När kärleken tar slut: En studie om separationer ur ett genusperspektiv

När kärleken tar slut

En studie om separationer ur ett genusperspektiv

Författare: Ella Ericsson & Malin Tillman

Institutionen för samhällsstudier

Kandidatuppsats i sociologi 15 hp, år 2020

Abstract

Title: When love ends - A study on separation from a gender perspective Authors: Ella Ericsson & Malin Tillman

The aim of this study is to investigate separations from a gender perspective.

Gender research has focused on the division of housework, economy and equality between men and women. To investigate separations from a gender perspective eight interviews with four separated women and four separated men were conducted. To analyze the empirical data the gender theory is used which illustrates the social gender. The study may contribute to research that sheds light on separation from a gender perspective.

The results showed that the division of household labour, changes in the parental role and sharing of economical as well as social resources were gendered practices. The main finding of the study is that separation is a gendered process which is explained by the help of Yvonne Hirdmans theory on the balance of power between the sexes in marriages.

Keywords

Gender, separation, divison of household labour, balance of power between sexes

Tack

Vi vill börja med att tacka vår handledare Hampus Hörberg för all hjälp och stöd under kandidatuppsatsens gång. Våra diskussioner och dina kommentarer har varit värdefulla för oss.

Vi vill också tacka våra intervjupersoner som ställde upp och gjorde det möjligt för oss att genomföra den kandidatuppsats vi önskade.

Ett sista tack till er i vår omgivning som varit stöttepelare för oss under vårt arbete.

Hälsningar från ett snöigt Växjö - Ella & Malin

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Syfte 3

2.1 Forskningsfrågor 3

3 Tidigare forskning 4

3.1 Separationer som känslomässiga och praktiska processer 4

3.2 Separationer ur ett genusperspektiv 5

4 Teori 7

4.1 Genusteori 7

5 Metod och material 10

5.1 Urval 10

5.2 Intervjuprocessen 12

5.3 Analysprocessen 13

5.4 Etiska överväganden 15

5.5 Metodologisk reflektion 15

6 Analys & resultat 18

6.1 Hushållsarbete och föräldrarollen 18

6.1.1 Den traditionella fördelningen av hushållsarbete 18 6.1.2 Den moderna fördelningen av hushållsarbetet 21

6.1.3 Skillnaden mellan mamma- och papparollen 23

6.2 Den ekonomiska situationen 25

6.2.1 Kvinnans ekonomiska situation 25

6.2.2 Mannens ekonomiska situation 28

6.2.3 Sammanfattande kommentarer 29

6.3 Det sociala umgänget 30

6.3.1 Kvinnans sociala umgänge 30

6.3.2 Mannens sociala umgänge 32

6.3.3 Sammanfattande kommentarer 35

7 Slutsatser 36

8 Diskussion 39

9 Referenslista 41

Bilagor

1 Bilaga 1: Intervjuguide 1

2 Bilaga 2: Brev till intervjupersoner 3

1 Inledning

SCB (2020) för statistik över antalet separationer i Sverige vilket visar att antalet separationer ökar för varje år. År 2019 var det 48 481 par som gifte sig men samtidigt var det 25 408 par som separerade, därav var det en majoritet av äktenskapen som slutade i skilsmässa det året (SCB, 2020). Med detta kan vi säga att sett till statistiken är skilsmässor ett vanligt förekommande fenomen i dagens Sverige. Vi själva har skådat individer som genomgått en separation och vi har sett individernas hantering av situationen och känslolivet. Mot bakgrund av detta uppstod intresset att studera separationer ur ett sociologiskt perspektiv då separationer är en form av social process som inkluderar relationen mellan två individer, men även relationerna till deras närmsta omgivning.

Vid en genomgång av tidigare forskning om separationer och genus framträdde följande två inriktningar som särskilt intressanta för oss. Det går bland annat att läsa om separationen utifrån initiativtagarens perspektiv samt den lämnades perspektiv utan hänsyn till genus (Vaughan, 1988) däremot finns det också forskning som utgår från genus i äktenskapet. Exempelvis att det finns två äktenskap, hans och hennes genom att dela upp äktenskapet utifrån mannens och kvinnans äktenskap kan skillnaderna mellan könen i äktenskapet belysas tydligt (Kalmijn & Poortman, 2006, s. 201-202). Därmed finns det forskning om separationer som utgår ifrån separation som ett fenomen som inte berörs av aktörens genus men också forskning om äktenskap och skilsmässor ur genusperspektiv.

Inom samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning används begreppet genus för att förklara och förstå individers agerande och idéer som skapar det sociala könet (Nationalencyklopedin, u.å.). Begreppet kön kan tillämpas parallellt med begreppet genus, då begreppen får samma betydelse (Nationalencyklopedin, u.å.). Det går att tillämpa genus i olika situationer, en

av dessa tillämpningsområden är när relationen mellan människor ska förstås och förklaras inom exempelvis par- och familjerelationer (Nationalencyklopedin, u.å.). Enligt våra efterforskningar verkar det råda brist på studier som behandlar separationer ur ett genusperspektiv. Att studera separationer ur ett genusperspektiv är intressant för att se om separationen handlar om mer än vem som är initiativtagare men också för att se hur män respektive kvinnor hanterar situationen oavsett om de är initiativtagare eller inte. Det är också intressant att studera huruvida genus har betydelse för den ekonomiska situationen samt hur sociala relationer påverkas både inom samlevnad och under en separationsprocess.. Vår uppsats blir därför relevant då vår ambition är att bidra till forskningsfloran genom att studera separationer ur ett genusperspektiv.

