KAPITEL 4 Metodologi
En etnografisk ansats
Föreliggande studie baseras på en etnografisk ansats. Etnografin strävar dels efter att visa en sammantagen, komplex bild av det studerade genom förståelse för det studerade och de meningar som deltagarna ger uttryck för (Hammersley, 2006). Denna studie utgår från ett antagande att människor i sin specifika kontext agerar utifrån de förutsättningar kontexten ger. Kontexten ses i ett brett perspektiv där text (intentioner), organisation (villkor) och praktik (iscensättande) bildar en helhet (Bernstein, 2000). Denna tredelning motsvarar i mångt och mycket det Dovemark (2004) beskrivit som offentlig nivå, pragmatisk nivå och kulturell nivå. Föreliggande studies perspektiv har inneburit att barns inflytande har undersökts inom de olika nivåerna för att ge en bred och sammantagen bild av vad som styr hur inflytande iscensätts.
Dovemark (2008) menar att en etnografisk ansats möjliggör både förståelse och jämförelser inom de skilda nivåerna.
Föreliggande studie består både av fältstudier och policystudier. I fältstudierna (kulturell och pragmatisk nivå) har observationerna utgjort huvudproduktionen av data som fokuserat på iscensättande av inflytande.
Fältsamtal och intervjuer har fungerat som komplement där pedagogernas röster har kunnat få större utrymme, vilket bidragit till en bredare bild av de strukturer, villkor, pedagoger är satta att arbeta under. Policystudierna har slutligen bidragit till att komma åt nivån (offentlig nivå), med dess intentioner, som sätter de yttersta gränserna för vardagslivets möjligheter och begränsningar och som i denna studie setts som en utgångspunkt för hur inflytande kan tolkas och realiseras i förskolan.
Forskningsförloppet styrdes dels av forskningsfrågorna men även av den valda teorin och delar av den tidigare forskning jag tagit del av, vilket kan ses som exempel på den reflexivitet som är ett betydande element i etnografisk forskning (Willis & Trondman, 2002) och även de etnografiska ”loopar” som gjorts där jag reflekterat både bakåt och framåt och ur olika synvinklar på mitt datamaterial för att låta nya frågor få styra forskningen vidare. Det kan även beskrivas som abduktiv metod (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 56), där en
till förmån för att visa på strukturer men det rimmar i så fall illa med den valda etnografiska metoden. Den etnografiska metoden anser jag uppväger en strukturalistisk teori genom att människor och deras ageranden studeras under en lång tid av en deltagande observatör. Med en etnografisk metod är en kontextuell förankring vital och kan inte uppnås enbart genom studier på strukturell nivå. Det är sammanhangen mellan deltagarna och strukturerna som blir viktiga.
Mycket av Bernsteins teoribildning utgår från makt- och kontrollbegrepp där dominerande klassers ideologi har tolkningsföreträde inom utbildningssystemet. Utbildningsinstitutioner reproducerar främst medelklassens livsstil och uppfattningar, språkbruk med mera. Jag exkluderar begreppet klass i min studie. Detta kan ses som en svag punkt då mycket av Bernsteins idéer bygger på klassbegreppet. Jag lutar mig därför mot Bernsteins senare period av hans teoribildning där han inte lyfter klassbegreppet lika frekvent.
KAPITEL 4 Metodologi
En etnografisk ansats
Föreliggande studie baseras på en etnografisk ansats. Etnografin strävar dels efter att visa en sammantagen, komplex bild av det studerade genom förståelse för det studerade och de meningar som deltagarna ger uttryck för (Hammersley, 2006). Denna studie utgår från ett antagande att människor i sin specifika kontext agerar utifrån de förutsättningar kontexten ger. Kontexten ses i ett brett perspektiv där text (intentioner), organisation (villkor) och praktik (iscensättande) bildar en helhet (Bernstein, 2000). Denna tredelning motsvarar i mångt och mycket det Dovemark (2004) beskrivit som offentlig nivå, pragmatisk nivå och kulturell nivå. Föreliggande studies perspektiv har inneburit att barns inflytande har undersökts inom de olika nivåerna för att ge en bred och sammantagen bild av vad som styr hur inflytande iscensätts.
Dovemark (2008) menar att en etnografisk ansats möjliggör både förståelse och jämförelser inom de skilda nivåerna.
Föreliggande studie består både av fältstudier och policystudier. I fältstudierna (kulturell och pragmatisk nivå) har observationerna utgjort huvudproduktionen av data som fokuserat på iscensättande av inflytande.
