Människor har differentierade uppfattningar kring maktdiskurser och enligt Winther Jørgensen & Phillips (2020:102) ger social identitetsteori möjligheten att förklara människors tankesätt i samhället. Vi har valt att ta hjälp av Nationalencyklopedin för att definiera maktutövning ur ett samhällsvetenskapligt synsätt.
Makt utövas direkt när en aktör A får en aktör B att handla enligt A.s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen,
men kan också utövas på indirekt väg.
(Nationalencyklopedin u.å,b) I vår analys av artikel 11 visar diskursen att covid-19 presenterar en rubbning av maktbalansen kring demokratifrågor som kan vara nog så allvarligt för samhället i svåra tider som avkräver delaktighet, enighet och tydlighet inför hotet av
virussmittan. Tabuisering enligt Winther Jørgensen & Phillips (2020:110) har i det politiska fältet kunnat skönjas i spåret av covid-19 som gör politiken oförutsägbar och den sociala normen rubbas vilket kan skapa osäkerhet som indirekt påverkar
demokratin.
Efter att i många år ha varit en maktkamp mellan socialister och traditionell höger har fransk politik har blivit allt mer oförutsägbar. I dag går man som första europeiska land till val efter coronavirusets utbrott, en ingrediens som ingen räknat med
för bara några veckor sedan.
(artikel 11)
Att utläsa från artikel 11 hur omständigheterna ändras snabbt tänker vi på hur snabba vändningar och oro i samhället gör människans förmåga än viktigare till ha en kritisk inställning till självklar kunskap för att skapa stabilitet och mening genom vårt språk och diskurs i proportion till händelser (Winther Jørgensen & Phillips 2020:11-15). I artikel 11 visar analysen vidare att mänskligheten har upplevt konsekvensen av maktutövning och dess betydelse i politiska sammanhang och vad resultatet kan bli när politiker nyttjar tillfället av oro i samhället för att utöka sin makt på bekostnad av demokratin, exempelvis Tyskland under 1930-talet och Andra världskriget följde som konsekvens under åren 1939-1945.
29
Det handlar om att det demokratiska livet ska få fortsätta, menar premiärminister Edouard Philippe, som säger till tv-kanalen TF1 att det inte finns något ”vetenskapligt stöd” för att ställa in valet
på grund av smittorisk.
(artikel 11) Politikern och premiärminister för Frankrike Edouard Philippe gör ett
ställningstagande i artikel 11 där demokratiska intressen i politiken ställs mot faran av att bli smittad av covid-19. Ställningstagande av politiker kan få den samhälleliga effekten att rådande moral climate kan förändras och utkomsten av en förändring är svår att förutse (Furedi 2007:81). Dock är risken att människor hellre stannar hemma på grund av rådande diskurs av politiker eftersom det föreligger en riska att bli smittad om bostaden lämnas för att delta i valet. Vilket enligt Furedi (2007:15) kallas för better safe than sorry och kan uppstå bland människor som ett resultat av rädsla för att bli smittad av virussmittan och om människor väljer att stanna hemma kan ett valdeltagande bli minimalt som följd av den samhälleliga osäkerhet och rädsla för covid-19.Enligt vår uppfattning har journalister en stor maktpåverkan i samhället och genom det ett ansvar för hur texten i nyhetsartiklar utformas och hur nyhetsankare formulerar sitt språk i TV till sina mottagare i samhället för att minimera
missförstånd, oro och rädsla. Samtidigt är det viktigt att informera samhället utan att förminska hotet i sig.
En kinesisk turist har dött i Frankrike efter att ha smittats av coronaviruset.
(artikel 10) I artikel 10 bekräftas det första dödsfallet utanför Asien den 15 februari 2020 i Frankrike. Fortfarande enligt artikel 10 riktas diskursen mot Kina och Asien gällande antalet smittade och döda. Något som kan ge sken av att människor i Europa är säkra vilket enligt Furedi (2007:46) kan skapa en hidden risk som gör att människor får en chockartad reaktion. När det visar sig att virussmittan finns runt omkring oss i samhället och en boundless fear är konstaterad eftersom viruset inte har någon nationsgräns som stoppar det och människor har ingen plats att gömma sig på från virussmittan (Furedi 2007:44).
30
6 Diskussion
Medier är den främsta kanalen för spridning av nyheter kring kriser, konflikter och skapandet av identiteter. Journalister och journalism som institution har en påverkan när det gäller konstruktionen av verkligheten genom diskursen och på det viset påverka människors sociala liv. Vissa konflikter som rapporteras kan vara för att skapa motstånd eller befrielse. Rapportering av globala kriser möjliggör skapelse för en inhemsk kris att krisen kan appliceras och användas inom egna gränser och det egna landet ett sätt att synliggöra hur krisen kommer påverka egna landet (Camauër 2011:140). Detta innebär att medier konstruerar diskurser och är en
kommunikationspunkt som har stort inflytande och påverkar många människor med innehållet i sina nyheter och hur informationen presenteras.
