Ett flertal förskollärare upplever tidsbrist och stora barngrupper som kan drabba och försvåra högläsningssituationen. Däremot visar även resultatet att stora möjligheter med högläsning finns. Samtliga förskollärare ser möjligheter med högläsning som ett språkutvecklande
hjälpmedel. De berättar att de genom högläsning upptäckt hur barns språk utvecklats med stöd av bokens illustrationer. Högläsning ses som en möjlighet att utveckla barns ordförråd,
förståelse och fantasiförmåga enligt förskollärarna.
Genomgående uttryckte majoriteten av förskollärarna svårigheter som kan drabba
högläsningen. Tidsbristen är något som majoriteten av förskollärarna uttrycker som ett hinder för att använda högläsning i det syfte de eftersträvar. Tidsbristen är även något som omfattar den planeringstid för förskollärare som kan minska. Emma berättar i nedanstående citat om en nackdel där tiden ses som ett hinder för högläsningen:
Ibland kommer barnen spontant under dagen och vill att vi ska läsa för dem vilket vi gör i den mån vi hinner. Det är viktigt att vi läser på barnens villkor också, för det bidrar till så mycket, så som delaktighet bland annat. Ibland har vi personalbrist och då räcker inte alltid tiden till, vi önskar att
31 vi hade mer tid att faktiskt själva läsa på om böckerna som vi läser för barnen, vi ser böcker som en möjlighet till språkutveckling hos barnen och vi önskar att vi hade tid att planera och prata om detta oftare i arbetslaget.
I ovanstående citat tolkar vi det som att tiden är begränsad och förskollärarna inte alltid har tid till att ha högläsning i de syfte som de önskar. Däremot berättar Kim att hon inte tycker att det finns så många svårigheter gällande högläsning. En möjlig tolkning av detta är att Kim anser att det är en prioriteringsfråga gällande hur man ser högläsning som en viktig del i den dagliga verksamheten. Det Kim kan se som svårigheter är tekniska frågor eller om det är vid “fel” tillfälle ett barn vill läsa:
Där tror jag det handlar mycket om den egna inställningen till att känna att “Det här tycker vi är så pass viktigt”, så då avsätter vi tid till det och engagerar oss i det vi anser har en stor vikt. Det enda man kan känna att det begränsar är ju tekniken. Att vi nu tänkte att vi ska sitta med projektorn sen så fungerar det inte. Så det är väl tekniken. Ibland är det väl kanske tiden just utifrån att ett barn vill läsa en bok när det kanske inte helt passar för det är något annat som behöver komma före av någon anledning. Annars tycker jag inte att det är så svårt att upprätthålla det. Utan tycker man att det är så pass viktigt då får man till det.
I ovanstående citat tolkar vi det som att högläsning är något som Kim prioriterar dagligen i förskolan. Förskollärarens berättelse beskriver däremot att det inte alltid passar att ha högläsning med barnen för att annat behöver prioriteras i stunden.
Stina och Emma beskriver det ekonomiska hindret när det kommer till att köpa in böcker till förskolan. Emma lyfter fram möjligheterna som bibliotek ger, nämligen att låna böcker ofta. Stina problematiserar det ekonomiska hindret genom att beskriva enligt nedan:
Jag hade en liten diskussion med min chef, hon tycker att det ekonomiskt sett är dyrt att köpa böcker. Jag tycker att böcker är ett förbrukningsmaterial, precis som papper och pennor, de är till för att vara på barnens höjd, de kommer gå sönder och de kommer att slitas. Men jag tycker ändå det är jätteviktigt att dem ska få göra det.