Fältsamtal och intervjuer har fungerat som komplement där pedagogernas röster har kunnat få större utrymme, vilket bidragit till en bredare bild av de strukturer, villkor, pedagoger är satta att arbeta under. Policystudierna har slutligen bidragit till att komma åt nivån (offentlig nivå), med dess intentioner, som sätter de yttersta gränserna för vardagslivets möjligheter och begränsningar och som i denna studie setts som en utgångspunkt för hur inflytande kan tolkas och realiseras i förskolan.
Forskningsförloppet styrdes dels av forskningsfrågorna men även av den valda teorin och delar av den tidigare forskning jag tagit del av, vilket kan ses som exempel på den reflexivitet som är ett betydande element i etnografisk forskning (Willis & Trondman, 2002) och även de etnografiska ”loopar” som gjorts där jag reflekterat både bakåt och framåt och ur olika synvinklar på mitt datamaterial för att låta nya frågor få styra forskningen vidare. Det kan även beskrivas som abduktiv metod (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 56), där en
systematisk alternering mellan teori och empiri sker. Denna metod innebär att forskaren pendlar mellan att överraskas av empirin och att låta teori bidra med djupare förståelse. En teoretisk modell av Bernstein, som gav en översikt av de strukturer som påverkar pedagogisk verksamhet, användes som grund för hela studien och avhandlingens struktur. Modellen ger en vertikal bild av makro- och mikronivåer men även horisontella strukturer fungerar parallellt på de olika nivåerna. Valet av etnografisk ansats menar jag överensstämmer väl med vald teori. Bernstein vill med sin teori visa på både öppna och underliggande strukturer i en verksamhet och hur de sammantaget ger en bild av verksamhetens villkor och möjligheter i relation till ett innehåll. I studerandet av detta behövs en närhet till fältet för att komma åt delar som annars inte framträder tydligt. Dessutom behövs långvarig närvaro för att ge underlag där mönster över tid kan framträda som visar på upprepade strukturer, rutiner, ritualer med mera. Etnografi bygger på systematiska observationer där skilda delar kan fokuseras vid olika tidpunkter i fältarbetet. Hammersley (2006) pekar på vikten av att i etnografiska studier eftersträva att iaktta och presentera helhetsbilder av det studerade. I analysen av resultatet har hänsyn tagits till studien som helhet och hur intentioner med, villkor för och iscensättande av inflytande är tre delar som påverkar varandra.
Urval och tillträde
Två förskoleavdelningar, Demeter och Helios, har ingått i studien.
Urvalskriteriet var inledningsvis förskoleavdelningar där de flesta av barnen var tre till fem år. Det byggde på ett antagande att barns inflytande tar sig skilda uttryck utifrån barns ålder. Forskningsintresset låg kring uttryck för inflytande bland de äldre barnen i förskolan. Geografiskt avgränsades urvalet för den första förskolan av bekvämlighetsskäl (rimlig resväg) till en västsvensk stad som motsvarade det kravet. Förskolechefer i ett flertal stadsdelar i staden kontaktades och vissa förskolor kontaktades även direkt. Det tog dock ett bra tag innan jag slutligen fick positivt besked från Demeters förskola. Ett inledande fältarbete startades på förskolan under två månaders tid innan kontakt med en andra förskola etablerades.
Förskola nummer två, Helios förskola, valdes utifrån att de hade ett arbetssätt där inflytande betonades, något som jag sedan tidigare hade kännedom om. Utgångspunkten för urvalet var att pedagogers arbetssätt under det inledande fältarbetet på Demeters förskola framstått som en faktor som
kunde påverka barns inflytande. I och med detta togs ett beslut kring att ha med ytterligare en förskola med i viss mån skilt arbetssätt.
Främst är det pedagoger och deras agerande som varit i fokus i studien. Jag har låtit pedagogerna bli synliga som personer men barnen beskrivs i mindre grad på individplan. Även enskilda barns ageranden har i studien setts som representation för barns ageranden utan att låta dem bli knutna till ett specifikt barn. Att ha fokus främst på pedagogerna var ett ställningstagande som togs inledningsvis i studien. Att i låg grad porträttera enskilda barn föll sig naturligt i framskrivandet av studien, vilket inneburit att deras identitet i hög grad har blivit skyddad.
