Vår studie visar att den skönlitterära bilderboken fångar fantasin. Den går enligt pedagogerna att diskutera på ett annat sätt än faktaboken genom dess berättelse som kan bidra till känslor, det blir också lättare att dramatisera historien. Detta kan förstås utifrån Vygotskijs teori om fantasi (1995) som att barnen tillägnar sig erfarenheter som bidrar till fantasi utifrån bokens innehåll. En skönlitterär bilderbok är ofta baserad på fiktivt innehåll som bidrar till känslor och stimulerar fantasin (Edward, 2019).
Vår studie visar att litteraturens främsta användningsområde inom naturvetenskap är att bidra med introduktionen till ett temaarbete eller aktivitet men också för att söka upp fakta om exempelvis harar och fjärilar. Walan et al., (2020) påpekar att intresset för naturvetenskap blir större genom sagor och berättelser och ses som en start på ett tema. Samtliga pedagoger i vår studie ser användningen av antingen fysisk eller digital litteratur som en möjlighet till att undervisa i naturvetenskap. Då pedagogerna anser att litteraturen ses som en inkörsport till ett tema och kan hjälpa till att beskriva naturvetenskapliga fenomen och processer. Mclean et al., (2015) studie undersökte litteratur som introduktion till lek och tema, där temat introducerades med hjälp av litteraturen och en lekmiljö skapas där barnen får möjlighet att leka sagan. Vilket vi drar paralleller till i vår studie där barnen enligt pedagogerna fick möjlighet att leka med handdockorna efter att sagan hade lästs. Barnen kunde även leka sagan Tre små grisar och den stora stygga vargen. Vilket kan tolkas genom Vygotskij (1995) för att barnen ska stimuleras i sin fantasi och kreativitet genom att själva kunna leka sagan. Barn stimuleras i sin fantasi genom att få erfarenheter i samspel med andra (Vygotskij 1995).
Larsson (2016) menar att lek och miljö i kombination med litteratur bidrar till fantasi och kreativitet. I en sådan miljö kan barnen enligt Larsson lära sig naturvetenskapliga begrepp i vardagen genom litteraturen i naturliga sammanhang, där sagans roll är att bidra med begreppen till leken och miljön. Som vår studie visar där bygg och konstruktions-rummen innehåller riktad litteratur med arkitektur eller matsalen med riktad litteratur om var maten kommer ifrån. Det kan också handla om att bygga upp lekmiljöer utifrån en skönlitterär bilderbok som Tre små grisar som i vår studie. Sagor kan inspirera barnen om de är anpassade efter barnens nivå inom den proximala utvecklingszonen, där begreppen från sagan används i leken (Larsson, 2016). Här drar vi paralleller till vår studie där det framgår att barn behöver få tid på sig att låta sagan sjunka in, för att tids nog börja använda innehållet från sagan i leken som när de yngsta efter ett halvår började blåsa på huset i Tre små grisar. Här kan det konstateras att pedagogerna utmanar barnens lärande genom lek och förändrar miljön efter barnens behov och temat som utgår ifrån barnens intressen. Vygotskij (Refererad i Dale, 1998) påtalar också vikten av barns lek för lärande eftersom barnen når sin fulla utvecklingspotential genom leken i den kulturella miljön som utmanar barnen. Samt för barn att barn ska stimuleras i sin kreativitet och fantasi (Vygotskij, 1995). En strategi som också lyfts av Mclean et al., (2015) för att få sammanhang och mångsidighet i undervisningen.
Vår studie har även visat på att barnböcker kan användas för att tala om sådant som är svårt att förstå för barnen, som exempelvis döden. Här påtalas att den skönlitterära bilderboken tar ner dessa stora ämnen på barns nivå genom antropomorfism, något som även Backman (2018) påtalar. Antropomorfism handlar om att mänskliggöra djur och ting något som barn har en förkärlek till (Altun, 2019). Vidare visar vår studie att denna antropomorfism bidrar till att förvränga verkligheten, bland annat genom vargen som äter grisar och kaniner som pratar. I vår studie påtalas att bilderna är det viktigaste i litteraturen för barn då dessa bidrar till att barnen kan diskutera på deras nivå utifrån bilderna. Enligt Altun (2019) lär sig barn genom att titta på bilderna i böckerna. Vilket ställer till det för barnen då dessa innehåller mycket fiktion som att solens läge inte förändras utan står still på samma plats samt att skuggorna kommer på fel plats i förhållande till ljuskällan. Det presenteras alltså felaktiga illustrationer i bilden, och antropomorfism där exempelvis kaninen talar. Vilket leder till missuppfattningar som barnen tar till sig som en slags sanning (Altun, 2019; Sackes et al., 2009). Något som också lyfts i vår studie genom att Mamma Mu kan vara det enda sättet barnen får möta en ko eller där den enda kunskapen om vad vargen äter kommer ifrån Tre små grisar. Detta kan tolkas med hjälp av Vygotskij (1995) där barnen får felaktiga erfarenheter genom den skönlitterära bilderboken, vilket bidrar till att barnen kan fantisera ihop en egen historia om att vargen äter grisar eller lejon utifrån sina
erfarenheter av vargar. Vilket kan ses utifrån Vygotskij (refererad i Pihlgren, 2017) som att barnen skaffar sig erfarenheter utifrån boken men att korrektheten i deras nya kunskap är vetenskapligt felaktig.
