Möjligheter och hinder

Läxor är en het debatt i dagens Sverige och ofta i dessa debatter tar man upp de olika

möjligheterna och hindren som uppstår när man väljer att ha läxa. Vi har därför valt att fråga lärarna vad de tycker sig se för nack- och fördelar när det kommer till läsläxan och hur de väljer att stödja de elever som faktiskt inte har stöd hemifrån.

Lärare 1 nämner hinder som kan uppstå i samband med läsläxan:

Hindren är väl att ibland man funderar vad man håller på med när man inte hinner läsa med en klass/ elev varje dag, det är så mycket som sker som vi inte kan påverka elever blir sjuka, jag kan bli sjuk. [---] (L1)

Lärare 1 uttrycker att “möjligheterna är att de lär sig läsa så mycket fortare med hjälp av hemmet” och påpekar även att tiden inte alltid räcker till på grund av andra faktorer som kan uppstå, det verkar extra påfrestande för de elever som inte heller har stödet hemma eftersom tiden för läsningen riskerar att minska både i hemmet och i skolan.

Fortsättningsvis beskriver lärare 1 stödet för de elever som saknar stöd hemifrån.

De eleverna har extra mycket stöd här i skolan istället. Då får de läsa för mig eller min kollega. Då får man backa upp mer här. Föräldrar kan säga på samtal att de tycker att det är svårt med svenskan eller vad det nu är. Märker vi att hemmet inte hjälper till då måste vi lägga in en extra stöt. (L1)

Lärare 1 tillägger att det är viktigt att de elever som inte har stödet hemma får möjlighet att kompensera för det på skoltid. Föräldrar uttrycker ibland att de inte är insatta i det svenska språket och därför har svårt att stödja sina barn även ifall de gärna vill.

Lärare 4 påtalar även att elever inte alltid har stödet hemifrån:

Det är ju det här att alla barnen inte har hjälpen hemifrån, särskilt de som har det jobbigt. Det hänger väldigt ihop, de som har det svårt har oftast inte så mycket stöd hemifrån och då blir det jättejobbigt för de barnen. Eller för de föräldrar som är tvåspråkiga till exempel som inte kan hjälpa dem [---]. (L4)

Lärare 4 fortsätter med att beskriva stödet som kan ges till dessa elever:

Om det inte räcker med det stödet som vi kan ge i klassrummet så lyfter vi det till EHT, elevhälsoteamet och då kopplas ju spec in så de får gå på extra träning och då måste man göra en åtgärdsplan här för att se vad mer vi kan göra. Alltså vi har ju sådana fall i klassen som vi har lyft nu och det är viktigt att göra det tidigt så att de får rätt stöd på en gång eftersom det blir texter i SO, NO och matte som de i annat fall inte kommer att klara. (L4)

Sammanfattningsvis säger lärare 4 att de elever som har det svårt i skolan ofta är utan stödet på hemmaplan och det blir kämpigt för eleven ifråga. Tvåspråkigheten och bristen på kunskap i det svenska språket tas även här upp som ett exempel på hinder. Elevhälsoteamet tar vid att stödja eleven om inte stödet som läraren kan ge räcker till. Specialpedagog kan då kopplas in och en åtgärdsplan kan utformas. Ju längre upp eleven kommer i årskurserna ju viktigare blir det att behärska läsningen eftersom den blir aktuell i alla ämnen.

Lärare 2 uttrycker möjligheten med läsläxa:

[---] Eleverna går framåt i en rasande fart just när de lästränar både på skolan och hemma. Jättestor skillnad. (L2)

Lärare 2 beskriver även hindren:

Hindren är ju om man är i en familj där föräldrarna inte kan, kanske inte kan läsa, är så goda läsare själva eller till och med analfabeter och då är det ju kämpigt och då gäller det ju att hitta andra tillfällen under skoltiden där det finns möjlighet att lästräna. Det är ett stort hinder. [---] Då försöker vi lästräna extra med dem här på skolan, dels vi lärare, dels kan specialpedagogen också ta några elever som hon lästränar med dels att man pratar med fritids att de kan lästräna och sen har vi studiehandledare också här på skolan. (L2)

Lärare 2 nämner både möjligheter och hinder med läsläxan. Lästräning både hemma och på skolan lönar sig. Återigen tas tvåspråkigheten upp som ett hinder. Lästräning kan ske extra mycket i skolan för de elever som saknar stöd hemma, fritids och studiehandledare finns även som stöd för dessa elever.

