BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
fritidspedagogik
15 högskolepoäng, grundnivå
Att motivera elever att delta i frivilliga
aktiviteter på fritidshem
Motivating pupils to participate in voluntary activities in
leisure-time centre
Mikael Olofsson
Jane Winberg
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, 180hp
Datum för slutseminarium: 21-05-31
2
Förord
När den sista terminen startade diskuterades vilka ämnen som hade varit intressanta att undersöka närmare. Vi fick förbereda oss på examensarbetet genom att göra en forskningsplan och redan då önskade vi ha en idé som gick att undersöka. När vi fastnat för att undersöka strategier som fritidslärare ansåg att de använde för att eleverna skulle delta i frivilliga aktiviteter valdes en kvalitativ metod. Arbetet strukturerades upp i olika delar och det gjordes en lista med viktiga punkter. Tanken var att dela uppgifterna så gott som möjligt och skriva några delar individuellt och några delar tillsammans. Inledning, syfte och frågeställningar har skrivits tillsammans. Kapitlet med forskningsöversikt tog Mikael det största ansvaret för och Jane ansvarade för teoridelen. Metodval och metoddiskussion delades upp i underrubriker och där delades ansvaret i lika stora bitar. Intervjuerna, transkriberingen och arbetet med analysen och resultatet av empirin utfördes gemensamt. Den slutliga diskussionen och förslagen till fortsatt forskning är också utförda gemensamt. Vi önskar tacka fritidslärarna som ställde upp som informanter och delgav sina erfarenheter och svarade på våra intervjufrågor. Vi vill även tacka vår handledare Thom för stöd och råd genom vårt examensarbete och vi vill sist men inte minst tacka varandra för ett gott samarbete som i slutändan resulterat i detta examensarbete som betytt mycket för oss båda.
3
Abstract
Några elever tenderar att fastna i samma aktivitet på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka om det finns strategier fritidslärare säger sig använda för att få eleverna delaktiga i fritidshemmets aktiviteter. Vidare undersöks vilka strategier som uppges vara effektiva och hur elevernas deltagande i aktiviteterna påverkar de sociala relationerna i gruppen. Studien utgår från fyra frågeställningar: Vilka strategier anser fritidslärare att de använder för att motivera
eleverna att delta i frivilliga aktiviteter? Hur uppfyller fritidshemmet elevernas önskemål av aktiviteter? Hur upplever fritidslärarna sociala relationer mellan eleverna i aktiviteterna på fritidshemmet? och Vilken typ av miljö använder fritidshemmet mest under aktiviteterna? Metoden är semistrukturerade intervjuer
med fyra fritidslärare på två skolor i södra Sverige. Analysen av resultatet tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv för att få en djupare förståelse av elevernas delaktighet i aktiviteterna. Undersökningen visar att fritidslärare behöver ha elevernas intressen och behov i åtanke när planering av aktiviteter görs. Det visar sig vara av stor vikt att fritidslärarna är delaktiga i aktiviteterna för att motivera eleverna att delta. Fritidslärarna bör ge tydliga instruktioner som gör att eleverna förstår vad som förväntas av dem. Eleverna mår som bäst om de får möjlighet till miljöombyte och erbjuds en bred variation av aktiviteter med engagerade fritidslärare.
Nyckelord: Fritidslärares perspektiv, Frivilliga aktiviteter, Sociala relationer, Sociokulturell teori, Strategier
4
Abstract
Some pupils tend to get caught up in the same activity at the leisure-time centre. The purpose of the study is to investigate whether there are strategies that leisure-time teachers use to involve pupils in the activities of the leisure-time centre. Furthermore, it investigates which strategies are reported to be effective and how pupils' participation in the activities affects the social relations in the group. The study is based on four questions: What strategies do
leisure-time teachers think they use to motivate pupils to participate in voluntary activities? How does the leisure-time centre meet the pupils' wishes for activities? How do the leisure-leisure-time teachers experience social relations between the pupils in the activities at the time centre? and What kind of environment does the leisure-time centre use most during the activities? The method is semi-structured interviews with four
leisure-time teachers at two schools in southern Sweden. The analysis of the results is interpreted from a sociocultural perspective in order to gain a deeper understanding of the pupils' participation in the activities. The survey shows that leisure-time teachers need to keep pupils' interests and needs in mind when planning activities. It turns out to be of great importance that the leisure teachers are involved in the activities to motivate the pupils to participate. Leisure-time teachers should provide clear instructions that allow pupils to understand what is expected of them. Pupils feel at their best if they get an opportunity for a change of scenery and are offered a wide range of activities with dedicated leisure-time teachers.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6
2 Syfte och frågeställningar ... 7
3 Forskningsöversikt ... 8 3.1 Medbestämmande ... 8 3.2 Miljö ... 9 3.3 Sociala faktorer ... 10 3.4 Motivation ... 10 4 Teori ... 13
4.1 Det sociokulturella perspektivet ... 13
5 Metodval och metoddiskussion ... 15
5.1 Kvalitativ metod ... 15
5.2 Intervjuer ... 15
5.3 Urval ... 16
5.4 Genomförande ... 16
5.5 Etiska överväganden ... 16
5.6 Reliabilitet och validitet ... 17
5.7 Analysmetod ... 18
6 Resultat och analys ... 19
6.1 Beskrivningar av fritidshemmen ... 19
6.1.1 Fritidshemmen Kotten och Svampen ... 19
6.1.2 Fritidshemmen Lagunen och Forsen ... 20
6.2 Strategier ... 21
6.3 Elevernas önskemål ... 23
6.4 Sociala relationer ... 25
6.5 Miljöer ... 26
6.6 Möjligheter och hinder ... 29
7 Slutsats och diskussion ... 32
7.1 Diskussion angående metodval och yrkesrelevans ... 34
7.2 Förslag till framtida forskning ... 34
Referenser ... 35
Bilagor ... 38
Bilaga 1 Intervjuguide ... 38
6
1 Inledning
Fritidshemmets aktiviteter ska enligt Skolverket (2014) vara en utmaning samtidigt som eleverna erbjuds en möjlighet att komplettera sina erfarenheter och utveckla nya kunskaper. Eleverna får prova på nya aktiviteter och utveckla förmågor som de inte haft möjlighet till tidigare. Lgr 11 Fritidshem (2019) lyfter fram skolmiljön, social gemenskap, trygghet och viljan att lära som viktiga faktorer för att nå fram till eleverna. Vidare står det i Skolverket (2014) att fritidshemmets lärande kompletterar skolan genom att vara mer situationsanpassat, ge upplevelser och göras tillsammans med andra samt baseras på elevernas egna initiativ, behov och intresse. På liknande sätt står det i barnkonventionen i artikel 29 att alla barn har rätt till utbildning utifrån deras individuella fysiska, psykiska och personliga möjligheter. Vidare står det i artikel 31 att alla barn har rätt till lek, rekreation och vila i enlighet med barnets ålder (UNICEF 2009). Förutsättningar att en god planering utförs och att lärande möjliggörs är grundläggande i fritidslärarens yrke. Samtidigt som fritidsläraren bör utgå ifrån elevens individuella förmågor (Skolverket 2014).
Efter egna erfarenheter på våra praktikplatser kan del elever på fritidshemmet tendera att fastna i samma aktivitet. Vi vill belysa strategier som kan bidra till att eleverna blir mer benägna att prova något nytt.Det finns mycket forskning kring den sociala gemenskapen på fritidshemmet och det som saknas är forskning angående olika strategier som kan ha en betydelse för elevers deltagande i frivilliga aktiviteter. Undersökningens yrkesrelevans syftar till att belysa vilka strategier som fritidslärare använder för att öka deltagandet i aktiviteter.
7
2 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet i undersökningen är att studera vilka strategier fritidslärare anser sig använda för att få eleverna intresserade av de aktiviteter som erbjuds. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar:
o Vilka strategier anser fritidslärare att de använder för att motivera eleverna att delta i de frivilliga aktiviteterna?
o Hur uppfyller fritidshemmet elevernas önskemål av aktiviteter?
o Hur upplever fritidslärarna sociala relationer mellan eleverna i aktiviteterna på fritidshemmet?