2 Syfte

Syftet med vår uppsats är att undersöka separationer ur ett genusperspektiv.

Då det verkar råda brist på forskning som inkluderat genusperspektivet i separationer går det därmed att argumentera för att det är av sociologisk relevans att undersöka detta. För att uppnå uppsatsens syfte ämnar vi att besvara följande forskningsfrågor:

2.1 Forskningsfrågor

• Hur kan vi förstå genusperspektivets betydelse för hushållsarbetet och föräldrarollen vid en separation?

• Varierar den ekonomiska situationen vid en separation beroende på kön, och hur kan vi i så fall förstå det?

• Hur kan vi förstå genusperspektivets betydelse för sociala relationer vid en separation?

3 Tidigare forskning

Följande forskningsgenomgång inleds med att behandla forskning gällande separationer och genusperspektiv. Detta har vi valt att lyfta då det är relevant till våra forskningsfrågor.

3.1 Separationer som känslomässiga och praktiska processer

Boken och artiklarna som nämns i denna del av tidigare forskning är utvalda då de hanterar det som rör separationer som är relevant till det vi ämnar undersöka. De tar upp individernas känsloliv samt det praktiska arbete som individerna behöver göra vid en separation. Dock hanterar de inte genusperspektivet i en separation utan utgår från initiativtagare och icke- initiativtagare. Relevansen till vår uppsats ligger i att dessa tre forskare har studerat känslor och det praktiska jobbet som en separation leder till. Vi ämnar undersöka separationer ur ett genusperspektiv, med andra ord se om genus har en påverkan på det praktiska och sociala arbete som en separation innebär för de individer som genomgår en.

Samtliga tre författare som diskuteras i detta avsnitt har använt sig utav en kvalitativ metod för att få fram sin empiri, de har använt sig av tidigare forskning samt intervjuer. Teorierna som de har utgått från grundas till stora delar på Ebaughs teori om role-exit, även generell systemteori har använts. Det gemensamma i samtliga texter är att författarna har jobbat fram olika stadier som individerna går igenom vid en separation. Det är alltså vanligt förekommande att inom denna forskning beskriva olika processer och känslor som individerna både förväntas gå igenom men också går igenom (se exempelvis Ahron, 1980; Duran-Aydintug, 2008; Vaughan, 1988;). Till exempel skriver Ahron (1980) om den stress och negativa påverkan en separation har på en individs mående, att separationen kan öka sårbarheten hos individerna (Ahron, 1980, s. 534). Vidare skriver han om förberedelserna individerna gör när båda parterna i relationen är medvetna om att separationen

är ett faktum. Båda individerna påbörjar då det praktiska arbetet med att ordna bostadssituationen och sin ekonomi (Ahron, 1980, s. 536). Vaughan skriver också om dessa praktiska förberedelser men även att individerna börjar söka sig mot nya bekantskaper, alltså börjar hitta nya vänner att umgås med (Vaughan, 1988, s. 65, 68). I arbetet med förberedelserna gällande ekonomi, boende och nya bekantskaper har initiativtagarna till separationen haft möjlighet att ligga steget före och förbereda sig mer. Detta eftersom de burit på tanken om separationen en tid innan de har delgett den till sin partner (Ahron, 1980; Duran-Aydintug, 2008; Vaughan, 1988).

3.2 Separationer ur ett genusperspektiv

Artiklarna som tas upp i denna del av tidigare forskning har valts ut då de behandlar begreppet genus inom heterosexuella parrelationer. Detta är relevant till vår uppsats då vi ämnar att undersöka separationer ur ett genusperspektiv. Artiklarna beskriver hur det som är typiskt kvinnligt och manligt uppstår i samhället samt hur det påverkar individer när de bland annat organiserar sitt liv tillsammans. Vi har valt dessa artiklar då de behandlar forskning på det genusperspektiv vi vill applicera i separationer för att därmed uppnå vår uppsats syfte. Artiklarna som kommer beskrivs här har både använt kvalitativ och kvantitativ metod och har använt sig av olika typer av teori. Det finns en blandning mellan grundad teori och kategorisk teori i form av fördelar och nackdelar för ett äktenskap samt användningen av riskanalys. Däremot har samma typ av tidigare forskning använts för att beskriva artiklarnas forskning.

Den tidigare forskningen som behandlar genus visar att par till viss del väljer att organisera sitt hushållsarbete efter de traditionella normerna (Nyman, Reinikainen & Eriksson, 2018). Den visar också att i de fall kvinnan har en stabil roll på arbetsmarknaden kan det leda till risken för separationer ökar i heterosexuella par (Kalmijn & Poortman, 2006). Forskning visar att en god ställning på arbetsmarknaden gör att kvinnan ser andra fördelar med sitt liv än äktenskapet. Detta påverkar hur uppdelningen av hushållsarbetet ser ut då det

kan grunda sig på vilken typ av anställning individerna i paret har, ett bättre betalt arbete kan innebära ett mindre engagemang i hushållsarbetet medan ett arbete med sämre lön kan betyda större ansvar för det obetalda arbetet i hemmet. Om det finns en jämställd syn på mannen och kvinnan i paret kommer det leda till ett mer jämställt förhållande. Däremot visar också tidigare forskning att upplevelser av femininitet och maskulinitet kan finnas i hushållsarbetet även om det är jämställt. Exempelvis väljer män i större utsträckning att göra det som anses som ett maskulint arbete, exempelvis fysiskt krävande arbete och kvinnorna väljer det som anses feminint (Nyman, Reinikainen & Eriksson, 2018). Detta kan grunda sig i att det finns förväntningar på könen i en parrelation som belyser exempelvis vilket arbete som förväntas av en man respektive kvinna. Däremot kan också männen engagera sig i hemmet och utföra typiskt kvinnliga uppgifter, exempelvis att laga mat och väljer då att vara “en modern man” i dagens samhälle (Kalmijn

& Poortman, 2006; Nyman, Reinikainen & Eriksson, 2018; Walzer, 2008).

