Logistik för ekonomisk lagerstyrning

EXAMENSARBETE

1999:290 CIV

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET TRÄTEKNIK

Institutionen i Skellefteå

1999: 290CIV · ISSN: 1402 - 1617 · ISRN:LTU - EX -- 99/290 --SE

Logistik för ekonomisk lagerstyrning

Genomfört på SWEDOOR i Forserum (ingår i NOBIA koncernen)

Niclas Estlander

Förord

Med arbetet försöker jag belysa och åtgärda vissa av de problem som hänger samman med Arbetet utfördes på NOBIA, Nordisk Bygginteriör AB, Forserumsfabriken (Hädanefter benämnd Swedoor.) mellan den 8:e maj till den 22:a oktober 1997. Arbetet utförde jag ensam men jag fick hjälp av de anställda på de berörda avdelningarna. Speciellt vill jag nämna Anders Peterson (handledare), Per Samuelsson (PRMS ansvarig) och Kjell Lundmark (inköpschef) utan vilkas hjälp arbetet inte skulle kunna genomförts.

Från Luleå tekniska universitet vill jag nämna Micael Öhman (handledare) som kommit med

_________________________________

Niclas Estlander

Sammanfattning

Sommaren 1996 praktiserade jag på Swedoor och skaffade mig då det underlag som erfordrades Målet med mitt arbete är att minska omkostnaderna för lagerhållning av skivmaterial genom ökning av flexibiliteten i produktionen varigenom samtliga skivmaterial kan anpassas till en modulstandard. På så sätt behövs ingen förbearbetning av några skivmaterial innan de används i produktionen och lösningen medför inte bara en kapitalvinst utan även en förbättring av arbetsmiljön. Genom en investering på ca:1 000 000 kronor kan mellan 300 000 och 800 000 kronor tjänas in per år plus arbetsmiljöförbättringarna!

Förutom ovanstående finns möjligheter till ytterligare förbättringar vilket beskrivs längre fram i dokumentet.

Med ovanstående tillvägagångssätt och relativt enkla metoder kan konstateras att man uppnår en

pay-off tid som ligger mellan 1.5 och 3 år vilket måste anses vara ett bra resultat.

Abstract

The background of why this work was made is that I practised at Swedoor the summer of 1996.

The work is aimed to make the handling of the plates more economic by reducing the costs.

By increasing the flexibility of the production, all the plates can be suited to a module system.

Because of that no pre treatment (pre sawing) of the plates has to be done, before they enter production. This decreases the unhealthy pressure of the personnel and it also saves money.

Obviously the advantages are not only economic but also improves the working environment. By investing 1,000,000 SEK between 300,000 and 800,000 SEK can be saved per year, plus the improvements of the working environment.

More improvements can be made and some of them are described in this work.

Innehållsförteckning

1 INLEDNING...1

1.1 B

ESKRIVNING AV NULÄGET

. ... 1

1.1.1 Skivsågen ...4

1.1.2 Ekonomi ...4

2 PROBLEMSTÄLLNING...5

2.1 B

AKGRUND

... 5

2.2 L

AGEROMKOSTNADER

... 6

3 SYFTE OCH MÅL...8

3.1 S

PECIFICERING AV EXAMENSARBETET

... 8

4 REFERENSRAM TEORI...9

4.1 P

ROGNOSER

... 9

4.2 B

ERÄKNING AV OMSÄTTNINGSHASTIGHETEN I LAGRET

... 12

4.3 S

ÄKERHETSLAGER

... 12

4.4 ABC-

ANALYS

... 13

5 METODEN...14

5.1 V

ERKTYG

. ... 14

5.2 P

ROGNOSER VID BESTÄLLNINGAR

... 14

5.2.1 Begränsningar. ...14

5.2.2 Sammanställningsdiagram över materialförbrukning ...14

5.2.3 Sammanställning av lagersituationen...15

5.2.4 Säkerhetslager ...16

5.3 M

ODUL ANPASSNING AV YTAPPLICERING OCH DUBBELTAPPAR

... 16

5.3.1 Fördelar:...16

5.3.2 Erforderliga ändringar ...16

5.4 S

AMMKÖRNING AV LAGER MED SYSTERFABRIKEN I STORP

... 17

5.5 S

ORTERING AV PRODUKTIONSLISTOR

... 17

5.5.1 Bakgrund ...17

5.5.2 Genomförande...19

5.6 A

VRÄKNING AV LAGRET

... 19

5.7 L

EVERANSFREKVENS

... 19

5.7.1 Leverans av hardboard ...20

5.7.2 Leverans av spånskiva...20

6 RESULTAT...22

6.1 P

ROGNOSER VID BESTÄLLNING

... 22

6.1.1 ABC-analys av skivmixen...22

6.1.2 Sammanställningsdiagram över materialförbrukning ...22

6.2 M

ODULANPASSNING AV YTAPPLICERING OCH DUBBELTAPPAR

... 22

6.2.1 Minskning av antalet moduler...22

6.2.2 Resultat av modulanpassningen ...23

6.2.3 Pay-Off tid för gjorda investeringar...25

6.3 S

ORTERING AV PRODUKTIONSLISTOR

... 26

6.4 A

VRÄKNING AV LAGRET

... 26

6.5 B

ERÄKNING AV OMSÄTTNINGSHASTIGHET

... 27

6.6 L

EVERANSFREKVENS

... 27

7 SLUTSATSER...28

8 REFERENSFÖRTECKNING...29



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 1

1 Inledning

För att underlätta den vidare läsningen i mitt arbete har jag valt att göra en lite större beskrivning av de

1.1 Beskrivning av nuläget.

Skivförrådet som jag kommer att behandla i arbetet är ungefär 1000m

²

och i direkt anslutning till produktionen. Det är lite flytande vilka, och hur många som arbetar i skivförrådet på grund av varierande belastning men i genomsnitt är det två personer. En ritning över lagret finns bifogad som bilaga 1.

Omsättningshastigheten på skivorna i lagret är i snitt för hela lagret 7 gånger per år beräknat på 1996 års siffror. Omsättningshastigheten per skiva finns redovisad i bilaga 2a. Vidare bifogar jag siffror över lagersituationen de sex först månaderna i bilaga 2b.

I lokalen direkt efter skivlagret tillverkas dörrämnen. Det finns tre separata linjer (en delvis automatisk och två manuella). Linjerna är benämnda 1, 2 och 3. Den delvis automatiska linjen (linje 1) kräver bland annat inmatning av ytmaterial och är direkt ansluten till den helautomatiska stomlinjen där stommarna tillverkas.

De manuella linjerna är till för specialdörrar och klarar av att pressa större dimensioner på dörrarna.

Schematiskt kan man säga att en dörr består av stomme och ytmaterial. Stommen består i sin tur av ramträ och fyllning. Ramträet är massivträreglar vilka läggs som en ram som fylls ut av fyllningen som kan bestå av varierande råmaterial till exempel en halmskiva. Ytmaterialet varierar beroende på om dörren skall lamineras, faneras eller målas. Målas dörren läggs en tunn spånskiva först och en hardboardskiva ytterst för att en fin yta skall erhållas. Vid fanering och laminering läggs antingen en tjock spånskiva eller två Dörrarna tillverkas genom att skivor limmas och läggs på stommarna som sedan pressas under högt tryck och hög temperatur tills limmet härdat. Efter pressningen transporteras de till någon av de tre

dubbeltappslinjerna där kanterna justeras och ges den utformning de skall ha. Beroende på vad det är för dörr så finns det ett antal olika utformningar på kanten för olika tätningslister.

Spånskivan finns i tre tjocklekar, 3, 4 och 6 mm och hardboarden finns i 3 mm.

