Mannens sociala umgänge

Enligt genusteorins syn på maktbalansen mellan könen är det männen som sitter på majoriteten av olika resurser i en relation. Detta innebär att männen

då även sitter på majoriteten av de sociala resurserna och har en högre social status i samhället (Hirdman, 1988a, s. 53). Intervjuperson Karl berättar om hur han fick behålla en del av sitt sociala umgänge som han och hans ex-fru hade skapat ihop:

“Vi har dom kvar än men vi träffas inte samtidigt så ofta, det har ju givetvis blivit när vänner fyllt 50 och sådana grejer och gemensam fest har vi också landat på någon gång. Men en fredagskväll brukar vi inte träffas hemma hos gemensamma vänner utan då är det antingen hon som är där eller jag som är där” (Karl, intervju)

Karl och hans ex-fru behöll alltså båda de gemensamma vännerna men utanför speciella event så umgicks de inte samtidigt med dessa vänner. På grund av detta berättade Karl vidare att han började skapa ett annat socialt nätverk för att ha folk att umgås med de dagar han inte kunde umgås med sin gamla umgängeskrets:

”[...] Det blev att man öppnade en öl och drog ner till puben istället och träffade andra (nya) vänner istället. Det räcker att man går ner här och dricker en öl så träffar man folk man känner igen och sitter och traggar med och sen gick kvällarna där istället [...]” (Karl, intervju) Enligt maktbalansen gällande tillgången till sociala resurser borde Karl vara den som fick behålla de gamla gemensamma vännerna (Hirdman, 1988a, s.

53). Dock som Karl berättade hade hans ex-fru lika mycket kontakt med det umgänget. Detta skulle kunna tyda på att maktbalansen mellan Karl och hans ex-fru gällande de sociala resurserna var jämn, att makten var symmetrisk.

Erik exemplifierar nedan när makten inte är symmetrisk då han behövde skapa ett nytt socialt umgänge vid separationen. Erik berättar:

”Jag fick byta både vänskapskrets [...] Det finns ju faktiskt dom som är singlar i min ålder också dom börjar man umgås med när man blir själv. Det gick ganska snabbt.” (Erik, intervju)

Till skillnad från Karl berättar inte Erik om något umgänge med den gamla vänskapskretsen han och hans ex-fru hade. Med hänsyn till det verkar det som att det gamla umgänget försvann ur hans liv vilket skulle kunna tyda på att det var hans ex-fru som fick behålla den umgängeskretsen. Axel nämner inte heller något om ett umgänge tillsammans med den umgängeskrets han och hans ex-fru hade skapat. Istället berättar han om att han hade en vän kvar men att det var en vän han hade haft med sig genom hela livet och inte en vän han och ex-frun hade haft ihop. Vidare berättar han att bortsett från den vännen umgicks hade han enbart sin nya kvinna och hennes familj:

”Arbetskollegor och sånt var ju ingen skillnad, vänner då jag hade kvar en nära kompis, vi var och simmade två dagar i veckan långt innan och det fortsatte vi med men annars var jag ju inte och hälsade på dom på kvällarna utan då blev det mer att man umgicks med min nya partner och hennes syskon så det växlade umgänge kan man säga.” (Axel, intervju)

Axel skapade inget nytt umgänge utan valde vid den tidpunkten att umgås med de som fanns tillgängliga. Hans nya kvinna bidrog med socialt umgänge till honom genom sin familj. I Axels fall var det således både hans ex-fru och hans nya kvinna som satt på makten gällande sociala resurser då det var kvinnorna som sett till att det fanns ett umgänge för honom. Sätts tillgången till Axels sociala resurser i relation till både ex-fruns och hans nya kvinnas tillgång till sociala resurser framkommer det att makten låg hos kvinnorna (Hirdman, 1988b, s. 7). Måns beskriver precis som Erik och Axel inget om det gamla sociala umgänget:

”Svåra frågor.. under den processen tror jag inte att jag umgicks med så många, inte av våra gemensamma vänner.” (Måns, intervju)

Måns berättar inte heller om något skapande av ett nytt socialt nätverk. Ett påvisat mönster är att majoriteten av männen förlorade kontakten med den umgängeskrets de hade skapat tillsammans med sin före detta partner. Det tyder på att det var deras ex-fruar som behöll umgänget och männen lämnades med uppgiften att skapa en ny umgängeskrets. Det som majoriteten av de manliga intervjupersonerna berättar slår hål på det som nämndes i inledningen för detta avsnitt, att det är männen som har en högre social status och därmed sitter på de sociala resurserna (Hirdman, 1988a, s. 53). Istället går det att argumentera för att majoriteten av männens ex-fruar sitter på makten gällande tillgången till sociala resurser. Det framkommer när männens och deras ex-fruars tillgång till det gamla gemensamma umgänget sätts i relation till varandra (Hirdman, 1988b, s. 7).