Skillnader mellan könen kan appliceras på äktenskapet och de skillnader mellan män och kvinnor som finns i en skilsmässa. Sociologer som har använt genusperspektivet har hävdat att ett äktenskap i själva verket är två stycken,

“hans äktenskap” och “hennes äktenskap” vilket innebär att män och kvinnor får olika fördelar av äktenskapet (Kalmijn & Poortman, 2006, s. 201-202).

Skilsmässor kan bland annat bero på ekonomiska och sociala faktorer, exempelvis vilken ålder paret hade vid giftermålet eller om det finns barn inblandade (Kalmijn & Poortman, 2006, s. 201-202). I ett äktenskap kan det finnas en förutfattad mening om vilket ansvar som män respektive kvinnor ska ta, exempelvis vilket arbete och vilka relationer som förväntas. Om en skilsmässa sker har det visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors ekonomiska situation då hon i äktenskapet till stor del har bidragit med det obetalda arbetet till skillnad från mannen som bidragit med det betalda arbetet (Walzer, 2008).

4 Teori

Då vi ämnar undersöka separationer ur ett genusperspektiv mellan en man och en kvinna behövdes ett teoretiskt perspektiv som belyser just genus. Därför kommer vi i vår uppsats konsultera genusteori för att analysera det empiriska materialet. Genus som begrepp innefattar hur det sociala könet görs och hur det tolkas av den sociala omgivningen. Genus är något som varje individ gör, det är en ständigt pågående process vilket innebär att genus hos individer kan utvecklas och förändras när det behövs (West & Zimmerman 1987). Vi kommer i teoriavsnittet använda oss av Yvonne Hirdmans genussystemteori och West och Zimmermans teori om doing gender.

4.1 Genusteori

Genusteori används för att förklara det sociala könet. Det sociala könet är inte biologiskt eller naturligt betingat utan konstrueras genom sociala tolkningar och normaliserade situationer i samhället, exempelvis genom olika beteenden och sysslor som anses vara typiskt kvinnliga och manliga. Genom normaliserandet av olika sociala situationer, exempelvis uppdelning av hushållsarbete, kan sysslor resultera i att det som är manligt respektive kvinnligt framkallas (West & Zimmerman 1987, s.137-140). Detta blir ett teoretiskt verktyg vi kan använda i analysen av vårt empiriska material. Där vi bland annat ska analysera uppdelning av hushållsarbete och argumentera för vilken betydelse genus eventuellt har.

Teorin kommer användas för att förstå exempelvis hur och varför intervjupersonernas uppdelning av hushållsarbete har konstruerats utifrån normativa tankesätt. Dessa normativa tankesätt föds individer inte med, de är med andra ord inte biologiska, utan uppkommer i samband med sociala interaktioner med omvärlden. I praktiskt taget alla sociala situationer kan en individs genus vara relevant för hur individen agerar och hur skillnader skapas och upprätthålls mellan könen. Skillnaderna blir synliga i vad för

förutsättningar män respektive kvinnor har samt hur de väljer att agera och tala i sociala situationer (West & Zimmerman, 1987, s. 141). Exempel på skillnader kan vara hur kvinnan respektive mannen agerar i situationer som handlar om deras gemensamma barn. Majoriteten av intervjupersonerna i vår uppsats har barn med sin före detta partner. Genom att studera om det finns skillnader i agerandet, exempelvis kring ansvarstagande för barnen, kommer vi kunna argumentera för eventuella skillnader mellan könen.

Yvonne Hirdman beskriver genuskontraktet vilket innebär ett slags kontrakt mellan mannen och kvinnan som existerar inom alla heterosexuella förhållanden och i samtliga samhällen. Kontraktet handlar om att det ena könet definierar det andra könet, alltså att det ena könet har förväntningar på hur det andra könet ska vara i relationen och som individ (Hirdman, 1988b, s. 15). Det finns olika delar inom genuskontraktet, en del handlar om social interaktion och bildandet av sociala nätverk, andra delen handlar om uppdelningen av hushållsarbetet och den tredje delen handlar om hur genuskontraktet ser ut för den enskilde (Hirdman, 1988b, s. 15-16). I vår uppsats har Hirdmans genuskontrakt nyanserats och appliceras på empirin genom att analyseras utifrån ett traditionellt kontra modernt förhållningssätt. I en relation med ett traditionellt förhållningssätt ansvarar mannen för det fysiskt tunga arbetet och försörjandet av familjen. I en relation med ett modernt förhållningssätt definieras inte arbetsuppgifter utefter vad som skulle vara manligt eller kvinnligt.

