Aktiviteterna som genomförs och dokumenteras under denna fas återges nedan. Detta bör resultera i en kort rapport som studeras av lärare plus lämpligen av åtminstone en extern grupp vilket leder till utvecklat lärandet för gruppen som tagit fram förstudien samt för de externa gruppmedlemmar som analyserar denna. Det arbete som genomförs och slutförs under de olika rubrikerna nedan utgör lämpliga delar för självständigt arbete, då de är relativt väl definierade och eleven kan se en helhet hos uppgiften samt förstå innehållet och arbetet med detta på ett självständigt sätt. Dock gäller det för läraren att efter varje rubrik säkerställa att de olika delarna kopplas till det överordnade målet som inom detta ramverk är förstudiefasen av projektet.
Rubriker:
1. Bakgrund och syfte med projektet samt mål för projektet.
a. Syfte: Varför behövs projektet? (tre meningar eller tre punkter) b. Mål: Vad ska projektet leverera? (tre meningar eller tre punkter)
2. Projektets omfattning (varaktighet), bemanning och resurser (er tid plus eventuella kostnader) 3. Analysera nuläget.
a. Möjligheter, styrkor, svagheter och hot som finns förknippade med genomförandet av projektet. (OBS! för projektets genomförande och ej produktens eller tjänstens) 4. Riskanalys (vilka risker finns och hur kan de hanteras).
a. Identifiera minst 10 risker som hotar projektens tidsplan och budget.
b. Beskriv hur ni ska hantera dessa om de uppstår och vem som är ansvarig.
5. Intressenterna och hantering av dessa.
a. Identifiera minst 5 intressenter.
6
b. Beskriv hur ni ska kommunicera med dessa (tänk på att en del av dem är negativt inställda till er produkt eller tjänst).
6. Lösningsförslag (om ni har olika idéer, hur realisera produkten eller tjänster).
7. Bedöma affärsnyttan med de olika lösningarna (bygger på en uppskattning av projektkostnaden och hur marknaden ser ut).
a. Gör en rolig men inte helt utflippad uppskattning (gör ett seriöst försök som underlag för en diskussion).
8. Grovplanering av vald lösning:
a. WBS (dela upp arbetet i mindre arbetspaket) med uppskattning av: arbetstid, varaktighet (ledtid), kostnad, beskrivning av vad som ingår i arbetspaketen och vem som är ansvarig.
b. Logisk nätplan Bilaga 4: Riskanalys
Riskanalys (vilka risker finns och hur kan de hanteras), d.v.s. möjligheter, styrkor, svagheter och hot finns förknippat med genomförandet av projektet. (OBS! för projektets genomförande och ej
produktens eller tjänstens). Använd en tabell med 3 rader och 3 kolumner enligt nedan och genomför en ”brainstorming” med personer som ni tycker påverkas av eller arbetar med projektet.
Figur B4.1: Analys av förutsättningarna för att genomföra det aktuella projektet. (Tonnquist, 2016)
Efter att möjligheter, styrkor, svagheter och hot har identifierats ska en ny tabell (2 kolumner: identi-fierade hot eller svagheter och hur hantera dessa) tas fram som innehåller en beskrivning av hur ni hade tänkt hantera de identifierade riskerna och hoten mot projektets genomförande.
Vidare kan man genomföra ovan beskrivna analys med avseende på produkten eller tjänsten som ska tas fram under projektets gång. Detta ger ett bra besluts- och diskussionsunderlag vid val av lösning om flera alternativ finns att tillgå, alternativt kan man stoppa projektet och börja om från början.
Bilaga 5: Business model canvas
Här en viktig del av entreprenörskapet aspekter in på ett naturligt sätt genom att använda ”Business model canvas” (Osterwalder & Pigneur, 2010) som erbjuder ett enkelt koncept tillåter gruppen att beskriva och tänka igenom en affärsmodell som en kommersialisering av den inom projektet utvecklade produkten eller tjänsten. Den består av nio block som visar hur ett företag skapat kring denna produkt eller tjänst kan tänkas genera en långsiktig vinst.
7
Figur B5.1. De olika blocken som måste analyseras som en del av att skapa en affärmodell och som ingår i tavlan (Strategyzer, 2017).
De olika blocken som ingår i tavlan (”Canvas”) och hur dessa hänger ihop samt interagerar med varandra presenteras utförligt av Strategyzer (2017).