8
3 Forskningsöversikt
I detta kapitel presenteras forskning som tidigare utförts inom området. Det finns en del forskat kring elevers medbestämmande, deras motivation och en del om hur miljön påverkar elevers deltagande. Den tidigare forskningen behandlar även hur elever påverkas och kan bete sig i sociala sammanhang. Forskningen som vi tar upp berör begreppen medbestämmande, miljö, sociala faktorer och motivation. Först beskrivs delar av svensk forskning med ämnena medbestämmande, miljö och sociala relationer. Sedan beskrivs en internationell studie genomförd i USA med fokus på motivation. Fokus ligger på, utifrån fritidslärarens perspektiv, den sociala gemenskapen, resonemang om elevers deltagande och en förståelse om hur elever agerar och beter sig.
3.1 Medbestämmande
Ett återkommande tema i tidigare forskning av Hjalmarsson (2019) är problematiken med att bedriva ett fritidshem med hög kvalitet baserad på elevernas behov, initiativ och intressen. Fritidshemmet ska sträva mot skollagens måluppfyllelse, värna om omsorgen och samtidigt kunna visa upp en verksamhet av hög kvalitet. Hjalmarsson (2019) menar att fritidspedagogerna upplever en problematik med att samtidigt värna om elevernas frihet. Studien är gjord med en kvalitativ metod med intervjuer och dagböcker från 210 olika fritidspedagoger. Studien genomfördes under ett år och beskriver olika aktiviteter som erbjuds vilket ska stärka och inspirera elevernas utveckling.
En av fritidspedagogerna, som medverkade i studien, ifrågasatte vilken betydelse det fick om elever valde samma aktivitet varje dag istället för att skifta. Studien belyser problematiken som vi önskar undersöka närmare. Hjalmarsson (2019) menar att problem kan uppstå när fritidspedagogerna inte kan förklara hur deras aktiviteter motsvarar målen i fritidshemmet. Hjalmarsson (2019) lyfter vikten av de planerade aktiviteterna som berättigade delar av verksamheten.
9
Sedan 1970- och 1980-talet har fritidshemmet haft så kallade fritidsråd där eleverna fått komma till tals och ha inflytande över verksamhetens aktiviteter. Det ligger i linje med Skolverkets Allmänna råd (2014) att eleverna ska erbjudas en möjlighet att påverka och själv få välja vad de vill sysselsätta sig med i fritidshemmet. Det är av stor vikt att fritidspersonalen kommunicerar med eleverna, lyssnar på dem och tar in deras önskemål så att eleverna kan uppleva att de har ett medbestämmande. Leken kommer särskilt i fokus och kan skapa meningsfullhet för eleverna och är värdefull för utvecklingen av olika förmågor.
3.2 Miljö
Miljöer och platser har betydelse för elevers motivation i aktiviteter anser Hammarsten (2014). Skogen förs fram som en potentiell plats för att öka elevernas aktivitet och motivera ett deltagande. Hammarsten (2014) genomförde en studie med en kvalitativ metod genom att observera. Syftet med studien var att se hur lärare kunde ge eleverna ett meningsskapande med hjälp av olika miljöers betydelse. Studien baserades på 17 elever där var och en deltog i samtalspromenad och eleverna fick ta bilder samtidigt. Bilderna under promenaden var tänkt i studien att ge elevens perspektiv utifrån olika synvinklar hur den såg omgivningen tillsammans med samtal.
Studien utgick ifrån två skilda barngrupper, där varje grupp bestod av 20 respektive 24 elever ifrån fritidshemmen. Hammarsten (2014) lyfter fram den sociokulturella faktorn till vad som kan påverka ett bättre samspel, en bättre förståelse kulturellt och en social synpunkt inom fritidshemmet. För att förstå meningen med aktiviteten behöver pedagogen förklara syftet med vad man vill uppnå för eleverna. Studien pekar ut det sociokulturella budskapet för att eleverna lättare ska motiveras med ett deltagande och lärande i fritidshemmet. Hammarsten (2014) skriver även om elevernas egen upplevelse och erfarenhet om olika aktiviteter och hur det kan vara både en belastning eller en motivation. Studien visar hur fritidslärare lättare får eleverna att delta i fritidshemmets aktiviteter.
10
ökar. Studien visar tydligt att den sociala faktorn är avgörande för ett högt elevdeltagande i fritidshemmet.
3.3 Sociala faktorer
För att undersöka betydelsen av den sociala faktorn i aktiviteterna har Dahl (2011) utfört en studie. Studien visar att elevers samspel inom en aktivitet innebär en utveckling hur de kommer hantera framtida relationer. Studien följde elever under två år på samma fritids. Två klasser med totalt 41 elever deltog med en ålder på mellan åtta och nio år. Det fördes en kvalitativ undersökning med observationer följt av en kvantitativ del med enkäter. Det visas tydligt att elevernas institutionella utveckling sker just i aktiviteter. Studien påvisar att styrdokumentens mål med elever som ska lära sig att arbeta tillsammans utvecklas som mest under aktiviteter.
Syftet med studien enligt Dahl (2011) var att se den sociala betydelsens mening i kombination med aktiviteter. Studien visar hur eleverna bygger upp en social gemenskap och att det i sig skapade en anledning till att medverka i aktiviteterna. Med hjälp av ett socialt lärande i de sociala aktiviteterna skapas en samverkan vilket ger eleverna en mening att delta. Studien visar på tre centrala delar. Första delen är att eleverna får en tillhörighet vilket skapar engagemang i aktiviteter. Andra delen är att genom föreställningar så bildar eleven en vision om vad aktiviteten kan innebära och bygger då upp en identitet. Den sista delen är att det skapas anpassning där eleverna började utveckla den sociala delen med att komma överens om beslut för att på det sättet bilda en praktikgemenskap. För att förstå resultatet i studien har studien utgått från att arbeta med tre begrepp: delad repertoar, gemensamma intressen och ömsesidigt engagemang. Delad repertoar visade på en ökning i social samverkan när eleverna deltog i aktiviteter. Gemensamma intressen visade hur eleverna skapade nya vänner vid aktiviteterna. Slutligen ömsesidigt engagemang där den sociala gemenskapen skapade en mening med att delta i aktiviteter (Dahl 2011).
3.4 Motivation
11
olika skolor. Det konstaterades att tidigare studier indikerade att elevers motivation har en direkt eller indirekt påverkan för att skapa framtida fysiskt deltagande i aktiviteter.
Skolan är vanligtvis inriktad på ett kognitivt lärande, medans fritidshemmet är inriktad på det sociala menar Jensen (2015). Det är alltså gruppens lärande som fritids måste ta hänsyn till. Det gör att fritidshemmet oftast behöver skapa motivation i sociala sammanhang när de tar hänsyn till planeringen. Elevernas förståelse är en stark motivation i deras lärande anser Jensen (2015). Det styrks med att många forskare hävdar att en elevs inre motivation är bäst för dennes lärande. Motivation är komplext och forskare undrar fortfarande vad det påverkas av. Enligt Jensen (2015) består motivation av flera delar som grad av interaktion, känslor, tillgänglig teknologi, relationer, grad av interaktion, den fysiska miljön, uppfattningar om själva aktiviteten, elevens påverkan på aktiviteter och lärandeprocesser.
Jensen (2015) menar att i processen med en elevs motivation skapar hjärnans belöningscentrum ett ämne till kroppen vilket eleven upplever som något positivt eller skapar njutning. Motivation kan skapas genom att eleven bidrar med en idé, till exempel en ny aktivitet, aktiviteten genomförs och slutligen att aktiviteten avklaras. Det sista skapar motivation då eleven både påbörjar något och sedan lyckas avsluta aktiviteten. Enligt Jensen (2015) finns en ingående motivation med att få belöning, att få ställa en fråga som tas på allvar, att ha ett gott samarbete eller att ha ett mål. När en lärare skapar en aktivitet gäller det att eleven får ett mål som är tydligt och även uppnåeligt för att skapa bäst motivation.
När fritidslärarna planerar en aktivitet ökar motivationen hos eleven om “förväntansfaktorn” införlivas så mycket som möjligt enligt Senlin m.fl. (2014). När planeringen byggs upp är det viktigt att lyssna på och ta till sig hur eleverna ser på och förväntar sig om själva aktiviteten för motivationens skull. Aktiviteter som elever har negativ erfarenhet av som tristess, obehag, personalens inkompetens till sättet att leda och låg uppgiftsvärde tar bort motivationen till nästa gång en aktivitet hålls. Aktiviteter behöver vara förberedda, planerade och anpassade för alla elever för att undvika skapandet av en negativ känsla (Senlin m.fl. 2014). Jensen (2015) lyfter imitationslärande som en viktig faktor att ta hänsyn till ur ett fritidslärarperspektiv, vilket gör att elever utvecklar ett lärande genom att kopiera vuxna eller klasskompisar med sin motivation.
