Mail – förfrågan om deltagande i intervju.

Till: Avdelningschef/enhetschef för ensamkommande flyktingbarn i kommunen.

Hej

Vi är två studenter ifrån Socionomprogrammet, termin 6 vid Örebro Universitet.

Vi är just nu i det inledande skedet av vårt examensarbete, C – uppsatsen. Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur enhetscheferna för de verksamheter som arbetar med ensamkommande flyktingbarn ser på kommunens resurser och möjlighet att tillgodose barnens behov.

En forskningsöversikt kommer att lägga grund för en sammanställning utav ensamkommande barns behov medan intervjuer med enhetschefer kommer att utgöra grund för förståelse av kommunernas resurser och verksamheternas möjlighet att tillgodose barnens behov.

Frågorna kommer att mailas till deltagarna i förväg. Exempelvis kommer frågeställningar som rör din syn på kommunens resurser för att ta emot ensamkommande barn att beröras samt frågor som rör din uppfattning om vilka behov barnen/ungdomarna har.

Vi undrar därför om det finns möjlighet att intervjua dig? Intervjun sker via telefon och tar mellan ca 30 till 45 min. Intervjun kommer att transkriberas och tematiseras för att

avidentifieras varpå ljudfilen därefter raderas.

Vetenskapsrådets etiska riktlinjer (2015) kommer att tas i beaktande i studien vilket innebär att respondenterna i studien kommer att skyddas genom de fyra allmänna krav som framhålls. De fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Detta innebär bland annat att du som deltagare har rätt att få fullständig information om studien och att du har rätt att avbryta deltagandet om och när du vill.

Vi är tacksamma om du har möjlighet att besvara detta mail under v 47. Med hopp om ert deltagande och vänlig hälsning

38

Bilaga 2 Intervjuguide

Inledande samtal till intervju per telefon

Hej jag heter Maria Bååth.

Vad trevligt att du vill delta i intervju i vår studie. Innan vi börjar tänker jag informera om hur intervjun är planerad och syftet med studien. Telefonen är inställd på högtalarläge eftersom samtalet spelas in på ljudfil. Efter intervjun kommer samtalet att transkriberas och avidentifieras därefter raderas ljudfilen. Det är endast vi som genomför studien det vill säga, Maria Bååth och Linda Engström som har tillgång till det inspelade materialet på ljudfilen innan den raderas. Du har möjlighet att när som helst avbryta ditt deltagande i intervjun. Är detta okej för dig?

Syftet med studien är att undersöka hur kommuners resurser tillgodoser ensamkommande barns behov och det är dessa två ämnen som frågorna kommer att beröra. Vi beräknar att intervjun tar mellan 30 till 45 minuter. Är det något du vill säga eller fråga om innan vi börjar?

Kommunens resurser:

1. Upplever du att kommunen har de resurser som krävs för att tillgodose målgruppens behov?

2. Vad anser du att kommunens resurser består av?

3. Hur anser du att ni tillgodoser ensamkommande flyktingbarns behov?

4. På grund av det stora antalet ensamkommande barn i år är ni säkert i en expansiv fas i arbetet. Har ni trots det även lyckats utveckla en mer långsiktig planering för arbetet med målgruppen?

Om ja: Hur ser den ut?

5. Skulle du vilja att arbetet såg annorlunda ut på något sätt med ensamkommande barn i kommunen?

Barnens behov

6. Vilka behov har de ungdomar som kommer till er?

7. Är er upplevelse att de ensamkommande barnen är traumatiserade?

39

Förhållningssätt

8. Hur påverkas arbetet med individen utifrån ungdomens mentala hälsa? – Kan du ge exempel på hur det skulle se ut?

9. Ser ni några specifika styrkor hos målgruppen? – Om ja: vilka?”

10. Arbetar ni med barnens styrkor på något särskilt sätt?

11. Tror du att kommunen skulle kunna utveckla befintliga arbetsmetoderna för att ge stöd åt de styrkorna/svagheter ni ser hos ungdomarna?