Genuskontraktet belyser maktbalansen och asymmetrin i den maktbalansen mellan könen vilket enligt genuskontraktet är fördelaktigt för det manliga könet. Det finns beteenden som enligt samhället är typiskt manliga och kvinnliga, dessa beteenden präglar omgivningen runt oss och formar vad som förstås som manligt och kvinnligt (Hirdman, 1988b, s. 7). Detta går bland annat att applicera på vår uppsats vid studerandet av den ekonomiska fördelningen. Traditionellt sett har män en större inkomst än kvinnor (SCB,

2020) och de ekonomiska förutsättningarna för respektive kön blir därefter.

Dessa förutsättningar påverkar maktbalansen mellan könen och för att förstå den maktbalansen behöver det som anses kvinnligt och manligt sättas i relation till varandra. Med hjälp av genusbegreppet kan vi betona och undersöka maktbalansen mellan könen. Detta kan undersökas genom att bland annat sätta de ekonomiska förutsättningarna i en separation för respektive kön i relation till varandra. Genus strukturerar maktbalansen och skapar bland annat ekonomiska men också sociala uppdelningar mellan könen (Hirdman, 1988b, s. 7).

Hirdmans teorier om genuskontraktet och maktbalansen mellan könen kommer i analysdelen användas på ett nyanserat vis. Det kommer göras genom att arbetsfördelning, ekonomiska resurser samt sociala resurser analyseras var för sig och inte som en helhet. För att teoretiskt förstå genuskontraktet och om det finns en maktbalans inom arbetsfördelningen, ekonomin och sociala relationer kommer analysen således utgå från om genus påverkar en eventuell maktbalans.

5 Metod och material

Valet av metod motiverades med att den kvalitativa metoden kan ge en större bild av händelser eller situationer som individer har upplevt (Rennstam &

Wästerfors, 2015, s. 28). Eftersom vi ville undersöka en specifik händelse i individers liv ansåg vi att en kvalitativ metod skulle kunna hjälpa oss att nå det resultat vi sökte. Då vi undersökte separationer ur ett genusperspektiv behövde vi få en relativt mångfacetterad bild av situationen vilket var en annan anledning till att valet föll på kvalitativ metod. Vi ville förstå de subjektiva upplevelserna och skapa en förståelse för dessa upplevelser. För att beskriva sociala och samhälleliga fenomen anses intervjuer vara en lämplig metod (Ahrne & Svensson, 2015, s. 38; Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 13). Då separationer är en form av socialt fenomen föll därför valet på intervjuer. Det positiva med intervjuer är att forskaren kan styra intervjun så den får fram all den empiri som önskas. Detta kan forskaren göra genom att exempelvis ställa frågorna i olika ordning till intervjupersonerna och ställa olika följdfrågor för att få intervjupersonen att berätta mer detaljerat och utvecklat. Vår ambition var att intervjupersonerna skulle berätta fritt om sina upplevelser och inte bli helt styrda. På grund av detta valdes semistrukturerade intervjuer. Denna intervjuform innebär att vi skapade huvudfrågor som styrde intervjupersonen in på ett specifikt ämne men sedan ställdes följdfrågor som gjorde att intervjupersonen kunde berätta fritt om sin upplevelser och tankar kring det ämnet (Ahrne & Svensson, 2015, s. 37-38).

5.1 Urval

Utifrån den tidigare forskningen blev det tydligt att mannen och kvinnan upplever olika konsekvenser av en separation (Walzer, 2008, s. 19). Med hjälp av forskningsgenomgången kunde vi även konstatera att en separation upplevs olika beroende på om individen var initiativtagare eller inte (Vaughan, 1988).

Med hänsyn till detta baserades urvalet på individer som identifierade sig som

man eller kvinna och som haft en heterosexuell relation. Individerna i vårt urval hade behövt ha ingått i en relation där de har skapat ett gemensamt liv vilket bland annat innebar att de hade ett gemensamt socialt umgänge och ett tillvägagångssätt för att dela upp sitt hushållsarbete och ekonomi. Individerna behövde inte ha varit gifta men relationen ska ha slutat i en separation.

Vi valde att använda oss av ett snöbollsurval vilket är en lämplig metod när en forskare vill studera ett specifikt fenomen eller en specifik händelse (Ahrne &

Svensson, 2015, s. 41). Detta passade vår uppsats då vi ville studera separationer som en specifik händelse. Snöbollsurval innebär att forskaren intervjuar en person som sedan leder forskaren till nästa intervjuperson och så fortlöper det (Ahrne & Svensson, 2015, s. 41). Vi intervjuade en individ som hade separerat som därefter ledde oss vidare till en ny intervjuperson, så fortsatte det till samtliga intervjuer var genomförda. En risk med snöbollsurval är att individerna tipsar om andra individer som är likasinnade och har liknande erfarenheter. Detta leder i sådana fall till att materialinsamlingen kan bli snäv då det kan leda till att intervjupersonerna ger liknande svar (Ahrne &

Svensson, 2015, s. 41). Vi försökte lösa detta genom att vi ställde olika följdfrågor till intervjupersonerna. Anledningen till det var för att få dem att berätta mer utvecklat och för att deras personliga känslor och tankar kring separationen skulle framgå och inte bara generella känslor och tankar kring separationer.

Som ovan nämnt finns det en risk med snöbollsurval att intervjupersonerna tipsar om andra likasinnade individer samt individer med liknande erfarenheter. Detta hände i vårt fall då den första intervjupersonen tipsade om en heterosexuell person som tidigare ingått i ett heterosexuellt förhållande och på den vägen fortsatte det. Vi upplevde att det fanns en svårighet att hitta intervjupersoner som ville ställa upp vilket skulle kunna bero på att det var ett känsligt ämne som individer möjligen ansåg som privat. Detta gjorde att efter åtta intervjuer behövde vi avsluta intervjufasen på grund av tidsbrist. Det fanns

inte tid att vänta in fler intervjupersoner då arbetet med uppsatsen behövde gå framåt.