Begreppet pedagog har genomgående använts i studien som samlingsnamn för pedagogisk personal i förskolan. Detta ställningstagande har gjorts för att få ett enhetligt begrepp på de som arbetade på förskoleavdelningarna. Dels för att underlätta textmässigt men även för att deltagarnas identitet skulle kunna skyddas. Då det finns tre yrkesgrupper: förskollärare, barnskötare (gymnasial utbildning) och outbildade barnskötare blir det utpekande att använda sig av dessa. Begreppet pedagog är etablerat i förskolan som ett samlingsnamn på samtliga pedagogiskt verksamma på avdelningarna och det var den viktigaste anledningen till att begreppet valdes. Dessutom har ett ställningstagande gjorts att inte fokusera på om utbildning påverkar arbete med inflytande eller ej.
Därför ses de skilda yrkestillhörigheterna i föreliggande studie som en helhet.
Arbetslag är även ett vedertaget begrepp i förskolan som tillika används i studien.
Namnen Demeter och Helios är fingerade namn på två specifika förskoleavdelningar. I texten benämns de dock som Demeter och Helios förskolor, ex ”På Demeters förskola…”, vilket avser den specifika avdelningarna, inte hela förskolan. Ibland används Demeter och Helios utan efterföljande substantiv, exempelvis ”Barnen på Helios hade…”, också i denna form är det avdelningen som avses.
Att välja två förskolor i stället för att koncentrera sig på en är i en etnografisk studie ett avvägande mellan bredd och djup (Hammersley & Atkinson, 2007).
Det ger en bredare bild av barns inflytande men innebär samtidigt mindre tid för fältarbete på respektive förskola. De skilda arbetssätten på förskolorna har inte primärt utgjort underlag för jämförelse mellan yttringar av barns inflytande utan förhoppningen var att de sammantaget skulle bidra till en bredare förståelse för barns inflytande. En etnografisk studie kan ses som en fallstudie
systematisk alternering mellan teori och empiri sker. Denna metod innebär att forskaren pendlar mellan att överraskas av empirin och att låta teori bidra med djupare förståelse. En teoretisk modell av Bernstein, som gav en översikt av de strukturer som påverkar pedagogisk verksamhet, användes som grund för hela studien och avhandlingens struktur. Modellen ger en vertikal bild av makro- och mikronivåer men även horisontella strukturer fungerar parallellt på de olika nivåerna. Valet av etnografisk ansats menar jag överensstämmer väl med vald teori. Bernstein vill med sin teori visa på både öppna och underliggande strukturer i en verksamhet och hur de sammantaget ger en bild av verksamhetens villkor och möjligheter i relation till ett innehåll. I studerandet av detta behövs en närhet till fältet för att komma åt delar som annars inte framträder tydligt. Dessutom behövs långvarig närvaro för att ge underlag där mönster över tid kan framträda som visar på upprepade strukturer, rutiner, ritualer med mera. Etnografi bygger på systematiska observationer där skilda delar kan fokuseras vid olika tidpunkter i fältarbetet. Hammersley (2006) pekar på vikten av att i etnografiska studier eftersträva att iaktta och presentera helhetsbilder av det studerade. I analysen av resultatet har hänsyn tagits till studien som helhet och hur intentioner med, villkor för och iscensättande av inflytande är tre delar som påverkar varandra.
Urval och tillträde
Två förskoleavdelningar, Demeter och Helios, har ingått i studien.
Urvalskriteriet var inledningsvis förskoleavdelningar där de flesta av barnen var tre till fem år. Det byggde på ett antagande att barns inflytande tar sig skilda uttryck utifrån barns ålder. Forskningsintresset låg kring uttryck för inflytande bland de äldre barnen i förskolan. Geografiskt avgränsades urvalet för den första förskolan av bekvämlighetsskäl (rimlig resväg) till en västsvensk stad som motsvarade det kravet. Förskolechefer i ett flertal stadsdelar i staden kontaktades och vissa förskolor kontaktades även direkt. Det tog dock ett bra tag innan jag slutligen fick positivt besked från Demeters förskola. Ett inledande fältarbete startades på förskolan under två månaders tid innan kontakt med en andra förskola etablerades.
Förskola nummer två, Helios förskola, valdes utifrån att de hade ett arbetssätt där inflytande betonades, något som jag sedan tidigare hade kännedom om. Utgångspunkten för urvalet var att pedagogers arbetssätt under det inledande fältarbetet på Demeters förskola framstått som en faktor som
kunde påverka barns inflytande. I och med detta togs ett beslut kring att ha med ytterligare en förskola med i viss mån skilt arbetssätt.
