Logistik för ekonomisk lagerstyrning 22
6 Resultat
Resultatredovisningen innehåller inte så mycket siffror, istället har jag gjort research och presenterar möjliga lösningar på förbättringar. Siffrorna som jag presenterar gör inte anspråk på att vara exakta men ger dock en fingervisning om vad det rör sig om. Svårigheten med att få fram exakta siffror beror på avsaknaden av tillförlitlig statistik över produktionen.
6.1 Prognoser vid beställning
6.1.1 ABC-analys av skivmixen.
I lagret finns det 37 olika skivor och moduler. Med hjälp av ABC-metoden så valde jag ut de ekonomiskt tyngsta skivdimensionerna varefter 14 skivor blev kvar. Av bilaga 3a och b framgår att de sex A-produkterna stod för 62% av volymvärdet de åtta B produkterna stod för 22%. Totalt utgjorde således A och B produkterna 84% av volymvärdet.
6.1.2 Sammanställningsdiagram över materialförbrukning
Diagrammen enligt bilaga 4a, b och c redovisar på ett enkelt och överskådligt sätt en jämförelse mellan årets och tidigare års förbrukning vilket underlättar för den som arbetar med lagret att beställa rätt kvantiteter. För att minska antalet diagram medtogs endast de efter ABC analysen Före det att hjälpmedlet med diagram fanns tillgängligt bestämdes lagerhållningen genom antaganden och erfarenhet, vilket ibland kunde slå helt fel.
Diagramprogrammet består av två delar, en del där man matar in statistiken och en del där diagram åskådliggör siffrorna. I ett helt vanligt Excell ark skriver man in periodens förbrukning i en matris (bilaga 4a). I en matris bredvid den man matar in årets värden i finns en annan som sammanställer tidigare års inmatade statistik (bilaga 4b) och räknar ut ett medelvärde genom att den är länkad till tidigare års ark.
Diagrammen (bilaga 4c) är sedan länkade till matriserna och uppdateras således automatiskt genom att man skriver in periodens statistik. Diagrammen kan därefter lätt skrivas ut på A4 ark eller visas på
6.2 Modulanpassning av ytapplicering och dubbeltappar
6.2.1 Minskning av antalet moduler.
Då skivorna inte längre behöver försågas innan de går ut i produktionen kan de storlekar som ligger mellan modulerna slopas. Samtliga skivor kan beställas med samma längd och i breddintervall på 10cm varigenom antalet dimensioner minskar från 39 till 27 och på så sätt förenklas lagerhanteringen.
Sammanslagningen får även den positiva fördelen att säkerheten mot brister ökas.
Logistik för ekonomisk lagerstyrning 23
Istället för att ha ett säkerhetslager per enskild skivstorlek kan man efter sammanslagningen använda samma skiva på flera dörrstorlekar. Genom att på det här sättet slå ihop skivstorlekar kan säkerheten mot brist ökas eller så kan lagret minskas utan att säkerheten mot brist påverkas.
Priset man får betala är ökat spill. Man måste avverka mer material av en större skiva än av en mindre för att nå samma storlek. Avgörandet blir därför en avvägning, spillkostnad gentemot minskade
lagerkostnader.
En extrem lösning vore att såga samtliga material ur en och samma skiva. Den skiva som man då skulle behöva beställa hade dock behövt vara så stor att det inte är möjligt att genomföra idén. Priset man får betala vore allt för högt på grund av det ökade spillet.
Problemet med att genomföra idén på Swedoor’s lager är att de stora volymerna av skivor ligger koncentrerat på två moduler, modul 9 och 10 (835 och 935mm bredd). Det blir dessa skivor som bestämmer lönsamheten då de står för en så stor del av volymen (≈62% av totala volymen).
6.2.2 Resultat av modulanpassningen
Intäkter.
