Möjligheter och strategier för att förbättra arbetet med arbetsplaner och hanteringen a

Mer byggkompetens i arbetsplan projekteringen

NVF framför att det är ganska viktigt att kommunen använder erfarna konsulter och

projektörer i arbetsplaneringen. Detta är något som skulle förekomma i en större medverkan av projektörer, eller någon som har lika mycket erfarenhet om hur man bygger samt vilka lösningar som finns mot problem som uppkommer under planeringen och bygget. Detta är något som skulle förbättras genom att tydliggöra att det ska finnas sådana krav av

konsultbolagen under upphandlingen för arbetsplan projekteringen.

Roll som projektör

För att skapa de bästa och mest felfria förutsättningarna för vägarbetet gäller det som ledande projektör att vara enig med alla aktörer och kunna samarbeta väl. Detta skapar motivation till de aktiva aktörerna men även mer engagemang, men det är även mycket viktigt som projektör att ge alla blandade i projektet en chans att bolla fram tankar och idéer. Detta kan man göra vid möten med alla inblandade där man försöker hitta projekteringsfel. Det vore även bra om projektör etablerar en god relation mellan entreprenör och konsulter, så att samarbetet ska fungera på bästa sätt.

Införa kontroller

NVF anser att det är nödvändigt att införa avstämningar och rutiner för att kontrollera att detaljkunskaper och planeringsprocessen håller sig till planen. Vid etableringen av

byggprocessen ska man följa arbetsplanen och vägområdesgränsen och det är viktigt att dessa lagregler kontrollerar erhållandet av bygghandlingen. Det föreslås att man också alltid ska ta upp frågan om avvikelser från vägområdet i byggplaneringen och handlingen. Man bör även ha ett visst moment om avvikelser i bygghandlingen och det är därför bra att införa kontroller i planeringen. I dagens samhälle är det en faktor att tiden, kvaliteten och ekonomin är gynnsam och bra men dock inte ställer man inte lika höga krav på att kontrollera lagreglerna så att projektet inte bryter mot lagen. När en väg är färdigbyggd menar NVF att man gör skissritningar därav mäter man vägens fysiska bredd, för att sedan få en slutkontroll om avvikelser har uppstått i samband med bygget.

47

Bygga med standarder

Enligt NVF standarder är avgörande för att kommunen ska lyckas med sitt vägarbete. Det gör det möjligt att leverera produkter som uppfyller de antagna krav och förordningar, skyddar sitt rykte samtidigt som avvikelser och extra kostnader minskas och förbättras. Det hjälper också att se till att den fungerar på det mest hållbara sättet.

Standarder ska ta hänsyn till funktionalitet, utformningskrav, drift och underhåll, inklusive allmänhetens hälsa, säkerhet och välfärd.

Det är målet med dessa standarder att ta itu med följande:

- _{För att säkerställa att vägar uppfyller de kraven som fastställs i den antagna} arbetsplanen.

- _{Vägarna dimensioneras rätt med avseende på trafiksituation.}

- _{Lämpligt utrymme för vägområde som medför tillräckligt med utrymme för körbanor} samt vägens sidoanordningar.

- _{Att uppmuntra användningen av offentliga gator för ny utveckling.}

- _{För att säkerställa att de allmänna användningsområdena används främst för resor} med cykel, gångare och fordon.

- _{Att skydda privat och offentlig egendom från skador som kan uppstå på grund av} felaktig konstruktion och utformning.

- _{Korrekt konstruktionsteknik.}

48 6.2 Fredrikstrandsvägen

Fredrikstrandsvägen är byggd av Ekerökommun och i dagsläge strider mot rådande

detaljplanen. Den är inte helt färdig och kommer lämnas över till Närlunda Vägförening när allt är färdigbyggt för att ha skötselansvaret för den.

NVF anser att det främsta felet med vägen är att den inte är byggt med vägstandarder. Vägen är för smal i kurvor och saknar en mängd väganordningar som gör att det blir svårt för tunga fordon att använda vägen samt att den saknar förutsättningar för vattenavrinningen. Höjdskillnader och linjeföring är vanliga längst hela vägen. NVF nämner även att projektörer som projekterat arbetsplanen hade för dålig kännedom om området.