12
som intressefaktorn och förväntansfaktorn var viktiga delar för att motivera eleverna i praktiska aktiviteter. Eleverna visar med sin inre motivation vad som motiverar dem i aktiviteter. Studien ger en insyn hur lärare kan planera för att motivera elever inom fritidshemmet. Studien visar att om det finns ett samspel mellan sunda värderingar, att ha ett slutmål och ha rätt övertygelser ökar det motivationen att delta i aktiviteten. Senlin m.fl. (2014) menar att eleverna upplevde ha nått sina mål när de fått måttlig till lätt fysisk aktivitet. Det behövdes inte mycket för att ge eleverna en positiv känsla, vilket motiverar dem till nästa gång.
Jensen (2015) nämner att det finns flera metoder att förstå motivationens lärande. En är
Self-efficacy där elevernas motivation ökar när de har lyckats med något vilket gör att deras
självförtroende ökar. En annan är prestationslärande där elevernas motivation ökar när de lyckas visa upp något för andra klasskamrater, en så kallad yttre motivation. Denna typ av motivation ökar oftast när eleverna blir äldre och är vanligt i tonåren. Prestationslärande innebär att en aktivitet inte behöver vara intressant utan det är uppvisningen som skapar motivation. Det finns en inre motivation med ett djuplärande där belöningen blir att eleven är nöjd med sig själv. Slutligen nämner Jensen (2015) äventyrspedagogik där en berättelse, en utmaning eller något som eleverna blir nyfikna på är ett bra sätt att skapa motivation i aktiviteter.
13
4 Teori
I detta kapitel redovisar vi den teoretiska utgångspunkten. I analysen utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv för att ge undersökningen en förståelse från elevers perspektiv om varför de deltar i frivilliga aktiviteter. Elevernas perspektiv hämtas från tidigare forskning. Teorin valdes eftersom de faktorer som ger eleverna nya erfarenheter ofta sker tillsammans med andra på fritidshemmet. Eleverna leker, utbyter erfarenheter och lär sig i samspel med andra människor. I analysen används teorin för att förstå hur eleverna påverkas av olika faktorer i fritidshemmets aktiviteter.
4.1 Det sociokulturella perspektivet
Lev S. Vygotskij, en av det sociokulturella perspektivets grundare, anser att betydelsen av kunskap skapas utav barnet genom att involvera sig i sin omgivning. Utgångspunkter såsom samverkan mellan gemensamma resurser för handlingar och tänkande på ena sidan och elevernas lärande på den andra sidan är en grundläggande syn i det sociokulturella perspektivet. Kommunikationen med andra människor är avgörande och språket är förbindelsen mellan barnet och dess omgivning (Säljö 2000).
När vi föds in i denna värld utvecklas vi redan från början tillsammans med andra människor. Alla erfarenheter görs med andra och detta hjälper oss att förstå hur man tolkar världen. Det vi lär oss genom lek och i samspel med andra människor runt om i vår omgivning ger oss redskapen att fungera och agera i vår omgivning. Genom att samspela med andra människor lär vi oss hur världen fungerar och vad som är tillåtet och vad som inte är det. Detta sätt att få världen tolkad eller förtolkad är utgångspunkten för det sociokulturella perspektivet (Säljö 2000).
14
lärande och utveckling sker enligt Säljö (2000). Genom att kommunicera och interagera med andra människor i till exempel lekar blir barnet varse om hur andra ser på omgivningen. I det språkliga uttrycket använder barnet erfarenheter den lärt av andra och gjort dem till sina för att fortsätta utveckla samspelet. Ur ett sociokulturellt perspektiv framgår det även att miljön som barnet befinner sig i spelar en stor roll. Omständigheterna som styr hur ett barn växer upp i en storstad i USA, på en liten ö utanför Filippinerna, på landet i Frankrike eller i en medelklassort i Sverige ser väldigt olika ut. Det har en stor betydelse för hur människor föreställer sig sin värld. Beroende på var och med vem vi växer upp blir skillnaderna stora i hur vi uppfattar vår omvärld och vilka möjligheter eller hinder som förekommer (Säljö 2000).
Masuda, Arnett och Labarca (2015) anser att det begrepp som är mest känt från det sociokulturella perspektivet är zonen för proximal utveckling. Det kan definieras som avståndet i förhållande till nivån som avgör den egna prestationsförmågan och nivån på utvecklingen som görs i samarbete med mer kompetenta människor. Zonen för proximal utveckling kännetecknas av Vygotskij som kort och gott menar att det barnet klarar med hjälp av andra idag, kommer den på egen hand att klara av i morgon.
15
5 Metodval och metoddiskussion
I detta kapitel redovisas vilka metodval som gjorts. Undersökningen använde en kvalitativ metod där fyra fritidslärare på två olika skolor intervjuades. Vi valde att utgå från fritidslärarens perspektiv och undersökte hur de arbetade med eleverna i de frivilliga aktiviteterna. Intervjuer var en lämplig metod utifrån undersökningens syfte. Under rubriken urval beskrivs hur processen har arbetats fram och under rubriken genomförande beskrivs hur undersökningen har fortgått. Vidare beskriver vi de etiska överväganden som gjorts. Avslutningsvis beskriver vi undersökningens reliabilitet och validitet samt vår analysmetod.
5.1 Kvalitativ metod
En kvalitativ metod belyser sammanhanget eller sambandet mellan ett visst fenomen och det som undersöks. Vi undersökte vilka strategier fritidslärare anger sig att använda för att få eleverna delaktiga i aktiviteterna som erbjuds. Alvehus (2013) beskriver en kvalitativ metod som ett sätt att förstå innebörden genom att undersöka vad människorna upplever som viktigt. Kvalitativ metod handlar bland annat om att tolka olika samband eller fenomen. Genom att tolka utvecklas vårt sätt att se på vår omgivning och det kan medverka till en mer varierande förståelse. Enligt Alvehus (2013) medför en kvalitativ undersökning att det skapas en bred syn på hur något kan uppfattas, vilket var syftet med undersökningen.
5.2 Intervjuer
16
insyn ur människors perspektiv och hur de ser på olika händelser. Det finns en möjlighet att informanten öppnar upp sig mer på ett sätt som hade varit svårt att fånga i en enkät.
5.3 Urval
Vi tog kontakt med två skolor som ligger i södra Sverige och fick tillåtelse av rektorerna att genomföra undersökningen. På varje skola intervjuades två fritidslärare från olika avdelningar med flera år av yrkeserfarenhet, för att ge större bredd i undersökningen. En grundtanke i planeringen var att besöka skolorna och även genomföra observationer men på grund av pandemin gick det enbart att genomföra intervjuer med fritidslärare via zoom. Informanter på olika skolor kan ge en bild hur olika motivationsstrategier upplevs. Syftet var att få kunskap om elever genom fritidslärarnas erfarenhet vilket gjorde att de som hade få år inom yrket valdes bort. Fritidslärarnas erfarenhet ger ett grundligare resultat till undersökningen.
5.4 Genomförande
Skolorna kontaktades både via telefonsamtal och mail. Från att kontakt togs hölls fortlöpande samtal om studiens genomförande vilket upplevdes positivt från båda sidor. Rektorerna blev informerade och hjälpte till med vilken typ av informanter studien var i behov av. Kontakt togs sedan med respektive fritidslärare via telefon och datum för intervjuerna bokades. Intervjuerna genomfördes via zoom av anledning till pandemin vilket gjorde att ett fysiskt möte var ogenomförbart. Före intervjuerna skickades samtyckesblanketter och intervjufrågor till informanterna med de etiska aspekterna via mail. Intervjufrågorna skickades i förtid med hänsyn att informanterna skulle få tid att förbereda sig och tänka igenom sina svar. Det var samtidigt med syftet att det kunde leda till mer utvecklade och fördjupade svar till undersökningen. Intervjuerna spelades in, en och en, via en diktafon. Varje intervju tog mellan 40 - 45 minuter att genomföra vilket berodde på informanternas svar. Därefter transkriberades intervjuerna och bearbetades inför analysen.
