4.2 Intervjupersonernas svar
4.2.8 Malmgrens teori i möte med lärarnas praktik
I slutet av intervjun fick intervjupersonerna läsa igenom en kort sammanställning av Malmgrens uppdelning av svenskämnet (se bilaga 3) och därefter dra paralleller till sina undervisnings- ämnen. Även om intervjupersonerna indirekt berört svenskämnets olika delar fick de nu chansen att explicit tala om svenska som färdighetsämne, litterärt bildningsämne och erfarenhets- pedagogiskt ämne. Vid tidpunkten för intervjuerna hade jag ännu inte kommit i kontakt med Svedners syn på svenskämnet, vilket medförde att intervjupersonerna inte gavs möjlighet att reflektera kring Svedners sju ambitioner.
Malmgrens färdighetsämne fick A att associera till den gamla traditionella skolan. Hon tillade att färdighetsträning också är viktigt, särskilt i svenska som andraspråk, även om det kan låta tråkigt. Vidare tror både A och D att upprepning kan ge mycket, t.ex. genom att upprepa meningsbyggnad tills den bara sitter i ryggmärgen.
Såväl A som C opponerade sig mot Malmgrens påstående om att varje färdighet övas in separat. C berättar att hon istället väver in färdigheterna i allt hon gör. Att öva färdigheterna blir enligt henne en naturlig del i det klassen arbetar med och således inget som tränas vid sidan av. Både B och C tog upp att de använder sig av elevernas texter och därifrån tar upp exempelvis ordföljd och prepositioner. B berättade att färdigheterna tränas mer i svenska som andraspråk än i svenska, men tillägger att färdigheterna även tränas mycket i svenska då många saknar goda kunskaper i detta. På komvux där hon arbetar har många av dem som läser svenska också utländsk bakgrund.
A säger att svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne inte bara innehåller klassiska verk utan även samtidslitteratur och tillägger att litteratur även handlar om att tolka sin samtid och om att ställa sig följande frågor: ”Vad speglar litteraturen? Hur kan vi lära oss genom litteraturen och människorna som levde då?”
B berättar att hon vill göra litteraturhistoria lustfyllt, bl. a. genom att ta bort det tyngsta och minst aktuella. I likhet med A och D betonar hon vikten av att kunna dra paralleller till nutiden. För D utgör litteraturen både ett kulturarv ur ett världsperspektiv och ur Sverige-perspektiv. Enligt D är det särskilt viktigt för andraspråkselever att läsa svensk litteratur och den svenska litteraturhistorien för att få en helhetstanke om Sverige och dess kultur.
Av Malmgrens tre ämnesindelningar anser A att svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne låter mest tilltalande. A lägger till att det samtidigt som det låter bra finns svårigheter att individualisera och ha anknytning till varje elev. Att hitta meningsfulla språksituationer i samråd med eleverna är centralt för A och säger att hon vill få eleverna att ”växa i språket och vidga perspektiven samtidigt. Att hitta nycklar in. Tilltalande att utgå från elevernas erfarenheter utan att glömma bort att svenskan också är ett färdighetsämne. Dom (eleverna) har en rätt att få lov att lära sig”. B framhåller betydelsen av att hitta det som motiverar kursdeltagarna medan C kopplar samman färdighetsträningen och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Då C använder exempel ur elevtexter tycker eleverna att det är roligt eftersom de känner igen sina meningar:
Det är roligare att använda deras autentiska meningar och jobba med dem. Där märker man också att skillnaden blir att de funderar över vad som blivit fel, vilket inte görs på samma sätt om jag bara rättar deras fel. Vi diskuterar hur man kan förbättra en text, så ser och hör ju alla vad andra säger. Man kan ju bygga upp sitt språk bra genom att lyssna på andra.
D menar att hon som lärare måste utgå från de aktuella förutsättningarna:
Att även om jag kan förvänta mig oerhört mycket av en svenskklass så kan jag ju inte bara lägga min undervisning på den nivån och bara köra på. Utan att jag, precis som i svenska som andraspråk, måste kolla av läget. Se vad de kan och förstår och inte förstår.
5 Resultatanalys och diskussion
I inledningen av uppsatsen ställde jag mig fyra frågor. Den första rörde vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen på svenskämnet samt i den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk. Den andra frågan gällde vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets ämnesbeskrivningar för svenska och svenska som andraspråk. Den tredje frågan var hur lärare som undervisar i både svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år, på gymnasiet eller komvux ser på sina respektive ämnen i sin helhet. Den fjärde och sista frågan var om det finns fog att tala om två svenskämnen. Har jag då lyckats svara på mina frågor?