En tolkning av medier från väst gällande ett tal som sändes omedelbart i samband med att politbyrånmedlemmen Günter Schabowski gav ett besked den 9 november 1989 att muren var
öppen mot väst för östtyska (DDR) medborgare som i en förlängning påverkade att DDR upphörde som nation den 3
oktober 1990.
(Populär Historia 2019) Vi har i vår forskningsstudie analyserat mediers diskurser och dess betydelse för den kulturella formningen av samhället och i vilken takt förändring kan ske. Det har varit ett par exempel genom åren på snabba förändringar i samhället där medier spelat en avgörande roll för samhällets fortsatta utveckling exempelvis 9 november 1989 som påvisat i citatet ovan när Berlinmuren föll och delar av Östeuropa åter
demokratiserades (Populär Historia 2019). Ulrich Becks teori om risksamhället handlar om att samhället vi lever i har med evolutionens takt utvecklats från ett industrisamhälle med fokus på skapande och tillverkning till ett risksamhället där hantering av risker är prioriterade. Riskerna som vi har i samhället påverkar alla som finns där och är på så vis demokratiska och tar inte hänsyn till vem du är eller din bakgrund (Beck 2012:51).
Att riskerna drabbar alla som Beck menar är något vi skrivit om tidigare, men även fört diskussioner mellan oss under skrivandet av studien, viruset drabbar inte
människor beroende på klass, etnicitet eller religion. Däremot har vi noterat utifrån vår analys i avsnitt 4.1 riskuppfattning i samhället att journalister och politiker konstruerar en diskurs kring vi och dem. Detta för att kunna skapa en distansering mot olika länders agerande exempelvis från Kina och dess politiska system med hur de olika strukturerna skiljer sig åt från exempelvis Sverige. Allt från sociala normer, värderingar till samhället och dess politiska system.
I artikel 3 skrivs det kring hur invånare i Kina använder sig av olika åtgärder mot viruset som egentligen inte hjälper nämnvärt. I vår analys av artikel 3 vill journalisten framhäva genom distansering hur väst med sina normer och mer utvecklade
levnadssätt automatiskt skyddas genom exempelvis sin vardagshygien. Att läsa i artikel 3 kring hur en stad i Kina stängs ner med anledning av viruset kan uppfattas
31
ur Mohanty (2014:55-56) eurocentriska perspektiv att det inte är särskilt svårlöst med annorlunda politiska strukturer och ett samhälle med medborgare som inte har möjlighet nog för att stå emot maktutövningen. Med denna distansering möjliggörs en känsla av att det inte drabbar en själv i väst, vilket kan skapa en känsla av lugn och trygghet i det egna demokratiska samhället.
This response is not surprising, since whenever society is in trouble it begins to moralize.
(Furedi 2007:167) Furedi påpekar att en ny typ av moraliska värderingar har växt fram i samhället. Detta beror inte på att människor saknar eller att moral försämras i det moderna samhället utan för att moral som andra förhållningssätt förädlas över tiden. Den traditionella moralen har påverkats av exempelvis uppförande, riskmedvetenhet och värderingar som har resulterat i en ny typ av etikett eller en social norm som vägleder människor i samspelet med varandra och hur eventuella risker bedöms. Kritiken mot den nya etiketten är att den bedöms som ytlig och dess värderingar ger stort utrymme för individuell handling (Furedi 2007:156-158). När vi tolkar den individuella
handlingen har vi resonerat kring att den i det moderna samhället är starkt beroende av våra interaktioner och den diskursen som råder. Med hjälp av diskursen och den fysiska verklighet vi lever i kan vi skapa våra sociala värden som normer,
värderingar, åsikter och identiteter. Genom Winther Jørgensen & Phillips (2020:11-15) en kritisk inställning till självklar kunskap kan vi utläsa att det som en människa tolkar i form av texter och den diskurs som råder först får mening och betydelse genom våra sociala processer. Med det i åtanke, hur påverkas våra sociala processer med den nya etiketten och sociala normen att människan genom individualiseringen har blivit mer ensam. Här finner vi Furedis resonemang intressant där han utvecklar att människan blir mer sårbar och dess osäkerhet ökar som konsekvenserna av den sociala isoleringen.
The process of individuation enhances the feeling of vulnerability. Many people are literally on their own. Such social isolation enhances the sense of insecurity. Many of society's characteristic obsessions - with health, safety and security - are the products of
this experience of social isolation.
