I denna del lyfts möjligheter och hinder under aktiviteter i fritidshemmet för eleverna. En grundstruktur som är konstant anses skapa trygghet för eleverna. Till exempel är det samling för eleverna efter skolan med en kort information om vad som händer under eftermiddagen. Mellanmålet äts på samma tid varje dag och sedan startar fritidshemmets aktiviteter. Elever som känner sig osäkra eller inte förstår instruktionerna kan visa det genom att inte vilja vara med. Ett brett utbud av aktiviteter fångar upp fler elever än om utbudet är snävt och mindre varierat. Fritidshemmet ska ge möjlighet att prova på nya aktiviteter. En regel kan vara att ha så varierade aktiviteter som möjligt för att fånga upp elever som annars fastnar i samma aktivitet varje dag. En annan gemensam faktor som lyfts är att desto mer aktiva och engagerade de vuxna är desto mer aktiva och delaktiga blir eleverna. Detta nämner Stina:
För att få dem att vara med är att man själv är med, det älskar dem ju, med vuxnas närvaro i lekarna. Då får man med alla, de tycker det är fantastiskt roligt. (Stina)
Informanterna lyfter även strategin med obligatoriska aktiviteter och att alla måste prova på en eller två gånger. Om aktiviteterna sedan inte var roliga har eleverna provat och vet hur de fungerar. Ibland kan det leda till att när aktiviteten kommer igen känner eleven sig tryggare och väljer frivilligt att vara med, eftersom den har fått skapa sig en uppfattning om aktiviteten. Informanterna menar att det kan vara bra att introducera obligatoriska aktiviteter under fritidspassen som ligger under skoldagen för att alla elever ska prova på något nytt. Stina och Frida formulerar sig på följande sätt:
På eftermiddagen kör vi oftast att det är frivilligt för då har de ju som sagt varit i skolan och varit tvingade, om man ska säga, att göra vissa saker i ett antal timmar, så att när vi har aktiviteter eller lekar eller vad det kan vara, efter skoltid så är det oftast frivilligt. (Stina)
Här har vi kört i från början det här kring värdegrund, att alla ska vara med. Och är du med en gång så har du testat i alla fall. Det kan vara att man ska göra en utmaning själv och sedan skriver vi upp resultatet och att man utmana sig själv. (Frida)
Ett hinder kan vara tävlingsdelen i olika aktiviteter eftersom några elever inte är så bra på att förlora. En strategi kan vara att ha med tävlingsdelen ibland. Eleverna behöver även träna på det som är tufft, och på samma gång är det nyttigt att lära sig att förlora. Det kan också upplevas som svårt när några elever inte vågar utöka sin kompiskrets eller när aktiviteten
30
behöver individanpassas. Informanterna menar att det finns många olika sätt att anpassa aktiviteterna, vilket Lena och Frida formulerar på följande sätt:
Vi vuxna måste vara engagerade och uppmärksamma på signaler att nu händer det här eller inte, att man är aktiva vuxna, så kan jag säga, det är jätteviktigt. (Lena)
Det är ju mycket individanpassat, så man får vara lite klurig och veta att där kan det uppstå bekymmer och anpassa det. Man sänker ribban lite. Just att vissa inte klarar av att vänta på sin tur och då får man hitta någon lösning och vissa klarar inte att andra tittar på och då och att man anpassar det så att det kanske får vara mindre grupper till exempel. (Frida)
Det kan likaså uppstå svårigheter när någon elev inte klarar av att till exempel leka på samma sätt som de andra. Informanterna nämner vikten av att uppmärksamma detta och i sådana fall stötta eleven så den kan vara med på ett sätt som fungerar för den. En gemensam nämnare är att det har en stor betydelse hur engagerade de vuxna är och hur de uppmärksammar svårigheterna som elever kan hamna i under fritidshemmets aktiviteter. Karin och Stina nämner hur viktigt det är med att vara uppmärksam på sociala relationer, speciellt om någon elev har det svårt:
Vet vi att där är barn med särskilda behov så är vi noga med att försöka att se