5.5 Etiska överväganden
17
Det handlar först om informationskravet, där forskaren måste ge tydlighet till informanterna vad deras roll gäller i projektet och hur deras medverkan hjälper studien. Det andra är samtyckeskravet, där deltagande har möjlighet att bestämma om sin medverkan i forskning. Det tredje är konfidentialitetskravet, där de ansvariga för studien skall hantera uppgifterna på konfidentiellt sätt för att det inte ska användas av utomstående personer. Det kan handla om känslig information vilket är forskarens skyldighet att informanterna inte kan identifieras eller informationen, som tillhandahålls, inte används på ett annat sätt. Det sista är nyttjandekravet, där information som tillhandahålls av informanter eller på annat håll inte får brukas av andra eller användas på andra sätt som inte är vetenskapliga studier.
Informanterna informerades om vilka etiska rättigheter de hade med sitt deltagande. Samtyckesblanketterna finns på sidan 40 som bilaga. Information utgick till informanterna om att en diktafon skulle användas under intervjun och att materialet lagras på ett konfidentiellt sätt. Personuppgifter som tillkommer hanteras enbart av oss. Vidare informerades att de medverkande har rätt att avstå från intervjun när som helst och att all information som informanterna ger ut lagras i en server på Malmö Universitet. Samtyckesblanketterna förvaras på ett säkert sätt utan att någon utifrån får tillgång till dem.
För att säkra att identiteter och namn på skolor inte ska synas av etiska skäl har vi valt att ge dem alias i vår undersökning. Det ger informanterna trygghet att deras information inte kan förknippas med varken plats eller personer som deltagit. Vetenskapsrådet (2002) belyser att när man använder falsk identitet i en studie bör forskaren vara medveten om att uppgifter som publiceras kan göra att läsaren kan urskilja vilka som deltagit. Ansvariga för studien är skyldiga att försvåra för läsaren vilka som deltagit i texten för att skydda informanterna. Information gavs att informanterna anonymiseras i undersökningen och kan endast identifieras av dem som utfört undersökningen, handledaren och examinatorn. Information fördes fram att materialet enbart används till undersökningen och när den examinerats och godkänts förstörs det ursprungliga materialet.
5.6 Reliabilitet och validitet
18
undersökning utgick vi från två fritidshem på samma skola för att göra en jämförelse av resultatet från två andra fritidshem på en annan skola. Det gav undersökningen större reliabilitet när empirin analyserades än om det endast varit ett resultat från en skola. Undersökningen visade att det fanns en relativ likhet mellan både avdelningarna och skolorna.
Validitet innebär att undersökningen undersöker det som önskas undersökas. I intervjuer kan man undersöka om frågorna man ställer svarar på det som önskas undersökas. För att validitet ska uppnås ska intervjufrågorna svara på studiens frågeställning (Kvale 2014). Validiteten finns i utvecklingsprocesserna i kunskapen framtagen från intervjuundersökningen. I analysen är det en tolkningsfråga huruvida författarna som ska analysera tolkar svaren som undersökningen ger. Validiteten i denna undersökning upplevdes vara relativt hög då frågorna till intervjuerna var granskade av utomstående med lärarbakgrund i en provintervju. Likaså upplevde informanterna att undersökningen fångade syftet som undersökningen sträva efter.
5.7 Analysmetod
19
6 Resultat och analys
I detta kapitel redogörs för resultat och analys av undersökningens empiri. För att undvika att någon informant identifieras anonymiserades fritidshemmen och fritidslärarna har fått alias. Fritidshemmen har fått namnen Kotten och Svampen på den ena skolan och Lagunen och Forsen på den andra. Fritidslärarna på fritidshemmen Kotten och Svampen har fått namnen Karin och Stina. På fritidshemmen Lagunen och Forsen har fritidslärarna fått namnen Lena och Frida. Det sociokulturella perspektivet tillämpas i analysen.
Föreliggande undersökning tar sin utgångspunkt i fyra frågeställningar och är uppdelad i olika tema. Vid rubriken “Beskrivningar av fritidshemmen” beskrivs fritidshemmens omkringliggande miljö, antal elever och hur personalstyrkan ser ut. Under rubriken “Strategier” redogörs fritidslärarnas strategier för att få eleverna att delta i de frivilliga aktiviteterna. Under rubriken “Elevernas önskemål” redovisas vilka metoder som eleverna kan önska sig olika aktiviteter på fritidshemmet. Under rubriken “Sociala relationer” beskrivs fritidslärarnas upplevelser av de sociala relationerna och i vilka aktiviteter som de anser kan skapa sociala relationer. Vid rubriken “Miljöer” redovisas hur fritidslärarna ser på olika miljöer och hur det kan skapa motivation att vara med på aktiviteter. Slutligen belyser studien möjligheter och hinder som kan uppstå i aktiviteter för elever under rubriken “Möjligheter och hinder”.
6.1 Beskrivningar av fritidshemmen
I denna del beskrivs fritidshemmen utifrån deras omgivande miljöer samt hur det ser ut med personalstyrka och hur stora barngrupperna är. Vi har bett informanterna ange en beskrivning av miljön för att undersökningen ska ge en uppfattning hur det ser ut på skolorna.
6.1.1 Fritidshemmen Kotten och Svampen
20
sig bland. Kotten som består av två olika avdelningar, lilla Kotten och stora Kotten, har tillsammans cirka 90 elever. Lilla Kotten består av en förskoleklass och en årskurs ett och utgör cirka 50 elever. Övriga elever tillhör avdelningen stora Kotten och består av två klasser från årskurs två. Det arbetar fyra fritidslärare på hela avdelningen och två fritidslärare på varje avdelning. De har även en resurs under skoldagen som går över till fritidshemmet på eftermiddagen under vissa timmar. Karin, som är fritidslärare arbetar på lilla Kotten, har främst hand om eleverna från sin avdelning men finns tillgänglig för hela Kottens elever under eftermiddagen. Avdelningarna på Kotten arbetar gemensamt med planeringen och har åtskilliga aktiviteter tillsammans.
Fritidshemmet Svampen har likaså två olika avdelningar i sitt hus och antalet elever är också sammanlagt cirka 90. Lilla Svampen består av en förskoleklass och en årskurs ett, där en förskollärare och en fritidslärare arbetar. De har även en resurs som är kopplad till en särskild elev vilken följer med över till fritidshemmet under eftermiddagen. På stora Svampen, där Stina har det övergripande ansvaret, finns cirka 40 elever och denna avdelning består av en årskurs ett och en årskurs två. Där arbetar Stina som fritidslärare, en förskollärare och en resurs som är kopplad till en särskild elev. Det ser likadant ut som på de andra fritidshemmen vilka ligger på motsatt sida om skolgården. Avdelningarna på Svampen samarbetar och har planeringar och aktiviteter gemensamt. Avdelningarna Kotten och Svampen har även regelbundna gemensamma möten. Ofta slås avdelningarna ihop under skollov och studiedagar.
6.1.2 Fritidshemmen Lagunen och Forsen
Lagunen och Forsen ligger i ett skolområde med blandad bebyggelse och natur på olika sidor om skolområdet. Det finns gott om plats i utemiljön på skolområdet som även har ett naturområde längre bort. Skolgården är ett stort område med flera byggnader, multiarena, stort grönområde, lekplatser, sandlådor och klättermöjligheter med bland annat buskar och träd. På skolområdet finns det flera byggnader varav två stycken är fritidshem och där verkar Lagunen och Forsen. Båda fritidshemmen är uppbyggda för både skolverksamhet och för fritidshem men utrymmet kan upplevas begränsat jämfört med utemiljön. Multiarenan, lekplatsen och gungorna är de mest populära aktiviteterna för eleverna. Aktiviteter utförs i tre stora rum inomhus i varje byggnad eller på olika platser utomhus.
21
bland sig och de fördelar sig i de stora rummen och utemiljön. På grund av möte och sjukdomar är de oftast bara fyra fritidslärare på avdelningen. Det finns resurser i skolan för enskilda elever som är i behov av stöttning och när eleven går hem gör det att resursen kan stärka upp där det finns behov på avdelningen. Lena har det övergripande ansvaret för Lagunens avdelning tillsammans med en kollega. Lena har även bildlektioner under skoldagen vilket hon har med sig som erfarenhet under fritidshemmets skapande aktiviteter på eftermiddagen.