Spånskivorna beställs från firman EGGER i Österrike och hardboarden beställs från firman DURATEX

EUROPÉ i Tyskland men tillverkas i Brasilien. Samtliga skivor beställs i olika standard format (moduler)

enligt bilaga 2c.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 2

Som synes av skivformaten i bilagorna är det inte någon större skillnad mellan modulerna. De flesta skivorna köps i intervall (moduler) om 10 cm. Anledningen till att man har så täta dimensionsgränser är att man vill minimera spillet och att det går snabbare att plocka skivorna för hand än att formatsåga dem i skivsågen. Vid plockning lägger de en pall på trucken och lyfter över skivorna direkt från högen till pallen. Vid sågning måste den pall som skivorna ligger på först köras fram till sågen, sågas och staplas innan pallen är klar. Det är i och för sig bara framkörningen av pallen som är manuell, men eftersom sågen krånglar så mycket som den gör blir även de automatiska momenten väldigt tidskrävande.

I samma lokal som lagret finns det en skivsåg som man sågar skivorna i. Sågen inköptes 1990 för att såga specialmått, det vill säga mått som går utanför de standard skivor som beställs färdigsågade. Vid sågning använder man den närmast större dimensionen på skiva och sågar ner den till önskat mått.

Varken dubbeltapp eller ytappliceringslinjerna klarar av att ytmaterialet hänger ut över kanten på stommen. Skivorna måste därför sågas till mycket snäva toleranser (-1 +3 mm). Om de är större trasas de sönder vid centreringen i linjen eller så ställer de till problem och fastnar i dubbeltappen.

Mängden skivor som sågas per månad varierar över året och givetvis också från år till år. Vissa trender kan man ändå urskilja ur den information om materialåtgången som finns dokumenterad, på vintern byggs det väldigt lite och därför säljs det mindre dörrar för att sedan öka i och med att sommaren kommer.

Efter sågningen läggs skivorna i ett mellanlager innan de läggs på stommarna. Lagret brukar vara ungefär en dags produktion. Lagret måste finnas på grund av tillverkningssättet, innan en pall kan påbörjas måste den vara helt färdigstaplad. Pallarna staplas ”uppochner”, sista skivan först och pallen kan därav inte Efter mellanlagret transporteras skivorna till de tre ytapplicerings linjerna. I samma lokal tillverkas även stommen (ramträ och fyllning). I de tre linjerna appliceras sedan skivorna på stommen. Skivorna

levereras på pall till och från mellanlagret. Beroende på vilken linje skivan skall till är det antingen en pall per dörrsida eller båda dörrsidorna på samma pall. En pall per dörrsida betyder att öppningssidan på dörren ligger på en pall och anslagssidan på en annan, vilket ger två likadana pallar.

Modulen på skivorna och i vilken ordning skivorna skall läggas på pallarna bestäms av samma person som tar emot orderna och lägger ut dem på linjerna. Rätt skiva måste komma på rätt stomme.

Det sitter en person och planerar tillverkningen av dörrarna och i vilken ordning de skall komma. Den följd som stomlinjen tillverkar stommar i måste stämma överens med den ordning som sågen sågar skivorna i. För att minska ställtiderna är det också viktigt att dörrarna läggs i en viss ordning på listan.

Som det fungerar nu så görs det mesta av det arbetet för hand.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 3

Antalet skivor som planeras att köpas över hela året bestäms av inköpschefen och marknadschefen tillsammans och fastslås sedan i årsbudgeten. Det antal, eller egentligen det tonnage, av skivor som de kommer fram till skall köpas meddelas till underleverantören som på det grundar priset på skivorna.

Beställningen av skivorna bestäms sedan av ansvarig arbetare vid avdelningen och närmaste chef.

Beställningarna grundar sig på befintligt lager och på en skattning av hur mycket dörrar som kommer att produceras fram tills dess att leveransen kommer. Någon statistik över tidigare års förbrukning används inte.

Då man beställer hardboard görs det från bolaget i Tyskland som i sin tur beställer dem från Brasilien.

Skivorna skeppas över Atlanten till Tyskland där de lastas om till tåg och körs till Jönköping. Där lastas de återigen om, men till lastbil, och körs ut till fabriken i Forserum.

Om det skulle vara så att det är fullt i lagret här går det att lagra skivorna, mot en avgift, i det mellanlager Beställning av hardboard görs en gång i månaden. På grund av avtal och praktiska förutsättningar måste minsta beställningsstorleken uppgå till 62 ton. Högre multiplar är tillåtna men som sagt inte mindre.

Leveranstiden är 12 veckor och förseningar i upp till en månad är vanliga på grund av framför allt strejker. Båten som skivorna går med är dessutom en skyttel så om något försenar leveransen till båten avgår den ändå. Detta innebär att leveransen måste vänta till nästa båt kommer in.

Spånskivorna levereras på tåg från Österrike och lastas sedan om till lastbil i Jönköping och körs ut till fabriken.

På grund av att leveranstiden, 4 veckor, är mycket kortare än hardboardens så är det ingen bestämd tid mellan leveranserna utan de sker flytande. Det brukar dock ske ungefär var annan eller var tredje vecka

Priset på skivorna bestäms genom en överenskommelse med inköpsavdelningen och är satt som ett pris per m

³

.

Vid tillverkning av både spån och hardboard görs en ”originalskiva” som är väldigt stor, hur stor den är

beror på maskinen. Ur denna skiva sågas sedan de skivor som kunden beställt. För att få det bästa utbytet

av ”originalskivan” sågas den helst på tvären till mindre skivor. Är de beställda skivorna för långa så kan

man inte såga på tvären utan måste såga på längden och får på så sätt mer spill. Priset på skivorna beror

Varje skiva borde därav få bära kostnaden av spillet vid tillverkningen men istället har man valt att slå ut

kostnaden av spill på samtliga skivor och tillvarata det spill som man har nytta av. Priset på skivorna

speglar därför inte den egentliga kostnaden för skivan. En följd av detta är att man med vissa mått får en

skiva av oönskad dimension ”på köpet” samt att det blir svårare att avgöra om en skivdimension är



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 4 1.1.1 Skivsågen

Anledningen till att jag behandlar sågen är att jag ofta nämner den i texten, detta för att

I samma lokal som skivförrådet finns står skivsågen som sågar de skivor som avviker från

standardmodulerna. Sågen är tillverkad av firman Burmek i Nässjö och levererades 90 06 01. När den inköptes var den tänkt att endast användas vid sågning av specialmått. Andelen specialmått och även standard skivor som sågas i sågen har ökat avsevärt sedan dess och med det även belastningen på sågen.

Konstruktionen är grov men racklig. Sågen är NC styrd men systemet är gammalt och omständigt. Varje mått måste skrivas in vart för sig på en liten panel, men det är pålitligt och fungerar. Problemen

förekommer oftast i samband med inmatning och utmatning. Inmatningen sker med hjälp av ett par slädar som glider på skivorna och skjuter in dem på inmatningsbordet. I och med att skivorna gärna fastnar i varandra och är ojämna efter att de har legat på en dålig pall fastnar de ofta eller kommer snett vid inmatningen. Problemet vid utmatningen är att skivorna hoppar över styrklackar, kommer snett och trasas sönder. Hanteringsproblem med spillet är också vanligt förekommande.

På grund av den grova konstruktion som sågen har blir det stora påfrestningar även vid normal drift.

Därför är det vanligt med längre stopp på grund av att det har hänt något så pass allvarligt att det inte går Dimensionen på och materialet i de skivor som sågas påverkar sågens prestanda avsevärt. Det är mycket lättare att såga en tjockare skiva än en tunn och hardboarden är i sin tur lättare att såga än spånskivan.

I det tempo och den blandning av skivor som förekommer hänger sågen inte med kapacitetsmässigt varför det krävs övertid vid topparna och efter större fel.