5.2 Intervjuprocessen

Vår intervjuguide skapades utifrån tematiska och dynamiska aspekter vilket innebar att den tematiska aspekten var huvudfrågorna och den dynamiska aspekten var följdfrågor som ställdes för att intervjupersonerna skulle ge ännu tydligare och detaljerade svar. Huvudfrågorna var kopplade till teman, i vårt fall kunde det exempelvis vara den ekonomiska situationen efter separationen.

När våra intervjupersoner började prata om den situationen ställdes följdfrågor vilket ledde till dynamiska svar, vilket innebar att svaren blev personliga och detaljerade (Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 29). Intervjuguiden var upplagd efter tre teman: innan, under och efter. Vi valde att dela upp intervjuguiden i olika tidsramar för att på detta vis skapa en tydlighet för intervjupersonen.

Likaså för att vi skulle kunna skapa oss en bild av hur genusperspektivet eventuellt förändrades genom separationens gång.

Vi började med att skicka ut ett informationsbrev till intervjupersonerna via SMS (bilaga 2) för att göra en formell inbjudan med viktig övergripande information kring vår uppsats och intervjuernas upplägg. Därefter fördes en konversation med intervjupersonen för att bestämma vilken dag och tid intervjun skulle äga rum.

Under uppsatsarbetet pågick Covid-19 pandemin och vi behövde förhålla oss till Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Riktlinjerna sa bland annat att individer inte skulle resa i onödan, undvika fysisk kontakt med andra utanför hushållet samt genomföra möten eller andra aktiviteter digitalt i den mån det gick (Folkhälsomyndigheten, 2020). Detta ledde till att vi behövde göra överväganden kring vilken digital form vi ville använda oss av vid genomförandet av intervjuerna. Valet föll på intervjuer via video- och telefonsamtal, vilket möjliggjorde att vi kunde intervjua individer i andra

städer utan att gå emot Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Två intervjuer genomfördes via telefon och resterande sex genomfördes via video. Kvale och Brinkman (2014, s. 190) skriver om intervjuer som genomförs via internet, dator eller telefon som ett alternativt tillvägagångssätt till fysiska intervjuer.

Vår upplevelse var att videosamtal fungerade bra då vi kunde se och läsa av både ansiktsuttryck och kroppsspråk hos den vi intervjuade.

Det genomfördes totalt åtta intervjuer där intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor respektive fyra män, samtliga bosatta i södra Sverige. Anledningen till att vi stannade vid åtta intervjupersoner var tidsaspekten, tiden att genom snöbollsurvalet få fler intervjupersoner fanns inte. Intervjuerna var cirka 30 minuter långa och efter ett godkännande från intervjupersonen spelades intervjuerna in. Efter detta lästes också de etiska huvudkraven upp för intervjupersonen, vi var extra noga med att påpeka att intervjupersonen hade rätt att inte svara på en fråga eller välja att avbryta intervjun om den önskade.

Detta var för att vi var medvetna om att vår uppsats behandlade ett känsligt ämne. Eftersom det var en semistrukturerad intervju som genomfördes ställdes samma frågor till intervjupersonerna, eventuella följdfrågor kunde variera beroende på vad som framkom vid intervjun. När intervjuerna var genomförda transkriberades samtliga. När namn, platser eller annan känslig information som kunde avslöja intervjupersonens identitet nämndes ersatte vi det med exempelvis “x” för att intervjupersonen skulle få behålla sin anonymitet. Även intervjupersonernas namn fingerades i uppsatsen (Creswell

& Creswell, 2018, s. 95).

5.3 Analysprocessen

I bearbetningen av materialet utgick vi från Rennstam och Wästerfors strategi att sortera, reducera och argumentera (2015). Vi har dock arbetat med vår empiri under hela arbetets gång för att underlätta analysen men det var först vid sorteringen vi började forma vår analys. Den formades genom att vi sorterade fram det vi ansåg vara relevant och viktigt för uppsatsens syfte. Vi

läste igenom de transkriberade intervjuerna för att umgås med vårt material och för att skapa en överblick av informationen som framkommit. Därefter fortsatte vi sortera vårt empiriska material utifrån Kvales metod (Rennstam &

Wästerfors, 2015. s. 30) som kallas koncentrering. Med detta menas att forskaren går igenom sitt material och hittar gemensamma innebörder och centrala teman. Teman som hittades var hushållsarbete, föräldrarollen, ekonomi och socialt umgänge (Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 30).

Efter att olika teman identifierats påbörjade vi reduceringen av vårt material vilket innebar att vi var tvungna att plocka bort vissa delar av intervjupersonernas berättelser. Exempelvis behövde vi reducera information om specifika individer och platser samt information som inte föll inom ramen för uppsatsens syfte och frågeställningar men som var en viktig del i separationen för intervjupersonen. Detta är en känslig del i analysprocessen men som forskare är det nödvändigt för att enbart lyfta det material som är väsentligt för uppsatsens syfte. Rennstam och Wästerfors (2015, s. 105) beskriver det som att “Analytikern väljer att premiera vissa kategorier på bekostnad av andra och kan därmed åstadkomma en mer lätthanterlig och teoretiskt intressant mängd data”. Denna beskrivning stämmer bra in på hur vi arbetade med reduceringen. I denna del av analysprocessen tog vi också hjälp av uppsatsens teoretiska ramverk för välja ut det centrala ur det sammantagna empiriska materialet.