till att de kommer i aktiviteter tillsammans med kompisar, noga med att inte låta barnen gå själv, hela tiden få ihop dem med någon, vi är jättenoga med att det ska fungera med de sociala relationerna med barnen, emellan barnen och med pedagogerna. (Karin) Det kan vara en elev som behöver ha med en viss person för att bli stärkt som elev att känna den tryggheten, det kan finnas elever som behöver skiljas åt som är alldeles för tighta som behöver skiljas för att hitta andra kompisar. Det kan ju vara väldigt individuellt beroende på hur gruppen ser ut och hur eleverna är. (Stina)
Att arbeta nära eleverna och fånga upp och ta in vad som händer runt omkring eleverna är en stor del av ansvaret som en fritidslärare bör ha i åtanke. Ett annat hinder för eleverna i aktiviteter kan vara kompistrycket att ”om inte min bästa vän vill vara med då vill inte jag det heller”, fast eleven egentligen vill. Stina menar att eleverna påverkar varandra otroligt mycket och att vid behov kan det vara bra att få med en elev som fungerar som ledare för de andra. Fritidsläraren kan utnyttja det på ett positivt sätt genom att berätta för eleven hur mycket det betyder för gemenskapen om eleven deltar, då många ser upp till henne eller honom. Det kan hjälpa fritidslärarna att få fler elever att vara delaktiga i aktiviteterna. Ett ytterligare hinder kan vara balansen mellan aktivitet och vila. Stina anser att det svåraste kan vara att hitta stunder för vila och nedvarvning i fritidshemmet.
31
Möjligheter och hinder är en naturlig del i en pedagogisk verksamhet. Elevernas medbestämmande är centralt i fritidshemmet för att ett högt deltagande i aktiviteterna ska förekomma (Ankerstjerne 2015). Detta kan kopplas till att elever som gillar tävlingsdelen får den möjligheten ibland. Säljö (2000) anser att genom det sociokulturella perspektivet får eleverna kunskap då de involverar sig i sin omgivning. Dahl (2011) lyfter fram de sociala relationerna i aktiviteter som kan skapa tillhörighet för eleverna. Fritidslärarna bör uppmärksamma elevernas beteende mot varandra och bidra till ett tryggt fritidshem för alla medverkande. Enligt Allmänna råd (Skolverket 2014) är leken på fritidshemmet viktigt för att skapa meningsfullhet. Informanterna anser att elevernas intresse tillsammans med deras aktuella behov är viktiga att ta hänsyn till vid val av aktivitet.
32
7 Slutsats och diskussion
I detta kapitel redogörs först för undersökningens slutsatser genom en sammanfattning av resultatet. Sedan redovisas resultatet i förhållande till den forskning som tidigare presenterats. Därefter följer en diskussion av metodval och hur undersökningen anknyter till yrkesprofessionen. Avslutningsvis lyfts förslag på framtida forskning inom området.
Undersökningen har formats av den insamlade empirin som bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare från två olika skolor i södra Sverige. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka strategier fritidslärare säger sig använda för att elever ska delta i de frivilliga aktiviteterna. De mest framträdande strategierna fritidslärarna använder för att öka elevernas deltagande sägs vara bland annat att strukturen på fritidshemmet bör vara så enkel och tydlig som möjligt. Information och instruktion till lekar och aktiviteter bör vara kortfattade och konkreta. Informanterna menar att det är en stor fördel om fritidslärarna själva är aktiva i aktiviteterna och inte bara står bredvid och styr. Vidare anser de att som fritidslärare bör man uppmärksamma vad eleverna tycker är roligt och vad de inte tycker är roligt. De anser att fritidslärarna bör observera eleverna i deras lekar, lyssna på hur de pratar med varandra och observera hur de beter sig mot varandra. Informanterna lyfter även fram att fritidslärarna bör vara uppmärksamma om någonting håller på att leda till en konflikt och de bör ingripa innan det händer något.