1.1.2 Ekonomi

Det finns inga siffror tillgängliga för Forserumsfabriken (Swedoor) separat, utan endast för hela Nobia’s verksamhet där Swedoor svarar för ungefär 1/10 av den totala verksamheten.

Avkastningen på investerat kapital blev 2.02%, räknat på första halvåret, vilket skall ställas i relation till

Ovanstående siffror är hämtade från Nobia’s halvårsbokslut 1997.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 5

2 Problemställning

2.1 Bakgrund

I inledningen till boken ”Manufacturing planning and control systems ” har en av författarna (Vollmann m.fl. sida v) skrivit följande:

”Recently one of the authors visited the coffee area of DeKalb Market Atlanta, Georgia. One stand offered coffee beans from several different countries, where they would roast and grind any mixture of beans to customer specifications. If the customer wanted, they even added flavoring-all while customer waited or finished their other shopping.”

Ovanstående kan anses vara signifikativt för all produktion och alla tillverkares, inklusive Swedoor's, strävan kan egentligen beskrivas på detta sätt. För att kunna möta kraven krävs det mycket av tillverkaren. Ett av områdena där man genast stöter på problem är lagerhållningen. Att alltid ha det som söks hemma utan att för den skull ha ett för stort lager, är en konst. Lite av detta är den problematik jag skall behandla i mitt examensarbetet.

När det har börjat gå lite sämre för ett företag heter det nästan alltid att ”på grund av minskad lönsamhet skall personalstyrkan minskas med x procent”. Det är inte konstigt eftersom detta är det lättaste sättet att ”göra sig av med kostnader”. Löner är en löpande utgift som är enkel att justera medan för höga kostnader orsakade av en orationell lagerhantering är svårare att komma åt.

Ofta finns det en förman eller försteman som är ansvarig för lagret. Hans uppgift är att se till att det alltid finns tillräckligt med råmaterial för att tillgodose produktionens krav. Om det saknas material innebär det att han får klagomål från produktionen. Av naturliga skäl ser han därför till att det alltid finns tillräckligt med material, och gärna med råge. Det är oftast ingen som klagar så Problemet med att företagen ofta har för stora lager är inte bara fysiskt. Man måste även se till att den lageransvarige verkligen motiveras till att minska volymen på lagret.

Numera, med förbättrade och billigare transporter påverkar avståndet priset mindre. Men istället

uppstår ett nytt problem, lagren ökar eftersom det fortfarande tar längre tid att transportera varorna

längre avstånd. Ökade kostnader på grund av ökad lagerhållning som till exempel ränteförluster

och ökad kapitalbindning börjar att bli mer påtagliga.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 6

Kvalitetssäkring är något det ofta talas om men tyvärr tillämpas det sällan på lagerhållningen.

Jag skall i mitt examensarbete försöka belysa hur man kan rationalisera lagerhållningen vid Swedoor.

Problemet med att kunna hålla rätt volym och rätt sorts produkter i lager handlar ofta om att kunna titta in i framtiden och att därigenom kunna ställa säkra prognoser.

2.2 Lageromkostnader

I det här fallet; Vad är den totala kostnaden för lagret och vad skall räknas in i kostnaden?

De direkta kostnader som lagret belastar fabriken med är följande:

1. 2 anställda.

2. Lagerhyra (Uppvärmning o.s.v.).

3. Avskrivning på skivsåg.

4. 1 ½ truck.

5. Kringutrustning, som hyllor o dyl.

6. Kapitalbindning i skivmaterial.

Ingen av ovanstående faktorer förutom kapitalbindningen går att påverka utan att försämra lagrets prestanda. Nedskärning på någon av övriga kostnader leder till att det uppstår problem med att klara av att leverera ut från lagret såvida inte förutsättningarna förändras.

Kapitalbindningen kan man påverka genom att ändra någon av följande punkter:

• Lagerstorlek och lagermix

• Frekvens och storlek på leveranserna

Strävan är att ha så små lager som möjligt. Ett sätt att göra det är att minska antalet olika storlekar (moduler) på skivorna. Genom att minska antalet storlekar kan säkerhetslagret minskas (se kap 5.3). Hur mycket det påverkar lagret är svårt att säga, det beror så mycket på olika omständigheter.

Man vinner också på att hanteringen och beställningarna blir lättare då det är färre moduler att

Nackdelen med metoden är att den också ger en ökad mängd spill då man måste såga ner skivorna



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 7

Om det går att hitta en leverantör/tillverkare av liknande produkt på närmare avstånd kan det löna sig att byta, även om produkten i sig är dyrare. Minskad leveranstid innebär att man kan minska kvantiteten som beställs, och istället beställa oftare. Fördelen med att man inte beställer lika mycket är minskning av lagrets storlek vilket ger en minskad kapitalbindning. Då tiden mellan leveranser minskar kan även säkerhetslagret minskas. Det sker dock till priset av en ökad transportkostnad.

Risken för skador tenderar att öka vid större lagermängder. Då det blir trängre och mer ont om plats är det till exempel lättare hänt att en truck kör emot en pall eller att en pall får en skada när

Genom att påverka andra delar i fabriken kan förutsättningarna för lagret ändras. Man får helt nya

begränsningar och tidigare omöjliga lösningar kan bli möjliga. Lagermix och moduler behöver kanske

inte alls se ut som de gör idag. Det kan bli möjligt att använda helt andra material med helt andra



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 8

3 Syfte och mål

Syftet med arbetet är att minska kostnaderna för det skivförråd som Swedoor har. Målet är att genom smarta (och helst små) investeringar kunna minska kostnaderna vid tillverkningen.

Som det är i nuläget i fabriken är lagret (Inklusive sågen) inte någon flaskhals (Goldratt 1984) och skall således inte investeras i, men går det att minska på driftskostnaderna så kan det i sig motivera en investering trots det.

Dessvärre uppstår det kostnader på grund av tidsförluster vid hög beläggning och förstört materiel.

Kostnaderna beror till stor del på felaktiga leveranser och att skivsågen inte fungerar på ett Det jag inriktar mig på är att genom rationaliseringar i beställnings, lagerhållnings och tillverknings processen kunna minska tillverkningskostnaderna.

3.1 Specificering av examensarbetet.

Att se över och fastställa (skriva ner på papper) hur skivlagret fungerar idag med hänsyn till:

• Frekvens, skivmix och storlek på inleveranser.

• Plocknings och sågningsförfarande.

• Beställningsprocedur.

• Lagerstorlekar och skivmix.

• Kostnader och kapitalbindning p.g.a. lagerstorleken.

• Vilka signaler som styr lagerstorlekar och beställningspunkter.

Föreslå förbättringar genom att:

• Förbättra frekvens, storlek och skivmix vid inleveranser.

• Förenkla och säkerställa utleveranser.

• Anpassa lager till mest ekonomiska storlek.

• Förebygga skivbrister.

• Förenkla beställningsproceduren.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 9

4 Referensram teori

Litteraturen inom området produktionsteknik är rik och omfattande. Dessvärre är det alltid så att det man håller på med inte är så väl representerat (lite Murphys lag...). Den del av fabriken jag har behandlat är lagret och den delen har inte varit lika väl representerad i de böcker jag har läst.

Väldigt ofta är litteraturen för teoretisk och således inte tillämpbar i praktiken. Nästan alltid kräver modellerna stabilitet i systemet, vilket sällan är fallet i verkligheten. När variationerna är för stora går det heller inte att göra några säkra prognoser. Det enda man kan göra då är att gissa.

Säkerheten blir inte större även om man använder en om aldrig så genomarbetad modell. Det bästa

4.1 Prognoser

Persson (Persson 1991) skriver: ”Nästan alla prognosmetoder bygger på historiska kunskaper eller Det är således av stor vikt att man samlar in och bevarar statistik som kan komma att behövas i framtiden. Viktigast är dock att den statistik som samlas in är verifierad, att den stämmer. Det finns få saker som är så farliga som felaktig statistik. Det är alltid lättare att korrigera en felaktighet när den precis har inträffat än att i efterhand gå in och korrigera den.