Forsens avdelning är byggd på samma sätt som Lagunens. Det arbetar tre fritidslärare på avdelningen och ytterligare tre assistenter ansluter under eftermiddagen. Avdelningen består av cirka 30 elever vilket är lite jämfört med andra avdelningar. En anledning är att det är äldre elever vilket gör att många beger sig hem efter skolans slut. Frida är arbetslagsledare för fyra fritidsavdelningar och har ansvaret för schemaläggningen över personalen. Frida har likaså bild under skoltiden och använder sin kunskap och erfarenhet med skapandet på fritidshemmet. Avdelningarna har täta samarbeten och senare på eftermiddagen går alla elever över till Forsen för att samla personal och elever som är kvar. Avdelningarna planerar och samverkar med olika teman och aktiviteter under årets gång vilket visar på ett gott samarbete.
6.2 Strategier
I denna del beskrivs resultatet utifrån frågeställningen: “Vilka strategier anger fritidslärare att de
använder för att motivera eleverna att delta i frivilliga aktiviteter”. Fritidslärarna lyfter fram sin syn på
vad de anser skapar motivation i deras arbetskultur. De belyser vikten av fritidslärarnas egna engagemang i aktiviteter och fritidslärarna menar att det stärker elevernas motivation mer än om de enbart fokuserar på elevernas roll. Informanterna är överens om hur viktig en tydlig genomgång är och att eleverna förstår betydelsen av aktiviteten. En tydlig och konkret instruktion kan bidra till större motivation att delta, vilket informanterna Lena och Frida tar upp:
22
Informanterna lyfter fram tydlighet och vikten av planering för elevernas motivation i aktiviteter. Lena berättar att hon gärna vill sälja in aktiviteten bland eleverna för att på det sättet skapa större motivation. Enligt henne är det redan i samlingen när informationen ges ut som en stor del av motivationen skapas. Informanterna berättar genom sina erfarenheter att tydlighet stärker elevernas motivation. Stina menar att om eleverna har svårigheter med att förstå vad som krävs av dem gör det att elever inte vågar delta. Det kan skapa en negativ spiral enligt Stina som påverkar motivationen i framtida aktiviteter. Lena och Frida, som arbetar på samma skola, har en samsyn i skolans arbete om hur viktigt det är med tydlig information redan från början:
Sen när man väl kommer till aktiviteten, som man då har valt får man veta ytterligare där, vad man kan göra, alltså att man är engagerad som vuxen där också. Det är egentligen A och O att man hjälper till som pedagog och vid svårigheter kanske man kan göra på ett annat sätt. (Lena)
Just att vara aktiv som vuxen och visa att som elev är man skitdålig på detta men tycker om att vara med ändå. (Frida)
Det finns en gemensam uppfattning på alla fritidshemmen att fritidslärarens engagemang har en stor betydelse för att öka motivationen hos eleverna. Som Frida berättar att även om eleven upplever det negativt om sig själv i en aktivitet blir lärarens roll central för att bygga upp motivation för eleven. Karin anser att genom att vara en god förebild och ha ett engagemang motiverar hon eleverna att delta på olika sätt:
Vi försöker verkligen att motivera dem att prova, alla barnen kan vara med och testa och se hur det går. En gång kanske vi säger att alla ska testa en gång på en aktivitet, som nu när vi har rörelse till exempel säger vi att alla ska göra minst fyra av sakerna var och sen är det ok att de går. Så jag tycker att vi motiverar dem så gott vi kan. (Karin)
Informanterna ger en samsyn i vad som är centralt i fråga om hur man skapar motivation. Deras erfarenheter ger en överensstämmande bild över vad som lockar elever att delta i aktiviteter. Det kan tolkas att det inte enbart gäller aktiviteter utan har en betydelse för elevernas skoldag.
23
ger det ett bredare lärande och eleverna tar efter lärarnas sociala beteende. Upplever eleven att lärandet ökar skapas en ökad motivation till nästa gång den deltar i aktiviteten. När vi frågade informanterna om vad som ger motivation visade sig en likhet mellan deras erfarenheter och utifrån ett sociokulturellt perspektiv.
6.3 Elevernas önskemål
I denna del redovisas hur fritidshemmen arbetar för att uppfylla elevernas önskemål angående aktiviteterna som fritidshemmen erbjuder. Utgångspunkten är undersökningens frågeställning: “Hur uppfyller fritidshemmen elevernas önskemål av aktiviteter” Fritidshemmen använder sig av fritidsråd. Under fritidsrådet kan eleverna diskutera och lyfta fram vad klasskamraterna har för önskemål angående aktiviteterna på fritidshemmet eller om de önskar att något speciellt köps in till verksamheten. Undersökningen visar att informanterna har en gemensam syn på att fritidshemmen försöker uppfylla elevernas önskemål. Det kan ofta uppstå spontana situationer som gör att fritidslärarna väljer en aktivitet som eleverna valt och det visar hur fritidshemmen tar sig an elevernas önskemål på olika sätt i vardagen. Det finns en vilja hos fritidslärarna att följa elevernas initiativ, intressen och behov. Karin och Frida beskriver det på följande sätt:
Vi har fritidsråd med jämna mellanrum och där får de lov att önska vad de vill göra i den mån det funkar. Då lyssnar vi och då kan det ju vara en cykeldag. Det kan vara att de vill baka eller någon aktivitet ute och då försöker vi gå dem till mötes så mycket som möjligt. (Karin)
Främst att man försöker fånga upp och lyssna in, vad tittar de på, vad intresserar dem, kan vi bygga på det och vad håller de på med i skolan och så, kan vi skapa mer intresse och jobba på ett annat vis. (Frida)
24
Sen är det väl observationer från vår sida, då man tydligt märker vad de tycker är kul och vad de inte tycker är kul och det kan skifta väldigt mycket från grupp till grupp kan man säga. (Stina)
Vanliga samtal att när man pratar så hör man att det skulle vara roligt om vi hade målat med sockerlösningar och då kanske vi gör det veckan efter. På så sätt sker mycket genom samtal och genom sånt man snappar upp. (Lena)
Utöver fritidsråd har fritidshemmen en så kallad önskelåda på respektive avdelning där eleverna kan lägga små lappar. Där har eleverna en möjlighet att föreslå önskemål som de kommer på efter hand. Stina menar att ibland kommer det in jättekonstiga förslag eller önskningar men om de bara är genomförbara så försöker de uppfylla elevernas önskemål.
Enligt Lena arbetar de även med trivselenkäter där eleverna kan fylla i om de känner sig trygga, om de har kompisar att leka med och det finns en möjlighet att fylla i aktiviteter eller lekar som man vill göra. Lena menar att när fritidslärarna väljer en lek eller en aktivitet utifrån elevernas önskemål, då berättar de det för eleverna:
Nu leker vi en lek som är önskad från önskelådan eller från trivselenkäten. (Lena)
Lena vill uppmärksamma dem på att leken eller aktiviteten är något som de själva har önskat. Informanterna ser olika möjligheter med att uppfylla elevernas önskemål på aktiviteterna i fritidshemmet. Det framkommer att fritidslärarna är uppmärksamma på att eleverna är olika individer med olika behov. Stina menar att några elever är jättetrötta när fritids börjar och att andra elever behöver springa av sig. Fritidslärarna anpassar sitt bemötande av eleverna beroende på vilket behov eleverna har i stunden.
