5. Diskussion
5.3 Vilka möjligheter finns och vilka hinder kan uppstå i arbete?
Att hitta den rätta leken och att introducera nya lekar ansåg pedagogerna som det svåraste i sitt lekarbete. Det som krävs av lärare är att byta sina tankebanor och tänka mer kreativt som Sofia utrycker det, men först och främst bör det finnas kunskaper om hindret som tydligtgör och förklarar de svårigheterna som barnen med autism och omgivande (inblandade i barnets öde) vuxna ska brottas med. Utan dessa kunskaper, utan kontinuerlig vägledning av
specialpedagoger blir livet för kaotiskt och fasansfullt inte bara för barnet med ASD, utan för dennes klasskompisar och vuxna. Då kommer det att likna det uttryck som Ann använde sig av under intervju, just ”att överleva dagen”.
Det jag vill framföra här är att en av pedagogerna har utpekat bristfälliga kunskaper i området autism som ett hinder för den pedagogiska verksamheten och även barnets utveckling. Men om barnet tydigt genomgår en utredning och får en klar bild av sina svårigheter, kommer barnet att få även den behandling och de nödvändiga interventioner som kommer att anpassas just efter barnets förutsättningar och främja dess utveckling på det bästa möjliga sättet.
Barnets fastställda diagnos leder till att pedagoger får förstärkning, den fortbildning de
verkligen behöver och där med blir de trygga i sin lärarroll och yrkesutövning. Utifrån bilden av utredningen blir det tydligare för läraren att förstå både barnet som inte kan uppfatta världen på grund av sitt hinder och dess svårigheter. Det är svårt t.ex. för både parterna, den vuxne och barnet, att förhandla om lekens villkor och de regler som ska gälla.
Utifrån det framgår det tydligare hur viktig den vuxnes närvaro blir för barnet med ASD som kan skapa de situationer, de förutsättningar för barnet där det får möjlighet att leka utifrån sina förutsättningar. Och det är ännu viktigare att försöka skapa tillfälle för barn, där de får leka med sina jämnåriga, där barnen kan interagera på samma nivå, på lika villkor (Jorup och Preisler, 2001). Om barn inte har de nödvändiga erfarenheterna och har svårt att uppfatta t.ex.
reglerna i lek, då sänks ytterligare dess möjligheter att delta i leken. Konsekvenserna av detta kommer att återspeglas i dennes utanförskap som skapar ännu större klyfta mellan barnet och jämnåriga och mellan barnet och omvärlden.
5.4. Allmänt om studien
I min kritiska litteraturstudie tog jag upp olika syn på lekens betydelse för barn med ASD, som jag märkte under litteraturinläsningen, som fångade mitt intresse och blev till grund för denna studie. Då kände jag mig osäker och funderade vilken sida ska jag stå på. Så placerade jag mig i mitten, mellan dessa två polar och tog nästa steg, just denna studie, för att kunna komma att förstå mig på problemet. Nu när jag tittar tillbaka och analyserar både min litteraturstudie och den föreliggande undersökningen ser jag, att jag har fått en bättre
förståelse om detta problem och det blivit tydligare för mig att det finns en mängd orsaker till dessa motstridiga åsikter. Var befinner jag mig nu? Det är intressant fråga och mitt svar är att jag står fortfarande i mitten fast jag har ”glidit lite” åt Beyers sida på grund av de nya
insikterna jag fått. Min åsikt är att pedagog först och främst skall försöka ”väcka” barnet i glaskulan och ge det möjlighet till glädje och utveckling genom lek. ( se 4.2, s.18 ur intervju med Emmy)
Den paradoxala och motsägelsefulla företeelse som jag har stött på under mina reflektioner kring de små detaljerade områden av pedagogers uttalande är den vuxnes aktiva roll som framträder i studien både under positiv och under negativ bemärkelse.