Avslutningsvis beskriver lärare 5 hinder och möjligheter med läsläxan:

Möjligheter är förstås att ge dem bättre läskunskaper, såsom att kunna koda av texten och jobba mer på djupet så att de verkligen förstår vad de läser. Det är verkligen a och o för alla ämnen i skolan och i livet framöver. Hinder blir det om man har elever som har det svårt och kanske inte kan få “rätt” hjälp hemifrån, där får vi också en liten extra utmaning. (L5)

Lärare 5 påpekar att avkodning och bättre läskunskaper är fördelen med läsläxa och lästräning hemma. Läsning är viktig för alla ämnen och för elevens framtid. Hindret påtalas som att elever inte alltid har stödet hemma och inte får den hjälp de behöver och det genererar utmaningar för lärare och elev.

5 Diskussion

Kapitel 5 omfattar studiens diskussion. I avsnitt 5.1 Resultatdiskussion diskuteras resultatet med tidigare forskning. I avsnitt 5.1.2 presenteras slutsatsen av resultatdiskussionen. I avsnitt 5.2 besvaras om använd metod är rimlig för studien.I 5.3 presenteras önskad fortsatt

forskning inom området läsläxor.

5.1 Resultatdiskussion

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på fem verksamma lärares uppfattning om läsläxa i årskurs 1. Vi ville även ta reda på hur dessa lärare arbetar med läsläxa och hur lärarna motiverar elever och vårdnadshavare till läsning.

Studiens resultat visar att det finns delade åsikter kring läsläxans betydelse. Läsläxan anses antingen vara av stor vikt för elevers läsinlärning på grund av att det krävs många timmar för att uppnå god läsförmåga eller så betraktas läsläxan som något överflödigt och man menar att undervisningstiden ska räcka till för alla elever.

Vidare framkommer i resultatet att läxor kan vara bra för att eleverna ska utvecklas till ansvarstagande individer och det är något som Cooper (1989, s. 86–87) också tar upp som en positiv effekt av läxor. Han menar även att det är bra för att vårdnadshavare får en insyn i skolarbetet och att de får tillfälle till att uppmuntra sina barn till det skolarbete som kommer hem. Däremot finns det en risk att läxor kan ta upp en för stor del av elevernas liv och att de tröttnar och blir uttråkade vilket i sin tur inte leder till goda resultat. Elever behöver även sin fritid till att göra saker som de tycker om för att orka med skolan.

En läsläxa ska inte skapa konflikter för då går syftet med läsningen förlorat. Läsningen ska uppmuntras och eleverna ska motiveras till läsning, det ska inte ställas onödiga krav som eleven inte kan uppnå. Det är inte meningen att eleven ska komma till skolan med en klump i magen för att hen av någon anledning inte gjort läxan.

Läsandets relevans tas även upp som viktigt i alla ämnen. Våra informanter nämner att det kan vara svårt att göra annat skolarbete i andra ämnen om man inte har läsningen eftersom mycket bygger på att eleverna innehar en läsförmåga. Fast (2015, s. 13) skriver att läsning och skrivning krävs för att kunna vara med i viktiga diskussioner och beslut när man blir vuxen. Alltså som tidigare skrivet för att kunna verka som en demokratisk medborgare. Hon menar att vårdnadshavare eller andra familjemedlemmar kan skapa lust hos barnet och verka som en

god förebild för att skapa upptäckarglädje hos barnet. Läsningen kommer att behövas utanför skolans väggar nu och i framtiden därför anser vi att det är mycket viktigt att alla uppmuntras till läsning, både vårdnadshavare och elever. Det är viktigt att vuxna engagerar sig i sina barns skolgång för att bästa möjliga effekt.

