske var upplevelsen annorlunda för två år sedan, när PMI-processen endast pågått i ett år? Samtidigt som vi ställer oss dessa frågor är det viktigt att minnas att de tillfrågade individerna uppgavs berätta om upplevelsen av sammanslagningen som en helhet, och inte endast den nuvarande upplevelsen. I det avseendet kan tidsaspekten även anses innebära något positivt för vår studie: kanske har den treåriga tidsperioden gett individerna tid att tänka efter och bearbeta vad som hänt? Vi kan slutligen konkludera att tidsperioden efter att transaktionen genomförts är central för vår studie, eftersom det är den som utgör PMI-processen, det vill säga den kontext inom vilken vi vill fånga individernas upplevelser. Det finns skäl att anse att PMI-processen fortfarande fortskrider (vilket framkommer senare i uppsatsen) och vi kan i så fall konstatera att det hade missgynnat vår studie att besöka företaget vid ett tidigare tillfälle. På samma gång får vi leva med vetskapen om att individernas upplevelse av PMI-processen kan, och sannolikt kommer att, förändras ytterligare i takt med att den fortlöper.
Ytterligare en poäng vi anser värd att diskutera, är styrkan i den triangulering vi menar att vi har genomfört. Minns att såväl Yin (1994) som Lincoln och Guba (1985) påpekar att användningen av fler än en datakälla är en aktivitet som stärker studiens tillförlitlighet, och således dess trovärdighet. Användningen av sekundärdata (årsredovisningar och pressmeddelanden), vars tanke är att komplettera primärdatan (intervjuer) kan i bästa fall sägas vara bristfällig. Ett optimalt scenario hade varit att kunna använda sekundärdata i större omfattning, och kanske även andra källor till primärdata, för att öka studiens tillförlitlighet. Till sist anser vi att urvalet av intervjupersoner rymmer skäl för diskussion. Samtliga intervjupersoner var innan sammanslagningen anställda på det ena företaget (Skog), och arbetar på en avdelning som fortfarande drivs rent operativt av Skog, men under nytt namn. Det hade självfallet funnits värde i att balansera den insamlade datan genom att intervjua individer ifrån båda “sidor” av det nybildade företaget. Samtidigt anser vi att studiens nuvarande datainsamlingsupplägg har sina fördelar. Att endast inrikta oss på det ena (ursprungliga) företaget innebär att vi kan få en djupare beskrivning av vad deras upplevelse och bild av sammanslagningen är. Resonemanget är mycket likt det vi förde under avsnitt 3.5, där vi diskuterade antalet intervjuer som genomförs. I enlighet med Yins (2011) resonemang konstaterade vi då att ett färre antal intervjuer skulle innebära ett större djup i varje fall, medan ett större antal intervjuer skulle få en motsatt effekt. På ett liknande sätt ser vi situationen som beskrivs ovan. Avslutningsvis har det funnits en viss problematik angående källhänvisningen
33 av våra sekundärkällor, det vill säga årsredovisningar och pressmeddelanden. Vi kan inte källhänvisa till detta material då det skulle äventyra företagens anonymitet.
4 RESULTAT
I följande avsnitt presenteras resultaten av den studie som genomförts. Avsnittet inleds med en kort beskrivning av de båda företagen och sammanslagningen, baserat på sekundärdata som hämtats ifrån pressmeddelanden och årsredovisningar. Notera att inga källor anges på grund av anonymitetskrav. En tidslinje över sammanslagningens förlopp presenteras i syfte att underlätta för läsaren att skapa sig en bild av fallet. Avsnittet fortsätter med att respektive intervjuperson presenteras och återges som enskilda fallstudieenheter.
SKOGVIRKE–ENLEDANDEAKTÖR
I mitten av juni 2012 offentliggjorde styrelsen för Skog att man hade kommit överens om ett samgående med konkurrenten Virke. Samgåendet arrangerades och slutfördes genom att Skog, i november samma år förvärvade alla aktier i Virke i utbyte mot att dess ägare erhöll en kontantbetalning och en ägarandel i det nybildade bolaget SkogVirke. Med motiveringen att det nya bolaget skulle komma att bli en ledande aktör inom förpackningsindustrin, bedömde de båda bolagen tillsammans med respektive huvudägare att det fanns en betydande synergipotential att realisera. I samband med offentliggörandet i mitten av juni 2012 uppskattades synergipotentialen, med en årlig takt på 300 MSEK, kunna vara helt realiserad inom tre år. Synergimålet uttrycktes i form av kostnadsbesparingar som främst skulle uppnås genom samordning av inköpsprocessen, samt sekundärt genom optimering av produktion, logistik och försäljning.