reviderad 2014 SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och kompletterats för att passa SBU:s arbete.
Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________
Anvisningar:
• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.
• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):
Hög Medelhög Låg
a) Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?
Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):
a) Är urvalet relevant?
b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?
c) Är kontexten tydligt beskriven?
d) Finns relevant etiskt resonemang?
e) Är relationen forskare/urval tydligt beskriven?
27 e) Genereras hypotes/teori/modell?
f) Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)?
g) Är resultatet överförbart till ett annat sammanhang (kontext)?
Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet etc):
a) Är datainsamlingen tydligt beskriven?
b) Är datainsamlingen relevant?
c) Råder datamättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen?
Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):
a) Är analysen tydligt beskriven?
b) Är analysförfarandet relevant i relation till datainsamlingsmetoden?
c) Råder analysmättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen?
Kommentarer (analys, analysmättnad etc):
a) Är resultatet logiskt?
b) Är resultatet begripligt?
c) Är resultatet tydligt beskrivet?
d) Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram?
28 Bilaga 2.
Tabell 3. Översikt över inkluderade artiklar.
Referens Syfte Urval och metod
för datainsamling
Patienterna upplevde god vård om personalen var pålitliga, engagerade, uppmärksamma och visade omtanke. Interaktion med personalen var en källa till trygghet och lugn. Respektfull vård innefattade att personalen såg dem som människor och att de möttes med empati och respekt och det var viktigt för patienterna att bli tagna på allvar. Patienterna upplevde ibland att personalen utnyttjade maktförhållandet och att personalen var ovänlig och respektlös. Patienterna upplevde det som viktigt att personalen inte tog fler beslut, gällande patienterna, än nödvändigt så att patienterna fick behålla en känsla av kontroll och autonomi trots tvångsvård.
Upplevelsen av gemenskap med personalen var viktig för patienternas tillfrisknande. Patienterna upplevde att en betryggande relation etablerades med personal som behandlade dem med respekt och som såg deras lidande och behov. En del patienter upplevde däremot vården som otillräcklig när personal inte stöttade patienter med
suicidbenägenhet.
Medelhög.
29
Vårdandet medförde en känsla av otrygghet, opålitlighet och osäkerhet hos patienterna. Patienterna upplevde att personalen utövade
förmyndarskap istället för att ge omvårdnad. Patienterna resignerade inför personalens auktoritet och makt, de upplevde att de inte hade möjlighet att påverka sin situation och kände därför hopplöshet.
Patienterna hade även positiva upplevelser, dessa innefattade personal som var sig själva och som de kunde skämta med och ha informella samtal med. De negativa upplevelserna av vården medförde dock en önskan om att fly vården.
Patienterna menade att det var mycket viktigt att ha positiva
mellanmänskliga relationer med personalen och uppskattade personal som ville samarbeta med patienterna gällande behandlingen. De ville bli behandlade som människor, inte patienter. Patienterna uppskattade informella samtal och betonade vikten av att spendera tid tillsammans.
Patienterna upplevde att personalen spenderade mycket tid på expeditionen. De hade i viss mån förståelse för detta men menade att för mycket tid gick till detta och att det försvårade kontakten med personalen.
Kvaliteten av interaktionen mellan patienterna och personalen var betydande för hur vardagen upplevdes av patienterna. Att ha
förtroendefulla relationer kunde väga upp de negativa upplevelserna av vården. Patienterna upplevde att personalen ofta var upptagen och önskade att de hade fått mer tid tillsammans med dem. Patienterna upplevde brist på information.
Hög.
30
Patienterna upplevde att personalens närvaro bidrog till en känsla av trygghet. Patienterna ville känna sig säkra, behandlade med respekt och ha möjligheten till att interagera tillförlitligt med personalen.
Vänskapliga relationer med personalen var mycket viktigt, men patienterna hade upplevelser av ointresserad och nonchalant personal.
Medelhög.
Tematisk analys. Patienterna upplevde bristande möjligheter att interagera med personalen. Personalen var upptagen med administrativt arbete och praktiskt arbete vilket prioriterades framför att spendera tid med patienterna. Patienterna upplevde att bristen på interaktion med personalen hade långverkande effekter på vården och att de kände sig övergivna. Patienterna upplevde att personalen ville att interaktionen med patienterna skulle vara strikt och väcka respekt, vilket i sin tur bidrog till färre tillfällen att interagera.
Patienterna upplevde att personalen undanhöll information och/eller inte hade kompetensen för att svara på patienternas frågor. Patienterna upplevde att de fråntogs sin frihet, kontroll och autonomi, vilket ledde till hopplöshetskänslor.
Patienterna upplevde en känsla av värdighet beroende på hur
personalen bemötte dem. Patienterna upplevde att personalen inte alltid visade att de brydde sig. Patienterna ville bli bemötta på ett värdigt sätt, vilket bl.a. innefattade att personalen lyssnade på patienternas åsikter och önskningar. Det var viktigt att bli behandlad som en människa och inte en patient. Patienterna upplevde att de fick kämpa för att få kontakt med personalen och att personalen ofta var upptagna med annat.
Medelhög.
31
Patienterna förväntade sig att få hjälp i mötet med sjuksköterskorna, men istället verkade sjuksköterskorna vara för upptagna för att spendera tid tillsammans med patienterna. Patienterna blev då istället tvungna att stötta varandra, vilket gagnade vissa patienter men var skadligt för andra. och hur de bidrar till miljön på psykiatrisk
Patienterna upplevde att bli behandlad som en individ och inte en patient bidrog till tillfrisknande. Patienterna menade att det var svårt att få kontakt med personalen och att kommunikationen var enkelriktad.
Patienterna önskade mer aktiviteter då dessa kunde ge patienterna struktur och menade att det bidrog till tillfrisknandet. Patienterna upplevde att personalen många gånger utnyttjade sin auktoritet för att utöva makt över patienterna.
Hög.
Under psykotiska perioder upplevde patienterna att behovet av omvårdnad var stort, medan det i tillfriskningsperioder var viktigt att bli sedd som en kompetent person. Patienterna ville bli behandlade som en människa, vem som helst, och inte som en patient. Personalen bidrog till trygghet och hjälp i att hantera överväldigande stimulering från omgivningen. Patienterna upplevde att personalen saknade tid för patienterna vilket resulterade i diskontinuitet i relationen mellan de och personalen. Patienterna upplevde brist på information och menade att detta ledde till känslor av alienation och passivitet.
Medelhög.
Känslan av trygghet var viktigt för patienternas tillfrisknande.
Personalen kunde underlätta eller hindra upplevelsen av trygghet genom sättet de kommunicerade med patienterna. Patienterna menade att personalens närvaro bidrog till en känsla av trygghet, men
personalen var sällan ute på avdelningen. Patienterna upplevde att de fått tillräcklig information om anledningen till inläggning, men de önskade mer information om sin sjukdom och vad som bidrog till tillfrisknande.
Hög.
32
Waldemar et al. 2017, Sverige
Att utforska om patienter på psykiatrisk avdelning upplever att vårdpersonalen erbjuder behandling som är i linje med ett återhämtningsorienterat utövande.
18 deltagare, fyra bortfall. Strategiskt urval med
semistrukturerade intervjuer.
Innehållsanalys.
Kodning och tematisering av data.
Patienterna kände sig accepterade och skyddade på avdelningen, och de fann tröst i att vara tillsammans med andra människor, men de saknade att tala med vårdpersonalen. Patienterna ansåg sig ha begränsade möjligheter och inflytande under deras behandling, och de kände sig oinformerade om deras behandling.
Medelhög.
0