Resultatet visar också att lärare uppmuntrar både elever och vårdnadshavare till läsning och läsläxa och att de visar med olika verktyg och samtal hur viktig de anser att läsningen är för deras barns framtid. En öppen dialog med vårdnadshavare är betydelsefull. Resultatet visar även att läxor i allmänhet ändå är så pass vanliga att vårdnadshavare sällan motsätter sig läxan och att de flesta vårdnadshavare har kunskap om att läsningen är viktig i dagens

samhälle.

Alla barn lär på olika sätt och behöver olika mycket träning. Det viktiga i detta är ändå att eleverna känner sig motiverade till läsning eftersom det leder till att eleverna läser för att de vill lära sig och för att de tycker att det är roligt. Alatalo (2016, s.79)berör ämnet och menar att de elever som har mycket stöttning och känner sig motiverade till att läsa kommeratt fortsätta läsa och utvecklas. De elever som inte har samma stöd och intresse får svårigheter att gå vidare. Om stödet hemma har en sådan stor påverkan betyder det att läsförmågan kan skilja sig avsevärt i klassrummet beroende på hemmiljön.

Vi kan tydligt se att läsläxan har en stor betydelse för flera av lärarna men att ett stort ansvar ändå tillfaller hemmen eftersom en viss förutsättning görs att vårdnadshavarens stöd finns till hands. När det kommer till möjligheter och hinder med läsläxan visar resultatet en samstämmighet. Ett av de vanligaste hindren är ofta att elever inte har det stöd hemma som krävs. Det måste finnas någon som har tid, lust och kunskap att lyssna till barnen när de kommer hem med läsläxa. Hägnesten (2018, 30 maj) lyfter denna problematik och skriver att alla familjer inte har det lika lätt när det kommer till läxläsning. Hon menar att det gäller att hitta andra alternativ. Vi anser att det är viktigt att elever får stöd på annat sätt i skolan om det inte finns i hemmet för att elever inte ska falla mellan stolarna. Detta för att stärka elevers förutsättningar för att lyckas.

De allra flesta lärarna uttrycker en oro över att vårdnadshavare som har svenska som andraspråk inte kan hjälpa sina barn på grund av att de inte kan svenska språket så bra eller på grund av att föräldrarna är analfabeter och inte kan skriva eller läsa. I Dueks (2017, s. 194– 196) studie visar resultatet att lärare i allmänhet har låga förväntningar på vårdnadshavarna när de inte har svenska som förstaspråk och inte kan läsa och skriva. Vårdnadshavare tror ibland att de inte kan stötta sina barn i läxläsning och lärare har svårt att förmedla till

vårdnadshavare att de kan stötta sina barn på andra sätt. Även ifall vårdnadshavarna inte kan hjälpa till med just läsningen, eller vet hur bokstäver och ord ska låta på svenska så innebär det inte att de inte kan vara stöttande och uppmuntrande till läxläsning för sina barn.

I studiens resultat nämns fritids, elevhälsoteamet och studiehandledare som alternativa lösningar för de elever som inte har stöd hemma. Det upplyses även att eleverna har möjlighet att läsa för lärarna i klassrummet och får extra tid i skolan för att hinna läsa och repetera. Detta visar ändå att det finns en strategi för hur man på annat sätt ska kunna stödja dessa elever som behöver det.