Vidare skriver Persson att historiska data ofta bildar mönster vilka han beskriver som följande (Se

bild 1 nedan):



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 10

0 10 20 30 40 50 60 70 80

1 3 5 7 9 11

1. Säsongssvängningar

0 10 20 30 40 50 60 70

85 87 89 91 93 95

2. Trender

0 200 400 600 800 1000

85 87 89 91 93 95

3. Konjunktursvängningar

0 5 10 15 20 25 30 35

1 3 5 7 9 11

4. Slumpmässiga variationer Bild 1. Olika mönster i historiska data.

1. Säsongssvängningar. Återkommande förändringar i året.

2. Trend. Anger ökning eller minskning i efterfrågan. Man skiljer även på linjär eller

3. Konjunktursvängningar. Avser förändringar på lång sikt, följer den generella ekonomiska utvecklingen.

4. Slumpmässiga variationer. Är variationer som icke kan förutses.

Ofta förekommer kombinationer av svängningarna. Av den anledningen är det en fördel om man

har flera års statistik att grunda sina antaganden på. Det går inte att hitta samtliga typer av

variationer i bara ett fåtal års statistik.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 11

Prognoser grundade på felaktig statistik är väldigt farliga för ett företag. Vad man kan göra för att försäkra sig (till viss del i alla fall) mot dessa felaktigheter är att i beräkningarna beräkna

avvikelsen från tidigare värden. På så sätt så kan man få en uppskattning om hur stort felet är. Med hjälp av ett ungefärligt mått på felet kan man räkna ut säkerhetslagret. Persson (1991) skriver att

SL = Z* σ

SL = Säkerhetslager Z = Säkerhetsfaktor

σ = Standardavvikelse i ledtiden Han ger även riktvärden på variablerna.

Dessvärre saknades det information över leveransfrekvensen så formeln gick inte att använda.

Plossl (1985) skriver följande om prognoser:

”Prognosvärdena avviker från faktiskt utfall: På grund av den osäkerhet som alltid finns vid beräkning av framtida behov, kommer prognosfel att uppstå. Det är därför viktigare att använda prognosen som tendens snarare än absolut förutsägelse.

Prognoser ger två tal, prognosvärde och en uppskattning av prognosfelet:

Historiska avvikelser kan användas till att uppskatta förväntad avvikelse. Kunskapen är viktig för att avgöra prognosens relevans. En prognos bör därför alltid anges med felangivelse.

Prognosvärden är bättre på kort sikt än på lång sikt: Kort och lång sikt är relativa begrepp. Oavsett detta så är det säkrare och lättare att göra bedömningar av det som sker i en nära framtid, till exempel nästa månad i förhållande till nästa år.”

Om de rådande förhållandena hade varit annorlunda så hade Wilsonformeln kunnat vara till stor

hjälp här. Dessvärre kräver modellen stabilitet och kontinuitet, vilket knappast (aldrig?) är fallet i

verkligheten. I det här fallet med stora fluktuationer i både konjunktur, säsong, trend och slump

(Persson 1991, se bild 1) blir det omöjligt att utnyttja formeln. Det som kan utnyttjas är tankesättet

och det får fungera som stöd i det fortsatta arbetet.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 12

4.2 Beräkning av omsättningshastigheten i lagret

Ett sätt att få grepp om den relativa storleken på ett lager sker genom beräkning av

omsättningshastigheten (hur många gånger lagret omsätts per år). På så sätt får man en uppfattning om hur stort lagret är i förhållande till förbrukningen. En hög omsättningshastighet tyder på att man har ett litet lager medan en låg omsättning tyder på ett stort lager. Genomsnittligt har lagret haft en

omsättningshastighet på mellan 11 och 12 gånger per år vilket anses vara en relativt hög omsättning.

Omsättningshastigheten beräknar jag med hjälp av formeln nedan (Persson 1991):

4.3 Säkerhetslager

Det finns olika metoder att tillämpa vid optimering av ett lager. Vanligt är situationen ser ut som i bild 2 nedan. Lagret består av två delar, ett förbrukningslager och ett säkerhetslager. Förbrukningslagret är tänkt att täcka den normala förbrukningen och säkerhetslagret skall täcka onormala och oförutsägbara

situationer.

Bild 2. Bilden visar hur en beställningssituation ofta ser ut. (Sveriges rationaliseringsförbund, 1982.)

Att optimera ett lager är som att gå balansgång, det är så mycket saker man måste ta hänsyn till. I stort

kan man dock säga att det handlar om två saker, att minimera lagret och samtidigt förebygga brister. Vore

det möjligt att sätta en prislapp på vad en brist kostar hade problemet varit betydligt enklare, men för det

mesta är det omöjligt. Hur mycket det kostar att hålla lagret på en viss nivå går att räkna ut och vet man

vad en brist kostar är det bara att ställa kostnaderna emot varandra. Dessvärre är en grov uppskattning det

enda man kan göra. Man får beräkna vad man själv anser vara en rimlig kostnad och sedan räkna med

marginaler.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 13

Beroende på vilken filosofi och övertygelse man har så finns det olika sätt att se på situationen. ”Just in time” strävar efter att inte ha något lager alls medan andra har som filosofi att alltid kunna ”serva kunden till vilket pris som helst” och således har de väldigt stora lager. Ibland kan det vara bra att anamma lite från olika filosofier och tillämpa dem på de egna problemen.

De lösningar jag har funnit aktuella är sins emellan helt olika men skulle kunna kombineras. I enlighet Just in time filosofin” vore det en lösning att ha ett lager för den löpande produktionen, med säkerhetslager, och ett lager ”inlåst” för de akuta situationerna. Meningen med att ha ett ”inlåst” lager, helt separerat från produktionslagret, är att det inte skall användas förrän det verkligen är kris. Det finns ett begrepp som kallas ”Den Japanska sjön” där tanken är att man sänker ytan på sjön tills ett grund kommer upp till ytan. Andemeningen är att minimera tills det dyker upp problem, åtgärda det och sänka tills nästa problem dyker upp o.s.v. (Bergman 1991).

Säkerhetslagret skall då täcka upp när ”grunden” kommer upp till ytan. Att det är inlåst beror således på att det inte får användas vid minimeringen utan först när det börjar bli problem.

Den andra metoden vore att inte hålla samtliga skivor i säkerhetslagret utan att bara ha en stor dimension och såga ner den till det format som behövs. Vinsten med idén är att antalet skivor i säkerhetslagret kunde minskas. Istället för att hålla en liten reserv till varje modul håller man en större till samtliga skivor. Det negativa med idén är att avverkningskostnaderna skulle öka på grund av ökat spill.

4.4 ABC-analys

Både Persson (1991) och Olhager (1985) beskriver i sina böcker ABC analys. Metoden är till för att lättare skilja ut vilka produkter som är mest kostsamma. Det är inte alltid de mest frekventa produkterna som binder mest kapital. Genom att även väga in priset på produkten får man ett bättre mått på vilka produkter man bör inrikta sig mot. Metoden bygger på 80/20 regeln eller Paretos regel som den också brukar kallas. Det är nämligen vanligt att 20% av produkterna står för 80% av kostnaderna.

Genom att multiplicera förbrukat antal av en viss artikel med dess värde får man produktens volymvärde. Produkternas volymvärde sorteras sedan i fallande ordning i en tabell. Genom att sätta lämpliga gränser så delar man in produkterna i klasser med A som den viktigaste, högst

Då produkterna inte är sammankopplade och allt för olika är ABC analys ett bra verktyg. Om produkterna

är sammankopplade går det inte att minska bara på den ena då den andra behövs för att färdigställa

produkten ändå. Likadant om produkterna är för olika. En dyr produkt som behövs i litet antal kan inte

jämföras med en billig som behövs i stora mängder.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 14

5 Metoden

Då mycket av arbetet med rapporten var praktiskt har jag försökt att motivera och beskriva mitt tillvägagångssätt så gott som det går.