(Furedi 2007:74) Att det är skillnad med att läsa om en händelse och tolka en text själv från att få en händelse presenterad med rörlig bild och färdig recenserad text är för oss en sanning i vår uppfattning kring sociala aktiviteter och dess inverkan på oss människor i
samhället. Det vi menar är att det är skillnad, exempelvis när en person hörs säga: Jag har läst boken om detta äventyr och när de släppte filmatiseringen kring äventyret tyckte jag absolut inte att den höll måttet med boken, de hade kortat ner äventyret, de hade inte alls tolkat rätt i filmatiseringen osv. Vad beror detta på med att människor
32
inte tycker att filmatiseringen av boken var bra? Vi har inga djupare kunskaper i kognitionspsykologi men resonerar utifrån vår kunskap inom diskurspsykologin, att mänskligt sinne socialt konstruerar en passande sanning subjektivt utifrån ens egna livsvärld och plats i samhället genom det textsegment som läses. Vilket då skulle kunna få effekten av att det blir en form av: aha-upplevelse om en människa först läser nyhetsartiklar under dagen och sedan på kvällen ser på tv och får nyheterna presenterad för sig genom en filmatisering. Påståendet kring skillnader skulle vidare kunna understryka att det finns mer än en sanning kring en händelse i samhället, även om det är en och samma händelse som presenterats i olika informationsformer beroende på tolkning och uppfattningen av betraktaren.
Utifrån vår analys kring våra nyhetsartiklar som används i studien ger oss en uppenbarelse att vissa artiklar är formulerade som att en förälder förklarar för ett barn om vad som är rätt eller fel. En smått olustig känsla av småaktig manipulation
infinner sig när vi i vårt analyserande inser att journalistiken inte alltid beaktar konceptet samhällelig objektivitet. Furedi menar att samhället kan skapa osäkra individer som får det svårt att hantera situationer i livet genom att redan som barn lära unga individer att allt är farligt och lita inte på främlingar (Furedi 2007:126-127).
Hur ska vi som människor i samhället hantera misstänkt manipulation från diverse aktörer inom medier? som för oss egentligen är främlingar. Vi resonerar utifrån att konceptet med manipulation av mottagare av information inte är ett nytt fenomen på något sätt. Det ter sig bara olika beroende på vilket samhälleligt område som berörs och i vilken tidsrytm som är aktuell, exempelvis vår samtids så kallade fake news som florerar bland medier, en typ av manipulations försök av människors uppfattning i någon politisk fråga eller samhällelig händelse. I vår tolkning av Norman Fairclough påpekar han att diskursen är det första som påverkar oss människor i vår uppfattning kring verkligheten och det samhället vi lever i. Att kunna förstå verklighet och det samhället vi lever möjliggör för oss att konstruera våra identiteter, som vi sedan använder oss av för att bygga relationer med andra människor och grupper (Boréus 2015:179).
A study published in Foreign affairs predicts that if an influenza struck today, borders would close, the global economy would shut
down, international vaccine supplies and healthcare systems would be overwhelmed, and panic would regin.
(Furedi 2007:44) Furedi visar med citatet från Foreign affairs ett stycke där en journalist varnar för effekten av en influensa som drabbar samhället och dess effekt, vem tar detta på allvar? Människor utsätts dagligen enligt vår analys för stora mängder av information vilket även förändras mycket snabbt utifrån att en nyhet som på förmiddagen är aktuell inte är det på eftermiddagen. Vi har i nyhetsartiklarna på samma sätt upplevt att Aftonbladet med dramatik har presenterat virussmittan covid-19s framfart i Kina och närliggande länder i Asien för läsaren. Vi upptäckte dock att diskursen kring dramatiken avtog i takt med att covid-19 började i större omfattning spridas i Europa, då började en mer sansad och allvarligare ton i nyhetsartiklarna märkas. Furedi menar
33
att det är sällan att djupanalyser kring ett fenomen görs om varför människor får panik utan att det ofta förekommer analyser i en generell kontext. Hänsyn och diskussion borde tas till sociala mönster kring rädslor i större utsträckning till de samhälleliga fenomen som uppkommer i samhället för en ökad förståelse (Furedi 2007:53).
Syftet med denna studie och dess frågeställningar har varit grunden till
inriktningen och möjliggjort vårt beslut kring arbetsmetoder såsom bearbetning av materialet av vår undersökning och studie. Vår uppfattning är att människan söker sig till sociala interaktioner för att få en känsla av trygghet och lugn, även där formas människans uppfattning om verkligheten genom Winther Jørgensen & Phillips (2020:12) samband mellan kunskap och sociala processer. Vår verklighet får en
betydelse och mening först när vi genom diskursen integrerar med andra människor. I vår analys resulterar detta i en gemensam syn på den värld vi lever i och sanningen om verkligheten, detta kommer påverka människors riskperception och därigenom eventuell en konstruktion av rädsla. Boréus menar att forskningsfrågor inte är något som en enskild student eller forskare tar fram snabbt under en rast på universitetet eller ens jobb utan att det kräver mycket inhämtning av information, studerande och bearbetning av material (Boréus 2015:160).