Maktförhållanden

Som tidigare diskuterats uppstår makt i relationer mellan dikotomier (McClintock, 1995). I samtliga böcker synliggörs olika typer av maktrelationer. Den maskulina dominansen är generellt sett den som framskrivs. Detta visas bland annat genom att de sidor hos Milla som uppskattas av Alfons är de som traditionellt sett verkar vara av maskulin karaktär. På samma sätt uppmärksammas Bus handlingskraft samt Pumas tekniska kunskaper. Den marginaliserade uppmärksamheten riktad mot mer traditionellt kvinnliga egenskaper och beteende (Wedin, 2011) i böckerna skulle kunna leda till samma typ av antagande. Även etniciteten marginaliseras genom mångfaldens sparsamma representation i böckerna. Exempelvis förekommer endast vita karaktärer med undantag av de figurer som är gestaltade som djur. Flera av de litterära personerna kan tolkas utifrån den vita heteronormen vilket kan likställas med det svenska

samhällets norm (Wedin, 2011). Genom att etniska minoriteter marginaliseras på detta vis kan även läsare som tillhör dessa grupper uppfatta sig själva som avvikande. Likaså kan det vara svårare att förstå och identifiera sig med en handling som skiljer sig från den egna verkligheten. Det behöver nödvändigtvis inte vara så eftersom barn också söker sig utanför det redan tidigare kända (Kåreland, 2009). Även det okända kan ge möjlighet till identifikation i delar av handlingen trots att berättelsen är fantasifull.

33

7. Diskussion

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka förebilder barn får tillgång till genom böcker som läses i förskolan. Då alla böckerna i analysen är aktuella som

högläsningsböcker i förskolan har vi valt att bortse från utgivningsår då böckernas ålder inte är av vikt för denna studie. Studien har visat på ett sätt att se på barnböckers

innehåll. Vi är medvetna om att analyserna till viss del kan upplevas som extrema. Detta har gjorts för att förtydliga roller och identiteter som annars gärna kommer i det

fördolda. Studien har visat på ett sätt att se på barnböckers innehåll. Som tidigare nämnts är inte detta den enda sanningen. Genom att ha granskat de olika böckerna var för sig har en förståelse för varje bok växt fram. Denna förståelse kan läggas till den förförståelse som redan fanns och en vidare förklaring till böckerna, identitet och självförståelse har kunnat uppnås. Insikten om hur viktig förståelsen av boken är för att kunna bemöta barns frågor och funderingar har växt under arbetets gång. Pedagogens medvetenhet kring barns förförståelse kan bidra till ett medvetet val utifrån

barngruppens förutsättningar och behov. De förebilder barn erbjuds genom böckerna i studien är varierade i kön och egenskaper men samtidigt begränsade i kulturell mening. Även om det erbjuds könsmässigt varierade karaktärer så kan dessa ändå kopplas till könsstereotyper vilket också kan ses som begränsande. Detta sett utifrån att flickor som grupp antingen begränsas till att göra och bete sig utifrån antingen flicknormen eller den överskridande pojkflickan. Exempelvis förekommer inte karaktärer som leker med både dockor och bilar i olika lekar som är typiska för de olika könen (Wedin, 2011) utan det är antingen eller. Barnen får med andra ord inte möjligheterna till ett dynamiskt

konstruerande av genus och identitet (Eilard, 2008) utifrån intresse utan kopplas

ständigt ihop med ett tillskrivet kön. Att enbart läsa en bok utan uppföljande samtal kan därför inte ses som något stimulerande alternativ till identitetsskapande.

En av utgångspunkterna i denna studie är att textförståelsen är beroende av den egna självförståelsen samt bunden till historisk, social och kulturell kontext (Ricoeur, 1993). Då flera av böckerna är skrivna för ca 30 år sedan kan innehållet i dessa böcker skilja avsevärt mot hur ett barn idag upplever sin vardag. Även det kulturella kan vara svårt att identifiera sig med eftersom böckerna generellt beskrev det svenska heteronormativa samhället och en femtedel av förskolebarnen tillhör andra etniska kulturer. Detta

34

innebär att textförståelsen kan ta sig uttryck på många olika vis hos barn. I förskolan finns möjligheten att ge alla barn en gemensam social grund att utgå från i arbetet mot ett tillåtande klimat.