40 Bilaga 3 forskningsöversikt i tabell.

STUDIE PROBLEM & SYFTE DESIGN & METOD

UNDERSÖKNINGS- GRUPP & STUDIEN BELYSER SLUTSATSER 1) A Risk and Resilience Perspective on Unaccompanied Refugee Minors. Carlson et al. (2012). USA

Vilka risker möter de ensamkommande barn som ska etablera sig i USA. De beskrivs som en grupp som inte har samma stöd i livet som andra barn vilket uppfattas som en riskfaktor.

Studien syftar till att summera forskningen på området samt att undersöka utmaningarna för ensamkommandebarn utifrån en fallstudie. Kvalitativ studie. Forskningsöversi kt & fallstudie genom intervju. Forskningsöversikten avser att belysa risker och motståndskraft utifrån hur det beskrivs i internationella och nationella studier under den senaste tiden. Fallstudien är en intervju med en av de

ensamkommande barn som kommit från Sudan och tidigare varit barnsoldat.

Studien framhåller att forskning visar att många av barnen lider av de händelser och förluster de har varit med om genom att växa upp i ett soldatläger. Studien framhåller även att styrkor som att vara utåtriktad, hjälpsam mot andra, att ha en positiv attityd och att använda sig av de copingstrategier man har ökar

möjligheten att lyckas i det nya landet. Andra faktorer som barnen beskriver som viktiga är att få en mentor för vägledning samt möjlighet att få praktisera sin religion. 2) Unaccompanied refugee children – vulnerability and agency. Eide, K, Hjern, A.(2013). Norge/Sverige

Idag är det ett stort antal ensamkommande barn i höginkomstländer som exempelvis Norge och Sverige. Det är en utmaning att ge dem ett bra stöd för etablering. Studien syftar till att ge en bred överblick över aktuell kunskap om psykisk hälsa och långsiktig anpassning av ESK samt hur deras välbefinnande kan främjas. Forsknings- översikt. Aktuell forskning om ensamkommande barn och deras psykiska hälsa och möjlighet till långsiktig anpassning.

Ensamkommande barn uppger att de vill bli behandlade som alla andra barn. De behöver en vuxen som kan vägleda dem i kontakt med myndigheter och i val av utbildningar. Barnen påtalar även önskemål om att denna person ska kunna fungera som en ställföreträdande förälder. 3) Personality and Psychopathology in African Unaccompanied Refugee Minors: Repression, Resilience and Vulnerability. Huemer.et. al.(2012). Österrike Ensamkommande barn är en särskilt utsatt grupp vad gäller risk för psykisk ohälsa.

Syftet är att undersöka om det finns högre nivåer av skyddsfaktorer hos vissa individer. Frågan är då om dessa skyddsfaktorer i så fall minskar påverkan av tidigare trauman hos målgruppen och även minskar riskfaktorerna som kan påverka mental ohälsa. Kvantitativ enkätstudie med följande instrument, Weinberger Adjustment Inventory (WAI), undersöker personlighet hos deltagarna., Youth SelfReport (YSR), syftar till att belysa deltagarnas symptom. 41 stycken ensamkommande barn från Afrika (främst Gambia, Somalia och Nigeria)som finns på 8 vårdinrättningar i Österrike.

Kriterier för deltagarna var tillräcklig kunskap i Engelska för att förstå enkäten samt att det ensamkommande barnet uppnått åldern 15 till 18 år.

Deltagarna fick inte heller nyligen varit hotade av utvisning.

Trots tidigare

traumatiska upplevelser påvisar gruppen motståndskraft -resiliens. Hur mycket resiliens en person har är individuellt varpå personligheten har betydelse för påverkan av skydds- och

riskfaktorernas påverkan. Ensamkommande barn uppger dock flera tecken på psykisk ohälsa i jämförelse med normpopulationen i samma ålder, hög stress och minskad livsglädje är några.