Främst är det pedagoger och deras agerande som varit i fokus i studien. Jag har låtit pedagogerna bli synliga som personer men barnen beskrivs i mindre grad på individplan. Även enskilda barns ageranden har i studien setts som representation för barns ageranden utan att låta dem bli knutna till ett specifikt barn. Att ha fokus främst på pedagogerna var ett ställningstagande som togs inledningsvis i studien. Att i låg grad porträttera enskilda barn föll sig naturligt i framskrivandet av studien, vilket inneburit att deras identitet i hög grad har blivit skyddad.
Begreppet pedagog har genomgående använts i studien som samlingsnamn för pedagogisk personal i förskolan. Detta ställningstagande har gjorts för att få ett enhetligt begrepp på de som arbetade på förskoleavdelningarna. Dels för att underlätta textmässigt men även för att deltagarnas identitet skulle kunna skyddas. Då det finns tre yrkesgrupper: förskollärare, barnskötare (gymnasial utbildning) och outbildade barnskötare blir det utpekande att använda sig av dessa. Begreppet pedagog är etablerat i förskolan som ett samlingsnamn på samtliga pedagogiskt verksamma på avdelningarna och det var den viktigaste anledningen till att begreppet valdes. Dessutom har ett ställningstagande gjorts att inte fokusera på om utbildning påverkar arbete med inflytande eller ej.
Därför ses de skilda yrkestillhörigheterna i föreliggande studie som en helhet.
Arbetslag är även ett vedertaget begrepp i förskolan som tillika används i studien.
Namnen Demeter och Helios är fingerade namn på två specifika förskoleavdelningar. I texten benämns de dock som Demeter och Helios förskolor, ex ”På Demeters förskola…”, vilket avser den specifika avdelningarna, inte hela förskolan. Ibland används Demeter och Helios utan efterföljande substantiv, exempelvis ”Barnen på Helios hade…”, också i denna form är det avdelningen som avses.
Att välja två förskolor i stället för att koncentrera sig på en är i en etnografisk studie ett avvägande mellan bredd och djup (Hammersley & Atkinson, 2007).
Det ger en bredare bild av barns inflytande men innebär samtidigt mindre tid för fältarbete på respektive förskola. De skilda arbetssätten på förskolorna har inte primärt utgjort underlag för jämförelse mellan yttringar av barns inflytande utan förhoppningen var att de sammantaget skulle bidra till en bredare förståelse för barns inflytande. En etnografisk studie kan ses som en fallstudie
(Dovemark, 2004) och i denna studie är barns inflytande fallet som övergripande studeras i sin kontext snarare än de båda förskolorna i sig.
På Demeters förskola hade jag inledningsvis kontakt med pedagogen Maja som också i början fungerade som ”Gate-keeper” (Hammersley & Atkinsson, 2007). ”Gate-keepern” kan ha en position som bidrar till att access lättare fås eller, som i fallet i föreliggande studie, en person som fungerar som kontaktperson mellan forskare och fält. I början var det Maja som kontaktades inför besöken. Så småningom gjordes arrangemangen av besöken även med de andra pedagogerna i arbetslaget. På Helios förskola var det förskolechefen (efter att jag mailat henne för att få tillträde) som först kontaktade mig och ordnade tillträde till förskolan. I fältarbetet på Helios har ett genomgående fokus legat på en gruppering av de äldsta barnen på avdelningen. Barnen på avdelningen delades under förmiddagarna in i två åldersgrupperingar där två pedagoger i varje grupp var ansvariga för respektive gruppverksamhet. Julia och Tanja var de pedagoger som ansvarade för gruppen med de äldre barnen och det föll sig naturligt att jag inför varje nytt besök kontaktade någon av dem.
På båda förskolorna gjordes ett besök före fältarbetet påbörjades. Vid dessa tillfällen både gav och fick jag information som kunde vara viktigt inför min närvaro på dessa förskolor. Jag kunde beskriva hur observatörsrollen var tänkt och gemensamt kunde vi diskutera vissa frågor, exempelvis hur våra inbördes roller under fältarbetet skulle utformas. Pedagogerna på Helios förskola tog efter det inledande besöket omgående kontakt och ville ha ytterligare en träff.
De ville ge en bakgrund till sitt nuvarande arbetssätt som delvis hade utformats efter specifika barns behov. Hammersley och Atkinson (2007) beskriver hur relationer måste byggas upp i början av ett fältarbete. Kontakter tas och förhandlingar sker men hur även ett identitetsbyggande börjar för forskare och deltagare i förhållande till varandra. Som etnografisk forskare gör tiden för närvaron att en relation måste skapas och vidmakthållas under hela fältstudieperioden. De inledande besöken blev en del i detta arbete.