32
Förskolläraren i citatet ovan uttrycker ekonomiska problem med att köpa in böcker. Emma ser det däremot som en möjlighet att kunna gå till biblioteket för att låna böcker. Detta tolkar vi som att förskollärarna har olika syn på problemen och hur de kan lösas. Emma visar, enligt vår tolkning, att hon ser lösningar på problem som kan uppstå:
Majoriteten av förskollärarna berättar om ännu ett hinder som kan drabba högläsningen. Förskollärarna förklarar att de stora barngrupperna kan göra det svårt att få alla barn att hålla fokus samt uppfylla varje barns önskningar. Stina berättar hur syftet med läsningen kan försvinna om barngruppen är för stor. Även Anette och Pernilla berättar hur svårt det kan vara att fokusera och samla barnens uppmärksamhet när barngruppen är för stor:
Svårigheter tycker jag är de stora barngrupperna vi har idag. De dagar vi har många barn, och många barn som inte vill sova, då är det många barn som är vakna och vill lyssna på boken. Då kan svårigheten vara att fokusera på att samla alla och fånga deras uppmärksamhet om boken. I möjligaste mån försöker vi faktiskt bryta lässtunden också i två mindre grupper när vi har personal just för att få komma ned lite i varv och få den där mysiga stunden som man gärna eftersträvar att de ska varva ned eftersom de inte sover. Så jag ser det som en svårighet om man blir för många runt läsandet.
En eftersträvan och önskan som Emma och Pernilla påpekar är att ha mindre grupper när högläsningen sker för att skapa en god läsmiljö:
I möjligaste mån försöker vi faktiskt bryta läsvilan också i två mindre grupper när vi har personal. Detta för att få komma ned lite i varv. Men i det stora hela är det personalbristen och de stora barngrupperna som gör att möjligheten inte finns till att halvera den stora barngruppen som vi har.
I ovanstående citat illustreras förskollärarnas strävan efter att ha mindre barngrupper. Vi tolkar förskollärarens svar som att det kan vara brist på personal vissa dagar och då kan det vara svårt att upprätthålla mindre barngrupper vid högläsningssituationerna.
33 Sammanfattningsvis kan vi se att samtliga förskollärare ser högläsning som en stor möjlighet till att utveckla barns språk, förståelse och fantasiförmåga. De svårigheter och hinder som förskollärarna upplever är tidsbrist, ekonomiska hinder och stora barngrupper.
34
7. Diskussion
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på högläsning i förskolan. Nedan diskuteras och problematiseras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning och den sociokulturella teorin. Vidare ger vi förslag på vidare forskning inom området högläsning. Resultatet visar att samtliga förskollärare ser högläsning som en möjlighet till att utveckla barns språkutveckling. Förskollärarna visar även på en didaktisk medvetenhet gällande hur högläsning kan användas. Studiens resultat visar att förskollärarna ser högläsning som ett medierande redskap för att främja barns språkutveckling vilket enligt Säljö (2011) är
utmärkande för den sociokulturella teorin. I 2018 års läroplan nämns litteratur som en viktig del för barns språkutveckling vilket även genomsyras i dagens forskning (Skolverket, 2018a). Det framkommer i studiens resultat att förskollärarna använder sig av lässtrategier för att främja barns språkliga förmåga genom högläsning. Det skiljer sig dock hur de arbetar med detta.
Samtliga förskollärare uppmärksammar vikten av att samtala om litteraturens handling och illustrationer med barnen vilket synliggörs genom att ett flertal förskollärare nämner den dialogiska högläsningen. Likheter som uppstår i högläsningen är att ett flertal förskollärare använder sig av inlevelser för att göra berättelsen mer intressant och spännande. Det här stämmer väl överens med tidigare forskning som visar på att läsning med inlevelse lockar barnets intresse för boken. I studiens resultat utmärks däremot en viss skillnad i
högläsningssituationerna. Samtliga förskollärare påvisar att högläsning är något som sker dagligen på förskolan men att det skiljer sig hur det praktiskt sett sker i verksamheten. Det framgår i resultatet att förskollärare använder sig av digitala verktyg och applikationer för att främja barns läslust och som stöd för barn med annat modersmål. Andra förskollärare
använder sig istället av fysiska böcker i samband med högläsningen. Vi finner detta intressant då vi framförallt tänker att det finns olika metoder till högläsning som främjar barns
språkutveckling. Detta resultat väcker funderingar kring i vilken utsträckning pedagogens val av metod främjar barns språkutveckling. Barn ska ges möjligheter till samtal om bokens innehåll och illustrationer vilket McGee och Schickedanz (2007) resultat visar ger barn ett ökat ordförråd. Förskollärarna har upplevt att barnets språkliga medvetenhet har utvecklats genom att ha högläsning med barnen. Detta då förskollärna har upplevt att barnen tar efter vissa ord och bokstäver ur böckerna samt skapar en förståelse för bokens illustrationer och innehåll. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av dialogisk högläsning tillsammans med barnen. Detta stämmer delvis överens med McGee och Schickedanzs (2007) resultat som
35 visar vikten av att ha dialogisk högläsning. McGee och Schickedanzs (2007) resultat visar att den dialogiska högläsningen bör ske genom att läsa boken ett flertal gånger. I relation till studiens resultat kan detta vara ett utvecklingsområde för förskollärare vilket leder till ett större ansvar för förskollärares planering i undervisning.
