Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna inför i arbetet med barns

6.4.1 Barnperspektiv och barns perspektiv

Pedagogerna lyfter att genom ett barnperspektiv har man tagit barnens delaktighet och inflytande på allvar när de själva har haft möjlighet att bli medforskare. Julia säger: “Vi är inte dem som besitter all kunskap. Det som barnen visar på eller säger kan vara något som jag inte vet så mycket om och då måste man hjälpas åt att ta reda på saker och ting. Jag kan en del och de kan en del och tillsammans letar vi efter kunskap”. Därav blir det utmanande och roligt både för de vuxna och barngruppen. Sheridan & Pramling, Samuelsson (2003) tar upp i sin studie att:

Om vuxna lyckas fånga barns perspektiv och göra dem delaktiga så finns möjligheten att barn erfar sig som förstådda och delaktiga. När barn erfar att deras värld blir hörd och sedd, att deras intressen, intentioner och sätt att förstå bemöts och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar vi att barn har inflytande och är delaktiga.

(Sheridan & Pramling, Samuelsson 2003, s. 71-72).

Pedagogerna menar även att barns delaktighet är viktig för att det ger möjlighet till olika tankebanor som öppnar nya perspektiv än vad man som pedagog hade tänkt sig. De anser att det är viktigt att följa barnen och möta dem i deras idéer, man lär sig någonting hela tiden av barnen. Elin nämner: “Det har varit lärorikt att kunna ta del av barns inflytande och delaktighet och en spännande resa att följa samt gett en nya infallsvinklar, det här är roligt att arbeta med”. De pratar även om hur man ibland blir påmind om skillnaden mellan barns perspektiv och barnperspektiv. Anna berättar:

Ja det är ju som när vi hade påskfest, då dukade vi långbord och vi tyckte att vi hade gjort det festligt med servetter och så men barnen sa “men vi har ju inga ballonger”. Dagen efter hängde vi upp ballonger i taket och lite så, och när de kom in så var det “wooow nu har vi riktig fest”. Då har de ju liksom fått vara med och påverka, ballonger ska vi ha när det är fest, barnens perspektiv var ju att ballonger är fest och inte några servetter. Ja jag tror att vi lärde oss något där.

34

6.4.2 Roligt och lärorikt arbete

Alla pedagogerna anser att det är roligt, lärorikt och utvecklande att arbeta med barns inflytande och delaktighet. Susanna och Diana menar att jobbet blir roligare för barnen har så många fantastiska idéer att komma med och att barnen blir mycket gladare när de anammar någon idé som barnen haft. De menar också att barnen är med på aktiviteterna på ett helt annat sätt när de själva har fått vara med och bestämma. Pedagogerna säger också att de ibland sitter där med sina gamla tankar men att barnen kan komma med något helt nytt vilket de tycker underlättar för dem. Lotta uttrycker sig såhär:

Det blir ju mycket roligare, det blir ett roligare arbete om man har ett sådant intresse där alla går åt samma mål. Att man får med barnen för det är ju det vi vill, vi vill ju inte jobba i motvind med något som ingen vill jobba med, utan vi vill ju att det ska vara roligt både för oss och barnen.

Julia menar att det har varit väldigt utvecklande och att kunna ta tillvara på barnens röster, tankar och åsikter som har växt allt eftersom. Hon anser också att det har varit lärorikt att kunna ta del av barns inflytande och delaktighet och att det har varit en spännande resa att följa, samt att det har gett henne nya infallsvinklar. Pedagogerna nämner alla att de ser hur barnen växer av att få ha inflytande och vara delaktiga och att de ser många vinster i det. De menar att de hela tiden lär sig nya saker genom att lyssna på vad barnen har att säga och genom att prova nya vägar. Julia säger:

Man kan förvånas av ett barns idé eller tanke och tänka att så hade inte jag tänkt och att det är också ett sätt att göra något på. Samt att prova saker, ibland kan det funka och ibland inte. Man får vara beredd på att om det inte funkar har jag ansvar att fånga upp det och komma tillbaka till någon form av normalläge.

35

6.4.3 Alla måste ha samma syn på begreppen inflytande och delaktighet

eller….?

Alla pedagogerna pratar om utmaningen i att vara överens inom arbetslaget om vad och hur mycket barnen ska vara delaktiga i och ha inflytande över. Julia menar såhär: “Det kan bli att arbetslaget kan bli oense om vad barnen ska få ha inflytande kring. Det kan också bli att barnen får för mycket inflytande så att verksamheten inte arbetas framåt. Eller att de får för lite

inflytande, det kan vara ett väldigt problem.”