Vad beträffar huvuddragen i synen på svenskämnet har jag inriktat mig på Malmgrens (1996) och Svedners (1999) kategoriseringar av ämnet. Malmgren skiljer mellan formaliserad och funktionaliserad språkundervisning där den förra handlar om att öva delfärdigheter medan den senare betonar innehåll och kommunikation. Malmgren går vidare och delar upp svenskämnet i färdigheter, litteraturhistoria och erfarenhetspedagogik. Här är det språkfärdigheter, kulturarv och centrala litterära verk samt elevernas erfarenheter och förutsättningar som står i fokus. Också Svedner delar upp svenskämnet, men gör detta i sju ambitioner. För honom handlar svenskämnet om färdigheter, kreativitet, kunskap, attityd, medvetenhet, bildning och ideologi. Utöver att utveckla språklig förmåga, förmedla kulturarv samt kunskap om språk och litteratur syftar svenskämnet till att skapa ett intresse för språk och läsning samt bidra till det Svedner kallar livskunskap. Genom svenskämnet kan också mänskliga erfarenheter förmedlas och tankar kring människors lika värde spridas. Jag betraktar Svedners ambitioner som en vidareutveckling av Malmgrens teori och menar att Svedner bidrar till en helhetssyn på svenskämnet. Enligt mig är de sju ambitionerna förenliga med både Skolverkets ämnesbeskrivning och mina intervju- personers syn på svenska och svenska som andraspråk i sin helhet, vilket jag återkommer till. I den aktiva och mångstämmiga diskussionen kring svenska som andraspråk kan jag urskilja två diametralt olika ståndpunkter. Medan Hyltenstam och Lindberg (2004) ser ämnet svenska som andraspråk som en förutsättning för flerspråkiga elever att lyckas i skolan betraktar Frisell m. fl. (2004) ämnets existens som en uteslutning från majoritetssamhället. Jag frågar mig hur åsikterna om svenska som andraspråk kan vara så totalt olika. Även vid två av intervjutillfällena uttryckte lärare spontant ett motstånd eller rädsla för att ämnet som andraspråk ska tas bort, vilket också står i bjärt kontrast till Frisells med fleras syn på att svenskämnet för en tynande tillvaro.
Att sätta sig in i diskussionen kring svenska som andraspråk ger åtskilliga svar men också ett flertal frågor, exempelvis hur okunskapen hos många skolledare i Sverige fortfarande kan vara stor efter att svenska som andraspråk varit kärnämne i mer än tio år. För mig är det uppseende- väckande att ämnet inte har fått en tydligare identitet i en tid då mångkultur och flerspråkighet många gånger är det vanliga i svensk skola. Med tanke på att många elever i Sveriges skolor har utländsk bakgrund samt att två och en halv miljon svenskar har svenska som andraspråk är diskussionen kring ämnet svenska som andraspråk i allra högsta grad aktuell. I Skolverkets
lägesbedömning 2006 ges tydliga indikationer på att det i nuläget finns många brister i andraspråksundervisning, bl.a. outbildade lärare och oklarheter kring ämnets karaktär och innehåll.
En förklaring till osäkerheten och oenigheten som råder kring svenska som andraspråk kan enligt mig vara de öppna ämnesbeskrivningarna. Samtidigt som öppenheten i ämnes- beskrivningen av svenska som andraspråk ger lärare stor frihet att själva forma sin undervisning kan det skapa osäkerhet kring ämnets syfte, mål och innehåll. Att det råder brist på utbildade andraspråkslärare medför enligt mig att kunskap kring andraspråksutveckling ofta saknas och därmed andraspråksperspektiv på svenskämnet.
Att öppenheten i ämnesbeskrivningen i modersmålssvenska inte medför samma osäkerhet tror jag beror på att ämnet är väletablerat och lärarna ofta utbildade i det. Vidare menar jag att de stora likheterna mellan ämnesbeskrivningarna i svenska och svenska som andraspråk kan vara en bidragande orsak till att svenska som andraspråk brottas med sin ämnesidentitet. Jag frågar mig om det verkligen skall krävas en närläsning av ämnesbeskrivningarna för att tydligt kunna skilja ämnena åt, vilket jag själv upplever att det gör. Dessa tankar hade varit intressanta att gå vidare med och undersöka.