Å ena sidan ses lärarens aktiva roll i undervisningsprocessen, för att främja sociala
utvecklingen hos barn med ASD, som oumbärlighet ( se ovan 5.1., s. 25), men å andra sidan de nära relationerna som uppstår samtidigt med vardagliga kontakter, där barnet mer och mer söker sig till den vuxne på grund av många anledningar t.ex. tryggheten, hindrar barnet att söka nya kontakter och interagera med andra barn och vuxna (se 4.4, s. 22) Vad är rätt för lärare då: ”att närma sig barnet” eller hålla det på avstånd? I vilken utsträckning är detta möjligt? Alla dessa frågor uppstår och kan besvaras individuellt tycker jag, men med ”barnets bästa” i åtanke.
5.5. Slutsatser
De slutsatserna jag kan dra av denna studie är för det första att lärare arbetar med lek i undervisning på ett kontinuerligt varierande sätt med tydlighet och struktur som är huvudpelarna där. Ingen av de tillfrågade pedagogerna arbetar med lek som metod i sin helhet, men alla uttrycker att leken förekommer i undervisningen vardagligt och sammanflätas med andra metoder och strategier. Pedagogerna arbetar barncentrerat, där de försöker att anpassa undervisning efter varje individs förmågor och färdigheter, där efter barnets förutsättningar väljs de metoderna som främjar på det bästa sättet individens allmänna och sociala utveckling och där det kortsiktiga målet är att hjälpa individen att ingå i samspel med andra och lära sig kommunicera och det långsiktiga målet är att hjälpa denna individ att fungera mer självständigt i samhället. Som framgick ur studien har samtliga pedagoger positiv inställning till lek, då de anser att lek innehar stora möjligheter och fördelar som arbetsmetod, vilket kan ge barnet mycket glädje, höja självförtroendet och självkännedomen som ligger i grund för det sociala deltagandet i lek och därigenom utveckla de nödvändiga sociala färdigheter, som inte kan utvecklas på ett annat sätt . De flesta pedagogerna anser att lek främjar den sociala utvecklingen hos barn med autism, fast utvecklingen sker i barnets egen takt.
Avslutningsvis vill jag föra fram Powells ord där han beskriver att autism innebär en tuff utmaning i skolan, där det inte finns ett ”botemedel” som leder till barnets framgång och det var många misslyckanden, men där barn med ASD ändå gör anmärkningsvärda framsteg med hjälp av en god undervisning. Powell (1998). I detta sammanhang vill jag accentuera både den dikt – vädjan om förståelse av en person med autism, som jag angett i inledningen och Anns ord om barn med autism, där hon betonar att man måste först se individerna som har sina svårigheter samt sina rättigheter för att bemöta dem med fullförståelse och respekt.
”Per aspera ad astra ” ( latin) - ”genom svårigheter mot stjärnorna”.
Med detta vill jag poängtera att det är lärarens ansvar att omvandla en ”utomjording” till en jordinvånare. Lär denne förstå denna värld! Bygg denne en bro av kärlek!
5.6. Vidare forskning
Det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie, men i mycket större omfattning och där även föräldrarnas syn skulle kunna undersökas. Hur föräldrarna till barn med autism förhåller sig till lek? I vilken utsträckning och vid vilka tillfälle använder de lek? Vad tycker
att barnen med autism behöver en långsiktigt upplagd undervisning med ständigt och nära samarbete mellan alla indragna i barnets öde, dvs. familj, pedagoger och terapeuter, där denna undervisning inte kan avgränsas bara till skoltid utan bör vara konsekvent och skall ske i vardagliga sammanhang.(Nordin och Gillberg, 2005)
6. Referenser
Andersson, B., (2006). Vägledning.Genom pedagogiska strategier till personer med neuropsykiatriska funktionshinder som DAMP, AD/HD, Autism, Aspbergers syndrom, Tourettes syndrom. Ängelholm: Ängeholm AB
Beyer, J., & Gammeltoft, L. (2000). Autism och lek. Stockholm: Liber.
