Barnombudsmannen i Uppsala, BOiU, är en ideell förening som funnits sedan 1988 och som finansieras av Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län.143 Fram till år 2013
arrangerade BOiU Mötesplatsen fler gånger årligen som en kanal för ungas delaktighet.144 Mötesplatsen startade på initiativ av unga som ville ha en mötesform som inte var beslutande, som hade ett fokus på innehållet och som skulle inspirera alla deltagare.145 Tanken bakom Mötesplatsen var tillgänglighet och möjlighet till lättsammare samtal och formen den fick var tänkt att göra politiken mer tillgänglig för unga och ge förtroendevalda en möjlighet att träffa unga och höra deras upplevelser och viljor för förändring.146
Att en ideell förening ansvarar för kontakten mellan förtroendevalda, tjänstemän och unga är ett speciellt arrangemang och i intervjuerna med Uppsalas barnombudsman Lisa Skiöld och chefen för Uppsala kommuns avdelning för social hållbarhet Ingela Hagström, frågade jag vad de ansåg var fördelarna och nackdelarna med detta. Fördelen enligt Skiöld var att stärkandet av barns röster är BOiUs jobb och något de har mycket kunskap om.147 En fördel båda nämnde var att unga förmodligen tycker det är enklare att ta kontakt med BOiU än med kommunen, och att en inbjudan till delaktighet från BOiU är mer lockande än en inbjudan från kommunen.148 BOiU är trots allt en förening som arbetar för barns rättigheter. En nackdel Hagström nämnde för ett sådant arrangemang var risken att kommunen skjuter över
ansvaret.149 Detta fick medhåll från Skiöld som ansåg att vad gäller Mötesplatsen fick BOiU
hela ansvaret av kommunen. Ett tätare samarbete hade underlättat och kommunen hade
behövt komplettera med specifika frågor de ville ta upp på mötena.150
En annan effekt av att en ideell förening har ansvaret för en delaktighetskanal är att även politiker och förtroendevalda blir målgruppen. De förtroendevalda och tjänstemän som deltog i Mötesplatsen kom från till exempel barn- och ungdomsnämnden, idrotts- och fritidsnämnden och socialnämnden för barn och unga.151 Även utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden deltog vid Mötesplatsen inom ramen för nämndens medborgardialog med ungdomar.152 Det var upp till nämnderna att välja representanter som skulle delta i Mötesplatsen och lyssna på ungdomarna som kom dit.153 Att inte alla nämnder fanns representerade kunde vara ett
problem då inte alla frågor som kom upp låg inom dessa fyra nämnders ansvarsområden. Mötesplatsen redovisades för kommunen och BOiU sammanställde även mötesrapporter till
143 BOiU, 2015, Det här gör vi 144 BOiU, 2013a 145 Price, intervju, 2015.11.19 146 Skiöld, intervju, 2015.11.19 147 Ibid.
148 Skiöld, intervju, 2015.11.19; Hagström, intervju, 2015.11.20 149 Hagström, intervju, 2015.11.20
150 Skiöld, intervju, 2015.11.19 151 Ibid.
152 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppsala kommun, 2013 153 Skiöld, intervju, 2015.11.19
berörda nämnder om frågor som hade med nämndernas ansvarsområden att göra.154 Eftersom
frågor om bussar var återkommande deltog även representanter från Uppsalas länstrafik.155 Deltagare
Alla ungdomar var välkomna att delta på Mötesplatsen och de bjöds in via till exempel sociala medier och affischer på skolor och fritidsgårdar.156 Under Mötesplatsens sista år hölls den sex gånger under vilka totalt 198 unga och 95 vuxna deltog.157 En anledning bakom
beslutet att sluta arrangera Mötesplatsen var att BOiU inte tyckte att de nådde ut till en tillräckligt bred grupp.158 I redovisningen för år 2013 uttrycks en tro på att andra former för delaktighet kan fungera bättre i syftet att engagera flera.159 BOiU ville att fler än till exempel elevrådsungdomar skulle känna att de gavs möjlighet att få vara med, men mycket energi behövde läggas på att få dit folk.160 Även om tanken bakom en öppen inbjudan till delaktighet
är att alla ska känna att de kan delta verkar Mötesplatsen ha påverkats av självurval på samma sätt som ungdomsrådet i Wyness analys, att det var de redan engagerade ungdomarna som deltog.161 Numera jobbar BOiU mer uppsökande för att fler ska inkluderas och under tiden då Mötesplatsen fanns hölls några Mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden i detta syfte.162
I en utvärdering från år 2013 lyfts en Mötesplats om sammanslagningen av två skolor som det bästa tillfället deltagarmässigt och BOiU härleder detta till att ämnet var bra och väldigt tydligt.163 Denna Mötesplats liknade snarare en medborgardialog och arrangerades i samarbete med kommunen men på initiativ av en elev.164 Frågor som direkt berör de unga men också beslutsfattare kan vara frågor som lockar fler till att delta och denna fråga var inte bara tydlig utan fanns också på den politiska agendan. Detta gjorde förmodligen att inte bara ungdomarna kände sig mer angelägna att delta utan också de förtroendevalda som ville legitimera sitt beslut.