Studiens två förskolor
Demeters förskola
Demeters förskola utgjordes av sex avdelningar. Demeters förskola ligger strax utanför en mellanstor stad. Det är ett område med mestadels villor närmast förskolan men även hyreshus, lite längre bort. Förskolan ligger på
promenadavstånd från en skola och har nära till natur. De sex avdelningarna är uppdelade på två hus med tre avdelningar i varje, en avdelning för de yngsta barnen och två avdelningar för de äldre. Det fanns en hög representation av förskollärare på förskolan. Jag uppfattade området som en populär plats att bo på med bra förhållanden för de boende.
Avdelningen bestod av två större rum, benämnt matrummet och lekrummet. I anslutning till matrummet låg ett mindre rum, benämnt
”puffrummet”. Jämte puffrummet återfanns ett målarrum. Bakom en vägg utan dörr i lekrummet fanns ett utrymme som benämndes som ”hemvrån”.
Dessutom fanns ett mindre förråd med ett litet utrymme utanför med pedagogernas ”avdelningsdator” vid en bänk. Avdelningen hade en hall, ett tvättrum med tvättställ för barnen, skötbord och toaletter.
Arbetslag och barngrupp
När fältarbetet inleddes på förskolan arbetade tre pedagoger där: Maja, Marina och Selma (sammanlagt 2,75 tjänster). Efter tre månader fick Maja en annan tjänst och Maud började. Efter ytterligare någon månad började Heidi. När ytterligare tre månader hade förflutit gick Selma på föräldraledighet och hennes tjänst täcktes tillfälligt upp av en pensionerad pedagog. Ytterligare en pedagog trädde i tjänst i augusti. När fältarbetet befann sig i sitt slutskede (november 2015) var Maud på väg att sluta sin tjänst på förskolan.
Barnen på avdelningen var mellan 2½ och 5 år gamla. Barngruppens antal varierade under tiden för fältarbetet från 19 till 21 barn. Barngruppen dominerades av flickor och innehöll ett påfallande stort antal 15-timmarsplaceringar28. Efter sommaren slutade cirka fem barn och barn överinskolades från småbarnsavdelningar. Dessutom var det två barn som inskolades under året som kom från andra förskolor.
Avdelningens dagsrutin
Avdelningarna hjälptes åt vid öppning och stängning. Demeter och den andra avdelningen med tre- till femåriga barn i huset hade gemensam frukost, alltid på den närliggande avdelningen. Efter frukosten (strax efter klockan 8) delade de upp sig igen på respektive avdelning. Barnen gick allteftersom de kom över på avdelningen ut i fri lek fram till cirka 9.15. Därefter var det tid för samling.
28 15-timmarsplaceringar utgörs av barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Dessa barn är garanterade 15 timmars avgiftsfri förskola i veckan. På Demeters förskola var dessa 15 timmar fördelade kl. 8.30-13.30 tisdag-torsdag.
(Dovemark, 2004) och i denna studie är barns inflytande fallet som övergripande studeras i sin kontext snarare än de båda förskolorna i sig.
På Demeters förskola hade jag inledningsvis kontakt med pedagogen Maja som också i början fungerade som ”Gate-keeper” (Hammersley & Atkinsson, 2007). ”Gate-keepern” kan ha en position som bidrar till att access lättare fås eller, som i fallet i föreliggande studie, en person som fungerar som kontaktperson mellan forskare och fält. I början var det Maja som kontaktades inför besöken. Så småningom gjordes arrangemangen av besöken även med de andra pedagogerna i arbetslaget. På Helios förskola var det förskolechefen (efter att jag mailat henne för att få tillträde) som först kontaktade mig och ordnade tillträde till förskolan. I fältarbetet på Helios har ett genomgående fokus legat på en gruppering av de äldsta barnen på avdelningen. Barnen på avdelningen delades under förmiddagarna in i två åldersgrupperingar där två pedagoger i varje grupp var ansvariga för respektive gruppverksamhet. Julia och Tanja var de pedagoger som ansvarade för gruppen med de äldre barnen och det föll sig naturligt att jag inför varje nytt besök kontaktade någon av dem.
På båda förskolorna gjordes ett besök före fältarbetet påbörjades. Vid dessa tillfällen både gav och fick jag information som kunde vara viktigt inför min
På båda förskolorna gjordes ett besök före fältarbetet påbörjades. Vid dessa tillfällen både gav och fick jag information som kunde vara viktigt inför min