Den tredje och sista delen i analysprocessen var att föra argumentering kring vårt material. I argumentationen av våra analytiska poänger använde vi oss av excerpt-commentary units. Innebörden av detta är att först lyfts den analytiska poängen, därefter introduceras ett citat som sedan skrivs ut och till sist kommer en analytisk kommentar (Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 148-149). Med hjälp av sortering, reducering och argumentation kunde vi sedan presentera uppsatsens resultat.

5.4 Etiska överväganden

Vid kvalitativ forskning behöver forskaren förhålla sig till de fyra etiska huvudkraven (Vetenskapsrådet u.å.). Informationskravet och samtyckeskravet förhöll vi oss till genom att skicka ut ett informationsbrev som beskrev syftet med uppsatsen och innan intervjun började informerade vi intervjupersonen om dennes rättigheter. Det innebar att innan intervjun påbörjades frågade vi intervjupersonen om dennes samtycke att spela in samt informerade om rättigheten att avbryta intervjun när helst den önskade (Vetenskapsrådet u.å.).

Nyttjandekravet beskriver att uppgifterna som framkommer under intervjuerna endast får användas i uppsatsens syfte. Detta uppfylldes genom att endast vi två hade tillgång till de inspelade och transkriberade intervjuerna vilket vi också berättade för intervjupersonerna innan intervjun startade.

Konfidentialitetskravet innebär anonymitet i största möjliga mån för intervjupersonen. Det betyder att om någon personuppgift samlas in från intervjupersonen ska den förvaras på ett sådant vis att inga utomstående kan ta del av dessa uppgifter. Detta förhöll vi oss till genom att inte skriva ut namn, ålder eller andra uppgifter som skulle kunna avslöja intervjupersonens identitet (Vetenskapsrådet u.å.). Då vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer i vår uppsats värderade vi muntligt samtycke och intervjupersonernas rätt till anonymitet. I analysen har varje intervjuperson därför fått fingerade namn som inte går att koppla till respektive intervjuperson.

5.5 Metodologisk reflektion

Vi informerade intervjupersonen redan i informationsbrevet om att vi var två personer som skulle intervjua och frågade om det kändes bra för intervjupersonen. Detta gjorde vi för att det finns en maktbalans mellan intervjuare och intervjupersoner (Creswell & Creswell, 2018, s. s. 94). För oss innebar den maktbalansen att vi var just två intervjuare vilket gjorde att vi hade ett numerärt överläge. Samt så delade intervjupersonen med sig av information

som kunde vara känslig för den individen och den känsliga informationen fick vi båda höra. Hade det bara varit en som intervjuat hade intervjupersonen endast behövt delge detta för en av oss och då varit anonym för den andra. Vi började intervjun med att kontrollera att intervjupersonen kände sig trygg i situationen genom att vi frågade en extra gång om allting kändes bra. En av oss intervjuade och den andra lyssnade och var med för att fylla i eventuella luckor. Det valet togs för att skapa en bättre “maktbalans” mellan oss som intervjuare och intervjupersonen. Då blev det istället som ett samtal mellan två individer och inte något som skulle kunna uppfattas som en “utfrågning”.

Då vi var medvetna om de känsliga frågorna behövde vi förhålla oss professionella i rollen som forskare vilket vi gjorde genom att hålla våra personliga åsikter, tankar och känslor för oss själva. Samtidigt behövde vi uppvisa en empati och medmänsklighet för intervjupersonen. Exempelvis genomfördes en intervju där svaren blev väldigt korta, detta tolkade vi som att intervjupersonen upplevde det som känsligt. Där ville vi som forskare ställa följdfrågor men som medmänniskor avstod vi från det för att visa empati.

Urvalsmetoden snöbollsurval gjorde att endast en av de två individerna som genomgått en separation intervjuades. Det var inte så troligt att intervjupersonen skulle leda oss vidare till sin ex-partner. På grund av detta fick vi bara höra en sida av händelsen vilket skulle kunna påverka resultatet, då det alltid finns två sidor av samma mynt. Det fanns också en medvetenhet kring det faktum att intervjupersonen kunde vinkla sina svar i utifrån vad de trodde att vi som intervjuare ville höra och vad som skulle anses ”vara rätt”. Exempelvis ställdes en fråga kring hur arbetsfördelningen såg ut i hemmet och där fick vi samma svar av samtliga intervjupersoner. Samtliga intervjupersoner gav ett positivt svar kring jämställdheten i uppdelningen av hushållsarbetet vilket skulle kunna vara en indikation på att de svarade vad vi ville höra och vad som anses vara ”rätt i tiden”.

En svårighet vi upplevde med telefonsamtal var att tystnaden var svårtolkad.