6.3.3 Sammanfattande kommentarer

Gällande maktbalansen i sociala resurser går det att argumentera för att den makten tippade åt kvinnornas håll. Således har genus en betydelse för tillgången till de sociala resurser som skapades mellan mannen och kvinnan innan separationen. Detta eftersom majoriteten av kvinnorna vi intervjuade hade kvar gamla umgängen medan majoriteten av männen inte hade det. För att kunna identifiera vad som anses vara kvinnlig och manligt betingat beteende eller agerande samt hur maktbalansen ser ut krävs det att beteende och agerande sätts i relation till varandra (Hirdman, 1988b, s. 7). I denna del av analysen görs det genom att sätta de kvinnliga intervjupersonernas svar i relation till de manliga intervjupersonernas svar. Det blir synligt att kvinnorna gällande de sociala resurser sitter på en makt gentemot sina före detta män, detta gäller både de kvinnor som intervjuades och de intervjuade männens ex-fruar.

7 Slutsatser

Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar kommer vi nu sammanställa och konkretisera våra slutsatser. Enligt Hirdmans teori kring genuskontraktet och maktbalansen är det mannen som sitter på fördelarna i samhället. I vår empiri har dock en mer nyanserad och jämställd bild framkommit som påvisar att det inte alltid är mannen som sitter på fördelarna.

I uppsatsen har det argumenteras för att uppdelningen av hushållsarbetet och föräldrarollen kan delas upp efter den traditionella arbetsfördelningen kontra den moderna arbetsfördelningen. I intervjuerna framkom att det fanns en skillnad i hur hushållsarbetet delades upp då intervjupersonerna både anpassade sig till den traditionella kontra den moderna fördelningen. De intervjupersoner som fördelade hushållsarbetet efter den traditionella uppdelningen, vad som var fysiskt krävande arbete kontra inte fysiskt, upplevde stora förändringar vid separationen. De intervjupersoner som fördelade hushållsarbetet efter den moderna uppdelningen sa sig inte uppleva någon större förändring vid separationen då de alltid hade genomfört samtliga hushållssysslor. Fördelningen av hushållsarbetet såg således annorlunda ut hos intervjupersonerna. Anledningen till att fördelningen såg annorlunda ut tolkar vi som att det skulle kunna bero på att de intervjupersoner som delade upp efter den moderna fördelningen hade en större medvetenhet kring sina val. De intervjupersoner som fördelade hushållsarbetet traditionellt gjorde förmodligen det undermedvetet, det skedde troligtvis på ren automatik eftersom det traditionella är en norm.

Det tydligaste mönstret på vad som är traditionellt kvinnligt respektive manligt uppkom vid studerandet av föräldrarollens förändring vid separationen. Detta då majoriteten av männen uppgav att de hade förlorat kontakten med sina barn medan majoriteten av kvinnorna uppgav att de kände sig ensamma i mammarollen eftersom de fick axla det största ansvaret för barnen. Slutsatsen

gällande vilken betydelse genus har för hushållsarbetet och föräldrarollen vid en separation blir således att den är svår att generalisera då den framkommer i varierande grad. Vid uppdelningen av hushållsarbetet hade genus en betydelse hos några av intervjupersonerna medan genus inte hade någon betydelse alls hos andra intervjupersoner. I föräldrarollen hade genus en starkare betydelse då männen till stora delar upplevde en sak och kvinnorna upplevde en annan.

Således har genus en varierande betydelse beroende på vem individen är och om den har en föräldraroll att anpassa sig till.

Vid analyserandet av de kvinnliga intervjupersonernas beskrivningar angående den ekonomiska situationen går det att argumentera för att den tidigare forskningen inte är applicerbar på de kvinnor som intervjuades. Detta är för att den tidigare forskningen hävdar att risken för separation ökar om kvinnan har starka ekonomiska resurser (Kalmijn & Poortman, 2006, s. 201-202). I intervjuerna framskymtade det att majoriteten av kvinnorna tog initiativ till separationen oavsett hur de ekonomiska resurserna såg ut för kvinnan.

