M UMINBÖCKERNA SOM STUDIEMATERIAL I GRUNDSKOLAN

Jag är övertygad om att Sent i november kan användas som studiematerial i grundskolans senare år, men jag tror att förarbetet är extremt viktigt. Mottagandet av boken hos eleverna handlar nog mycket om hur boken presenteras för eleverna. Att börja arbeta med utdrag och delar av texten i ett annat sammanhang än just tolkning i fokus, tror jag kan vara en god idé, exempelvis som diskussionsmaterial eller i grammatikundervisning. När man sedan arbetat med annat fokus än bokens tema och motiv kan hela boken introduceras. Vid introduktionen bör man samtidigt diskutera dess ambivalens i och med att den förpackning som boken har är allt för uppenbar för att bortses ifrån. Ungdomarna kommer att reagera på att den ser ut som en barnbok och därför bör detta tas upp till diskussion.

KOPPLING TILL ÄMNESPLANEN OCH KOMMENTARMATERIALET I ÄMNET SVENSKA

Om vi återgår till Skolverkets mål med undervisningen i ämnet svenska så ska eleverna få träna på lässtrategier och de ska kunna ”urskilja texters budskap,tema och motiv samt deras

39

syften, avsändare och sammanhang” (Skolverket 2011b). Dessutom ska de för att uppnå betyget A kunna hitta ”tydligt framträdande budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda”. Sammantaget handlar det här alltså om att först och främst kunna läsa texter och förstå dem men också att förstå vad texter gör med människor som läser dem. Eleverna ska lära sig att kunna se vilka signaler böcker sänder ut och vad det får för effekt på läsningen. För att lyckas med detta behöver elever få se konkreta textexempel där författaren arbetar med allt från att göra kommentarer (tydliga budskap), till att på andra sätt styra läsningen genom litterära arbetssätt som dubbelprojektion (dolda budskap). Jag ser det alltså som att det finns ett spann att arbeta med när det gäller tolkning och läsning mellan raderna. För att nå ett E i betyg kan det räcka med att kunna hitta dessa författarkommentarer, medan det för ett A i betyg krävs att eleverna kan hitta andra litterära exempel som gör att texten tolkas på ett visst sätt. De ska förstå och kunna visa att tolkningen inte är godtycklig utan att det finns ord och meningar som gör att vi tolkar texten på ett visst sätt.

Jag vill visa några ställen i boken där författaren är synlig genom att tycka saker och

kommentera texten vilket i sin tur gör att det styr tolkningen av texten i en viss riktning. Nu är vi alltså inne på kriteriet ”tydligt framträdande budskap”. Jag tror att eleverna inte lägger märke till dessa kommentarer till en början. Det gjorde i alla fall inte jag när jag var yngre. Eleverna behöver bli medvetna om att författaren gör på detta sätt för att sedan kunna komma vidare i sin tolkande läsning. För att ge ett textexempel som är något svårare kan vi återgå till citatet om Hemulens uppvaknande:

Hemulen vaknade långsamt och kände igen sig själv och önskade att han hade varit nån som han inte kände. [---] Han försökte vara hemulen som alla tyckte om, han försökte vara den stackars hemulen som ingen tyckte om. Men han var och förblev bara en hemul som gjorde sitt bästa utan att nånting blev riktigt bra (s. 25).

Här ”önskar” och ”försöker” Hemulen vara någon annan än sig själv. Jag tolkar dessa citerade ord som att författaren vill få oss att förstå att även om Hemulen önskar att vara någon annan än den han är så är det lönlöst att önska för han kommer ändå att vara densamma eftersom ”han var och förblev bara en hemul”. Dessa ord i sin tur, indikerar att det på något vis inte är någon idé att försöka och önska eftersom det ändå inte räcker hela vägen till en förändring. Det som författaren här vill visa är att Hemulens vilja inte räcker till för att skapa en

förändring i hans beteende. De ordval hon gör är av betydelse för tolkningen av texten. Dessa ordval ser jag inte som rena författarkommentarer, men som tydliga hintar i texten. Ett mål att är att visa eleverna var de kan hitta liknande exempel.

Genom att uppmärksamma eleverna på liknande exempel så tror jag att läsningen och därmed tolkningen kan nå en annan nivå för eleverna. Förhoppningsvis blir de mer uppmärksamma på författarkommentarer och andra sätt som författaren arbetar på i sin fortsatta läsning. De behöver få se tydliga exempel på synliga berättare och vad det i sin tur gör med läsningen och tolkningen av en text. Om de inte får några konkreta exempel att utgå från blir det svårt att förstå något så abstrakt som tolkning. Vad gör man egentligen när man tolkar en text? Tolkning är inte helt godtyckligt utan det finns vissa saker som styr vår tolkning i olika

40

och tolkningen. Fler textexempel i Sent i november där man kan arbeta med författar- kommentarer finns på s. 17, 25 och 77.

Jag vill alltså visa för mina elever att texttolkning inte behöver vara abstrakt och konstigt som de kanske tror. Det behöver inte vara svårt att ta på och något som några få sysslar med. Det kan vara enkelt och konkret. Genom att arbeta med textexempel där författaren är synlig så övas tolkningstekniken upp och deras ögon kan öppnas för att se dessa kommentarer i sin fortsatta läsning.

Jag hoppas att elever åk 9 inte avfärdar boken som barnslig. Jag tror att de kan vara tillräckligt mogna för att ta emot den utan att avskräckas av dess förpackning och placering i biblioteks- hyllan. För övrigt kan bokens framsida och bilder inuti bli diskussionsunderlag för hur de i sin tur påverkar tolkningen av en text. Att därför prata om böcker som är i detta gränsland mellan barn och vuxenlitteratur kan vara mycket nyttigt och lärorikt. Det gör att de måste ta ställning och argumentera för sin egen tolkning.