Bilaga 6: Grovplanering
En central del av förstudien är att analysera hur projektet är tänkt att genomföras och består av ett antal aktiviteter som kan betraktas som lämpliga delar att efter en noggrann genomgång hanteras
självständigt av eleverna. Det är lämpligt att läraren efter varje delaktivitet säkerställer att de olika delarna kopplas till det överordnade målet som inom detta ramverk är förstudiefasen av projektet.
1. WBS (dela upp arbetet i mindre arbetspaket) med uppskattning av: arbetstid, varaktighet (ledtid) och kostnad.
2. Logisk nätplan.
3. Beskrivning av vad som ingår i arbetspaketen mer detaljerat och vem som är ansvarig.
WBS
Vid framtagning av produkter och tjänster är det viktigt att man delar upp dessa i mindre mer lätthanterliga arbetspaket som kan bestå av en eller flera aktiviteter, vilka tillsammans leder till ett lyckat slutresultat från projektet.
En effektiv metod för att erhålla en sådan uppdelning och för att visualisera projektet är att strukturera arbetet som behöver göras för att uppnå projektets resultat. Metoden som tillämpas vid denna typ av strukturering går under namnet Work Breakdown Structure, WBS (d.v.s. en hierarkisk nedbrytning av ett projekts omfattning) (Tonnquist, 2016).
Samtidigt som man bryter ner det överordnade förväntade slutresultatet, här en produkt eller tjänst, så uppskattar man arbetstiden och varaktigheten (ledtiden) för varje arbetspaket. Detta för att sedan utnyttja dessa uppgifter då man gör den övergripande tidsplanen.
Arbetstid är tid som krävs för att utföra ett givet arbete medan ledtiden är den tid som förlöper mellan två konsekutiva arbetspaket (d.v.s. när kan man tidigast påbörja nästa konsekutiva arbetspaket efter det att det föregående är avslutat). Följande exempel visar på detta: en programmerare behöver 80 timmar
8
arbetstid för att ta fram programmet och han arbetar 40 timmar i veckan då blir ledtiden 2 veckor (innan man kan använda programmet) men om man engagerar två programmerare som arbeta vardera 40 timmar per vecka så blir ledtiden 1 vecka (sedan är programmet klart).
Figur B6.1 Figuren visar hur projektet genomföra en ”Undersökning” har brutits ner hierarkiskt till ett antal arbetspaket som när de är genomförda leder till att projektet kan leverera enligt överenskommelse med beställaren. Normalt bryter man ner till en nivå som känns hanterbar då man beaktar
arbetsmängden.
Ytterligare en målsättning med lektionssekvensen vid sidan om att göra eleverna bekanta med och ge dem insikt i hur man utvecklar produkter och tjänster enligt en projektform baserad på agila
metodologier, är att de ska få utnyttja sina befintliga och fördjupa sig i nya tekniska kunskaper för att lösa problem som återfinns i omgivningen. Detta genom att utveckla produkter och tjänster som löser dessa.
Då den tänka produkten eller tjänsten delas upp i mindre arbetspaket kan dessa ses som naturliga delmål hos produkten eller tjänsten under utveckling lämpliga för självständigt mål mot slutmålet.
Detta då nedbrytningen på ett givande sätt visualiserar delar av en produkt eller tjänst på en sådan nivå som eleverna känner hanterbara och kan göra mer till elevorienterade mål, vilka de kan utforska och utveckla med begränsat stöd av lärare. Arbetspaketen kan om de är för omfattande vidare delas upp i arbetsaktiviteter som är så fint nedbrutna så att det framgår klart och tydligt vad som ska göras samtidigt som deras omfattning är klart begränsade för att eleverna inte ska förlora syftet med aktiviteten.
Enligt Tonnquist (2016) gäller en 100%-regel vid nedbrytningen, vilket innebär:
En WBS ska omfatta allt arbetet som ingår i projektet.
Summan av arbetet på lägstanivå ska vara densamma som summan av arbetet i hela projektet.
Genom att följa denna naturliga regel kommer samtliga delar d.v.s. arbetstakten att tillsammans leda fram till en produkt eller tjänst som på ett konstruktivt sätt löser det identifierade problemet som definierades under idégenereringsdelen av lektionssekvensen.