5.1 Verktyg.

Till min hjälp har jag haft diverse teoretiska och praktiska modeller samt analysmetoder. De allt för teoretiska modellerna visade sig ofta vara av den art att de förutsatte konstant efterfrågan, konstant beställningsvolym eller liknande. Alla som har sysslat med lageroptimering vet att det nästan aldrig är så i verkligheten. Jag har snarare använt dem som verktyg för att få en riktning att Det som jag har haft störst hjälp av under arbetet har varit att lyssna på vad de som arbetar på avdelningen anser. Genom att fråga dem har jag kunnat undvika en hel del fel. Det är lätt att man gör en tankevurpa och glömmer bort att tänka på någon sak. Det är även en fördel att kunna bolla idén med någon som verkligen kan maskinen, eller vad det nu är det gäller.

5.2 Prognoser vid beställningar

5.2.1 Begränsningar.

För att göra materialet lättare att jobba med togs vissa skivor bort ur beräkningarna. Med hjälp av ABC metoden sållades de ekonomiskt tyngre skivorna ut från de mindre viktiga. Efter att

ansvarige på avdelningen läst igenom listan lades vissa till/togs bort. En lista över de skivmoduler som behandlades finns med som bilaga 3a. Vissa skivor togs även bort ur sortimentet under examensarbetets gång då de ansågs vara mindre lönsamma att hålla i lager.

5.2.2 Sammanställningsdiagram över materialförbrukning

Efter att ha bekantat mig med problemet uppsökte jag MPS ansvarig och frågade honom vad det fanns för Den statistik som fanns tillgänglig var: Förbrukning, lager, inleveranser av skivmateriel samt

försäljning av dörrar. Statistiken över försäljningen av dörrar gick sedan att bryta ner till skivnivå.

Vid försök visade sig statistiken dessvärre inte innehålla tillräckligt med information för att kunna

Det visade sig att jag kunde få den mesta informationen i form av data i ett Excel-ark vilket var

Förbrukningen valde jag att visa i diagramform (se bilaga 4c) för att göra dem mer överskådliga.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 15

I diagrammen använde jag 1996 års siffror för att visa trenden, hur förbrukningen varierade över året. Jag valde att åskådliggöra dem som en mjuk linje. Detta för att medvetet visa att siffrorna inte är absolutvärden utan bara skall visa åt vilket håll det lutar. Årets siffror lade jag in som staplar på linjen. Jag valde staplar för att förtydliga skillnaden mellan trend och faktisk förbrukning. Bild 3 nedan visar hur ett av diagrammen kunde se ut.

Förbrukade skivor

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

Jan. Feb. Mars Apr. Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.

Månad

Antal

Bild 3. Exempel på hur ett av förbrukningsdiagrammen kunde se ut (dim 833x2050, spånskiva).

Linjen beskriver föregående års trend och staplarna årets.

5.2.3 Sammanställning av lagersituationen

Den äldsta tillgängliga statistiken över lagret var från april 1996. Det fanns siffror på lagret från

årsredovisningen december 1995 och december 1996 samt förbrukning och inleveranser för

perioden. Genom att från 1995 års lager dra bort förbrukning och lägga till inleveranser hoppades

jag att det skulle vara möjligt att följa upp lagret. När jag jämförde siffrorna jag fick ifrån

avräkningen med siffrorna från dec. 1996 stämde de inte alls. Det blev en för stor differens för att

Jag frågade ansvarig vad det skulle kunna tänkas bero på. Han förklarade då att det berodde på att

det görs vissa justeringar som inte redovisas i datan, de redovisas separat i systemet. Ändringarna

sparades dock inte längre än ett år. På så sätt kunde de negativa förbrukningar som jag hade i

För att få de värden som jag använt så säkra som möjligt använde jag i fortsättningen bara

förbrukningssiffrorna. Om det är fel på dem är det i alla fall samma fel hela tiden.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 16

Anledningen till att så viktig information inte sparas är att det inte finns någon som jobbar med den delen, ”Varför spara information när det ändå aldrig är någon som frågar efter den”. Med de enkla och billiga lagringsmöjligheterna som dagens teknik erbjuder finns det inte längre någon anledning att över huvud taget göra sig av med information, även om den inte kommer till någon nytta är det inte värt risken för att den eventuellt skulle behövas!

5.2.4 Säkerhetslager

För att minimera kostnaderna för lagret driver man det idag med ett minimalt säkerhetslager. Brister löser man genom att köpa material från systerfabriken i Åstorp eller genom att köpa skivor från lokala

leverantörer. Modul anpassning av ytapplicering och dubbeltappar.

5.3 Modul anpassning av ytapplicering och dubbeltappar.

5.3.1 Fördelar:

Genom att anpassa linje 1, det är endast den som är automatisk och därigenom behöver ändras, och dubbeltapparna för att klara en större skiva på stommen respektive en större avverkning medför flera

• Samtliga dörrar kan tillverkas av standardskivor. Det vill säga ingen formatsågning av varken spånskiva, hardboard eller laminat kommer att behövas och antalet moduler kan minskas.

• Det blir även betydligt lättare att hålla isär vad det är för storlek på de skivor som skall användas, det åtgår således mindre tid för kontroll. Om fel skiva levereras från lagret är det svårt att se det med blotta ögat då det vid sågade skivor ofta inte är mer än ett antal millimeter mellan bredderna på skivorna. Om tillverkningen anpassas till modulerna blir det 10cm mellan skivorna vilket lätt går att skilja mellan.

5.3.2 Erforderliga ändringar

Se Bilaga 5 för utförligare beskrivning.

I linje 1 måste samtliga anhåll anpassas för att klara av att ytmaterialen kommer att hänga över kanten

med upp till 50mm per sida (Skillnaden mellan två moduler är 100mm). Även vissa enklare ändringar i



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 17

I dubbeltappslinjerna kommer samtliga dubbeltappar att behöva kompletteras med en extra motor och ett nytt fräshuvud för att inte ställtiderna skall påverkas. I befintlig anläggning sitter det ett fräshuvud som både fräser dörren till rätt bredd/längd och tuggar ner överflödigt material så att det kan transporteras bort med utsuget. Kuttern är idag monterad på en horisontell axel på grund av den sågklinga som sitter ytterst och bredd/längd justerar dörren. Monteringen är däremot inte bra för att tugga ner överflödigt material.

Materialet lossnar gärna i längre spetor och sätter igen utsuget. Den kutter som monteras för att klara det ökade överhänget på dörrarna monteras därför på en vertikal axel.

Kuttern förses med raka diamantskär monterade med en vinkel så att ytmaterialet inte skall spricka in över dörren. Anledningen till att de förses med diamantskär är att de endast avverkar laminat, fanér, hardboard och spånskiva vilka samtliga sliter hårt på stålen.

Även mothåll och påskjutande anhåll måste justeras för att skjuta på stommen utan att förstöra ytmaterialet. Inga större förändringar behöver göras med anhållen, oftast är det bara lite svetsjobb som erfordras.

En alternativ lösning till klingtuggarna vore att såga av överflödigt materiel och sedan hugga ner det till flis i en separat flishugg. Generellt är det en säkrare lösning men det finns inte utrymme för varken de transportband eller den flishugg som erfordras för att lösningen skall kunna genomföras.

Oavsett lösningen behöver utsugskapaciteten ökas för att klara av den ökade mängden material som

5.4 Sammkörning av lager med systerfabriken i Åstorp

Det pågår en diskussion om att eventuellt kunna ha ett gemensamt lager ihop med systerfabriken i Åstorp.