Agendasättare
Teman och frågor för varje tillfälle bestämdes på förhand av en grupp funktionärer
tillsammans med personalen på BOiU. Exempel på frågor som har diskuterats är sommarjobb, bussar och mobbing. Funktionärerna var ofta gymnasieelever men de kunde även ha kvar denna roll en tid efter att de gått ut gymnasiet. De intervjuades och valdes av personalen på BOiU och genom åren har de ibland varit timanställda. Funktionärerna ansvarade till exempel
154 BOiU, 2013b 155 Skiöld, intervju, 2015.11.19 156 Ibid. 157 BOiU, 2013a 158 Ibid. 159 Ibid. 160 Skiöld, intervju, 2015.11.19 161 Wyness, 2009, s. 550 162 Skiöld, intervju, 2015.11.19 163 BOiU, 2013d
för att plocka upp vad ungdomarna ville diskutera och att se till alla kom till tals under Mötesplatserna.165
Påverkan
BOiUs roll i Mötesplatsen var att se till att det blev en dialog mellan de förtroendevalda, tjänstemännen och ungdomarna. De skulle vara en neutral part utan agenda och ansvarade inte för att driva frågorna.166 Deltagarnas inflytande berodde då på vilka vuxna beslutsfattare som
fanns närvarande och huruvida dessa tog med sig frågor från Mötesplatsen till politiken. I redovisningen från år 2013 skriver BOiU att Mötesplatsen under åren har påverkat viktiga frågor och lett till delaktighet bland unga i beslut som fattats.167 Ett exempel är skolbusskort som efter ungas inflytande blev giltiga kvällstider.168 Det påpekas dock att kommunens demokratiska processer försvårat uppföljningen av de konsekvenser frågor från Mötesplatsen fått i politiken.169 Strukturella hinder ledde till att BOiU som bäst endast kunde följa upp konkreta frågor, men även på den fronten skriver de att de har misslyckats.170 BOiUs uppföljning försvårades också av att Mötesplatsen inte alla gånger resulterade i konkreta sakfrågor.171 Frågor som är vaga är svåra att göra politik av och ännu svårare att mäta effekten av. Enligt Lansdown behövs metoder för att utvärdera effekten om vi kritiskt ska kunna granska de som gjorts för delaktighet.172 Denna brist i kontakten med kommunen gör det svårt att utvärdera den delaktighet som Mötesplatsen faktiskt inneburit. Deltagarna kan mycket väl ha känt sig delaktiga men om de frågor som kom upp inte fick effekter kanske delaktighet var mer än känsla än en verklighet. Om deltagarna till följd av svårigheten att utvärdera effekten, kände att deras åsikter inte tagits på allvar kan detta enligt Matthews och Limb i sin tur påverkat deras engagemang och tro på kommunens demokratiska processer.173
Svårigheten att följa upp är en av anledningarna BOiU nämner till varför de efter 12 år av Mötesplatser beslutade sig för att testa andra kanaler för delaktighet. I redovisningen för år 2013 skriver de att ”dialoger blir bäst när de som beslutar i specifika frågor själva tar
initiativet och för dialogen”.174 Om initiativet att möta unga regelbundet skulle komma från de
som faktiskt bestämmer kanske dessa skulle vara mer måna om att föra frågorna vidare. Enligt Uppsalas barnombudsman behöver politiken lära sig att efterfråga barns och ungas åsikter.175 Kopplingen mellan ungdomarnas delaktighet och deras inflytande, kanalen in i politiken, var med andra ord oklar. Denna slutsats påminner om Thomas paradox vad gäller barns delaktighet, att de former för delaktighet som existerar i det civila samhället engagerar många unga men inte på ett klart sätt hör hemma i politiken.176
165 BOiU, 2013b; BOiU, 2013c; Skiöld, intervju, 2015.11.19; Price, intervju, 2015.11.19 166 Skiöld, intervju, 2015.11.19 167 BOiU, 2013b 168 Skiöld, intervju, 2015.11.19 169 BOiU, 2013b 170 Ibid. 171 Skiöld, intervju, 2015.11.19 172 Lansdown, 2010, s. 20 173 Matthews & Limb, 1998, s. 76 174 BOiU, 2013a
175 Skiöld, intervju, 2015.11.19 176 Thomas, 2007, s. 207