35

8. Referenser

Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för

psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi

och kvalitativ metod. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Bergström, Gunilla (1981). Är du feg, Alfons Åberg?. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (1984). Lycklige Alfons Åberg. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (1985). Alfons och Milla. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (1994). Näpp! sa Alfons Åberg. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (1998). Osynligt med Alfons. 1. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Bergström, Gunilla (2012). Skratta lagom! sa pappa Åberg. Stockholm: Rabén & Sjögren

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012) "Samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys" i Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt:

metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Bozarslan, Aycan (2001). Möte med mångfald: förskolan som arena för integration. 2. uppl. Stockholm: Liber

Bronfenbrenner, Urie (1996). The ecology of human development [Elektronisk resurs] :

experiments by nature and design. Cambridge, MA: Harvard University Press

Conger, Rand D. & Donnellan, Brent M. (2007) “An Interactionist Perspective on the Socioeconomic Context of Human Development” i Annual Reviewof Psykology Vol. 58, Nr. 1, (2007), s. 175-199

36

Crenshaw, Kimberle (1991) "Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence against Women of Color" Stanford Law Review Vol. 43, Nr. 6 (1991), s. 1241-1299

Crowther, Kitty (2005). Sov gott, lilla groda. Stockholm: Eriksson & Lindgren

Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner

över (o)jämlikhetens landskap. 1. uppl. Malmö: Liber

Duke, Nell K. (2000) “For the Rich It´s Richer: Print Experiences and Environments Offered to Children i Very Low- and Very High-Socioeconomic Status First-Grade Classrooms” i American Educational Research Journal Vol. 37, Nr. 2 (2000), s. 441- 478

Edgren, Monica (2010) "Genushistoria och den tvärvetenskapliga genusforskningen".

Scandia (Lund). 2010(76):1, s. 40-56

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare [Elektronisk resurs] : att

förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732

Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962-2007. Diss. Lund : Lunds universitet, 2008

Tillgänglig på Internet:

http://dspace.mah.se/bitstream/2043/5588/3/avhandling_eilard.pdf

Ekman, Inger (2004) "Livsberättelser och språk" i Skott, Carola (red.) Berättelsens praktik och teori: narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv. Lund:

Studentlitteratur

Giagazoglou, Paraskevi (2013) “The Interaction Effect of Gender and Socioeconomic Status on Development of Preschool-Aged Children in Greece” i Infants & Young Children Vol. 26, Nr. 2 (2013), s. 177-186

37

Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl. Malmö: Liber

Hoff, Erika (2003) "The Specificity of Environmental Influence: Socioeconomic Status Affects Early Vocabulary Development Via Maternal Speech" i Child Development, Vol. 74, Nr. 5 (2003), s. 1368–1378

Karlson, Ingrid (2003). Könsgestaltningar i skolan: om könsrelaterat

gränsupprätthållande, gränsuppluckrande och gränsöverskridande. Diss. Linköping:

Univ., 2003

Kåreland, Lena (2005) “Inledning” i Kåreland, Lena (red.) Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur

Kåreland, Lena (2009) “Sagan och berättelsen som meningsskapare” i Axelsson, Monica & Jönsson, Karin. Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala

om texter i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Landström, Olof & Landström, Lena (1999). Bu och Bä i skogen. Stockholm: Rabén & Sjögren

Landström, Lena (2004). Fyra hönor och en tupp. Stockholm: Rabén & Sjögren

Lieblich, Amia, Tuval-Mashiach, Rivka. & Zilber, Tamar. (1998). Narrative research

[Elektronisk resurs]: reading, analysis and interpretation. Thousand Oaks, Calif.:

SAGE

http://dx.doi.org.proxy.mah.se/10.4135/9781412985253

Lindenbaum, Pija (2011). Gittan gömmer bort sej. Stockholm: Rabén & Sjögren Lykke, Nina (2003) "Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen."