Vore det möjligt skulle det innebära att lagerstorleken hade kunnat minskas avsevärt. Dessvärre är det så att Åstorpsfabriken använder 5mm smalare skivor än vad Swedoor gör. Därmed går de inte att använda direkt i vår produktion. Genom mitt förslag att anpassa tillverkningen till modulformat hade det gått att använda en skiva som är en storlek (modul) större än våra. Det vill säga en modul 10 (930mm bredd) skiva på en modul 9 (835mm bred) stomme. Dessvärre ligger vår produktion koncentrerad runt modul 9 och 10 men Åstorp tillverkar sällan dörrar bredare än modul 10 och för att idén skulle fungera hade vi behövt tillgång till skivor av modul 10 och 11 från Åstorpsfabriken. Så även om vi kan använda större skivor utan att det påverkar produktionstempot är Åstorp inte intresserade av ett gemensamt lager då det

5.5 Sortering av produktionslistor.

Då man skall plocka ihop en pall med skivor till dörrtillverkningen görs det mesta för hand. Är det standarddörrar plockas skivorna direkt ur högarna till den färdiga pallen. Är det en dörr som går utanför standardstorlek måste skivan sågas. Det går till genom att en pall med skivor i lämplig storlek körs fram till sågen vilken automatiskt matar in skivorna från pallen, sågar och staplar dem (när allt väl fungerar).

Ligger skivstorlekarna blandade måste man plocka från olika högar. Det vore därför en fördel om det gick att lägga samtliga skivor som skall sågas eller plockas av en storlek efter varandra. Görs det kan arbetet underlättas avsevärt. Istället för att plocka t.ex. 10 modul 9, 10 modul 10 och återigen 10 modul 9 kan man plocka 20 modul 9 och 10 modul 10.

5.5.1 Bakgrund

Då nya order skall läggas ut i fabriken sker det på följande sätt: Marknadsavdelningen registrerar orderna i datasystemet. Produktionsplanerarna hämtar sedan orderna och lägger ut dom på fabriken. De tar hänsyn till när ordern skall gå och beläggningen i fabriken. Orderna tas sedan omhand av en person som planerar i vilken ordning de enskilda dörrarna skall tillverkas.

Informationen får personen ur MPS systemet (PRMS). Genom att skriva in vissa koder kan personen få ut fyra preliminärt sorterade produktionslistor på just de dörrar som önskas. Listorna, M6, M4, P6 och P4, är då sorterade efter tjocklek och stomgrupp. Siffran betecknar dörrblads tjockleken och bokstaven betecknar stomgruppen.

Efter det sker det en sortering inom listan. På grund av produktionssystemets utformning läggs dörrtillverkningen ut i en speciell ordning. Hänsyn måste tas till ett flertal bearbetningsoperationer.

Antalet omställningar skall minskas och ställtider minimeras för hela systemet.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 18

Efter att listorna sorterats lämnas de ut till respektive avdelning. De styr således hela tillverkningen

och blir det fel någonstans är det väldigt svårt att göra ändringar och av den anledningen är det

viktigt att det inte blir några fel vid sorteringen. Som tidigare nämnts brukar det kunna bli problem

Det finns även ett antal listor för specialdörrar men de tänker jag inte behandla här då de är ett

mindre problem.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 19 5.5.2 Genomförande

Tillsammans med personen som sammanställer produktionslistorna (M4, M6, P4 och P6) kom jag fram till fyra olika sorteringar, en sortering per listtyp.

På grund av att hela den efterföljande produktionen är beroende av listornas utformning är det flera faktorer som måste tas i beaktning vid sammanställningen. De faktorer som påverkar ordningen är

• Yta (Om dörren skall vara målad, fanérad eller laminerad osv...)

• Typ (Om det är en regeldörr eller en enkeldörr)

• Stomtyp (Det finns ett antal olika uppbyggnader av dörrstommarna)

• Kantlist (Vilken typ av kantlist dörren skall ha)

• Förtäckt (En speciell utformning av kantlisten)

• Underkant (Om underkanten skall vara plan eller ej)

• Längd (På dörren)

• Modul (På dörren)

• H/V (Höger/vänsterhängd dörr

5.6 Avräkning av lagret

Som lagret fungerar idag görs det en ungefärlig kontroll av hur mycket material som gått åt varje vecka vilket tar ungefär 1,5 timme för en person. Vid periodsbokslut (en gång i månaden) måste dessa siffror fysiskt verifieras och rapporteras till PRMS ansvarige (PRMS är namnet på det MPS system man använder i fabriken) och det tar ungefär 5 timmar för en person att göra det. Två gånger om året görs det dessutom totalinventeringar då fabriken till viss del stannar av. Det tar nästan en hel dag att göra en halvårsinventering för en person.

För att underlätta arbetet förordar jag att man tillämpar avräkning av lagret istället och endast en Att införa avräkning av lagret är enkelt, det som tar tid är att få det förankrat hos personalen. I början kanske det skulle inventeras och kontrolleras som nu men efter ett tag skulle man kunna öka tiden mellan kontrollerna. Att hela tiden ha tillgång till ett riktigt och aktuellt lagersaldo skulle vara till stor hjälp både vid beställning av skivor och vid produktionsplaneringen. Genom att man vet vad som finns i lager och kompletterar det med vad som är beställt vet man vad som kan tillverkas. På så sätt förhindras att man åtar sig ett jobb som det inte finns material till.

Genom att alltid ha tillgång till riktiga och färska siffror på hur stort lagret är kan både marknad och produktion planera bättre. Marknaden kan se om det finns materiel hemma för att kunna tillverka en större order på en viss tid eller om man måste vänta tills det kommer en ny leverans. Genom att säljare kan ge en prognos om ungefär hur mycket som kommer att säljas kan han/hon hjälpa produktionen att

5.7 Leveransfrekvens



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 20

Bild 4. Principbild utvisande förhållandet mellan transport och lagerkostnader.

Genom att laborera med leveransfrekvensen kan man hitta ett ungefärligt optimum där fraktkostnaderna och lagerkostnaderna är så små som möjligt. Med tätare leveranser ökar kostnaderna för transport medan lagerkostnaderna minskar (Se bild 4 ovan).

5.7.1 Leverans av hardboard

Som jag beskrev tidigare i inledningen, köps hardboarden av ett företag i Tyskland men tillverkas i Brasilien. På grund av det är leveranstiden minst tolv veckor från beställning. Leveranser anländer däremot från Brasilien var fjärde vecka. Hade det gått att lägga leveranserna mer frekvent skulle lagret kunna minskas med reducerade kostnader som följd. I nuläget levereras hardboarden en gång i månaden vilket innebär att det vid dessa tillfällen blir väldigt trångt i lagret. Även detta skulle motverkas om Ett annat och effektivare sätt hade varit att söka reda på en leverantör på närmare håll som man kunde beställa av för att på det sättet kunna minska på leveranstiden.

5.7.2 Leverans av spånskiva

Leveranstiden för spånskivan är fyra veckor, vilket är betydligt kortare än för hardboarden. Den

spånskiva som man köper är den ur kvalitetssynpunkt bästa på europamarknaden. Det finns få tillverkare på marknaden vad avser 3mm spånskiva eftersom att denna tillverkning medför en relativt liten

produktionsvolym. Spånskivor betalas utifrån ett kubikmeterpris vilket medför att man får en stor mängd skivor per kubik. Den tunna spånskivan blir således för dyr att tillverka och man tjänar mer pengar på att tillverka tjockare skivor.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Leveranstid

Transportkostnad

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Lagerkostnad

Transportkostnad

Lagerkostnad



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 21

Ser man till kostnaderna för spånskivan kontra hardboarden så utgör spånskivan bara en bråkdel av den

totala kostnaden. Jag tittade därför inte på leveransen av spånskivorna utan koncentrerade mig mer på

leveransen av hardboarden. Oavsett vilken förändring jag än gjorde bland spånskivorna skulle det inte

märkas då kostnaderna för hardboarden är så mycket större. Jag blev dessutom rådd av min handledare på



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 22

6 Resultat

Resultatredovisningen innehåller inte så mycket siffror, istället har jag gjort research och presenterar möjliga lösningar på förbättringar. Siffrorna som jag presenterar gör inte anspråk på att vara exakta men ger dock en fingervisning om vad det rör sig om. Svårigheten med att få fram exakta siffror beror på avsaknaden av tillförlitlig statistik över produktionen.