Majoriteten av kvinnorna upplevde att deras ekonomi påverkades negativt vid separationen, dock var påverkan inte så pass stor att den hindrade kvinnorna från att separera. Männen som intervjuades upplevde å andra sidan att deras ekonomiska situation inte påverkades nämnvärt vid separationen. Genus har en betydelse för ekonomin då män enligt statistik tjänar mer än kvinnor (SCB, 2020). Resultatet av det blir att männen i majoriteten av fallen sitter på makten gällande de ekonomiska resurserna. De intervjuade kvinnorna hade samtliga ex-partners som tjänade mer än dem, därav satt männen på den ekonomiska makten medan kvinnorna upplevde en ekonomisk stress. Därav blir slutsatsen att genus har en betydelse för den ekonomiska situationen vid en separation då kvinnorna behövde hitta alternativa resurser för att reducera den ekonomiska stressen. Männen däremot upplevde ingen ekonomisk stress.

Gällande sociala resurser vid separationen fann vi ett mönster bland de intervjuade kvinnorna som visade att de behöll sitt gamla nätverk i större eller

mindre utsträckning. Majoriteten av kvinnorna valde också att frivilligt skapa nya sociala kontakter. Majoriteten av männen hade å andra sidan inte kvar sitt gamla nätverk utan var tvungna att skapa nya sociala kontakter, därmed var det inte frivilligt. Majoriteten av männen uppgav att de inte hade något större umgänge vid separationen och de som hade träffat en ny partner umgicks mest med sin nya. Maktbalansen gällande det sociala umgänget satt således kvinnorna på sett till vår uppsats. Detta för att majoriteten av kvinnorna frivilligt kunde välja att skapa ett nytt nätverk, männen behövde göra det för att inte vara ensamma. Slutsatsen blir att det går att argumentera för att genus har en betydelse för sociala relationer vid en separation eftersom männen behöver anstränga sig mer för att skapa sociala nätverk.

Med hjälp av det som presenteras bidrar denna uppsats till forskningsfloran om separationer där det främsta bidraget utgörs av genusperspektivet.

Uppsatsen bidrar till en nyansering av synen på det som anses vara traditionellt kvinnligt och manligt. Genus har en påverkan för individerna i en separation men inte utifrån Hirdmans teori om genuskontraktets syn på det traditionella kvinnliga och manliga, utan snarare en påverkan utifrån den moderna kvinnan och mannen. Exempelvis visade kvinnorna ett mönster gällande att vända sig främst till sociala resurser vid separationen. Kvinnorna hade makten gällande tillgången till sociala nätverk, det vill säga att de fick behålla de sociala tillgångar som kvinnan tidigare haft gemensamt med sin ex-partner. Detta talade emot genusteorin som exempelvis Yvonne Hirdman lyfter då mannen ska vara det högre sociala könet (Hirdman, 1988b). Den moderna mannen kan vi exemplifiera tydligt med hjälp av det en av våra manliga intervjupersoner berättade. Han beskrev sig själv som pedantisk vilket han fick avstå från under tiden han var gift med sin ex-fru. Vid separationen kunde han återgå till att vara den moderna mannen. Med dessa två exempel kan vi visa hur genus utifrån den moderna kvinnan och mannen blev tydligt i separationer.

8 Diskussion

Denna uppsats har undersökt en väldigt liten del av alla de individer som har separerat i Sverige. Därav går det inte att påstå att genus har den påverkan denna uppsats funnit generellt för alla de individer som har genomgått en separation. Däremot har resultaten i vår uppsats varit relativt enhetliga då kvinnorna och männen till stora delar gav liknande svar vilket skapar en röd tråd genom empirin. Detta leder till att slutsatsernas trovärdighet ökar och att det sett till de svar vi fick skulle kunna gå att applicera på andra heterosexuella separerade individer.

Om en uppföljningsuppsats hade varit möjlig skulle det vara intressant att samla in mer samt bredare empiri. Det skulle kunna göras genom att bredda urvalet. Ett bredare urval skulle innebära att inkludera bredare åldersspann, andra sexuella läggningar, icke cispersoner, andra etniciteter samt inkludera individer från hela Sverige. Vid ett bredare urval hade fler intervjuer genomförts vilket hade lett till en ökad trovärdighet för uppsatsen samt att det hade varit enklare att få en mer generell slutsats. Ett annat sätt att utveckla uppsatsen hade varit att inkludera båda parterna i separationen och intervjua båda individerna i den före detta relationen för att få se båda sidorna av samma mynt.