Vid en jämförelse av Skolverkets ämnesbeskrivningar i svenska och svenska som andraspråk återfinns många likheter men också skillnader. Likheterna består bl.a. i att eleverna ska utveckla sitt språk i tal och skrift, kunna uttrycka sig i skiftande sammanhang samt bli förtrogna med demokratiska värden. I ämnet svenska behandlas språk och litteratur som en helhet medan språk och språkutveckling utgör kärnan i svenska som andraspråk. Andraspråksundervisningens kontrastiva perspektiv och cykliska progression samt att eleverna ska reflektera kring tvåspråkighet och aktivt lyssna är kännetecknande för svenska som andraspråk. Elever med svenska som modersmål ska å sin sida komma i kontakt med nordiska språk och nordisk litteratur.
Jag anser att den funktionaliserade språkundervisningen är representerad i Skolverkets ämnes- beskrivningar då eleverna ska utveckla ett språk som de har användning av såväl i som utanför skolan. Enligt mig ger ämnesbeskrivningarna i svenska och svenska som andraspråk läraren stora möjligheter att bedriva undervisning med ett erfarenhetspedagogiskt förhållningssätt samtidigt som färdighetsträning och litteraturhistoria ges utrymme. Det är heller ingen svårighet att urskilja Svedners sju ambitioner i ämnesbeskrivningarna eftersom det i mina ögon är fråga om ett vittomspännande svenskämne, vilket mina intervjupersoner också gav uttryck för.
För att kunna besvara min tredje och sista fråga genomförde jag intervjuer med fyra lärare som undervisar eller har undervisat i både svenska och svenska som andraspråk på grundskolan, gymnasiet eller komvux. Genom intervjuerna fick jag inblick i deras syn på sina undervisnings- ämnen i sin helhet och därmed en mångfasetterad verklighet. Intervjupersonerna gav i mångt och mycket uttryck för en funktionaliserad språkundervisning med erfarenhetspedagogiska drag. På samma gång betonades att färdigheterna är mycket viktiga i både svenska och svenska som andraspråk men att färdighetsträningen vävdes in i meningsfulla inlärningssituationer. Då intervjupersonerna talade om litteratur handlade det inte sällan om att skapa läslust.
Intervjupersonernas svar visar på både färdighetsträning och litteraturläsning utifrån elevens egna erfarenheter och förutsättningar. Jag anser också att lärarnas syn på svenska och svenska som andraspråk präglades av såväl variation som integration. Med variation menar jag att lärarna använde sig av olika arbetssätt och material såsom textläsning, drama, musik och film. Med integration avser jag en sammanvävning av Malmgrens färdigheter, litteratur och erfarenhets- pedagogik. I den bemärkelsen känns Malmgrens uppdelning begränsad, vilket gör det mer angeläget att dra paralleller till Svedners ambitioner. Jag finner Svedners sätt att betrakta sina sju ambitioner som olika delmoment vilka läraren kan kombinera mycket tilltalande. Svedners ambitioner färdighet, kreativitet, kunskap, attityd, medvetenhet, bildning och ideologi återfinns i intervjupersonernas svar. Att ge eleverna ett fungerande tal- och skriftspråk var centralt för intervjupersonerna, men medlen för att nå målen skilde sig åt i svenska och svenska som andraspråk. Andraspråkselevers behov av konkretion, språklig struktur och att utöka sitt ordförråd nämndes samt vikten av att förklara ord och begrepp. Å andra sidan fanns många gemensamma nämnare mellan svenska och svenska som andraspråk. Ett exempel är att betydelsen av igenkänning och motivation för språkutvecklingen togs upp gång på gång. Detta visade sig även i hur lärarna arbetade med litteratur eftersom det mer handlade om att väcka intresse för läsning än att få eleverna att ta sig igenom många centrala verk. Betydelsen av samtidslitteratur togs också upp av lärarna, vilket jag ser som uttryck för att Svedners attityd-
och medvetenhetsambitioner är aktuella. Genom att läsa litteratur som eleverna kan identifiera sig med kan en positiv attityd till läsning skapas.
För mig finns det således kopplingar mellan intervjupersonernas svar, Skolverkets ämnesbeskrivningar och Svedners sju ambitioner. Intervjupersonerna gav uttryck för att både arbeta med sådant som är specifikt för ämnet och att använda litteratur och språkutveckling för att uppnå något annat, vilket också har stöd i ämnesbeskrivningarna. För mig rör det sig om en funktionaliserad svenskundervisning där eleverna förbereds för arbete, studier och för livet i stort.