Vid normal tillverkning inträffar det relativt frekvent att det blir fel skiva, eller att skivan som levereras till linjerna är felsågad. Detta beror till stor del på att skivsågen som idag används är gammal och över huvud taget inte är konstruerad för att användas på det sätt som den idag används. Resultatet av
felleveranserna är att arbetet måste avbrytas och en ny skiva måste hämtas. Detta tar tid, uträknat blir det ungefär en timme per dag, fördelat över de tre linjerna. Enbart personalkostnaden under stillestånden Detta är minsta möjliga vinst. Om det skulle visa sig att det istället går att tillverka dörrar på den intjänade tiden skulle vinsten öka drastiskt. Då företagets fasta kostnader minskas genom en fördelning på ett större antal dörrar. Jag har dock valt att räkna med samma nettovinst per dörr och inte räknat bort de fasta kostnaderna då dessa inte funnits tillgängliga för mig.
Med 220 insparade timmar per år och en produktionshastighet på 50 dörrar per timme kan ytterligare 11 000 dörrar produceras per år. Detta skulle öka resultatet med 600 000 kronor om året. Även om inte all tid kan användas till en ökad produktion utan bara en liten del så påverkar det resultatet mot det bättre.
Även laminathanteringen påverkas. Idag beställs de flesta skivor i specialformat redan från leverantören vilket kan anpassas till de valda modulformaten. Av varierande orsak sågas vissa skivor för hand på fabriken i en justersåg, om modulanpassningen genomförs kan även detta reduceras till ett minimum.
Grovt räknat skulle det här leda till en besparing på 80 000 kronor per år, se rubriken ”förtjänst laminathanteringen” nedan. Vad som alltid är svårt att sätta ett pris på är hur man skall värdera en förbättring av arbetsmiljön, all hantering av laminatet är tung och slitsam. Jag har valt att inte sätta ett pris
Logistik för ekonomisk lagerstyrning 24
Skivsågen är redan idag överbelastad och fungerar inte tillfredsställande varigenom det ofta förekommer att det från sågen levereras felaktiga skivor vilket leder till avbrott och ökade materialkostnader eftersom felaktiga skivor kasseras. Genom modulanpassningen varigenom problemen med sågen elimineras kan ungefär 150 000 kronor sparas in per år. Denna summa är en grov uppskattning eftersom något egentligt
För att genomföra modulanpassningen erfordras specialfräsverktyg för den första grovavverkningen vilken innebär en grövre anpassning av längd och bredd. För att få en uppskattning av hur mycket det skulle kosta att genomföra anpassningen ringde jag en av de större leverantörerna av verktyg.
Anskaffningen av specialfräsverktyget (12st) bedöms uppgå till 400 000 kronor inklusive erforderliga motorer. Utöver ovanstående behöver även fläktsystemet utökas, vilket bedöms kosta 400 000 kronor inklusive arbetskostnad.
Beräkningar av förtjänst/kostnader för modulanpassning av dörrtillverkningen.
Kostnader:
• Verktyg inkl. motorer:
35 000 Kr /st (12st) = 420 000 Kr. Uppgift inhämtad från verktygstilverkaren Stenbergs i
• Ökad effekt av fläktsystem:
400 000 Kr. Enligt offert från ventilations-enteprenör.
• Diverse anhåll och stopp:
50 000 Kr. Bedömning gjord av förman med lång erfarenhet av
verksamheten.
• Inkörningskostnader:
130 000 Kr. Bedömning gjord av förman med lång erfarenhet av
verksamheten.
Summa:
1 000 000 Kr
Logistik för ekonomisk lagerstyrning 25
Förtjänst laminathantering:
• Ungefär 10 timmar per vecka går åt att såga de aktuella skivmåtten. 44 veckor per år ger 440 timmar
⇒ 40 000 Kr /år. (Skivorna behöver ej sågas)
• Ungefär lika mycket skulle inköps kostnaden från laminat leverantören påverkas (beställning sker i moduler om 10cm)
Summa: 80 000 Kr
Förtjänst dörrtillverkningen:
Förutsatt att tiden inte används till att tillverka fler dörrar och att personalstyrkan minskas:
• I genomsnitt står linjerna stilla 1 timme per dag.