Flera av pedagogerna nämner att man är olika som person och att det kan vara en utmaning att komma fram till en gemensam syn på vad inflytande och delaktighet innebär. De menar att det är viktigt med diskussioner inom arbetslaget där man kan komma fram till något som alla kan stå för. Vissa tycker att barnen ska få så mycket inflytande andra tycker att de ska få så mycket. De menar att det handlar om att kompromissa och att bortse en del från sin egen uppfattning och sin egen barnsyn för att tillsammans göra vad som är bäst för barnen. Julia säger: “Och det är utmanande för oss vuxna att ha en gemensam syn kring delaktighet och inflytande, så att vi tillsammans har en samsyn kring det”.

6.4.4 Fostran för framtiden

För att kunna synliggöra huruvida förskolan har uppdraget att fostra barn behövs en definition av begreppet fostra. Enligt Biesta (2011) betyder fostra att överföra normer och värderingar om hur man som individ bör agera i vårt samhälle. Med denna definition blir det tydligt att det, trots att inte ordet fostran eller socialisering används, ändå finns ett fostransuppdrag formulerat i förskolans olika versioner av läroplaner.

(Rantala, 2019. Statens skolverk)

Flera av pedagogerna nämner också framtidsfostran eller fostran för framtiden som något viktigt när man pratar om begreppen inflytande och delaktighet. Pedagogerna menar att barn inte alltid mår bäst av att få sin vilja igenom i allt, utan att det också kan innebära ett lärande att få ett nej. Kalle säger såhär: “bara för att de inte får igenom sin idé så behöver det ju inte vara dåligt, utan de har ju lärt sig något genom att diskutera sin idé också. Bara låta dem göra som de vill hela tiden är inte heller bra.” Pedagogerna menar att det är bra för barnen att lära sig att man inte kan få igenom alla sina idéer utan att man ibland måste diskutera dem och lära sig kompromissa och

36

att det är en form av framtidsfostran. Smith (2000) se (Johansson & Pramling Samuelsson 2003 s. 68) menar att de möjligheter att delta som erbjuds barnen i förskolan har stor betydelse för de färdigheter och förmågor som barn utvecklar, och om de kommer att bli ansvarsfulla

medborgare. Hon menar vidare att barn behöver tillfällen och utrymme för att praktisera beslutsfattande för att de inte ska förbli oerfarna.

Pedagogerna pratar en del om det kompetenta barnet men menar att det inte betyder ett barn som är fritt från fostran. Pedagogerna nämner flera gånger sitt ansvar att fostra inför framtiden och ansvaret i att se till så att barnen redan tidigt lär sig om till exempel demokrati. Lisa säger: vi använder orden demokrati och medbestämmande men det betyder inte att ni bestämmer. Vi har pratat mycket om att man ska använda rätt begrepp för rätt sak, även om det är ett svårt ord. Bryter man ner det och förklarar det så har de ju med sig en förkunskap nästa gång de stöter på begreppet. Julia säger såhär: “Jag tänker också att delaktighet och inflytande handlar även om fostran inför det kommande livet, i en demokratisk handling finns det delaktighet och inflytande och att min röst är viktig. Vi lever i en demokrati och då är det viktigt att man kan göra sin röst hörd, både nu och i framtiden”.

Fjellström (2004) menar att läraryrket är normativt till sin karaktär. Han säger också att samhället har en avsikt med sin fostran och att i det myndighetsansvar som lärare har ligger ett ansvar att aktivt och medvetet påverka elevers attityder och karaktärer för att stärka demokratin (Fjellström, 2004; Skolverket, 2011).

Som vi ser det så anser pedagogerna att en viktig del i arbetet med de båda begreppen

inflytande och delaktighet är att barnen lär sig uttrycka sina åsikter, och även att de också lär sig att man inte alltid kan få sin vilja igenom, utan man måste lära sig att diskutera och

kompromissa. Detta för att barnen ska förstå hur samhället är uppbyggt och att barnen ska vara förberedda på det i framtiden. Julia menar att: ”delaktighet och inflytande handlar inte bara om kunskapsinhämtande, det handlar också till stora delar hur man är som individ tillsammans med andra”.

37