Hur personalen bemöter barnens karnevaliska lekar påverkar huruvida de bjuds in att delta i de lekarna. Analysen av enkäterna visade på att bara de som förhöll sig positivt till dessa lekar blev inbjuda att delta. Den kaotiska aspekten av den karnevaliska leken är svårare för en utomstående att förstå. Genom att bli inbjuden ges den vuxne förtroende av barnen att den vuxne kan förstå lekförloppet. Skulle den vuxne inte bli inbjuden kan denna forcera sig in i leken eller stoppa den för att ersätta leken med en lek eller aktivitet som personalen kan kontrollera eller upplevs som mindre störande (Tullgren 2003). I den karnevaliska leken sitter den vuxne med en oproportionerlig del av makten. Har barnen en karnevalisk lek utan den vuxne kan den vuxne fortfarande avsluta leken. Dock delar de makten i fall de båda är med i leken. Barnet har då lika mycket makt att avsluta leken som den vuxne (Tullgren 2003, Knutsdotter 1993, 1996, 2003, Øksnes 2011). Skulle den vuxne försöka hålla kvar barnet i leken blir leken en aktivitet, vilket resulterar i att den karnevaliska leken fortfarande är slut (Øksnes 2011).
De karnevaliska aspekterna är en utmärkt grund för barn att testa var gränser går - att välja bort dem är att göra barnen en otjänst. I förskolan behöver man se de karnevaliska aspekterna för att kunna ta tillvara mer på barnens olika intresse som finns för stunden. Det kan i sin tur leda till ett nytt lärande eller en vidareutveckling av en befintlig erfarenhet hos barnet. De karnevaliska aspekterna ger de vuxna många tillfällen att se barnens intressen som de sedan kan använda sig av i den pedagogiska verksamheten. Den har även ett lärovärde som kan väljas bort i mån av tålamod och utrymme (Tullgren 2003). Detta återfinner i enkäterna, där besvararna själv motiverar sin vilja att se de karnevaliska aspekterna, men i en omgivning där den inte inkräktar på andra barns lekar och kroppsliga integritet.
Metoddiskussion
Under planeringsstadiet av denna studie hade vi planerat att använda oss av intervjuer. Intervjuer ville vi ha för att komma närmare och förstå observationerna bättre, med både barnen och de vuxna. Denna idé övergav vi tidigt då vi insåg att det hade blivit för omfattande. Vi upplevde att skapa intervjufrågor, hitta kandidater och genomföra intervjuerna hade blivit omständligt och i mån av tid blev denna idé tyvärr övergiven. Att hålla intervjuer med barn är en utmaning i sig. Att få de svar vi behöver i en intervju är ett arbete i ordval och
35
långa dialoger, där det finns en risk att barnen ger oss de svar vi vill höra hellre än vad de faktiskt tycker. Videoobservationerna i relation till intervjuer med barn blev heller aldrig av då vi fick in lite videomaterial.
Problemen vi upplevde med videoobservationer var att det var svårt att ha kameran redo när de karnevaliska aspekterna yttrade sig. Även när vi hade kameran framme så var det inte alltid vi fick barnens tillåtelse att filma dem. Eftersom vi vill respektera barnens åsikter och deras privatliv så fick vi avstå från att filma vid flera tillfällen. Det största problemet för filmningen var att vi blev inbjudna i lekarna vi kom för att observera. Innan vi kom ut hade vi bestämt att vi inte skulle neka barnen vårt deltagande i leken. Det var svårt för oss som personer att göra det på något annat sätt. Detta ledde till att det var svårt att ta fram en kamera eftersom att våra händer vanligtvis var upptagna.
Andra svårigheter som vi stötte på under insamlingen av materialet har generellt varit att få in godkännande från föräldrarna att barnen får delta i studien. Efter många diskussioner med vår handledare så kom vi fram till att vi gick ut till förskolorna och dokumenterade för deras räkning. Efter det frågade vi personalen samt föräldrarna om vi fick ta del av materialet, detta för att kunna få in materialet så fort som möjligt.
Problemet med fältanteckningar är att de bara är så bra som minnet hos den som skrev dem. Flera forskare (Alvehus 2013, Roos 2014) benämner att det är svårt att inte påverka materialet. Genom vår närvaro så påverkar observatören situationen. Att bara bli observerad påverkar hur människor agerar eller talar. Vi gick ut och berättade att vi ville observera vilda, karnevaliska lekar och vi upplevde att personalen verkade lägga band på sig, för att låta oss observera de karnevaliska lekarna. Våra egna erfarenheter och synsätt speglar vad vi ser och hur vi värderar detta. De blir då inte en exakt återberättelse utan snarare en sammanfattning av vad skribenten fått för intryck. I vårt fall var en av oss vid flera tillfällen med i barnens lekar. Efter leken skrev vi båda ner vad vi sett och hört, i och med detta får vi två perspektiv på samma lek, ett förstapersons perspektiv och ett tredjepersons perspektiv. Efter vi skrivit ner observationerna tittade vi på de olika perspektiven och kom fram till vilket av dem som bäst beskrev det vi ville studera. I ett fall kombinerade vi två observationer till ett exempel. Om skribenten av fältanteckningarna har tittat med ett speciellt fokus kommer det att återspeglas. I jämförelse med videoobservationer kan det bli svårt att gå tillbaka till dessa och se dem på ett annat sätt.