• Bemanningen är i genomsnitt 3 personer per linje.
Total kostnadsbesparing för 220 arbetsdagar per år = ca: .
Förutsatt att tiden kan användas till att tillverka fler dörrar och att övrig produktion klarar av en produktionsökning vilket bedöms vara realistiskt:
• Tillverkningen av dörrar kan ökas med 1 timme per dag.
• 50 dörrar med en nettovinst på 50 kr /dörr tillverkas per timme vid full drift.
Total förtjänst för 220 extra timmar att tillverka dörrar ger . Besparing skivsåg:
• Drift och underhåll 50 000 Kr/år (Kostnaden har bedömts efter ingående samråd med berörd ansvarig
• Personalkostnad 100 000Kr/år (förutsatt att personalen kan friställas eller användas till annat)
6.2.3 Pay-Off tid för gjorda investeringar
Total kostnad för investeringarna:
1 000 000 Kr
Total förtjänst av investeringen:
330 000 (780 000) Kr. Beroende på om extra tid kan utnyttjas till att producera dörrar eller ej.
Ovanstående ger en pay-off tid på 3 respektive 1,5 år. Ökad kostnad för spill har bedömts som marginell
Logistik för ekonomisk lagerstyrning 26
6.3 Sortering av produktionslistor
I samtliga fall hamnade bredden långt ner (näst sist) i prioriteringen, mellan längden och
höger/vänster sorteringen, se bilaga 6. Efter att min rationalisering med ökad avverkningsmöjlighet i dubbeltapparna genomförts kommer längden att få en minskad betydelse, då de flesta format kommer att ha samma längd. På så sätt ökar modulens betydelse och sorteringen blir bättre ur lagerhanteringssynpunkt.
Redan idag förekommer en automatisk sortering men problemet är att all information inte kan ges i kod utan ges i klartext vilket datorn inte klarar av att läsa. Detta medför att viss manuell sortering måste ske såvida en ändring ej genomförs på ordersidan. För att systemet skall kunna utnyttjas
Kostnaden för den utökade automatiska sorteringen är ringa varför det kan anses värt ett försök att genomföra en noggrannare sortering även om utsikterna till större besparingar bedöms vara små.
6.4 Avräkning av lagret
Förutsättningarna för att en automatisk avräkning av lagret skulle kunna genomföras är goda. Lagret är väl avgränsat och det är ett begränsat antal personer som är där och plockar skivor. Genom att lägga en
”loggbok”, där de fyller i antalet skivor som togs ur lagret, lättåtkomligt någonstans vore det enkelt att hålla koll på situationen. Loggboken kan vara antingen elektronisk eller helt enkelt ett papper som de fyller i. En elektronisk har fördelen att den kan kopplas ”on-line” med det befintliga systemet medan en manuell kräver att ansvarige skriver in siffrorna manuellt. Nackdelen med den elektroniska är att det krävs mer av den som matar in siffrorna men den gör det som sagt enklare när man kan det.
Hur ofta det skulle behöva inventeras efter genomförandet är svårt att säga. Det skulle behövas en inkörningsperiod på ungefär ett halvår. Under den här perioden fortsätter man att inventera en gång i månaden för att kontrollera att avräkningen verkligen fungerar. De siffror jag fick när jag gjorde en avräkning med befintliga data tyder på att någonting är fel i dagens system. Antagligen är det ingenting allvarligt utan en översyn av rutinerna hur man behandlar datan skulle säkert lösa problemet.
En viktig sak att tänka på innan det genomförs är att se över behandlingen av statistiken. För att verkligen kunna dra nytta av idén krävs att det inte finns luckor i systemet som det är nu. Behandlingen av
avvikelser och speciella situationer måste ses över. Dagens sätt att behandla datan är inte acceptabel utan