Cohen, S., (2000). Fokus på autism. Stockholm: Cura.
Gillberg, C., (1999). Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna.
Stockholm: Natur och kultur.
Holms, E., Willoughby, T. (2005). Play Behaviour of children with autism spectrum disorders.
Journal of Intellectual & Developmental Disability, 3, 156-164
Jorup, B. & Preisler, G., (2001. Att göra gemensamt i leken – om lekens kommunikativa
villkor.(Psykologiska rapporter, nr.111). Stockholm: Stockholm universitet, Psykologiska institutionen
Knutsdotter Olofsson, B., (1990). Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag.
Kristiansen, S., (2000). Att förklara autism. Myt och verklighet i autismens idéhistoria.
Stockholm: Natur och kultur.
Kylén, J.- A., (1994). Fråga rätt vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning. Stockholm:
Kylén Förlag AB.
Lindahl, I., (2002). Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet. ( avhandling för doktorsexamen. Malmö högskolan, 2002.)
Lärarförbundet. (2008). Lärarens handbok. Läroplaner, skollagen, policydokument. Lund:
Studentlitteratur.
Mesibov, G., Shea, V., Shopler, E., (2007). TEACCH vid autismspektrumstörning hos barn och vuxna.Lund: Studentlitteratur.
Nordin, V. & Gillberg, C. (2005). Stockholm år 2005. Autism och autismliknande tillstånd. En översikt. Riksföreningen Autism.
Patel, R., Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R., Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Peeters, T. (1999). Autism från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik. Falköping:
Liber.
Powell, S., Jordan, R. (Red.).(1998). Autism. Leka, lära och leva. Stockholm: Cura.
Pramling - Samuelson, I., Asplund Carlsson, M. (2007). Det lekande lärande barnet i en
Sandén, I., (2005). Lek, hälsa och lärande. Om lek som specialpedagogisk metod. (Rapporter om utbildning, nr.3). Malmö: Malmö högskolan, Lärarutbildningen.
Skolverket, (2002). Kursplaner för obligatoriska särskolan.
Svenska skrivregler utgivna av svenska språknämnden. (2005). Stockholm: Liber
Svenska Unescorådet Utbildningsdepartementet (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca + 5. Svenska Unescorådets skriftserie nr.1/2001
Trost, J., (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J., (2001). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L., (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daibalos AB.
Elektroniska referenser
Persson, B. (2003). Treatment evaluation and screening of autism. (Avhandling för
doktorsexamen. Lund universitet, Samhällsvetenskapliga fakultet, 2003.) Hämtad från:
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=466456
Haglung, N., (2004, 11). 7 Socialt samspel ur rapporten ”Månsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern”. Autismforum. Hämtad från:
http://www.autismforum.se/gn/export/download/Evidensbaserad_habilitering/7_socialt_
samspel.pdf (10.05.30)
Smith, T. och Magyar, C. (2008, 7/11). Beteendeanalys och beteendeintervention. Autismforum.
Hämtad från:
http://handikappupplysningen.se/gn/export/download/af_pdf_vad_kan_man_gora/Betee ndeanalys_och_beteendeintervention.pdf (10.05.30)
Bilaga 1
Informationsbrev om
”Studie om pedagogers syn på lekens betydelse i undervisningen för den sociala utvecklingen av barn med autism” .
Jag heter Tatyana Dokukina och läser lärarprogrammet ”Hinder och möjligheter för lärande”
på Karlstads universitet.
Mitt examinationsarbete inom lärarutbildningen kommer att handla om barn med autism, lek och dess betydelse för utvecklingen av dessa barn, lärarens inställning till och deras arbete med lek.
Detta ämne var jag intresserad av sen tidigare, då jag läste specialpedagogiska kurser som ingår i utbildning med inriktningen ”Hinder och möjligheter för lärande” inom
Lärarprogrammet. Just då vid litteraturstudie insåg jag att den information och forskning som finns inom området autism är motstridiga i frågan om lekens betydelse för utvecklingen av barn med autism och autismliknande tillstånd.