NVF kan ställa villkor och krav på regelverk som till exempel AMA och VGU, som man ska projektera efter. NVF kan också ställa krav att projekten ska följa rätt val av gatumoduller från angivna regelverken eftersom i vissa fall efter att arbetsplanen är slutförd och projektet ska börja byggas leder till att fel moduler uppkommer och vägen byggs fel och med felaktiga krav.

Vattenavrinning

Admiratören och ordföranden från NVF påpekar att anläggningen ibland inte kan byggas inom vägområdet, ett av de vanligaste felen som uppkommer och att det i vissa tillfällen inte finns villkor för vattenavrinningen. Det är nödvändigt att avleda grundvatten för att

förhindra att svallisbildning inträffar på vägar på vintern. Genom att dimensionera ett dike inom vägområdet tillsammans med ett lutande plan och upphöjd på vägen kan

grundvattenströmmen föras vidare och inte samlas upp på vägen. Dessutom bör man se till att vattenbrunnar placeras rätt vid ytterkanten av vägen för att undvika omfattande

vattenavrinning. Breddökning

Vägområdes bredd är 7m både på raksträcka och genom hela kurvan. Där 1,7m för

gångbana, 0,3m smågatsten och 0.25 m vägrenar är körfälten alltså tillsammans blir bara ca 4,5 m bredda.

För närvarande ställer NVF krav på breddökning i kurvor eftersom det medför fara för bilister. Detta krav uppfylls endast om vägbanan breddas. Det är nödvändigt att hänsyntas till att bygga med bredare körfält för att ge tillräckligt med utrymme åt lastbilssläp. På hal vägbana på vintern kan lastbilen vandra över en meter i sidled under en snävkurvtagning jämfört med lastbilens styraxel med det körsspår som chauffören väljer. krav på breddökning för lastbilssläpens spårningsavvikelse framgår i Trafikverkets regelverk VGU som bör se till att dessa uppfylls.

En annan orsak som uppkommer är att möten för två bilar i dessa trånga kurvor på smala körfälten tillåter orimlig trafiksäkerhet. Dessa konsekvenser uppstår på grund av att vägstandarder inte beaktas vid planering.

49

Vägtvärsnitt

Väggens tvärsnitt består av ett körfält i varje riktning med smalt gatuutrymme, därför måste hela bredd på vägen och sidosektionen vara lika dimensionerad som den högst belastade körfältet med avseende på total trafik. NVF påpekar att den totala överbyggnadstjockleken därför borde vara densamma för hela vägens bredd eftersom det saknas utrymme på körfälten, vilket innebär att trafiken går längst på vägkanten. Vägarnas överbyggnad måste därför ha en full höjd av minst 1: 1 från beläggningskanten. Beläggningskanten ska ha alltså samma tjocklek på överbyggnads lager som anslutningsvägen för att inte orsaka sättningar på vägens kanter längre fram.

Belysning

Belysningen sträcker sig längst ner hela Fredriksstrandsvägen med ojämna utrymmen och felaktig placering på vissa platser. Det är också uppenbart att det inte finns några

ljusberäkningar i grunden eftersom det i produktkatalogen står att armaturen ska ha en stolslängd på 3–5 m men i självaverket är den 6m lång. NVF ifrågasätter kraven för

användning av standarder och ljusberäkningar för att uppnå jämnt distribuerad och ordnad belysning längs hela vägen.

Ekerö kommun bör använda VGU som underlag vid planering av belysning. VGU fastställer svenska krav och råd för vägbelysning. Dessa föreskrifter fungerar som rådgivande

dokument för kommunerna. Det tar hänsyn till olika tekniska och vetenskapliga metoder för ljus och ljusmätning, standarder och rekommendationer inom ljus och belysning.