Kvinnovetenskaplig tidskrift. 24(2003):1, s. 47-56

Lykke, Nina (2009). Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. 2., rev. uppl. (2011). Stockholm: Skolverket

38

McCall, Leslie (2005) “Intersektionalitetens komplexitet”. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 2005(26):2/3, s. 31-56

McClintock, Anne (1995). Imperial leather: race, gender and sexuality in the colonial

contest. London: Routledge

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid, Klerfelt, Anna & Asplund Carlsson, Maj (1993). Lära av

sagan. Lund: Studentlitteratur

Ricœur, Paul (1993). Från text till handling: en antologi om hermeneutik. 4. uppl. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion

Robertson, Alexa (2012) “Narrativanalys” i Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2014) Enheten för utbildningsstatistik Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/sok?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub %2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3421.pdf%3Fk%3D342 1

Skott, Carola (2004) "Framväxten av narrativ forskning" i Skott, Carola (red.)

Berättelsens praktik och teori: narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Ann-Katrin (2009) Högläsning i förskola och förskoleklass - hur vanligt är

det? (Forskningspublikation Högskolan i Borås)

Tolvhed, Helena (2008). Nationen på spel: kropp, kön och svenskhet i populärpressens

39

Tolvhed, Helena (2010) “Intersektionell historia”.Scandia (Lund). 2010 (76):1, s. 59-72

Tõugu, Pirko, Tulviste, Tiia & Suits, Kristi (2014) “Gender differences in content of preschool children´s recollections: A longitudinal study” i International Journal of Behavioral Development Vol. 38, Nr. 6 (2014), s. 563-569

Vallström, Maria (2010) “Att göra skillnad- om migration, arbete och kön i skogsarbetarbyar 1950-1975” i Scandia (Lund). 2010 (76):1, s. 73-99

Wagner, Ulla (2004). Samtalet som grund: om den första skriv- och läsutvecklingen. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

Wedin, Eva-Karin (2011). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Stockholm: Norstedts juridik

Westlund, Ingrid (2015) “Hermeneutik” i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber

Widèn, Per (2015) “Textanalys” i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber

Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

40

9. Bilaga

Utlån av barnböcker till förskolor och skolor, lånat på stadsområdesbibliotek i Malmö stad. 2014-04-14 - 2015-04-13

Plats Titel Förf. ISBN Antal utlån+omlån

1 Näpp! sa Alfons Åberg Bergström, Gunilla, 1942- aut ill 9789129666090 75 2 Alfons och Milla Bergström, Gunilla, 1942- 9789129665628 67 3 Gittan gömmer bort sej Lindenbaum, Pija, 1955- 9789129689723 61 4 Skratta lagom! sa pappa

Åberg

Bergström, Gunilla, 1942- aut ill 9789129680874 61

5 Alfons med styrke-säcken Bergström, Gunilla, 1942- aut ill 9789129675474 60 6 Alfons egna saker Bergström, Gunilla, 1942- 9129598095 57 7 Sov gott, lilla groda Crowther, Kitty, 1970- aut ill 9789129676280 57 8 Lycklige Alfons Åberg Bergström, Gunilla, 1942- aut ill

9pu

9789129685237 56

9 Är du feg, Alfons Åberg? Bergström, Gunilla, 1942- 9789129665574 56 10 Flyg! sa Alfons Åberg Bergström, Gunilla, 1942- 912966554X 54 11 Nöff nöff Benny Lindgren, Barbro, 1937- 9789129674477 54 12 Knacka på! Tidholm, Anna-Clara, 1946- 9789177123354 53 13 Alfons och soldatpappan Bergström, Gunilla, 1942- 9129664861 53 14 Osynligt med Alfons Bergström, Gunilla, 1942- 9789129665611 51 15 Listigt, Alfons Åberg! Bergström, Gunilla, 1942- 9789129685435 50 16 Grodan och kärleken Velthuijs, Max, 1923-2005 9150209833 50 17 Bu och Bä i skogen Landström, Olof, 1943- 9129646960 50

18 Godnatt alla djur Arro, Lena, 1956- 9129655749 49

19 Fyra hönor och en tupp Landström, Lena, 1943- 9789129667080 49 20 Mamma Mu får ett sår Wieslander, Jujja, 1944- 9127106098 49