6.1 Prognoser vid beställning

6.1.1 ABC-analys av skivmixen.

I lagret finns det 37 olika skivor och moduler. Med hjälp av ABC-metoden så valde jag ut de ekonomiskt tyngsta skivdimensionerna varefter 14 skivor blev kvar. Av bilaga 3a och b framgår att de sex A-produkterna stod för 62% av volymvärdet de åtta B produkterna stod för 22%. Totalt utgjorde således A och B produkterna 84% av volymvärdet.

6.1.2 Sammanställningsdiagram över materialförbrukning

Diagrammen enligt bilaga 4a, b och c redovisar på ett enkelt och överskådligt sätt en jämförelse mellan årets och tidigare års förbrukning vilket underlättar för den som arbetar med lagret att beställa rätt kvantiteter. För att minska antalet diagram medtogs endast de efter ABC analysen Före det att hjälpmedlet med diagram fanns tillgängligt bestämdes lagerhållningen genom antaganden och erfarenhet, vilket ibland kunde slå helt fel.

Diagramprogrammet består av två delar, en del där man matar in statistiken och en del där diagram åskådliggör siffrorna. I ett helt vanligt Excell ark skriver man in periodens förbrukning i en matris (bilaga 4a). I en matris bredvid den man matar in årets värden i finns en annan som sammanställer tidigare års inmatade statistik (bilaga 4b) och räknar ut ett medelvärde genom att den är länkad till tidigare års ark.

Diagrammen (bilaga 4c) är sedan länkade till matriserna och uppdateras således automatiskt genom att man skriver in periodens statistik. Diagrammen kan därefter lätt skrivas ut på A4 ark eller visas på

6.2 Modulanpassning av ytapplicering och dubbeltappar

6.2.1 Minskning av antalet moduler.

Då skivorna inte längre behöver försågas innan de går ut i produktionen kan de storlekar som ligger mellan modulerna slopas. Samtliga skivor kan beställas med samma längd och i breddintervall på 10cm varigenom antalet dimensioner minskar från 39 till 27 och på så sätt förenklas lagerhanteringen.

Sammanslagningen får även den positiva fördelen att säkerheten mot brister ökas.



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 23

Istället för att ha ett säkerhetslager per enskild skivstorlek kan man efter sammanslagningen använda samma skiva på flera dörrstorlekar. Genom att på det här sättet slå ihop skivstorlekar kan säkerheten mot brist ökas eller så kan lagret minskas utan att säkerheten mot brist påverkas.

Priset man får betala är ökat spill. Man måste avverka mer material av en större skiva än av en mindre för att nå samma storlek. Avgörandet blir därför en avvägning, spillkostnad gentemot minskade

lagerkostnader.

En extrem lösning vore att såga samtliga material ur en och samma skiva. Den skiva som man då skulle behöva beställa hade dock behövt vara så stor att det inte är möjligt att genomföra idén. Priset man får betala vore allt för högt på grund av det ökade spillet.

Problemet med att genomföra idén på Swedoor’s lager är att de stora volymerna av skivor ligger koncentrerat på två moduler, modul 9 och 10 (835 och 935mm bredd). Det blir dessa skivor som bestämmer lönsamheten då de står för en så stor del av volymen (≈62% av totala volymen).

6.2.2 Resultat av modulanpassningen

Intäkter.

Vid normal tillverkning inträffar det relativt frekvent att det blir fel skiva, eller att skivan som levereras till linjerna är felsågad. Detta beror till stor del på att skivsågen som idag används är gammal och över huvud taget inte är konstruerad för att användas på det sätt som den idag används. Resultatet av

felleveranserna är att arbetet måste avbrytas och en ny skiva måste hämtas. Detta tar tid, uträknat blir det ungefär en timme per dag, fördelat över de tre linjerna. Enbart personalkostnaden under stillestånden Detta är minsta möjliga vinst. Om det skulle visa sig att det istället går att tillverka dörrar på den intjänade tiden skulle vinsten öka drastiskt. Då företagets fasta kostnader minskas genom en fördelning på ett större antal dörrar. Jag har dock valt att räkna med samma nettovinst per dörr och inte räknat bort de fasta kostnaderna då dessa inte funnits tillgängliga för mig.

Med 220 insparade timmar per år och en produktionshastighet på 50 dörrar per timme kan ytterligare 11 000 dörrar produceras per år. Detta skulle öka resultatet med 600 000 kronor om året. Även om inte all tid kan användas till en ökad produktion utan bara en liten del så påverkar det resultatet mot det bättre.

Även laminathanteringen påverkas. Idag beställs de flesta skivor i specialformat redan från leverantören vilket kan anpassas till de valda modulformaten. Av varierande orsak sågas vissa skivor för hand på fabriken i en justersåg, om modulanpassningen genomförs kan även detta reduceras till ett minimum.

Grovt räknat skulle det här leda till en besparing på 80 000 kronor per år, se rubriken ”förtjänst

laminathanteringen” nedan. Vad som alltid är svårt att sätta ett pris på är hur man skall värdera en

förbättring av arbetsmiljön, all hantering av laminatet är tung och slitsam. Jag har valt att inte sätta ett pris



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 24

Skivsågen är redan idag överbelastad och fungerar inte tillfredsställande varigenom det ofta förekommer att det från sågen levereras felaktiga skivor vilket leder till avbrott och ökade materialkostnader eftersom felaktiga skivor kasseras. Genom modulanpassningen varigenom problemen med sågen elimineras kan ungefär 150 000 kronor sparas in per år. Denna summa är en grov uppskattning eftersom något egentligt

För att genomföra modulanpassningen erfordras specialfräsverktyg för den första grovavverkningen vilken innebär en grövre anpassning av längd och bredd. För att få en uppskattning av hur mycket det skulle kosta att genomföra anpassningen ringde jag en av de större leverantörerna av verktyg.

Anskaffningen av specialfräsverktyget (12st) bedöms uppgå till 400 000 kronor inklusive erforderliga motorer. Utöver ovanstående behöver även fläktsystemet utökas, vilket bedöms kosta 400 000 kronor inklusive arbetskostnad.

Beräkningar av förtjänst/kostnader för modulanpassning av dörrtillverkningen.

Kostnader:

• Verktyg inkl. motorer:

35 000 Kr /st (12st) = 420 000 Kr. Uppgift inhämtad från verktygstilverkaren Stenbergs i

• Ökad effekt av fläktsystem:

400 000 Kr. Enligt offert från ventilations-enteprenör.

• Diverse anhåll och stopp:

50 000 Kr. Bedömning gjord av förman med lång erfarenhet av

verksamheten.

• Inkörningskostnader:

130 000 Kr. Bedömning gjord av förman med lång erfarenhet av

verksamheten.

Summa:

1 000 000 Kr



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 25

Förtjänst laminathantering:

• Ungefär 10 timmar per vecka går åt att såga de aktuella skivmåtten. 44 veckor per år ger 440 timmar

⇒ 40 000 Kr /år. (Skivorna behöver ej sågas)

• Ungefär lika mycket skulle inköps kostnaden från laminat leverantören påverkas (beställning sker i moduler om 10cm)

Summa: 80 000 Kr

Förtjänst dörrtillverkningen:

Förutsatt att tiden inte används till att tillverka fler dörrar och att personalstyrkan minskas:

• I genomsnitt står linjerna stilla 1 timme per dag.