25
6.4 Sociala relationer
I denna del redovisas hur fritidslärarna ser på de sociala relationerna och hur elevernas deltagande i aktiviteterna kan påverka sociala relationer i gruppen. Utgångspunkten är undersökningens frågeställning: ”Hur upplever fritidslärarna sociala relationer mellan eleverna i
aktiviteterna på fritidshemmet”. Flera aktiviteter anses gynna de sociala relationerna på
fritidshemmet. Det kan vara samarbetsövningar, planerade lekar eller aktiviteter såsom bygga, måla, pyssla och spela sällskapsspel. Fritidslärarna väljer att arbeta med värdegrunden för att stärka gemenskap och trygghet. En tydlig struktur över dagen anses också vara viktig för att skapa trygghet för eleverna. Sociala relationer skapas under olika aktiviteter vilket Karin och Stina uttrycker på följande sätt:
Ute med aktiviteter som du kan göra oavsett om du är ett förskolebarn eller en andraklassare. Den fria leken skapar mycket sociala relationer. Elever skapar nya kontakter, stärker relationer som redan finns och skapar olika konstellationer som de inte gör i styrda aktiviteter på samma sätt. Det kan vara styrda lekar där eleverna måste följa instruktioner tillsammans och följa regler. En pysselhörna kan också skapa sociala relationer. (Karin)
Samarbetsövningar eller lekar så att säga, typ när de är i ett lag, när de ska göra något tillsammans och behöver varandra för att lyckas, det är fantastiskt bra för gruppen kan man säga. Sen kan det vara för och nackdelar med att det är tävlingar för att vissa fixar ju inte det riktigt med att förlora och så. (Stina)
Informanterna beskriver att de har fina elever i sina grupper och att de flesta väljer att delta i aktiviteterna som fritidshemmet erbjuder. På grund av pandemin arbetar fritidshemmen främst med olika aktiviteter ute, både planerade och oplanerade. Att fritidslärarna arbetar med värdegrunden och har en tydlig struktur är faktorer som anses spela en stor roll när det handlar om att bygga sociala relationer. Likaså anses det spela en roll hur fritidslärarna hanterar svårigheter som kan uppstå i det sociala samspelet. Frida och Lena upplever att sociala relationer skapas genom samarbete och aktiviteter:
Att de har fått träna på samarbete, att få lyssna på varandra och de är ju inne i det tänket efteråt på skolgården ibland efter en sådan övning. Där är vissa som är duktiga på det här sociala samspelet och där de är duktiga på att ta hand om varandra. (Frida)
Många olika aktiviteter skapar sociala relationer. Till exempel en aktivitet i byggrummet, sällskapsspel och planerade lekar. Den fria leken där de vuxna inte deltar skapar också relationer. Dock bör en vuxen vara i närheten och scanna av vad som händer och sägs. (Lena)
26
kollegorna har haft möjlighet att arbeta ihop sig på kan spela en roll för hur samspelta de vuxna är. Om kollegorna är samspelta kan eleverna få samma svar oberoende på vilken fritidslärare de frågar.
Enligt den proximala utvecklingszonen (Säljö 2000) är samarbete och socialt lärande viktigt. Genom att samarbeta och ta efter någon annan utvecklas individen för att sedan kunna agera självständigt. Säljö (2000) hävdar att eleverna behöver få den sociala biten i aktiviteter för att utveckla sig själva i sitt lärande. Säljö (2000) påpekar att elever är i behov av det sociala samspelet på fritidshem för att fungera i samhället, men inte bara ur ett socialt perspektiv, utan även för elevens egen utveckling beroende på hur samhället fungerar.
Det sociala lärandet är en viktig del i elevens utvecklingsprocess i aktiviteter menar Dahl (2011). Ett socialt lärande i aktiviteterna skapar en samhörighet och ger eleverna en anledning att delta. Gemensamma intresse kan skapa nya vänskapsrelationer vid deltagande i olika aktiviteter. Dahl (2011) anser att den sociala gemenskapen skapar ett ömsesidigt engagemang med syfte att eleverna ska vilja delta i aktiviteterna.
6.5 Miljöer
I denna del redovisas miljöns betydelse som motivation för att eleverna ska delta i aktiviteter. Utifrån undersökningens frågeställning: ”Vilken typ av miljö använder sig fritidshemmet mest av
under aktiviteterna” sammanställs resultatet från intervjufrågorna angående miljön på
fritidshemmen. Alla informanterna menar att miljön har stor betydelse och olika miljöer bidrar med olika förutsättningar. Variation av miljö anses vara viktigt för att skapa ett ökat deltagande i aktiviteterna. När det gäller vilken miljö de utnyttjar mest är samtliga fritidslärare överens om att de använder utemiljön mest och att det är den mest kreativa platsen för eleverna. Stina och Karin menar angående miljön:
Ja, vi har ju fördelen av att vi har skog här bredvid. Dit går vi väldigt ofta och det tycker de om. Det är lyx att ha skog vid en skola. Annars blir det närliggande områden som är lika bra. Att man skiftar miljö är bra motivationskraft. (Stina)
Ett aktivt barn mår kanske bäst att vara ute i skogen. (Karin)
27
Ja, för i naturen så sker det ju under tycker jag alltså även om du kan leka och göra andra grejer så när du kommer ut i naturen. (Lena)
Jag är glad att få vara fritidspedagog så att jag får undervisa på ett helt annat sätt och man har mycket möjligheter med just utemiljön. (Frida)
Informanterna inser betydelsen av att vistas i naturen för eleverna. Frida menar att utemiljöer ger en större frihet i valet hur de som fritidslärare kan undervisa. Det ger större valmöjligheter och ett kreativt sätt att tänka när man planerar för undervisning. Stina beskriver betydelsen av att ha naturen nära skolområdet. Det ger en extra arbetsyta som eleverna kan vara aktiva i. Att promenera till andra miljöer är också av betydelse för elever enligt Stina. Det ger en variation och eleverna trivs med att befinna sig i olika miljöer. Hon menar att om det är något som skapar motivation för eleverna så är det att det finns möjlighet att befinna sig i olika miljöer. Hur fritidslärarna kan skapa motivation är något som frågas efter i undersökningen och Stina menar att varierande miljöer har betydelse. Även de andra informanterna delar med sig av sina kunskaper efter intervjufrågan: Vad som skapar motivation i miljöer?
De pulshöjande aktiviteterna görs bättre ute än att stå inne i ett klassrum med begränsad möjlighet. Ja, det är mer kropp ute och knopp inne. (Frida)
Att vara i idrottshallen tycker barnen också mycket om. Ett aktivt barn mår kanske bäst att vara ute i skogen eller inne i idrottshallen jämfört med att sitta stilla och pyssla, rita eller spela ett spel. (Karin)
Informanterna lyfter fram rörelsens betydelse och vad miljön gör för eleverna. Karin berättar vad utemiljön eller en idrottshall ger för intryck för elevers rörelse. Frida intygar även att eleverna får bäst möjlighet att öka pulsen i utemiljö. Stina och Lena berättar om sina tankar om miljön:
Många gånger när vi är i skogen så väntar barnen bara på att få springa fritt och få börja bygga kojor för de tycker om de här annorlunda miljöerna som de annars inte befinner sig i. Det kan ju vara att det är annat som lockar runt omkring. Utbudet i miljön ökar alltså motivationen. Vild lek är lättare i utomhusmiljö. (Stina)
När man har stort utrymme då blir man mer motiverad, framförallt utomhus där man kan röra sig på ett annat sätt än inomhus. (Lena)
Det finns en samsyn i att när eleverna får möjlighet till rörelse i utemiljö så ökar motivationen. Lena berättar om vikten av elevernas möjlighet till utrymme att vara aktiva och det byggs upp förväntan och motivation i olika miljöer. När det gäller miljön inomhus kan ett kreativt tankesätt vara en lösning för att skapa ett högt deltagande.
28
Inne så kan man ju skapa med att möblera om med bänkar. Vi kan skapa ett fik inne. Vi har lyckats göra om det till spa då man mörkar ner belysningen och har vi häftigt ljus vilken aktivitet man än har. (Frida)
På följdfrågan: ”Har pandemin gjort att ni har konstruerat olika miljöer då?”, svarar Frida:
Ja, som gammal scout tycker jag om att det har blivit mer att vi tänker lösningar eftersom våra lokaler på skolan inte är så optimala de heller. (Frida)
Frida använder ett lösningsorienterat tankesätt från sin erfarenhet med att använda inomhusmiljön. Tanken är enligt henne att skapa en miljö med hjälp av materialet som finns tillgängligt. Frida berättar om miljön inomhus som inte är anpassad för elevernas aktiviteter och att det då krävs ett nytänkande för att skapa en elevanpassad miljö. Frida menar att det bara är tanken som stoppar henne att skapa aktiviteter som är anpassade för elevers deltagande i inomhusmiljö. Om miljön har konstruerats för elevers deltagande skapar det aktivitet i utförandet.