50

7. Slutsatser

Summering av de genomförda intervjuerna och undersökningar i denna studie har bevisats att avvikelser är vanligt förekommande från arbetsplaner i Ekerös vägprojekt. Det lyfts fram att det är många anledningar till att de uppstår. Eftersom vägprojekt är stora och komplexa projekt kan det medföra svåra omständigheter vid planeringsarbete.

Det har säkerställts att det finns flertal möjliga lösningar för att undvika dessa

felförekommanden och få ut en säker och hållbar väg. Från alla respondenter har det lyfts fram ett flertal strategier om hur man kan arbeta felfritt utan avvikelser. Det viktigaste är att lägga mycket värde på planeringen. Genom den kan man senare skapa en god struktur med bra utgångspunkter, förutsättningar, en lämplig tidsplanering samt rätt arbetsfördelning. De lyfter fram ännu en viktig strategi för ett felfritt arbete och det är tidsplaneringen, de anser att det är viktigt att lägga tid till projekteringen, för att bland annat få den vara detaljerad samt för att kunna granska bygghandlingarna ordentligt. Ännu en strategi som respondenter hävdar, är att kommunen ska framföra flera kontroller för att upptäcka de felaktiga genomförande. Ytterligare en viktig faktor för ett felfritt arbete är att använda sig av standarder vid projektering eftersom genom att använda dessa gemensamma standarder säkerställs större tillförlitlighet och konsekvens i fråga om kvalitet, kompatibilitet och

efterlevnad av produkten. Som det har påvisat på det undersökta projekt,

Fredriksstrandsvägen att det hade varit brist på användning av vägstandarder från angivna regelverk som i sin turmöjliggjorde brist på tillgänglighet, trafiksäkerhet och

kostnadseffektiv drift.

Därför generellt bör körbanor i Ekerö kommun dimensioneras enligt standarder i VGU. Vid val av dessa standarder bör även hänsyntas till vilken typ av trafik som kommer att föras in på vägen.

Dessutom bör gatukurvorna utformas på ett annat sätt än raka vägar, eftersom det är viktigt att ta hänsyn till vintervägsförhållandena samt vid mötande av två fordon. Det är

besvärligare att köra på snäva kurvor än på raksträckor.

Standarder ger tydliga riktlinjer på vägområde gränser, placering, utformning, konstruktion och underhåll av vägbeläggningar. Det är även viktigt att vägens sidomått ska rymma de aktuella väganordningarna såsom dike för hantering av vattenavrinning, snöupplag på vintern, belysning, elskåp, m.m.

Om dessa åtgärder ska tillägas efteråt eftersom det varit svårt med platsen på grund av avvikelser i samband med arbetsplanen kommer det innebära stora kostnader eftersom man kommer behöva köpa mer mark på grund att det är otillräckligt med plats. NVF menar att detta är väldigt vanligt misstag som händer i många av Ekerö kommuns projekt. Detta kan bland annat bero på kunskapsbrist från konsult sida, samt att de inte har genomfört granskningen på plats.

Det är lättare samt billigare att åtgärda felaktigheter i tidigt i projektet. Åtgärdar man dessa fel sent kan det leda till ändringar på referenshastigheten samt vägens former ifall det krävs för att följa VGUs krav. NVF anser att det inte är svårt att hålla sig till VGUs krav, de

51

8. Diskussion

8.1 Rekommendationer

Med avseende på utredning och resonemang som gjordes i analys och slutsatsdelen bör man tänka på vissa metoder för en effektiv avvikelsehantering, såsom detaljrik

planering, bygg med kvalité, samarbetsrutiner och viktigast att tillämpa vägstandarder vid projektering. Noggrann planering är avgörande för att säkerställa att kraven uppfylls och risker för fel kan upptäckas i tidiga stadier. Det är också viktigt att se till kvalitéhantering vid projektering för att säkerställa att kvalitetskraven tas upp i hela produkten och att

standarder faktiskt uppfylls. Därför kan en teknisk handbok rekommenderas för Ekerö kommun. Handboken tar upp beskrivningar och moduler som ger lämpliga mått för de olika trafikslag. Standardmåtten och tillgänglighetskrav kommer från VGU, Vägar och Gators Utformning från trafikverket,

Tekniska handboken består av en serie gatutvärsnitt som är specifika för varje gata eller gatesegment som visar lämpliga vägområdesutformningar med krav på platsutrymning för snöupplag, dränering och hantering av vattenavrinning, belysning, vägmärken, slänter mm. Den förklarar dessutom hur de allmänna kvalitetsbedömningsprinciperna är relevanta för vägutformning, förvaltningsansvaret och vilka kvalitetsplaner och register som ska hållas. Det förklarar också kompetenskraven för planeringsteamet när det gäller färdigheter, kunskap och förmåga att förstå krav.