När det kommer till genomförandet av läsläxan kan vi se att samtliga lärare arbetar med läsläxan på liknande sätt och vi kan se ett tydligt mönster som stämmer överens med hur Skolverket (2020, u.s.) lyfter att läxor ska verkställas. Det är alltid viktigt att lärare har insikt och kunskap om hur en läxa bör genomföras för att det ska gynna eleverna. Ingen läxa ska ges utan syfte och mål och det behöver lärare alltid ha i åtanke. Det är enligt resultatet vanligt att lärare läser högt ur det kapitel som senare ska läsas hemma av eleven. Samtidigt bearbetar klassen texten tillsammans och går igenom svåra ord, handling och bilder. Läseböckerna läses på skolan och tas sedan hem av eleverna och läses högt för någon vuxen. Alatalo (2016, s. 75) behandlar också vikten av att elever läser ofta och gärna samma stycken eller texter. Hon menar att när läseboken läses hemma och på skolan flertalet gånger efter varandra utvecklar det läsflytet och det är en bra strategi för att få ett bättre läsflyt.

Nästkommande vecka läser eleven för en lärare och det pratas ofta om hur det har gått och vad som var svårt. Det vill säga återkopplas. Skolverket (2020, u.s.) tar just upp betydelsen av förarbete, efterarbete, återkoppling och syfte. Läxan ska ha ett tydligt samband med

resterande undervisning och inte vara något utöver. Studiens resultat påvisar att lärarna tycker att det är mycket viktigt att läxor är anpassade efter elevernas kunskapsnivåer och att läxan man väljer att ge har ett tydligt syfte och ett genomtänkt arbetssätt. Hattie (2012, s. 33) menar att synligt lärande sker när mål och syfte är tydliga och välkända för eleverna, det sker när elever får återkoppling och insikt om sitt eget lärande. Personer runt omkring eleverna samt eleverna själva måste vara engagerade och motiverade i lärandet.

5.1.1 Slutsats

Slutsatsen av föregående resultatdiskussion är att läsläxor är vanligt förekommande trots skilda uppfattningar. Läsläxan ses som ett sätt att befästa och utveckla elevers läskunskaper. Läsläxan anses viktig men problematik kring stödet i hemmet uppkommer ofta som ett hinder.

Läsare av denna studie får möjlighet att fördjupa sig i läsläxans nytta och onytta och därigenom reflektera över vilken betydelse den har i sin egen yrkesroll.

5.2 Metoddiskussion

Som komplement till personliga intervjuer hade fokusgruppsintervjuer nu i efterhand varit av intresse då informanterna hade skilda uppfattningar. Vi tänker oss att diskussioner hade uppstått och vi hade fått än djupare information kring ämnet. Däremot hade det varit svårt att få till med tanke på Covid-19. Fokusgruppsintervjuer kräver att alla informanter kan närvara samma dag och samma tid och det bästa hade varit om det skett på en skola och inte via Zoom.

Vi har lärt oss vikten av att vara väl förberedda inför intervjuer och att alltid se till att allt fungerar innan intervjuerna startar. I mötet med femte informanten strulade ljudet för Zoom och informanten kunde därför inte höra oss. Detta ordnade upp sig genom att vi loggade in på nytt och efter det uppstod inga ytterligare problem med någon av intervjuerna. Vi har även lärt oss att det är viktigt att vara tydliga och hålla oss till ämnet. Vi har ett väldigt intressant ämne som gör att det är lätt att diskutera kring och nya frågor uppstår ofta efterhand som inte alltid har relevans för själva studien.

Denna studie återspeglar dessa fem informanternas egna uppfattningar och ska inte ses som en generalisering av Sveriges verksamma lärare. Kvalitativa studiers avsikter är inte att vara generaliserbara utan att på djupet undersöka ett begränsat material.

Reflexivitet

Denna studie har bidragit med många tankar och funderingar. Den har gett oss kännedom i ämnet inför vårt kommande yrke och vi känner att vi har fått en insikt i både fördelar och nackdelar med läsläxor men även övriga läxor i skolan. Vi kan inte säga att vi har kommit fram till en ståndpunkt ännu utan vi känner oss lite delade i åsikterna kring läsläxans relevans. Vi känner att vi själva vill prova båda delar när vi börjar arbeta för att få en personlig

uppfattning om vad som fungerar bäst i klassrummet och för dem elever som vi får. Eftersom det finns delade uppfattningar kring läxans betydelse känner vi en ödmjukhet inför läsläxans förekomst.