Karin lyfter fram idrottshallen som en bra miljö inomhus och menar att eleverna blir mer aktiverade på det sättet och de mår bättre vid val av inomhusmiljö i aktiviteter. Båda skolorna visar en samsyn med att anpassa inomhusmiljön för att skapa aktiva elever. Det ger en bild att det inte räcker med att låta eleverna vistas i en miljö inomhus som inte är förberedd, utan att en planering är av vikt för att bemöta aktivitetens syfte när det gäller inomhusmiljö. Stina konstaterar att den fria leken gör det lättare för eleverna att befinna sig i utomhusmiljön medans det är av större vikt att inomhusmiljön är planerad.
Utemiljön menar Hammarsten (2014) är en kreativ och spännande miljö där elever har möjlighet till stort utrymme, varierad natur och där de kan få vara en stund för sig själv. Vidare lyfts möjligheten för eleverna genom ett stort utbud i utemiljö och mycket potential vid aktiviteter. Det är något som Hammarsten (2014) går in på hur eleverna uppfattar utemiljöns kraft som skapar en känsla hos dem. Det visar på en samsyn vad utemiljö kan göra för elevernas engagemang och deltagande.
29
eleverna i lärandet med att upptäcka, skapa och fantisera när de befinner sig i en positiv miljö.
6.6 Möjligheter och hinder
I denna del lyfts möjligheter och hinder under aktiviteter i fritidshemmet för eleverna. En grundstruktur som är konstant anses skapa trygghet för eleverna. Till exempel är det samling för eleverna efter skolan med en kort information om vad som händer under eftermiddagen. Mellanmålet äts på samma tid varje dag och sedan startar fritidshemmets aktiviteter. Elever som känner sig osäkra eller inte förstår instruktionerna kan visa det genom att inte vilja vara med. Ett brett utbud av aktiviteter fångar upp fler elever än om utbudet är snävt och mindre varierat. Fritidshemmet ska ge möjlighet att prova på nya aktiviteter. En regel kan vara att ha så varierade aktiviteter som möjligt för att fånga upp elever som annars fastnar i samma aktivitet varje dag. En annan gemensam faktor som lyfts är att desto mer aktiva och engagerade de vuxna är desto mer aktiva och delaktiga blir eleverna. Detta nämner Stina:
För att få dem att vara med är att man själv är med, det älskar dem ju, med vuxnas närvaro i lekarna. Då får man med alla, de tycker det är fantastiskt roligt. (Stina)
Informanterna lyfter även strategin med obligatoriska aktiviteter och att alla måste prova på en eller två gånger. Om aktiviteterna sedan inte var roliga har eleverna provat och vet hur de fungerar. Ibland kan det leda till att när aktiviteten kommer igen känner eleven sig tryggare och väljer frivilligt att vara med, eftersom den har fått skapa sig en uppfattning om aktiviteten. Informanterna menar att det kan vara bra att introducera obligatoriska aktiviteter under fritidspassen som ligger under skoldagen för att alla elever ska prova på något nytt. Stina och Frida formulerar sig på följande sätt:
På eftermiddagen kör vi oftast att det är frivilligt för då har de ju som sagt varit i skolan och varit tvingade, om man ska säga, att göra vissa saker i ett antal timmar, så att när vi har aktiviteter eller lekar eller vad det kan vara, efter skoltid så är det oftast frivilligt. (Stina)
Här har vi kört i från början det här kring värdegrund, att alla ska vara med. Och är du med en gång så har du testat i alla fall. Det kan vara att man ska göra en utmaning själv och sedan skriver vi upp resultatet och att man utmana sig själv. (Frida)
30
behöver individanpassas. Informanterna menar att det finns många olika sätt att anpassa aktiviteterna, vilket Lena och Frida formulerar på följande sätt:
Vi vuxna måste vara engagerade och uppmärksamma på signaler att nu händer det här eller inte, att man är aktiva vuxna, så kan jag säga, det är jätteviktigt. (Lena)
Det är ju mycket individanpassat, så man får vara lite klurig och veta att där kan det uppstå bekymmer och anpassa det. Man sänker ribban lite. Just att vissa inte klarar av att vänta på sin tur och då får man hitta någon lösning och vissa klarar inte att andra tittar på och då och att man anpassar det så att det kanske får vara mindre grupper till exempel. (Frida)
Det kan likaså uppstå svårigheter när någon elev inte klarar av att till exempel leka på samma sätt som de andra. Informanterna nämner vikten av att uppmärksamma detta och i sådana fall stötta eleven så den kan vara med på ett sätt som fungerar för den. En gemensam nämnare är att det har en stor betydelse hur engagerade de vuxna är och hur de uppmärksammar svårigheterna som elever kan hamna i under fritidshemmets aktiviteter. Karin och Stina nämner hur viktigt det är med att vara uppmärksam på sociala relationer, speciellt om någon elev har det svårt:
Vet vi att där är barn med särskilda behov så är vi noga med att försöka att se
till att de kommer i aktiviteter tillsammans med kompisar, noga med att inte låta barnen gå själv, hela tiden få ihop dem med någon, vi är jättenoga med att det ska fungera med de sociala relationerna med barnen, emellan barnen och med pedagogerna. (Karin) Det kan vara en elev som behöver ha med en viss person för att bli stärkt som elev att känna den tryggheten, det kan finnas elever som behöver skiljas åt som är alldeles för tighta som behöver skiljas för att hitta andra kompisar. Det kan ju vara väldigt individuellt beroende på hur gruppen ser ut och hur eleverna är. (Stina)
31
32
7 Slutsats och diskussion
I detta kapitel redogörs först för undersökningens slutsatser genom en sammanfattning av resultatet. Sedan redovisas resultatet i förhållande till den forskning som tidigare presenterats. Därefter följer en diskussion av metodval och hur undersökningen anknyter till yrkesprofessionen. Avslutningsvis lyfts förslag på framtida forskning inom området.
Undersökningen har formats av den insamlade empirin som bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare från två olika skolor i södra Sverige. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka strategier fritidslärare säger sig använda för att elever ska delta i de frivilliga aktiviteterna. De mest framträdande strategierna fritidslärarna använder för att öka elevernas deltagande sägs vara bland annat att strukturen på fritidshemmet bör vara så enkel och tydlig som möjligt. Information och instruktion till lekar och aktiviteter bör vara kortfattade och konkreta. Informanterna menar att det är en stor fördel om fritidslärarna själva är aktiva i aktiviteterna och inte bara står bredvid och styr. Vidare anser de att som fritidslärare bör man uppmärksamma vad eleverna tycker är roligt och vad de inte tycker är roligt. De anser att fritidslärarna bör observera eleverna i deras lekar, lyssna på hur de pratar med varandra och observera hur de beter sig mot varandra. Informanterna lyfter även fram att fritidslärarna bör vara uppmärksamma om någonting håller på att leda till en konflikt och de bör ingripa innan det händer något.
Informanterna lyfter fram att fritidslärare ska sträva efter att vara goda förebilder och samtala med eleverna om smått och stort när tillfälle ges. Detta kan göras genom att fritidslärarna stödjer eleverna under fritidshemmets aktiviteter. Informanterna menar att fritidslärarna bör använda ett varierat utbud i olika miljöer och alltid ha planerade aktiviteter utifrån elevernas initiativ, intresse och behov. De anser att det är viktigt att fritidslärare har en plan B och C om det skulle uppstå problem och de bör även försöka skapa balans för eleverna mellan aktivitet och vila. Informanterna lyfter även fram att fritidslärarna regelbundet bör arbeta med skolans värdegrund för att stärka gemenskap och öka tryggheten på fritidshemmet.
33
skolgården enligt Stina. Lena och Karin menar att när utrymmet är större såsom i skogen eller i idrottshallen är motivationen som störst hos eleverna.
Fritidshemmen har så kallade fritidsråd där elevernas röster blir hörda gällande aktiviteter, lekar eller önskemål om att köpa in något till fritidshemmet. Spontana önskemål brukar uppfyllas om eleverna vill leka en viss lek eller göra en speciell aktivitet. De vardagliga samtalen med eleverna har en betydelse för hur mycket eleverna får vara med att bestämma över sitt fritidshem. Den självbestämmande rollen har en stor betydelse för elevernas motivation. Det ligger i linje med Ankerstjerne (2015) som menar att inom fritidshemmet är det viktigt att fritidslärarna är lyhörda inför elevernas önskemål och deras medbestämmande roll.