Också forskningen kring andraspråksutveckling kan kopplas till intervjupersonernas svar. Två av lärarna tog upp ytflyt, d.v.s. att en del elever kan föra vardagliga samtal men utöver det har mycket begränsade språkkunskaper. Utifrån Vibergs (1993) perspektiv går det att tala om att dessa elever har stora luckor i sin språkliga bas, vilket försvårar en språklig utbyggnad. Andraspråkselever måste ofta bygga sin bas och utbyggnad parallellt eftersom de lär sig svenska samtidigt som de förväntas kunna tillgodogöra sig andra skolämnen på svenska. Till skillnad från andraspråksinlärare kan elever med svenska som modersmål lägga sin kraft på utbyggnaden, d.v.s. den kunskapsrelaterade kompetensen. Med detta i åtanke är det inte speciellt anmärknings- värt att elever med utländsk bakgrund generellt presterar sämre än elever som är födda i Sverige av svenska föräldrar.
Avslutningsvis vill jag likna språkutveckling vid ett byggprojekt. Att det krävs en solid husgrund för att bygga ett hus är närmast självklart och det anses befängt att resa ytterväggar innan grunden är lagd. Ännu mer bisarrt skulle det tyckas om någon försökte inreda ett badrum på övervåningen eller spika ett innertak innan bottenplattan är gjuten. Vad är det då som får oss att tro att språkets utbyggnad kan byggas på en bristfällig eller närmast obefintlig språklig grund? För de flesta är det nog givet att kompetenta och för uppgiften utbildade människor ska planera, genomföra och utvärdera ett omfattande byggprojekt. På samma sätt torde det vara självklart att utbildade lärare i svenska som andraspråk med kunskap om kontrastiv språkundervisning och andraspråksutveckling ska undervisa elever med annat modersmål än svenska.
6 Slutsats
Min slutsats är att det finns fler likheter än skillnader mellan undervisningsämnena svenska och svenska som andraspråk. Den avgörande skillnaden är att förstaspråkseleverna redan har en språklig grund och därför kan till fullo ägna sig åt sin språkliga utbyggnad medan
andraspråkselever tillgodogör sig basen och utbyggnaden parallellt. För mig står det klart att det behövs en uppdelning i svenska och svenska som andraspråk eftersom elevernas förutsättningar är så olika. Samtidigt menar jag att svenskämnet också måste utvecklas för att i högre grad spegla det mångkulturella och heterogena samhälle vi idag lever i. Enligt mig angår
andraspråksinlärning och flerspråkighet alla elever oavsett om de har svenska som första- eller andraspråk.
Källförteckning
Metodlitteratur
Johansson, Bo och Svedner, Per-Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget
Patel, Runa och Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 3:e uppdaterade upplagan. Lund: Studentlitteratur Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur
Annan litteratur
Collier, Virginia (1987). Age and rate of acquisition of second language for academic purposes.
TESOL Quarterly 21:4.
Cummins, Jim (1981). Age on arrival and immigrant second language learning in Canada: A reassessment. Applied Linguistics 11:2
Gröning, Inger (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Digitala skrifter från Nordiska språk 1. Uppsala: Universitetstryckeriet
Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.) (2004). Svenska som andraspråk : i forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Hyltenstam, Kenneth (1993). Om kunskapsfältet svenska som andraspråk. I: Cerú, Eva (red.) (1993). Svenska som andraspråk: lärarbok. 2, Mera om språket och inlärningen. 2:a upplagan. Stockholm: Natur och kultur
Källström, Roger (1999). Svenska som andraspråk - lärarkompetens och lärarutbildningsbehov. Göteborg: Institutionen för svenska språket
Lindberg; Inger (2002). Myter om tvåspråkighet. I: Språkvård 4/02. Svenska språknämnden Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur
Svedner, Per Olov (1999). Svenskämnet och svenskundervisning – närbilder och
helhetsperspektiv. 2:a upplagan. Uppsala: Kunskapsföretaget
Tingbjörn, Gunnar (2000). Svenska som andraspråk – ett ämne i tiden. I: Åhl, Hans (red.) (2000). Svenska i tiden – verklighet och visioner. Stockholm: HLS Förlag
Tingbjörn, Gunnar (2004). Svenska som andraspråk i ett utbildningspolitiskt perspektiv – en
tillbakablick. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2004). Svenska som andraspråk :
Viberg, Åke (1993). Andraspråksinlärning i olika åldrar. I: Cerú, Eva (red.) (1993). Svenska
som andraspråk: lärarbok. 2, Mera om språket och inlärningen. 2:a upplagan. Stockholm: Natur och kultur
Internetkällor
Samtliga internetkällor har jag läst och kontrollerat senast 061227. Institutionen för nordiska språk http://www.nordlund.lu.se/Nordwebb/overst/nordiska_ram.html?innehall=index.html Skolverkets hemsida Ämnet svenska http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&id=S V&extraId=
Ämnet svenska som andraspråk
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&id=S VA&extraId=
Skolverkets lägesbedömning 2006
http://www.skolverket.se/content/1/c4/73/41/Lagesbedomning_2006.pdf
Elever med utländsk bakgrund, slutrapport: Sociala skillnader är avgörande för elevens resultat http://www.skolverket.se/publikationer?id=1355
Kartläggning av svenska som andraspråk
http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F360&cm d=download
Bilaga 1.