36
Att skriva en enkät var en utmaning i sig. Det var en fin gräns mellan att vara tydlig och vara nedlåtande. Samtidigt som karnevalisk lek var ett relativt okänt begrepp hos deltagarna så fick vi spendera en hel del tid att få fram vår definition på ett vardagligt sätt. I enkäten (bilaga 1) fick vi ge deltagarna en kort sammanfattning av vår definition innan vi gav dem våra frågor. Den största utmaningen var dock att sammanställa svaren från den öppna frågan (1c), eftersom svaren varierade i längd, åsikter och svaren var vid flera tillfällen oerhört breda. I slutändan fick vi sammanställa svaren utifrån våra egna uppfattningar av deltagarnas svar. Enkäterna blir då våra tolkningar av andras svar.
37
Framtida forskning
Vår uppsats har ett relativt begränsat insamlat material. Vi skulle vilja se en studie i större skala. Ett större utbud av förskolor, personal och barngrupper kan ge andra resultat än de vi fick fram. Främst skulle vi vilja se hur den karnevaliska leken hade sett ut i en miljö där personalen inte behöver oroa sig för yngre barns säkerhet. Dessutom studerade vi bara de karnevaliska aspekterna inomhus. Utomhus, där det är helt andra begränsningar, antar vi att aspekterna kan te sig olika från våra resultat.
En annan studie vi skulle vilja se är en studie i hur de karnevaliska aspekterna används i den pedagogiska verksamheten. Finns det spår av karnevalisk lek i den vardagliga pedagogiska verksamheten eller är det en vinkel som aktivt väljs bort? Vår studie fokuserade mer på interaktionen barn/vuxen med barnet i fokus. En studie med personalen och verksamheten kan ge helt nya resultat än vad vi presenterat här. I en verksamhet där man aktivt jobbar med karnevaliska aspekter, vad anser en utomstående såsom en vårdnadshavare?
Vår studie fokuserade på förskolan, men det hade kunnat vara intressant för skolans värld att studera hur de karnevaliska aspekterna finns/syns i grundskolan och de högre utbildningarnas vardag. Återfinns de resultat liknande det vi fick fram inom grundskolan eller är resultaten helt annorlunda?
Den karnevaliska leken är ett område som tåls att utforska. Böcker skrivna kring karnevalisk lek i dess renaste form är relativt sällsynt. Då de karnevaliska aspekterna är ett område som det finns mer forskning kring kan ett fokus på den rena leken vara ett intressant ämne. Redan tidigt i historien insåg folk vikten av att testa gränser (Bakthin 1968). Synsättet finns kvar idag, men det klassas som trots istället för vad det egentligen är. Fler studier kan sprida informationen om av vad en karnevalisk lek är. Man kan använda det som ett sätt att skapa en djupare insikt i barnens lekar och hjälpa att förstå dem.
38
Referens lista
Litteratur:
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bachtin, Michail (1968). Rabelais and his world. Cambridge, Mass.: M.I.T.Press
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Hjalmarsson, Maria (2014) ”Enkäter till förskollärare.” i Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber sid: 157-165
Huizinga, Johan. (2008). Den lekande människan (homo ludens). Enskede: TPB
Cohen L.E. (2015) ”Play through a Bakhtian lens” i Johnson, James E., Eberle, Scott G., Henricks, Thomas S. & Kuschner, David (red.). The handbook of the study of play vol 1. sid: 215-226
Larsen, Ann Kristin. (2010). Metod helt enkelt en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Johanneshov: TPB
Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm:
Skolverket
39
McKenzie, John. (2005 Maj). Bums, poos and wees: Carnivalesque spaces in the picture books of early childhood. Or, has literature gone to the dogs? English Teaching: Practice and
Critique, 4.
Tillgänglig: http://edlinked.soe.waikato.ac.nz/research/files/etpc/files/2005v4n1art6.pdf
Knutsdotter Olofsson, Bigitta (1993). Varför leker inte barnen? : en rapport från ett daghem. Stockholm: HLS (Högsk. För lärarutbildning)
Knutsdotter Olofsson, Bigitta (1996). Lek för livet: en litteraturgenomgång av forskning om
förskolebarnens lek. Stockholm: HLS (Högsk. För lärarutbildning i Stockholm)
Knutsdotter Olofsson, Bigitta (2003). I lekens värld. 2. Uppl. Stockholm: Liber.
Roos, Carin (2014) ”Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie” i Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och
vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber sid: 46-58
Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Malmö: Lärarutbildningen.
White, Elizabeth, J (2013, April) ‘Are You ‘Avin a Laff?’: A pedagogical response to Bakhtinian carnivalesque in early childhood education. Educational Philosophy and Theory:
Incorporating ACCESS, 46.
Tillgänglig:
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00131857.2013.781497#.VXViWYRvn3g
Weman Thornell, Kristina (2015 23 juni) Skydda eller överbeskydda? del 2. Sydsvenskan, S. A14
40
Wilde, Oscar (1969). The artist as critic: Critical writings of Oscar Wilde. New York:
Øksnes, Maria. (2008, 24 April) The carnival goes on and on! Children’s perceptions of their leisure time and play in SFO. Leisure Studies, 27.
Tillgänglig:
http://www.tandfonline.com.proxy.mah.se/doi/full/10.1080/02614360701757140#.VXVhA4R vn3g
Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. 1. uppl. Stockholm: Liber
Film:
The Hunchback of Notre Dame 1996 [Film]. Regissörer: Trousdale, Gary & Wise, Kirk. USA: Walt Disney Feature Animation.
Internet:
Stefan och Krister [timrapojken] (2010, 6 april) stefan och krister sommar buskis barden [Videofil]. Hämtad från: https://www.youtube.com/watch?v=ACWcRo80nVs
41