• Bemanningen är i genomsnitt 3 personer per linje.

Total kostnadsbesparing för 220 arbetsdagar per år = ca: .

Förutsatt att tiden kan användas till att tillverka fler dörrar och att övrig produktion klarar av en produktionsökning vilket bedöms vara realistiskt:

• Tillverkningen av dörrar kan ökas med 1 timme per dag.

• 50 dörrar med en nettovinst på 50 kr /dörr tillverkas per timme vid full drift.

Total förtjänst för 220 extra timmar att tillverka dörrar ger . Besparing skivsåg:

• Drift och underhåll 50 000 Kr/år (Kostnaden har bedömts efter ingående samråd med berörd ansvarig

• Personalkostnad 100 000Kr/år (förutsatt att personalen kan friställas eller användas till annat)

6.2.3 Pay-Off tid för gjorda investeringar

Total kostnad för investeringarna:

1 000 000 Kr

Total förtjänst av investeringen:

330 000 (780 000) Kr. Beroende på om extra tid kan utnyttjas till att producera dörrar eller ej.

Ovanstående ger en pay-off tid på 3 respektive 1,5 år. Ökad kostnad för spill har bedömts som marginell



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 26

6.3 Sortering av produktionslistor

I samtliga fall hamnade bredden långt ner (näst sist) i prioriteringen, mellan längden och

höger/vänster sorteringen, se bilaga 6. Efter att min rationalisering med ökad avverkningsmöjlighet i dubbeltapparna genomförts kommer längden att få en minskad betydelse, då de flesta format kommer att ha samma längd. På så sätt ökar modulens betydelse och sorteringen blir bättre ur lagerhanteringssynpunkt.

Redan idag förekommer en automatisk sortering men problemet är att all information inte kan ges i kod utan ges i klartext vilket datorn inte klarar av att läsa. Detta medför att viss manuell sortering måste ske såvida en ändring ej genomförs på ordersidan. För att systemet skall kunna utnyttjas

Kostnaden för den utökade automatiska sorteringen är ringa varför det kan anses värt ett försök att genomföra en noggrannare sortering även om utsikterna till större besparingar bedöms vara små.

6.4 Avräkning av lagret

Förutsättningarna för att en automatisk avräkning av lagret skulle kunna genomföras är goda. Lagret är väl avgränsat och det är ett begränsat antal personer som är där och plockar skivor. Genom att lägga en

”loggbok”, där de fyller i antalet skivor som togs ur lagret, lättåtkomligt någonstans vore det enkelt att hålla koll på situationen. Loggboken kan vara antingen elektronisk eller helt enkelt ett papper som de fyller i. En elektronisk har fördelen att den kan kopplas ”on-line” med det befintliga systemet medan en manuell kräver att ansvarige skriver in siffrorna manuellt. Nackdelen med den elektroniska är att det krävs mer av den som matar in siffrorna men den gör det som sagt enklare när man kan det.

Hur ofta det skulle behöva inventeras efter genomförandet är svårt att säga. Det skulle behövas en inkörningsperiod på ungefär ett halvår. Under den här perioden fortsätter man att inventera en gång i månaden för att kontrollera att avräkningen verkligen fungerar. De siffror jag fick när jag gjorde en avräkning med befintliga data tyder på att någonting är fel i dagens system. Antagligen är det ingenting allvarligt utan en översyn av rutinerna hur man behandlar datan skulle säkert lösa problemet.

En viktig sak att tänka på innan det genomförs är att se över behandlingen av statistiken. För att verkligen kunna dra nytta av idén krävs att det inte finns luckor i systemet som det är nu. Behandlingen av

avvikelser och speciella situationer måste ses över. Dagens sätt att behandla datan är inte acceptabel utan



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 27

6.5 Beräkning av omsättningshastighet.

Resultatet av beräkningen av omsättningshastigheten av lagret visade att problemet snarare var en För att inte skivor med låg omsättningshastighet skall påverka resultatet för mycket har jag även räknat ut ett viktat mått på förbrukningen. Skivorna med låg förbrukning skall inte påverka resultatet lika mycket som en med hög förbrukning då mycket små förändringar ger orealistiskt stort resultat varför skivor med låg förbrukning har viktats lägre än skivor med hög förbrukning enligt formeln:

Viktad omsättningshastighet=( förbrukningen av skivan /medellagret av skivan)x(förbrukningen av

Omsättningshastigheten är för hardboarden 5 (Viktad 5 ggr) gånger per år. Om man relaterar det till att leveranser kommer in 12 gånger per år och har en ledtid på 12 veckor så är det en bra siffra. Spånskivorna omsätts 9 (Viktad 12 ggr) gånger per år vilket också är bra men inte jämförbart med hardboardens resultat. Snittomsättningen blev 7 (Viktad 10 ggr) gånger per år.

6.6 Leveransfrekvens

Eftersom en board med motsvarande kvalité som den som levereras från Brasilien ej går att finna i Europa är byte av leverantör ej realistiskt. Ändock har en jämförelse mellan hardboarden och spånskivan gjorts Genom en beräkning av förhållandet mellan förbrukning respektive lagerstorlek för spånskivorna och med utgångspunkt från detta värde applicerat på boarden erhölls de värden vilka framgår av figur 5.

Figur 5. Åskådliggör besparingsmöjligheter för olika leveranstider. Som framgår av figuren ger minskad leveranstid ökade möjligheter till besparingar (diagrammet gäller ej för kortare

Leveranstid 0

50000 100000 150000 200000

4 Veckor

6 Veckor

8 Veckor

10 Veckor

12

Veckor

Besparing [kr/år]



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 28

7 Slutsatser

En ökad produktionskapacitet kan erhållas genom att modulanpassa ytappliceringslinjen respektive dubbeltapparna.

Den totala investeringen som krävs för ovanstående åtgärder uppgår till cirka en miljon kronor med en pay-off tid på 3 år vilket förutsätter att insparad tid utmynnar i neddragning av skiftgång. Skulle det däremot visa sig att det finns utrymme för att all insparad tid används till ökad produktion av dörrar

För att ytterligare öka effekterna av modulanpassningen bör sorteringen av tillverkningsordningen av

dörrarna (produktionslistorna) ses över. Genom att förbättra sorteringen underlättas inte bara arbetet i

lagret utan det blir även färre omställningar och mer rationell produktion vilket troligtvis leder till bättre



Logistik för ekonomisk lagerstyrning 29

8 Referensförteckning

Bergman, Bo & Klefsjö, Bengt (1991). Kvalitet från behov till användning. Studentlitteratur, Lund.

Berry, William L. & Whybark, D. Clay & Vollmann, Thomas E. (1992). Manufacturing planning and control systems. Richard D. Irwin INC., Boston.

Cox, Jeff & Goldratt, Eliyahu M (1984). The Goal. Gower Publishing Company Ltd, Aldershot.

NOBIA, Nordisk Bygginteriör AB.

Murphy, Edward A (1949). Murphy’s law.

Olhager, Jan & Rapp, Birger (1985). Effektiv MPS. Studentlitteratur, Lund

Persson, Göran & Virum, Helge (red) (1991). Logistik för konkurrenskraft. Liber-Hermods, Malmö Plossl, G.W & Wight, O.W (1985). Production and inventory control: Principles and techniques. USA Strand, Tore.

Sveriges Rationaliseringsförbund (1982). Kapitalrationalisering. Liber Ekonomi, Malmö.

Bilder:

Bild 2 Sveriges Rationaliseringsförbund (1982), sida 119. Kapitalrationalisering. Liber Ekonomi, Malmö.