Intervjuguide
• Berätta om dispositionen • Informera om konfidentialitet • Fråga om bandspelare Bakgrundsfrågor• Hur länge har du arbetat som lärare? • I vilka ämnen undervisar du?
• Hur stor del av din tjänst rör svenska respektive svenska som andraspråk?
Svenskämnet
• Hur skulle du beskriva ämnet svenska? Vad är svenska för dig? • Vad anser du vara din viktigaste uppgift som svensklärare? • Färdigheterna tala, läsa, skriva och lyssna: Hur arbetar du? • Vilka problem och möjligheter ser du i undervisningen?
Svenska som andraspråk
• Hur skulle du beskriva ämnet svenska som andraspråk? Vad är svenska som andraspråk för dig?
• Vad anser du vara din viktigaste uppgift som lärare i svenska som andraspråk? • Färdigheterna tala, läsa, skriva och lyssna: Hur arbetar du?
• Vilka problem och möjligheter ser du i undervisningen?
• Elevernas reflektioner kring sitt modersmål och sin tvåspråkighet?
• Hur upplever du att kollegor/skolledning ser på svenska som andraspråk? Hur stor är kunskapen om svenska som andraspråk, anser du?
Likheter/skillnader
• Vilka likhet och skillnader ser du mellan svenska och svenska som andraspråk? • Din lärarroll
• Ämnesintegrerad svenskundervisning • Gruppstorlek
• Kunskapsmässig spridning i grupperna • Malmgrens begrepp:
1. Svenska som färdighetsämne 2. Litterärt bildningsämne 3. Erfarenhetspedagogiskt ämne
Avslutning
Bilaga 2. Hej X.
Här kommer frågor som jag kommer att ställa på X då vi ses.
Svenskämnet
Hur skulle du beskriva ämnet svenska? Vad är svenska för dig? Vad anser du vara din viktigaste uppgift som svensklärare? Färdigheterna tala, läsa, skriva och lyssna: Hur arbetar du? Problem och möjligheter i undervisningen?
Svenska som andraspråk
Hur skulle du beskriva ämnet svenska som andraspråk? Vad är svenska som andraspråk för dig? Vad anser du vara din viktigaste uppgift som lärare i svenska som andraspråk?
Färdigheterna tala, läsa, skriva och lyssna: Hur arbetar du? Problem och möjligheter i undervisningen?
Hur upplever du att kollegor/skolledning ser på svenska som andraspråk? Hur stor är kunskapen om svenska som andraspråk, anser du?
Vilka likheter och skillnader ser du mellan svenska och svenska som andraspråk? Mvh Kristin Söderberg
Bilaga 3.
Lars-Göran Malmgren (1996). Svenskundervisning i grundskolan
1. Svenska som färdighetsämne
• Svenskan är främst ett språkämne där språkträningen sker genom att olika moment upprepas. • Varje färdighet övas in separat, t.ex. uttal eller nya ord.
2. Svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne
• Svenskundervisningen syftar till att förmedla ett kulturarv i form av utvalda litterära verk och författare.
• Genom att läsa klassiska verk ges eleverna en gemensam kulturell referensram.
3. Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne
• Svenskundervisning utgår från elevgruppens aktuella förutsättningar och erfarenheter. • I tillämpade och meningsfulla språkbrukssituationer utvecklas de språkliga färdigheterna.