Det framgår ur studierna att å ena sidan kommer barn med denna problematik i utvecklingen aldrig att lära sig leka på grund av sina oförmågor till interaktion, men å andra sidan påstås det att genom lek utvecklas dessa barns sociala kompetens…
Därför vill jag undersöka hur detta kan vara möjligt, hur verksamma lärare förhåller sig till lek vid arbete med barn med autism och hur givande det kan vara för dessa barn att få möjlighet att leka.
Syftet med studien är att undersöka pedagogers arbete med lek som pedagogiskt verktyg, som används för att främja sociala utvecklingen av barn med autism.
Frågeställning:
• På vilka olika sätt arbetar pedagoger med lek med barn med autism?
• Vilka resultat ser pedagogerna i sitt arbete?
• Vilka möjligheter och hinder kan uppstå i arbetet?
Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag utarbetat intervjuformulär som kommer att användas under intervjun.
Under mitt forskningsarbete vill jag intervjua 4-5 pedagoger som har erfarenhet av arbete med barn med autism eller autistiska drag.
Din medverkan i undersökningen kommer att innebära ett informations- och erfarenhetsutbytet med intervjuaren, som kommer att ske i form av intervju.
Intervjun kommer att ta cirka en timme och genomförs under v. 18 -19 och hållas på en ostörd plats.
Under intervjun planerar jag att genomföra ljudinspelning med hjälp av bandspelare, vilket gör det möjligt att registrera svaren exakt, bevara all information och även spara tid.
Samtycker du om ljudinspelning:
JA________ NEJ ________
Deltagandet i studien är frivillig och Du, som är en undersökningsdeltagare, har möjligheten att avbryta intervjun när som helst utan att behöva förklara varför.
All insamlad information, under undersökningen, som rör enskilda personer kommer endast att användas för forskningsändamål, dvs. i vetenskapliga syften.
Alla svar kommer att behandlas konfidentiellt, vilket betyder att ingen ska kunna bli igenkänd i materialet.
Intervjuerna kommer att analyseras och presenteras i en rapport som kommer att finnas tillgänglig på universitetsbiblioteket i Karlstad.
På förfrågan kan Du som deltagare få information om övergripande resultat av studien.
Om Du har frågor, ring eller skicka e-post till - Tatyana Dokukina Tel: xx-xx-xx Mob: xx-xx-xx E-post: xx-xx-xx
Tack på förhand för din hjälp!
Karlstad, maj 2010 Med vänliga hälsningar
Tatyana Dokukina
Bilaga 2
Samtyckesformulär
till deltagande i forskningsstudien - ”Pedagogers syn på lekens betydelse i undervisningen för den sociala utvecklingen av barn med autism ”.
Jag har fått information och även möjlighet att ställa frågor angående deltagande i
intervjun. Jag är medveten om att deltagandet är frivilligt och att möjlighet finns att avbryta påbörjad intervju utan att behöva förklara varför.
Ett exemplar lämnas till intervjuaren vid intervju. Det andra exemplaret behåller du själv.
Jag samtycker till att delta.
Datum_________________
Underskrift_____________________
Namnförtydligande___________________________________________
Telefonnummer (även mobil)_________________________________________
Bilaga 3.
Intervjufrågor
1. Hur lång tid har du jobbat i skolan/förskolan?
2. Har du haft många elever med autism eller autismliknande tillstånd?
3. Har du utbildning inom specialpedagogik?
4. Använder du några särskilda metoder i ditt arbete/(din undervisning)?
om Ja / Vilka?
om Nej / Hur gör du då?
5. I vilken utsträckning använder du lek som pedagogiskt verktyg?
Hur gör du?
Använder du lek som undervisningsmetod eller på ett annat sätt?
- Vid vilka tillfällen?
6. Märker du att barnets sociala förmåga och utveckling går framåt?