Vi använde oss av snöbollsurval och som tidigare nämnts finns en risk att intervjupersonerna då har samma erfarenheter och sociala bakgrund. Hade ett annat metodval använts hade den risken kunnat undgås. Valet av metod för insamlingen av empiri hade kvarstått vid en uppföljningsuppsats då intervjuer som tidigare nämnts är bra för att få fram all den information som behövs och önskas. Däremot hade intervjuguiden utvecklas med fler och mer specifika frågor men också fler frågor där intervjupersonen hade kunnat berätta mer fritt om sina tankar, känslor och erfarenheter. Med hänsyn till den maktposition en forskare sitter på gentemot intervjupersonen så hade vi i en

uppföljningsuppsats valt att genomföra intervjuerna med endast en intervjuare.

Detta med anledning för att minimera maktpositionen, denna maktposition skapades i vår uppsats när vi var två intervjuare.

En avslutande reflektion är att det hade varit intressant att undersöka separationer ur ett genusperspektiv utifrån fler synvinklar. Hade genusperspektivet sett annorlunda ut om det var icke cispersoner som separerat eller om det varit en separation mellan ett homosexuellt par? Det hade också varit intressant att studera hur genusperspektivet utvecklas hos ett par som sedan separerar. Genusperspektivet har berörts i föreliggande uppsats men för att nå ett ännu djupare resultat hade det varit fördelaktigt att använda de potentiella förändringar och utvecklingar som har presenterats i denna avslutande del.

9 Referenslista

Ahrons, Constance R. (2020). Divorce: A Crisis of Family Transition and Change Family Relations, 29(4), pp. 533-540.

DOI: 10.2307/584469

Ahrne, Göran & Svensson, Peter. (2015). Handbok i kvalitativa metoder.

Uppl. 2:4. Stockholm: Liber AB

Creswell, J. W. & Creswell, J. D. (2018). Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. Uppl. 5 Thousand Oaks:

SAGE Publications

Crowley, Jocelyn Elise. (2018). Incomplete Role Exit and the Alimony Reform Movement. Sociological inquiry, 88(1), pp.32–55.

DOI: 10.1111/soin.12177

Duran-Aydintug, Candan. (1996). Former Spouses Exiting Role-Identities, Journal of Divorce and Remarriage, 24(3-4), pp. 23-40.

https://doi.org/10.1300/J087724n03 02

Folkhälsomyndigheten (2020). Lokala allmänna råd för covid-19

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/lokala-allmanna-rad/ [2020.12.07]

Hirdman, Yvonne (1988a). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1988(3) pp. 49-63 Hirdman, Yvonne (1988b). Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen

Kalmijn, Matthijs & Poortman, Anne-Rigt. (2006). His or Her Divorce? The Gendered Nature of Divorce and its Determinants. European Sociological Review, 22(2) pp. 201-214.

DOI:10.1093/esr/jci052

Kvale, Steinar & Brinkman, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Uppl. 3:1. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin (u.å.). Genus

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genus [2020-11-26]

Nyman, Charlott, Reinikainen, Lasse & Eriksson, Kristina. (2018). The tension between gender equality and doing gender; Swedish couples' talk about the division of housework. Women's studies international forum 68, pp. 36-46

Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Från stoff till studie: Om analysarbete i kvalitativ forskning. Uppl 1:3. Lund: Studentlitteratur Statistikmyndigheten SCB (2020). Gifta i Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/gifta-i-sverige/ [2020-11-26]

Statistikmyndigheten SCB (2020). Kvinnors inkomst närmar sig mäns - men långsamt. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2020/kvinnors-inkomst-narmar-sig-mans--men-langsamt/ [2020-12-22]

Statistikmyndigheten SCB (2020). Skilsmässor i Sverige.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/skilsmassor-i-sverige/ [2020-11-20]

Vaughan, Diane (1988). Måste det ta slut?: vändpunkter i parförhållanden.

Stockholm: Prisma.

Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-11-23]

Walzer, Susan (2008). Redoing gender through divorce. Journal of Social and Personal Relationships, 25(1), pp. 5-21.

DOI: 10.1177/0265407507086803

West, Candace & Zimmerman, Don H, 1987. Doing Gender. Gender &

society, 1(2), pp.125–151.

DOI: 10.1177/0891243287001002002E