8.2 Kritik av arbetet

Det går inte att säkerställa resultaten av intervjuerna eftersom det bygger på individers egna erfarenheter, därför kan det finnas brister av trovärdigheten faktamässigt. Dessa svar kan vara väldigt vinklade då svaren kan bero på vilka projektrespondenterna har arbetat med. Projektet som denna rapport handlar om har valt eftersom det förekommer avvikelser och fel i projekteringen. Men det är inte med säkerhet att dessa källor visar en verklig bild eftersom projekten är olika kan man därför inte säg exakt om hur det är, men däremot är samma svar från olika respondenter kan öka trovärdigheten av analysen. Man kan därför inte dra slutsats efter att enbart ha analyserat ett projekt bland annat för att projektet som granskades inte var färdigbyggd och därför kan det finnas risk för flera felaktigheter innan anläggning är helt färdig.

52

9. Referenser

Berntman, M. J. (2012). Dimensionerande körfältsbredder . Lund: Lund universitet. Ekerö kommun. (2018). Ekerö kommun. Hämtat från Planprocessen.

Kunskapdirekt. (2016). Kunskap Direkt Vägar – utskrifter.

Länstyrelsen . (2020). Hämtat från Länstyrelsen stockholm .

Nacka kommun. (2015). Gatustandard i Nacka stad -att bygga med moduler. Stockhom: Nacka kommun.

Nacka kommun. (2015). Riktlinjer för gatustandard i Nacka kommun. Stockholm: Nacka kommun. Norrtälje kommun. (2019). Gator och vägar. Stockholm: Norrtälje kommun.

Nyneshamn kommun. (2020). Projektering för gator och vägar. Stockhom: Nyneshamn kommun. Närlunda vägförening. (2020). Närlunda vägförening.

Rankin, A. (2020). Kvalitativa metoder. Norrköping: Linköpingsuniversitet.

Trafikförvaltning . (2019). Riktlinjer Utformning av infrastruktur. Stockholm: Trafikförvaltning . Trafikverket. (2010). Arbetsplan handbok. Sundsvall: Trafikverket.

Trafikverket. (2016). VGU-guide Vägars och gators utforming. Stockholm: Trafikverket. Trafikverket. (2017). Nya vägar och järnvägar. Stockholm: Trafikverket.

Trafikverket. (2019). Vägars och gators utformning. Borlänge: Trafikverket.

Täby kommun. (2018). Teknisk handbok, Gatuutformning. Stockholm: Täby kommun.

Upplands-bro kommun. (2019). Teknisk handbok, Gata, park och trafik. Stockholm: Upplands-bro kommun.

53

10. Bilagor

10.1 Bilaga 1

https://d.docs.live.net/c079a12805d460c9/Dokument/Exjobb/Plankarta_2_antagande.pd f

54 10.2 Bilaga 2

https://d.docs.live.net/c079a12805d460c9/Dokument/Exjobb/M-10.1-001- MMn%5b2717%5d.pdf

55 10.3 Bilaga 3

https://d.docs.live.net/c079a12805d460c9/Dokument/Exjobb/E-63.1-001- MMN%5b2719%5d.pdf

56 10.4 Bilaga 4

https://d.docs.live.net/c079a12805d460c9/Dokument/Exjobb/M-10.6-001- MMn%5b2718%5d.pdf

57 10.5 Bilaga 5

https://d.docs.live.net/c079a12805d460c9/Dokument/Exjobb/Planbeskrivning%20antagand e.pdf