man, medelåldern var 36 år.

Datainsamlingsmetod: Telefonintervjuer. Analysmetod: Tolkningsfenomenologisk analys (IPA). Styrkor: - Stärkt tillförlitlighet då triangulering vid dataanalys använts samt redovisad längd på intervjuer – 45-60 minuter.

- Materialet är tydligt redovisat, citat återges direkt i texten; stärker verifierbarhet.

- En form av intervjuguide har använts, vilket avser att alla deltagare fått samma frågor; stärker därmed giltigheten.

Svagheter:

- Ej tydligt syfte samt frågeställning; minskad överförbarhet.

- Begränsad urvalsgrupp (93% kvinnor); minskad tillförlitlighet.

Ett centralt tema var kopplingen mellan deltagarna och deras miljö. Flera individer upplevde ambivalens gällande att någon skulle ingripa i deras

självmordsförsök. Dock kände sig många besvikna om de ej fick någon hjälp, vilket kan ha varit en faktor för många att begå ett självmordsförsök. Individerna kände att det var svårt att avslöja

självmordstankar trots att de ville ha hjälp, varvid osäkerhet upplevdes på hur de skulle kunna få hjälp med problematiken.

Artikelmatris Bilaga 2 Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

McGill, K., Hackney, S., & Skehan, J. (2019). Information needs of people after a suicide attempt: A thematic analysis.

Patient Education and Counseling, 102(6), 1119-1124. doi:

10.1016/j.pec.2019.01.003

Australien

”This study aimed to identify the information that people who have attempted suicide and those who support them believed to be helpful to receive after an attempt”.

Design: Kvalitativ, beskrivande

tvärsnittsdesign.

Population: Inklusionskriterier:

över 18-års ålder, bekväma med att tala om suicid, det senaste självmordsförsöket ska ha ägt rum för över 12 månader sedan, låga poäng på Kessler-10.

Exklusionskriterier: emotionellt instabila tonåringar, psykotiska symtom eller kognitiv funktionsnedsättning.

Urvalsförfarande: Strategiskt

urval.

Urval: 55 deltagare visade intresse,

48 screenades inför studien. 11 personer exkluderades relaterat till hög, psykologisk stress.

Slutlig studiegrupp: 37 deltagare i

åldrarna 18-79 år. 28 kvinnor och 9 män.

Datainsamlingsmetod:

Telefonintervjuer med semistrukturerade frågor.

Analysmetod: Tematisk analys

med induktiv approach.

Styrkor: - Analysen är noggrant dokumenterad; stärker tillförlitligheten. - Uppnådd datamättnad. - Förslag till förbättringsåtgärder presenteras utifrån resultatet vilket stärker överförbarheten.

- Använda direktcitat; stärker verifierbarhet.

- En form av intervjuguide har använts, vilket avser att alla deltagare fått samma frågor; stärker därmed giltigheten.

Svagheter:

- Forskarna har ej redogjort för sin förförståelse samt relation till deltagarna; minskar tillförlitligheten.

Individerna identifierade viktig information gällande vilken hjälp som tordes vara viktig efter ett självmordsförsök. Detta innebar att adressera stigmat som uppstod efteråt samt de negativa

samhällsattityder som visar sig kan uppstå.

Artikelmatris Bilaga 2 Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

McKay, K., & Shand, F. (2018). Advocacy and luck: Australian healthcare experiences following a suicide attempt. Death Studies,

42(6), 392-399. doi:

10.1080/07481187.2017.1359218

Australien

”The aim of this qualitative study was to explore people´s experiences (both positive and negative) of Australian healthcare services following the suicide attempt”.

Design: Utforskande design med

kvalitativ ansats.

Population: Inklusionskriterier:

personer över 18 år, begått självmordsförsök de senaste 18 månaderna (men ej inom den senaste månaden). Inga exklusionskriterier framgår.

Urvalsförfarande: Strategiskt

urval via enkät, webbsidor eller sociala medier. Forskarna screenade sedan deltagare online eller via telefon.

Urval: 20 deltagare. Slutlig studiegrupp: 20

deltagare, 17 kvinnor och 3 män, i åldrarna 19-56 år.

Datainsamlingsmetod:

Semistrukturerade telefonintervjuer.

Analysmetod: Tematisk analys.

Styrkor:

- Triangulering vid dataanalys vilket stärker tillförlitlighet i studien. - Använda direktcitat; stärker verifierbarhet. - Semistrukturerade intervjufrågor; ökar giltighet. Svagheter:

- Svag urvalsgrupp. Större andel kvinnor än män; minskar tillförlitlighet.

- Studiedeltagare ej tydligt redovisade; minskad överförbarhet.

Viktiga teman identifierades i studien; ”att passa in i hälso- och sjukvården”, ”behovet av konsekvent vård”, ”att hitta hjälp” samt ”små vänligheter”. Erfarenheter av positiv och empatisk vård visar sig ha betydelse för återhämtningen efter ett suicidförsök.