Informanterna lyfter fram att fritidslärare ska sträva efter att vara goda förebilder och samtala med eleverna om smått och stort när tillfälle ges. Detta kan göras genom att fritidslärarna stödjer eleverna under fritidshemmets aktiviteter. Informanterna menar att fritidslärarna bör använda ett varierat utbud i olika miljöer och alltid ha planerade aktiviteter utifrån elevernas initiativ, intresse och behov. De anser att det är viktigt att fritidslärare har en plan B och C om det skulle uppstå problem och de bör även försöka skapa balans för eleverna mellan aktivitet och vila. Informanterna lyfter även fram att fritidslärarna regelbundet bör arbeta med skolans värdegrund för att stärka gemenskap och öka tryggheten på fritidshemmet.
Hammarsten (2014) lyfter fram att olika miljöer har betydelse för motivationen att delta i aktiviteter. Skogen kan till exempel vara en meningsfull, kreativ och oredigerad miljö som motiverar elevernas lärande. Hammarsten (2014) har en liknande uppfattning om miljöns betydelse som informanterna. Skogen nämns som en av de miljöer där eleverna mår som bäst. I skogen hittar också eleverna ofta nya kamrater som de annars inte leker med på
33
skolgården enligt Stina. Lena och Karin menar att när utrymmet är större såsom i skogen eller i idrottshallen är motivationen som störst hos eleverna.
Fritidshemmen har så kallade fritidsråd där elevernas röster blir hörda gällande aktiviteter, lekar eller önskemål om att köpa in något till fritidshemmet. Spontana önskemål brukar uppfyllas om eleverna vill leka en viss lek eller göra en speciell aktivitet. De vardagliga samtalen med eleverna har en betydelse för hur mycket eleverna får vara med att bestämma över sitt fritidshem. Den självbestämmande rollen har en stor betydelse för elevernas motivation. Det ligger i linje med Ankerstjerne (2015) som menar att inom fritidshemmet är det viktigt att fritidslärarna är lyhörda inför elevernas önskemål och deras medbestämmande roll.
Enligt Dahl (2011) utvecklas elevernas sociala relationer som mest under aktiviteter. Den sociala gemenskapen i olika aktiviteter skapar mening för eleverna att delta. Informanterna har liknande uppfattningar om de sociala relationernas betydelse i aktiviteter. Enligt informanterna handlar det om planerade lekar, sällskapsspel, pyssel och att fria lekar skapar sociala relationer. Framförallt skapas sociala relationer under samarbetsövningar som kan leda till att elevernas deltagande ökar anser både informanterna och Dahl (2011).
Informanterna har en samsyn om att elevernas motivation ökar när lärarna deltar eller engagerar sig i aktiviteten tillsammans med eleverna. Detta skapar en bild ur fritidslärarens perspektiv att motivation grundas på en social stämning och att eleverna har förebilder i aktiviteten. På liknande sätt beskriver Senlin m.fl. (2014) fritidshemmets betydelse att som helhet engagera sig i det sociala för att skapa motivation. Vidare anser Senlin m.fl. (2014) att det inte behövs mycket engagemang för att det sociala lärandet ska skapas i en aktivitet. Det finns en samsyn från informanterna att pedagogernas engagemang och delaktighet är en av de mest centrala delarna för elevers motivation.
När eleverna är aktiva i aktiviteterna är den sociala sammanhållningen och interaktionen av stor betydelse för deras utveckling. Informanterna anger samstämmigt att aktiviteter utvecklar både direkt och indirekt förmågor som samarbete, vilket kan leda till att eleverna hörsammar och ställer upp för varandra. Det är även något som vi har belyst tidigare i texten i enlighet med Säljö (2000), det vill säga vad det sociokulturella perspektivet gör för att barnet ska inkludera sin omgivning och stärka den sociala kontakten med andra elever i aktiviteter. I det sociokulturella perspektivet har vi funnit ett stöd när det gäller att förstå hur de sociala relationerna uppstår och stärker elevernas gemenskap i aktiviteterna. Likaså menar Säljö
34
(2000) att eleverna lär sig av varandra och använder kunskapen i andra sammanhang. Genom samspelet med varandra lär sig eleverna regler och vad som är tillåtet och vad som inte är det. Detta är något informanterna uppmärksammat i sin yrkesroll när de genomfört en aktivitet.