Det framkommer i studiens resultat att hög läsningen sker antingen spontant eller planerat. Detta resulterar i att högläsningen är något som sker kontinuerligt, vilket McGee och Schickedanz (2007) menar är en viktig del i att främja barns språkliga utveckling. Studiens resultat visar att förskollärare använder högläsningen i samband med en planerad vilostund. Detta stämmer däremot inte överens med Thuressons (2013) resultat som visar att högläsning inte bör ske vid en vilostund då det språkutvecklande syftet försvinner. Eftersom syftet med vilostunden är att barn förväntas varva ned ses inte högläsning som en lämplig aktivitet. Detta kan medföra att de reflekterande samtalen om bokens innehåll försvinner. Vi ställer oss kritiska till att endast använda högläsning i samband med vilostunden då barnen inte ges samma möjlighet till samtal och utveckling av den språkliga förmågan. I resultatet berättar en förskollärare att det ser olika ut i hur många böcker de läser i samband med vilostunden, beroende på hur många böcker barnen orkar lyssna på. Vi ställer oss frågande till
förskollärarens berättelse om högläsning hör hemma under en stund där barn förväntas att varva ned och vila. I syfte att kontinuerligt arbeta med barns språkutveckling i relation till högläsning kan andra situationer lämpa sig bättre.
Resultatet visar att närvarande och lyhörda förskollärare är något som främjar barns intresse för litteratur och högläsning, vilket även stämmer överens med Lennox (2013) resultat. Resultatet av studien visar att förskollärarna i största mån följer och utgår från barnens intressen i val av teman och litteratur vilket illustrerar ett barncentrerat synsätt. De visar även att förskollärarna engagerar sig och är närvarande i barngruppen. Däremot skiljer sig
förskollärarnas svar i upplevelser gällande svårigheter med högläsning. Resultatet visar att många förskollärare upplever att stora barngrupper och tidsbrist som drabbar högläsningen. Däremot framgår det i studiens resultat att förskollärarens inställning till högläsning kan ha en påverkan på hur det prioriteras i förskolan. Detta väcker en debatt som visar på att ett flertal förskollärare upplever svårigheter med högläsning medan ett fåtal menar att det är en prioriteringsfråga. Resultatet visar slutligen på ett möjliggörande synsätt där flertalet
förskollärare hittar lösningar på de hinder och svårigheter som kan ske vid högläsning. Vi kan konstatera att högläsningen prioriteras olika på förskolor utifrån förskollärarnas upplevelser med högläsning och Lennox (2013) resultat.
36 Resultatet visar att både den fysiska och den sociala miljön är viktig för att fånga barns
intresse för högläsning. Den fysiska miljön beskrivs enligt förskollärarna vara av vikt för att böckerna ska finnas tillgängliga med ett varierande utbud. Miljön på de olika förskolorna beskrivs enligt förskollärarna även i likhet med Skolverket (2018b) som en stimulerande läsmiljö omgiven av litteratur som väcker barnens intressen, vilket framkommer i resultatet. Däremot uttrycker flertal förskollärare en önskan om att göra läsmiljön mer inbjudande vilket symboliserar ett miljöorienterat synsätt. I resultatet framkommer det att barnen inkluderas i val av böcker, antingen på bibliotek, bokbussen eller när de läser på förskolan. Barns
möjligheter till delaktighet i val av litteratur skiljer sig inte i relation till förskolans avstånd till biblioteket. De förskolor som har ett längre avstånd till bibliotek kompletterar detta med andra lösningar som bokbuss eller inköp av böcker. Vi menar, att förskolans geografiska placering inte har någon större påverkan på synsättet gällande problemlösningar. Resultatet visar därmed ett miljöorienterat och ett möjliggörande synsätt.