41

STUDIE PROBLEM & SYFTE DISIGN & METOD

UNDERSÖKNINGS- GRUPP & STUDIEN BELYSER

SLUTSATSER

4)

‘For a while out of

orbit’: listening to what unaccompanied asylum-

seeking/refugee children in the UK say about their rights and experiences in private foster care

Connolly (2014) England

Det finns många ensamkommande barn bosatta i privata fosterhem i England men få studier fokuserar på deras upplevelser. Studien syftar till att fånga barnens upplevelse av sin situation i det nya landet och att bo i privat fosterhem.

Kvalitativ Narrativa djupintervjuer

29 ensamkommande barn i England i åldern 12 till 21 år.

Samtliga deltagare bor eller har bott i privat fosterhem.

Ensamkommande barn uppger att en större kunskap om gruppen borde eftersträvas hos de professionella. Detta för att möjliggöra ett bättre stöd och skydd för barnen där exempelvis trafficking nämns som en betydande riskfaktor. 5)

Daily hassles and coping dispositions as predictors of psychological adjustment: A comparative study of young unaccompanied refugees and youth in the resettlement country

Seglem et al. (2014). Norge

Ensamkommande barn måste hantera tidigare upplevelser och dagliga stressorer vilket kan vara problematiskt.

Studien syftar till att undersöka hur dagliga problem påverkar depressionssymptom och livstillfredsställelse samt hur coopingstategier kan fungera som en motståndskraft i dessa problem. Kvantitativ Longitudinell enkät studie. YCC- Youth, Culture and Competence Study som genomförts vid två tillfällen. 223 ungdomar deltog i studien. En jämförelse mellan etablerade ensamkommande barn med andra minoritetsgrupper och allmänpopulationen i motsvarande ålder. Det framkommer att strategierna för att hantera daglig stress ä individuellt. Upplevelsen av livstillfredsställelse och nedstämdhet påverka hur individen definierar vardagliga händelser.

Resultatet visar ingen avgörande skillnad mellan ensamkommande barn och jämförelse med kontrollgrupperna. Dock visar sig

ensamkommande barn har högre

livstillfredställelse trots att de uppger fler depressionssymptom. I studien föreslås mer stöd för copingstrategier hos barnen för att det ska hjälpa dem i det dagliga livet. 6 ) Emotional and behavioural problems amongst Afghan unaccompanied asylum-seeking children: results from a large-scale cross-sectional study. Bronstein et al. (2013). England

Afganska barn ses som en högriskgrupp för mental ohälsa men ingen studie fokuserar enbart på denna grupp.

Studien syftar till att undersöka och belysa Afganska

ensamkommande barn, deras förutsättningar och riskfaktorer. Kvantitativ studie. Självskattningsen kät HSCL 37A. 222 Afganska ensamkommande barn boende i England med en högsta ålder av 18 år. 1/3 av deltagarna har känslomässiga o beteendemässiga problem enligt enkätstudien. Dock svarar majoriteten att de inte har denna

problematik. Dessa resultat indikerar att vidare forskning bör fokusera på kontexten det vill säga tid i landet, bakomliggande händelser, individuella risk och skyddsfaktorer som kan bidra till och påverka mental känslighet.

42

STUDIE PROBLEM & SYFTE DISIGN & METOD

UNDERSÖKNINGS- GRUPP & STUDIEN BELYSER SLUTSATSER 7) Unaccompanied asylum-seeking children: Whose perspective? Wernesjö (2012) Sverige. Ensamkommande barn anses komma från en bakgrund utanför det normala, de beskrivs som traumatiserade, sårbara, drabbade av förlust och med rotlöshet

Studien syftar till att sammanfatta

forskningsresultat vad gäller ensamkommande barns mentala känslighet.

Kvantitativ Internationell forsknings- översikt. Forskning om ensamkommande barn. Studien belyser Copingstrategier och välmåendefaktorer hos ESK. Forskningen visar sammantaget att det finns risk för att

ensamkommande barn bedöms och behandlas utifrån en mental känslighet.