Pedagogen i vår studie får vetskap om vad barnen har för erfarenhet genom att ställa frågor om till exempel vad barnen tror att vargen äter, samtidigt som de också kan pröva barnens teorier vetenskapligt, till exempel genom en faktabok. Genom faktaboken kan då pedagogerna och barnen tillsammans ta reda på vad exempelvis vargen äter mest av ute i skogen. Utifrån Vygotskijs teori om lärande (refererad i Pihlgren, 2017) kan detta tolkas som att pedagogerna vill utgå från barnens tidigare erfarenhet, vilket de får reda på genom barnens svar på de produktiva frågorna. Samtidigt som de produktiva frågorna också utmanar barnen inom den proximala utvecklingszonen och leder till utforskande. Som tidigare nämnts handlar produktiva frågor om att få igång en verksamhet och utmana barnen (Elfström et al., 2014). Undervisningen bör genomföras med både skönlitterära- och faktaböcker för att barnen också ska presenteras med en korrekt vetenskaplig kunskap (Altun, 2019; Mantzicopoulos & Patrick, 2011). Den skönlitterära bilderboken bidrar till att behålla barnens fokus och intresse, medan faktaboken bidrar med det vetenskapliga. Det kan till exempel innebära att barns frågor från vardagen behandlas med en faktabok (Altun, 2016). Som vår studie visar när barnens frågor leder till att pedagogen och barnen tillsammans letar svar utifrån det upplevda genom en faktabok i fallet där haren byter päls.
Vår studie visar att faktaboken kan väcka inspiration och nyfikenhet. Faktabokens utformning kan ses av pedagogerna i vår studie som en svårighet då den innehåller för mycket text och för lite bilder som enligt pedagogerna är viktig för att barnen ska få en ökad förståelse utifrån barns nivå. Pedagogerna tycks vara medvetna om att faktaboken innehåller ett vetenskapligt språk och att det kan vidga både barnens och pedagogens kunskaper. Faktaboken är vetenskaplig och innehåller information och instruktioner, denna genre finns även för yngre barn där det finns mer berättande delar på barns nivå (Edwards, 2019). Backman (2018) menar att faktaböcker är viktiga just för att få in det vetenskapliga språket i undervisningen, de så kallade sekundära begreppen. Mantzicopoulos och Patrick (2011) menar att barnen genom att introduceras till faktaboken får höra de vetenskapliga begreppen. De förmedlar att denna kunskap behöver knytas till barnens vardag och genom faktaboken inspirera till frågor och skapa nyfikenhet till utforskande.
Några pedagoger i vår studie ansåg att det är lättare att arbeta med djur och natur genom litteratur, med hänvisning till att fysikaliska fenomen och kemiska processer bör vara lättare att uppleva och se. Dessutom påtalar pedagogerna möjligheterna med biblioteken vad gäller att finna och leverera litteratur till förskolan inom dessa områden, som till exempel olika slags väderböcker där vinden presenteras på olika sätt. Biblioteket och litteraturen kan ses som artefakter utifrån att det kan anses vara ett kulturellt redskap skapat av människor utifrån ett syfte (Vygotskij refererad i Säljö, 2000). Sackes et al., (2009) påpekar att det kan vara svårt att hitta litteratur inom områden som berör fysikaliska fenomen och kemiska processer, men att böcker inom djur och natur är desto vanligare. Backman (2018) menar att det går att finna det naturvetenskapliga i litteratur. Vilket även vår studie visar på så länge pedagogen tar på sig de naturvetenskapliga glasögonen och förbereder genom att läsa boken innan utifrån ett syfte. På detta vis kan enligt pedagogerna i vår studie alla naturvetenskapliga områden behandlas genom högläsning. Mclean et al., (2015) visar på att pedagogens självförtroende ökar i att undervisa i naturvetenskap genom litteratur desto längre de arbetar med den. Det borde således bli lättare att finna det naturvetenskapliga i litteratur ju oftare pedagogerna använder sina naturvetenskapliga glasögon.
Pedagogerna lyfter att några barn har ett större intresse av det digitala än en fysisk bok. Gnjatovic (2015) visar på att pedagoger har en positiv inställning till den digitala tekniken och ser att den kanske kommer ta över den traditionella kulturen med litteratur. Det påtalas i Gnjatovics studie att barnen tycker om att använda sig av den digitala tekniken och den möjliggör en intressantare undervisning. Vår studie pekar på att barnen kan ha ett större intresse för den digitala boken via bland annat Ugglo, då barnen är mer vana vid det digitala hemifrån i kontrast till den traditionella boken. Ugglo ses som en form av digitalt bibliotek som pedagogerna ser många fördelar med. Som exempelvis att det går att söka för olika åldrar, språk och genrer. Framför allt lyfter pedagogerna tillgängligheten som en fördel. Då den digitala litteraturen enligt pedagogerna är lätt att ta med och lätt att söka upp, i kontrast till biblioteket där det tar tid att få hem böckerna vilket sätts i relation till att barnen kan hinna tappa intresset. Detta kan tolkas utifrån Vygotskijs teori om lärande (refererad i Pihlgren, 2017) eftersom det finns ett brett utbud av olika slags genrer och åldersindelning, där pedagogerna kan välja böcker utifrån barnens tidigare erfarenheter och utmana dem inom den proximala utvecklingszonen. Språket är en viktig del för det sociala samspelet då det möjliggör kommunikation mellan människor (Vygotskij refererad i Øzerk, 1998). Något som också lyfts är digitala klipp från exempelvis Youtube eller UR för att få större bredd till projektet, fördelen med klipp är de rörliga bilderna där barnen kan följa vad som händer på ett annat sätt än i en digital eller fysisk bok. Det kan tolkas utifrån Vygotskijs teori (Pihlgren, 2017) som att pedagogerna anser att barnen behöver den rörliga bilden för att lära sig inom sin proximala utvecklingszon, då barnen kanske inte har någon erfarenhet av fenomenet i verkligheten och inte förstår vad bilden förmedlar.