Vid ett antal situationer beskrivs det av förskollärarna att de ibland bestämmer böcker själva. Detta gör de för de specifika syften som är kopplat till det temaarbete, vilket ofta utgår från barns populärkultur vilket Fast (2007) beskriver. Studiens resultat visar att förskollärarna besitter kunskap om vikten gällande val av litteratur som en artefakt till barns
språkutveckling. Resultatet visar att förskollärarna tar barnens intressen i beaktande i många fall vilket anses viktigt för att barn ska finna litteraturen och dess innehåll intressant. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna anser att den sociala miljön bör vara inbjudande och trygg. Detta är en betydande aspekt för att fånga barnens intresse och
engagemang vilket stämmer överens med Aydoğans m.fl. (2015) resultat. Resultatet visar att det inte är förskollärarnas bristande intresse för litteratur och högläsning som skapar
svårigheter i högläsningssituationer. Förskollärarna menar att det är de stora barngrupperna som skapar hinder för hur de ges möjlighet till en strukturerad och givande undervisning. Under resultatet synliggjordes det att mindre barngrupper är bättre för att alla barn ska få komma till tals och ges möjlighet till diskussioner. Detta problem har flertal förskollärare löst genom att ta stöd av digitala verktyg där högläsningen sker på storskärm så att alla barn kan vara delaktiga.
Studien visar att resultatet stämmer överens med tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar ett samband mellan förskollärares upplevda svårigheter och
Förskoleupprorets (2021) aktuella samhällsdebatt. Förskollärarna upplever svårigheter med stora barngrupper, tidsbrist samt ekonomiska hinder. Vi ställer oss frågande om hur dessa
37 problem och hinder kommer att tas i beaktande i framtiden. Resultatet visar på ett
möjliggörande synsätt där förskollärare i den mån de kan försöker hitta lösningar och andra komplement när hinder uppstår. Vi menar på att om dessa problemfrågor synliggörs och resulterar i en förändring i förskolan, så kommer barns utveckling och lärande ytterligare att främjas. Förskolans arbete med högläsning som ett språkutvecklande hjälpmedel bidrar till bättre förutsättningar för barns övergång till skolan och dagens samhälle vilket samstämmer med Santos (2015) resultat. I vår studie uppmärksammas förskollärares upplevelser av dessa problem vilket vi hoppas synliggörs som en del av det framtida arbetet.
Under studien låg fokus på förskollärarnas synsätt på högläsning i förskolan. Då denna studie endast utgått från förskollärares perspektiv på högläsning hade det varit intressant att forska vidare kring högläsning ur barns perspektiv. Det hade vart intressant att forska vidare om högläsning utifrån barns perspektiv för att synliggöra deras synsätt på högläsning då det är brist på detta forskningsområde. Att forska vidare om detta kan medföra ytterligare didaktiska val för förskollärare där barns perspektiv tas i beaktande. Även ett intressant ämne att forska vidare kring är samverkan mellan förskola och hem. Detta för att synliggöra hur samverkan mellan förskola och hem har en påverkan på barns språkutveckling i relation till högläsning.
38
Referenslista
Aydoğan, Canan, Farran, Dale C., & Sağsöz, Gülseren. (2015). The relationship between kindergartens classroom environment and children's involvement. European Journal Of Early Education, 23(5), 604–618. doi: 10.1080 / 1350293X.2015.1104036
Beaupoil-Hourdel, Pauline. (2020). Telling stories multimodally: what observations of parent- child shared book-reading activities can bring to L2 kindergarten teachers’ training. In
Beatrice Dupuy & Muriel Grosbois (Red.), Language learning and professionalization in higher education: pathways to preparing learners and teachers in/for the 21st century (pp. 167-198).