Enligt Dahl (2011) utvecklas elevernas sociala relationer som mest under aktiviteter. Den sociala gemenskapen i olika aktiviteter skapar mening för eleverna att delta. Informanterna har liknande uppfattningar om de sociala relationernas betydelse i aktiviteter. Enligt informanterna handlar det om planerade lekar, sällskapsspel, pyssel och att fria lekar skapar sociala relationer. Framförallt skapas sociala relationer under samarbetsövningar som kan leda till att elevernas deltagande ökar anser både informanterna och Dahl (2011).
Informanterna har en samsyn om att elevernas motivation ökar när lärarna deltar eller engagerar sig i aktiviteten tillsammans med eleverna. Detta skapar en bild ur fritidslärarens perspektiv att motivation grundas på en social stämning och att eleverna har förebilder i aktiviteten. På liknande sätt beskriver Senlin m.fl. (2014) fritidshemmets betydelse att som helhet engagera sig i det sociala för att skapa motivation. Vidare anser Senlin m.fl. (2014) att det inte behövs mycket engagemang för att det sociala lärandet ska skapas i en aktivitet. Det finns en samsyn från informanterna att pedagogernas engagemang och delaktighet är en av de mest centrala delarna för elevers motivation.
34
(2000) att eleverna lär sig av varandra och använder kunskapen i andra sammanhang. Genom samspelet med varandra lär sig eleverna regler och vad som är tillåtet och vad som inte är det. Detta är något informanterna uppmärksammat i sin yrkesroll när de genomfört en aktivitet.
7.1 Diskussion angående metodval och yrkesrelevans
Metodvalet för undersökningen var en kvalitativ metod i form av intervjuer med fritidslärare. Fyra fritidslärare på två skolor intervjuades, varav varje lärare representerade varsin avdelning. Diskussion fördes om att genomföra undersökningen på fler skolor för att få en bättre jämförelse, men tillsammans med vår handledare kom vi fram till att det var tillräckligt med två skolor. Önskemål fanns i början av planeringen att få ett elevperspektiv för en djupare förståelse hur eleverna resonerar angående deras motivation. Men under rådande omständigheter var det begränsat både av tiden och av pandemin. Undersökningen använde sig av två skolor med fyra olika fritidsavdelningar. Två avdelningar från två olika skolor undersöktes för att få en djupare helhetsbild. Det fanns både likheter och skillnader i arbetssättet mellan avdelningarna och det upplevdes ge ett mer tillförlitligt resultat samtidigt som en jämförelse kunde göras mellan de olika skolorna.
7.2 Förslag till framtida forskning
Undersökningen utgår ifrån fritidslärarnas perspektiv. Önskvärt är även ett elevperspektiv och att kombinera observationer med intervjuer. Om elever hade intervjuats och frågan ställts varför de deltar i aktiviteter, hade undersökningen fått med elevernas perspektiv. Att forska om elevinflytande och delaktighet är av vikt för fritidslärarens arbete. Motivationsskapande aktiviteter kan ses ur elevernas synvinkel och fördjupas mer i framtida forskning. Ur ett elevperspektiv är en studie i hur eleverna motiveras i olika aktiviteter underlag för en bredare trovärdighet (Dahl 2011). Vi menar att undersökningar som även omfattar elevinflytande kan ge bredare variation och större djup. En ytterligare tanke är att det finns flera studier inom Sveriges och Nordens gränser, men att utanför Sverige och Norden finns det färre studier. En framtida studie kan förslagsvis jämföra svenska fritidshem med internationella för att få ett bredare perspektiv. I studier och undersökningar önskar man generalisera och att empirins resultat ska kunna användas i andra sammanhang.
35
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Ankerstjerne, Trine (2015). Fritidspedagogik - förr, nu och i en nära framtid. I Perspektiv på
fritidshemspedagogik. Ankerstjerne, Trine (red.). Lund: Studentlitteratur, s. 59 - 87.
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig på Internet: https://unicef.se/barnkonventionen [21-04-22]
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Dahl, Marianne (2011). Barns sociala liv på fritidshemmet [Elektronisk resurs] En studie om
praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter. Lic.-avh. , 2011
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15839
Hammarsten, Maria (2014). Fritidshemsbarns meningsskapande på oredigerade platser utomhus kring
fritidshem. Linköping: Linköpings universitet.
Hjalmarsson, Maria (2019). Fritidshemmet – en utbildningsarena i spänningen mellan
omsorgstradition, ökade kvalitetskrav och förtydligat uppdrag. Karlstad: Karlstads universitet, 2019.
Kapet Vol. 15, nr 2, s. 11–23. Tillgänglig på Internet:
https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:1379105/FULLTEXT01.pdf [21-04-06]
Jensen, Mikael (2015). Motivation och lärande. I Pihlgren, Ann S. (red.): Fritidshemmet och skolan:
det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Johanneshov: MTM
Lindgren, Simon (2014). Kodning. I Mikael, Hjerm, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco.
36
Lindgren, Simon (2014). Tematisering. I Mikael, Hjerm, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco.
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2., utökad och uppdaterad uppl. Malmö: Gleerup
Masuda, Kyoko, Arnett, Carlee & Labarca, Angela (2015). Cognitive Linguistics and
Sociocultural Theory. [Electronic resource]: Applications for Second and Foreign Language Teaching.
Boston: De Gruyter Mouton. [21-04-01]
Pálsdóttir, Kolbrún Þ (2012). Care, learning and leisure: the organisational identity of after-
school centres for six-to nine-year old children in Reykjavík. Diss. Reykjavík: University of
Iceland. Tillgänglig på Internet:
https://skemman.is/bitstream/1946/16754/1/phd%20thesis%20palsdottir.pdf [21-04-06]
Senlin, Chen, Sun, Haichun, Zhu, Xihe & Chen, Ang (2014). Relationship Between
Motivation and Learning in Physical Education and After-School Physical Activity. Research
Quarterly for Exercise And Sport, 85, 468–477, Vol. 85 Issue 4. SHAPE America. Tillgänglig
på Internet:
https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/02701367.2014.961054 [21-04-02]
SFS 2010:800. Skollagen. Tillgänglig på Internet: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 [21-03-02] Skolverket (2014). Allmänna råd för fritidshemmet. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3301 [21-04-23]
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad
2018. 5., kompletterade uppl. Stockholm: Skolverket.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Pris.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
37
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
38
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Inledande fråga:
Vill du berätta lite om hur länge du har arbetat som fritidslärare och om du har några speciella ansvarsområden på fritidshemmet? Kan du beskriva strukturen över en dag på fritidshemmet. Hur stora är elevgrupperna och hur ser personalstyrkan ut?
Fördjupade frågor:
1. Hur ser möjligheterna ut att uppfylla elevernas önskan på aktiviteterna i
fritidshemmet?
2. Hur tycker du att det efterlevs angående elevernas önskemål? Upplever du att det kan bli bättre?
3. Vilka typer av aktiviteter som ni erbjuder ser ni ett högre deltagande på? 4. Hur planerar ni för att bygga upp sociala relationer?
5. Hur får ni elever delaktiga som har svårigheter med sociala relationer?
6. Hur upplever du som lärare de sociala relationerna under aktiviteterna på fritidshemmet? 7. Vilken sorts aktiviteter upplever ni skapar sociala relationer?
8. Vilka strategier använder ni er av för att motivera eleverna att delta i de frivilliga aktiviteterna?
9. Hur planerar ni för att bygga upp motivation i aktiviteter?
10. Om en aktivitet haft låg motivation bland eleverna, hur planerar och arbetar ni för att öka det till nästa gång?
11. Vad ser ni som riskfaktorer i aktiviteter där låg motivation kan förekomma?
12. Upplever du ett samband mellan hur ni planerar och hur många elever som deltar på en aktivitet?
13. Märks det en skillnad om eleverna blivit informerade om aktiviteterna tidigare under veckan?
39
15. Vilken typ av miljöer använder ni er mest av under aktiviteterna?
16. Hur upplever ni att aktiviteterna fungerar i olika miljöer som motivation? 17. Ser ni några skillnader och/eller likheter i till exempel skog och inomhus? Vilka? 18. Vilka risker finns för exkludering i fritidshemmets aktiviteter?