Framtida forskning bör fokusera på specifika kunskaper om livet som ensamkommande barn. 8) Stressful life experiences and mental health problems among unaccompanied asylum-seeking children. Jensen et al. (2013). Norge UNHCR beskriver gruppen ensamkommande barn som den mest känsliga flyktinggruppen med störst risk för mental ohälsa. De refererar till stora studier som visat att ensamkommande barn har större problem med traumatisk stress än andra grupper.

Studien syftar till att belysa vilka de tidigare traumatiska händelserna ensamkommande barn kan ha varit utsatta för samt hur det kan påverka mental hälsa. Kvantitativ studie. Självuppskatt- ningsekäter, Hopkins 37 för vuxna

SLE, för att mäta PTSD Statistiska analyser i CPSS, SPSS. 93 st. Nyanlända ensamkommande barn i Norge, 10-16 år och från 14 olika länder. Studiens resultat visar att 1 av 10 uppger att de varit sexuellt utnyttjade och att 68 % svarar att någon närstående dött.

Det resultat som enkäterna visar är att barnen i hög frekvens är utsatta för våld och utnyttjande samt krigsrelaterade upplevelser.

Studien visar att 70 % av de ensamkommande barnen har depressiva symptom. Detta beror inte bara på flykten och kriget utan lika ofta på förlust av närstående och föräldrar. Studiens resultat kan inte påvisa en signifikant skillnad mellan de afrikanska och de asiatiska barnen.

43

Bilaga 4 Tematisering

”Som det ser ut nu så går ju hela den sociala förvaltningen på knäna. Det är dels boendet, vi har ett boende i kommunen för ensamkommande och det är ju fullt sedan i somras. Alla barn som kommer nu placeras i familjehem.”

”Ja nej det långsiktiga arbetet har lagts ner de sista månaderna. Annars har vi många idéer som vi har försökt att utveckla.”

”Med andra barn görs en utredning, ibland även med barnpsykolog, för att sen kunna matcha det mot familjehem som kan möta barnets behov. Det görs ingenting sånt längre, utan man bara hoppas

att det ska gå bra.” ---

”Jag skulle säga att de har ett behov utav trygga vuxna som kan stå som en fyrkant runt barnen. Sen är det ju så klart basbehoven att få mat och eget utrymme.”

”Ja men dels tycker jag att det består i skolgång till våra ungdomar, sen att vi har bra lokaler. Personal är ju en resurs och fritidsaktiviteter till barnen.” ”Men nu har vi lyft ut ensamkommande i ett eget ben som ligger parallellt med integration direkt under socialkontoret.”

[…] vi har haft riktade handledningar kring kultur och sen har vi försökt fortbilda oss kring kultur och vad det innebär at mötas.”

---

”Ja det kan man ju märka i individuella samtal. Vi möter ångestattacker och barn som tittar på filmer med tortyr. Detta kan uppfattas som olika tecken på hjälp.”

”Jag tror att alla i personalen har det i bakhuvudet att alla barnen är mer eller mindre traumatiserade eller saknar sitt nätverk i hemlandet. Familjen och kompisar och kulturen. ”

--- ”Ja det kan man ju se det är ju det här drivet att

vilja gå i skolan och att skaffa sig en utbildning och så.”

”Med barnen så jobbar vi med delaktighet tillexempel har vi månadsavstämningar och att man ska vara delaktig i sin egen plan.”

”Ja jag skulle säga att allt vårt arbete handlar om, vi brukar säga att i ett hus så finns det potentiella konflikter eller potentiella händelser hela tiden och det är ju hur vi bemöter det och hur vi upptäcker det och hur aktiva och närvarande vi är som påverkar hur det utvecklar sig.”

Beskrivning av bristande resurser inom kommunen Metoder att utveckla eller återuppta Socialtjänsten Barnens behov Översikt av kommunens resurser Organisation och riktlinjer Kultur Tecken på trauma/mental ohälsa Syn på trauma/mental ohälsa Styrkor hos målgruppen Barnens önskemål Arbetsmetod Tecken på förändrad situation Kommunens förmåga att tillgodose ensam- kommande barnens behov Barnens psykiska hälsa Barnens styrkor Nivå av behovs- tillfredsställelse Kris och Salutogenes