Detta ledde till att vi ibland avbröt intervjupersonen när hen funderade kring ett svar vilket kunde innebära att intervjupersonen inte avslutade meningen eller eventuellt gav ett kortare svar. Trots att vi upplevde digitala intervjuer som ett fungerande alternativ hade vi om Covid-19 inte varit ett existerande problem försökt genomföra fysiska intervjuer på en vald plats. Detta för att det skulle varit enklare att läsa av sinnesstämningen. Något vi upplevt vid tidigare intervjustudier är att stämningen säger mycket om intervjupersonens inställning till det studerade fenomenet. Vid en fysisk intervju hade vi på grund av detta lättare kunnat ställa följdfrågor eftersom vi hade känt av både sinnesstämning och inställning. Nu såg vi bara ansiktsuttryck och hörde rösten, i vissa fall enbart rösten, vi ansåg därmed att en viktig del i själva intervjuformatet föll bort. Steinar och Kvale (2014, s. 131) skriver att intervjupersonens kropp också är närvarande under intervjun genom exempelvis rörelser, uppförande eller kläder vilket kan ha en inverkan på interaktionen mellan intervjuaren och intervjupersonen.

6 Analys & resultat

Analysen är uppdelad i tre olika teman. Inledningsvis behandlar analysen hur hushållsarbetet i relationen var fördelat och om den förändrades samt hur familjelivet såg ut. Vidare analyseras om genus har en inverkan på den ekonomiska situationen och till sist görs en analys av det sociala umgänget utifrån genus.

6.1 Hushållsarbete och föräldrarollen

I detta avsnitt har vi som avsikt att lyfta vilken betydelse genus har för uppdelningen av hushållsarbetet och föräldrarollen vid en separation. Detta utifrån hur intervjupersonerna såg på jämställdhet i det vardagliga livet.

Empirin gällande hushållsarbetet kommer analyseras utifrån två underrubriker som fokuserar på den traditionella eller moderna fördelningen av hushållsarbetet. Med den traditionella fördelningen avses det som enligt samhällets normer anses vara typiskt manliga eller kvinnliga hushållssysslor (Nyman, Reinikainen & Eriksson, 2018, s. 44). Med den moderna fördelningen avses istället att hushållsarbetet inte delas upp efter vad som är traditionellt manligt och kvinnligt.

6.1.1 Den traditionella fördelningen av hushållsarbete

I följande avsnitt kommer vi argumentera för att det finns en skillnad i hur hushållsarbetet fördelades i intervjupersonernas före detta relationer. Vi vill också belysa att uppdelningen upplevdes olika utifrån en man eller en kvinnas perspektiv.

I intervjuerna framkom det att intervjupersonerna ansåg att det fanns en jämställdhet i uppdelningen av hushållsarbetet. Däremot påvisas det att uppdelningen inte innebar att båda parterna i relationen gjorde lite av allt utan att det i vissa av fallen delades upp efter vad som var fysiskt krävande eller inte. Elsa är en frånskild kvinna med tre barn och nedan kommer hennes citat

exemplifiera hur hushållsarbetet kunde delas upp efter de traditionella genusrollerna (Nyman, Reinikainen & Eriksson, 2018, s. 44):

”Det är väl bara att konstatera att […] man kan väl känna så att även om man har akademisk bakgrund och man tänker båda har haft kvalificerade jobb med mycket ansvar och han har också cheftjänst och sådär så likväl om man tycker man är född på 70-talet så är det liksom likt förbannat att man hamnar i de här kvinnorollerna. Vi hade ändå så att vi har varit föräldralediga båda två, första tiden var bara jag hemma men annars så delade vi på det och jobbade typ 50 procent var så man tänker att vi ändå var rättså jämställda men i det men likväl så hamnar man i det där att det är ju ändå jag som har haft och har huvudansvaret fast båda har jobb som kräver mycket. Så det kan man ju fundera på, vad är det som gör att det blir så? Är det skillnad om man är född på 80-talet? Jag vet inte.” (Elsa, intervju)

Citat ovan visar att trots att både Elsa och hennes exman hade högt uppsatta tjänster och båda tog ut föräldraledighet delades ändå hushållsarbetet upp enligt vad som anses vara en traditionell fördelning (Nyman, Reinikainen &

Eriksson, 2018, s. 44). Som hon själv beskriver det ”[...] så är det liksom likt förbannat att man hamnar i de här kvinnorollerna [...].” När Elsa och hennes exman, enligt Elsa själv, undermedvetet delade upp hushållsarbetet resulterade det i att de utförde det som traditionellt anses vara manliga respektive kvinnliga sysslor. Detta är ett tydligt exempel på hur genus kan fungera som en sorterande struktur och hur genusidentiteter och genusrelationer skapas och upprätthålls (Hirdman, 1988b, s. 15-16). Även Karl, förde liknande resonemang, en av våra intervjupersoner med två barn, och menade att arbetsfördelningen i hemmet var jämställt. Karl beskriver det som följer:

”Tänker du städa och laga mat? Matlagningen gjorde väl hon 70- 30% på och städningen försökte vi hjälpas åt med. Sen fanns det ju

andra projekt som blev, uteprojekten hade jag med gräsklippning, tvätta bil och sånt och hon hade mer inne. Det blev så automatiskt, vem bär in veden? Jo men det gör väl den som är lite starkare så det var min uppgift att bära in veden.” (Karl, intervju)

Karl menar att mängden hushållsarbete var jämnt fördelat men det går utifrån ovanstående citat att se att de faller under det som skulle kunna kategoriseras som den traditionella fördelningen. Detta visar han tydligt genom att han svarar på frågan genom att själv dela upp arbetsfördelningen i olika kategorier.