Logisk nätplan
Genom att analysera arbetspaketen kan man identifiera hur de beror på varandra och därmed få en bild av hur dessa måste genomföras för att nå slutresultatet av projektet på ett optimalt sätt. En del paket
9
måste göras sekventiellt – ett paket måste avslutas innan nästa kan påbörjas – eller om paketen kan genomföras parallellt om resurser finns att tillgå. Vilket framgår ur figuren nedan som visar den logiska nätplanen av arbetspaketen identifierade under nedbrytningen ovan.
Figur B6.2 Nätplanen för projektet ”Undersökning” har följande utseende baserat på de identifierade arbetspaketen. Det framgår att två parallella flödeslinjer leder fram till arbetspaketet ”jämför analyserna”
och därefter måste paketen genomföras sekventiellt. De parallella flödeslinjerna indikerar att
arbetspaketen längs var och en av flödeslinjerna kan genomföras samtidigt om resurser finns tillgängliga.
(Tonnquist, 2016)
Paketorderstock (”produkt/sprint backlog”)
Den logiska nätplanen utgör ett mycket bra underlag vid prioritering och planering av agila arbets-paket som sedan läggs in i en produktorderstock (”produkt backlog”) i den ordning de bör genomföras.
Figur B6.3 Visar hur de identifierade arbetspaketen lagts in i produktorderstocken som innehåller alla paket som är planerande att genomföras för att nå målet med projektet. De ligger i kolumnen ”Att göra”
på Kanban tavlan och är prioriterade baserat på den ordning de måste genomföras. Då två eller fler paket ligger parallellt innebär detta att dessa kan göras parallellt om resurser finns tillgängliga.
Övergripande tidsplan
När man har skapat den första versionen av en produktorderstock (”produkt backlog”) kan man uppskatta tidpunkten för leverans av projektets slutresultat genom att lägga ut paketen enligt hur dessa kommer att genomföras i en almanacka. Denna övergripande tidsplan ger bara en indikativ
10
uppskattning av när slutresultat är klart för att levereras. Detta då tankarna bakom den agila
metodologin, de agila principerna och manifestet, som ligger till grund för projektet är utvecklade för att vara flexibla och dynamiska för att snabbt kunna anpassas till snabba förändringar i omgivningen, exempelvis då det visar sig att nya arbetspaket måste skapas under projektets löptid eller att
arbetsmängden visade sig vara fel uppskattad. En övergripande tidplan erhålls genom att addera varaktigheten (ledtiden) för varje arbetspaket längs de olika flödeslinjerna, se figur B6.4 nedan.
Figur B5.4 Utgående från den logiska nätplanen kan man uppskatta arbetsmängd, kostnad och varaktighet (ledtid) för vart och ett av paketen. Genom att analysera och beräkna summan av varaktigheterna hos paketen längs de olika vägarna genom nätplanen erhålls den kritiska linjen som bestämmer hur många dagar projektet kommer att ta (20 dagar då den nedre flödeslinjen är den längsta).
Kritiska linjen är den serie aktiviteter längs en flödeslinje i en nätplan eller tidsplan som bestämmer hur lång tid ett projekt tar. När man identifierat den kritiska linjen och dess varighet så lägger man ut detta i almanackan (inkluderar helger osv.) och får ett preliminärt slutdatum.
Bilaga 7: Formativ bedömning
Den formativa bedömning är baserad på tankar från Kimbells bedömningskoncept för kreativitet och innovation (Kimbell, 2004) men här är fokus att utveckla lärandet för gruppen som utvecklat
lösningen och även för dem som analyserar denna. Detta genom att den andra gruppen får bedöma och utveckla de kreativa och innovativa lösningarna som presenterats för dem.
Första gruppen tänker vidare på den utvecklande gruppens idé till lösning. Vad är bra? Vad kan förbättras? Kom med tips och idéer. (Nämn 3 bra tankar kring den presenterade iden och 3 förslag på förbättringar).
Andra gruppen tänker vidare på den utvecklande gruppens idé till lösning samt på de förbättringar som första gruppen gav. Vad är bra? Vad kan förbättras? Kom med tips och idéer (nämn 3 bra tankar kring den presenterade idén och 5 förslag på förbättringar).
Fotografi på den ursprungliga lösningen.
Baserat på de förbättringsförslag som erhållits utveckla iden till lösning. (Skiss med förklarande text samt förklara vad som förändrats).
Fotografi på den utvecklade lösningen så att man kan följa utvecklingen av lösningen.
Läraren tar del av det som dokumenterats enligt ovan för att följa elevernas resonemang vilket ger bra ledtrådar angående deras utveckling.