Artikelmatris Bilaga 2 Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Oliffe, J. L., Creighton, G.,

Robertson, S., Broom, A., Jenkins, E. K., Ogrodniczuk, J. S., & Ferlatte, O. (2017). Injury, interiority, and isolation in men’s suicidality.

American Journal of Men's Health, 11(4), 888–899. doi:

10.1177/1557988316679576

Kanada

”The study findings revealed injury, interiority, and isolation as interconnected themes

characterizing men’s suicidality. Injury comprised an array of childhood and/or cumulative traumas that fueled men’s ruminating thoughts inhibiting recovery and limiting hopes for improved life quality”.

Design: Kvalitativ, beskrivande

tvärsnittsdesign.

Population: Inklusionskriterier:

män som tidigare upplevt suicidalt beteende, engelsktalande, 19 år eller äldre samt boende i Kanada. Inga exklusionskriterier framgår.

Urvalsförfarande:

Rekryteringsblad sam onlineannonsering via sociala medier. Urval: 20 deltagare. Slutlig studiegrupp: 20 män i åldrarna 20-62 år. Datainsamlingsmetod: Digitalt inspelade intervjuer. Analysmetod: Dataanalysen styrdes av konstanta jämförelsemetoder. Tematisk analys. Styrkor:

- Tydligt urval, djupt och omfångsrikt material – intervjuer varade mellan 40-240 minuter, tydlig analys; stärker tillförlitlighet.

- Väl beskrivet resultat samt deltagare; stärker överförbarhet. - Triangulering; stärker tillförlitlighet och verifierbarhet. - Använda direktcitat; stärker verifierbarhet. - Intervjuguide har använts, vilket avser att alla deltagare fått samma frågor, stärker därmed giltigheten.

Svagheter:

- Deltagare i studien fick en digitalkamera alternativt en summa med pengar.

Studien visade att mäns suicidalitet karakteriserades av tidigare trauman (ofta i barndomen) vilket påverkade återhämtning och limiterade livskvaliteten. Vidare visade sig deras ”inre tankar” hur det suicidala beteendet ökade känslan av hopplöshet. Även känslan av isolation skapade svårigheter i både jobb och relationer, men att många valde att isolera sig självmant som en slags ”skyddsstrategi” för att inte besvära andra eller minska exponering för ytterligare stimulin.

Artikelmatris Bilaga 2 Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Peterson, D. H. M., & Collings, S. C. (2015). "It's either do it or die": The role of self-management of suicidality in people with experience of mental illness.

Crisis: The Journal of Crisis Intervention and Suicide Prevention, 36(3), 173–178.

doi:10.1027/0227-5910/a000308 Nya Zeeland

”To understand how people self- manage suicidality, why they self- manage, and the effects that self- management may have on suicidal thoughts and behavior”.

Design: Del av en fältstudie. Population: Inklusionskriterier:

suicidalt beteende, psykisk ohälsa (minst under de senaste 3 åren), kunna berätta sin upplevelse om att vara suicidal. Exklusionskriterier: Aktivt suicidala personer.

Urvalsförfarande:

Intensitetsprovtagning.

Urval: Urvalet framgår ej tydligt. Slutlig studiegrupp: 27 deltagare.

17 kvinnor, 9 män, 1 som ej identifierade sig som man/kvinna. Medelåldern var 44 år på deltagarna.

Datainsamlingsmetod:

Individuella, semistrukturerade intervjuer.

Analysmetod: Narrativ, tematisk

analys.

Styrkor:

- Redovisad längd på intervjuer - upp emot 90 minuter, triangulering, varierat urval; stärker tillförlitlighet.

- Använda direktcitat; stärker verifierbarhet.

- Intervjuguide har använts, vilket avser att alla deltagare fått samma frågor, stärker därmed giltigheten. Svagheter: - Deltagare erhåll en detaljhandelskupong vid deltagande. - Ej tydlig beskrivning av studiedeltagare; minskad överförbarhet.

Suicidala personer hade antingen börjat hantera problematiken själva (medan de hade kontakt med hälso- och sjukvård eller istället för) eller valt att hantera problematiken på egen hand för att många upplevde missnöje med den psykiatriska vården. Ytterligare kunde detta bero på att de ville vara

självständiga eller hade svårigheter att tillgå vård. Vidare kunde hanteringen av deras suicidala beteende innefatta att; aktivt hitta vägar att distrahera/minska suicidtankar/känslor, praktiska tillvägagångssätt, ändra tankesätt, att lära känna sig själv bättre samt att få stöd från familj/vänner.

Artikelmatris Bilaga 2 Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Richards, J.E., Hohl, S.D., Whiteside, U., J.Ludman, E., C. Grossman, E. Simon, G., … C. Williams, E. (2019). If You Listen, I Will Talk: the Experience of Being Asked About Suicidality During Routine Primary Care. J GEN