Beck, Isabel L., & McKeown, Margaret G. (2001). Texttalk: Capturing the benefits of read aloud experiences for young children. The reading teacher 55(1), 10–20.
Berg, Anne, & Bjørgen, Katrine. (2019). Små barns språkinlärande i utelek. I Sonja Kibsgaard (Red.), Vägar till språk i förskolan. (s. 89–106). Lund: Studentlitteratur.
Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala Studies in Education. Hämtad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf
Fejes, Andreas, & Thornberg, Robert. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Förskoleupproret. (2021). Om förskoleupproret. Hämtad 2021-04-30 från
https://forskoleupproret.weebly.com/om-foumlrskoleupproret.html
39 Girdzijauskien, Ruta, & Penkauskienes, Daiva. (2014). Charactieristics of favourable
enviroment for development of creative thought a lithunia’s comprehensive school. European Journal of Educational Sciences, 1(1), 19–29.
Håkansson, Gisela. (2014). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar., & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lennox, Sandra. (2013). Interactive Read-Alouds - An Avenue for Enhancing Children’s Language for Thinking and Understanding: A Review of Recent Research. Early Childhood Educ J, 41(5), 381–389. doi: 10.1007 / s10643-013-0578-5
McGee, Lea M, & Schickedanz, Judith A. (2007). Repeated interactive readings in preschool and kindergarten. The reading teacher, 60(8), 742–751. doi: 10.1598 / RT.60.8.4
Santos, Ana Isabel. (2015). Between Preschool and Primary Education—Reading and Writing from the Perspective of Preschool and Primary Teachers. International Education Studies, 8(11), 201–218. doi: 10.5539 / ies.v8n11p211
Skolverket. (2018a). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18- for-forskolan
Skolverket. (2018b). Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/artiklar-om-forskning/viktigt-att-skapa-stimulerande-lasmiljoer-i-forskolan
40 Skolverket. (2018c). Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang.
Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration- och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/utveckling-och-bedomning-av-sprak-i-meningsfulla- sammanhang
Skolverket. (2018d). Högläsning och samtal om text i förskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/hoglasning-och-samtal-om-text-i-forskolan
Säljö, Roger. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati 20(3), 67–82. doi: https://doi.org/10.48059/uod.v20i3.958
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Johanneshov: TPB.
Thomassen, Magdalene. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Thuresson, Hanna. (2013). Att läsa bilder med kroppen: en studie om yngre förskolebarns kommunicerande. Karlstad University Studies. Hämtad från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:602055/FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
41
Bilagor
Bilaga A Sökmatris Vetenskapliga artiklar Sökning Sökmotor Sökord Fritext/ämn esord Begränsnin g Träffar Urval 1 Efter läsning av rubriker Urval 2 Efter läsning av abstract #1 Primo Kindergarten , reading aloud Peer-review, Artiklar, Engelska & Svenska. Årtal- 2000- 2021. Ämne: barn, läskunnighet , Utbildning och pedagogisk forskning. 8204 16 2 #2 Eric- Ebsco Education OR Preeschool AND Reading Peer reviewed, Engelska, Academic Journals, 2013-2021 217.000 13 142 #3 Eric - Ebsco Education OR Preeschool OR Reading Peer reviewed, 2013-2021, Academic Journals, engelska 220.613 24 1 #4 Primo Sociokulture llt perspektiv Peer -review 127 4 1 #5 Eric- Ebsco Preeschool OR Education OR Reading Peer reviewed 2013-2021, Academic Journals, Engelska 220,613 10 1 #6 Eric- Ebsco Interactive Read- Aloud Peer reviewed 158 2 1 #7Eric- Ebsco Interactive readings AND Thinking and understandin g Peer reviewedAac ademic journals 46 4 1 #8 Primo Relationship, Kindergarten , Classroom, Environment Peer-review, artiklar, Engelska, 2013-2021 13746 6 1
43 #9 Eric-