Karl frågar oss ”Tänker du städa och laga mat?” och förklarar det som en del i hushållsarbetet där hans exfru hade det största ansvaret. Sedan lyfter Karl en annan del av hushållsarbetet som var att bära in ved ”Jo men det gör väl den som är lite starkare”. Karl utförde det kroppsligt tunga arbetet medan hans exfru gjorde mer av arbetet som utförs inomhus, vilket faller inom den traditionella uppdelningen av hushållsarbetet (West & Zimmerman 1987, s.137-140). Både Elsa och Karl anpassar sig efter traditionella normer gällande fördelningen av hushållsarbetet. Det handlar om att män och kvinnor utför specifika sysslor på grund av att dessa sysslor är socialt konstruerade enligt genusteorin (West & Zimmerman, 1987). Elsa och Karl berättar vidare hur vardagslivet och hushållssysslorna blev när de hade genomgått separationen:

”Bara en sån praktisk sak som när lyckades jag handla bäst? Då försökte jag trixa med jobbet så jag någon dag i veckan kunde handla innan jobbet då så att jag inte behövde åka iväg på kvällen. Men det var en sån simpel sak som var rätt så knepig.” (Elsa, intervju)

”Man fick ju lära sig lite nya saker! […] räkningar och sånt. Jag betalade inte det, hon skötte allt det alltid så när man blev själv där så var det “WOOPS” nu ska vi ha en internetbank, vad i helvete är detta för något? […] det hade man ju aldrig gjort innan, det skötte hon ju. Det var gemensamt, hennes lön och min lön gick in på samma

konto och sen hade hon ett kontrollbehov på pengarna så då blev det automatiskt att hon betalade. […] Men det fick man lära sig! Ha koll på räkningar och ha koll på ekonomin! Den fick man dra åt sig öronen på absolut” (Karl, intervju)

För Elsa och Karl hade de traditionella könsrollerna en stor betydelse för uppdelningen av hushållsarbetet. Det visas genom att de bland annat delade upp arbetet efter vem som var starkast. Enligt genusteorin normaliseras olika sysslor vilket leder till att det manliga och kvinnliga skapas (Hirdman, 1988b, s. 7, West & Zimmerman 1987, s.137-140). Detta normaliserande utförde Elsa och Karl innan separationen, deras uppdelning av sysslor utgick från det som är fysiskt krävande kontra inte fysiskt krävande. Efter separationen reducerades den normaliserade uppdelningen då Elsa och Karl behövde utföra sysslor som är både kvinnligt och manligt betingade. Karl behövde exempelvis strukturera upp sin ekonomi och börja göra även de icke fysiska sysslorna. Detta resulterade i att de rörde sig mer mot den moderna uppdelningen av hushållsarbete (Nyman, Reinikainen & Eriksson, 2018).

6.1.2 Den moderna fördelningen av hushållsarbetet

I ovanstående avsnitt belyste vi hur den traditionella fördelningen såg ut hos två av våra intervjupersoner. Den traditionella fördelningen kommer vi nu kontrasteragenom att belysa hur den moderna fördelningen såg ut för två av våra andra intervjupersoner. Maja och Axel beskriver deras uppdelning av hushållsarbetet på ett lite annorlunda sätt gentemot ovanstående intervjupersoner. Respektive intervjuperson hävdade att hushållsarbetet var jämställt men på olika sätt:

”Den delades lika skulle jag vilja säga, verkligen, det var nog vår styrka tror jag. […] Vi har alltid varit delaktiga bägge med att såhär betala räkningar och tvätta och bilen och handla så det var inte så att

vi hade det delat att exet gjorde en sak och jag en sak utan det, jag är nog van vid att göra ganska många olika saker […].” (Maja, intervju)

”Det var nog ganska jämt skulle jag tro, vi lagade mat och städade lika ofta […]” (Axel, intervju)

Maja och Axel har levt i förhållanden där det har varit en modern fördelning av hushållsarbetet. Båda utförde typiskt maskulint betingade arbeten som att städa bilen men också typiskt kvinnligt betingade arbeten som att laga mat.

Maja och Axel valde att ta avstånd från de traditionella könsrollerna vid uppdelningen av sysslor i hemmet. Det går exempelvis att se genom att båda beskriver att de delade upp hushållsarbetet lika. Innebörden av detta är att arbetssysslorna inte delades upp efter vad som var fysiskt krävande kontra inte fysiskt krävande, det vill säga skillnaden mellan att städa bilen och laga mat suddades ut (Nyman, Reinikainen & Eriksson, 2018, s. 44). Detta fortsätter att visa sig hos intervjupersonerna när separationen var genomförd:

”[…] nej det var nog inget jag upplevde som en förändring. Vi har alltid varit delaktiga bägge […]” (Maja, intervju)

”Då la jag det på att ordna upp allting, jag är ganska pedantisk av mig[…]. Innan jag träffade någon och levde själv då var det kliniskt rent hos mig och det höll jag på med ganska länge att ordna upp allting och sortera, städa och snygga till allt och köpa lite nya grejer. Ordna en ny standard […]” (Axel, intervju)

Maja upplevde ingen förändring i hushållsarbetet efter separationen eftersom hon och hennes ex-man alltid delat lika på arbetet. Hade Maja haft en traditionell arbetsfördelning i hemmet hade hon troligtvis känt en skillnad efter separationen på det sättet som Elsa och Karl gjorde. Axel har troligtvis aldrig haft den manliga traditionella könsrollen eftersom han alltid, som han själv uttrycker det, varit pedantisk av sig och skött städningen själv vilket

traditionellt är en kvinnas uppgift (Hirdman, 1988b, s. 7, West & Zimmerman 1987, s.137-140). Axel upplevde en förändring efter separationen men inte i meningen att han behövde lära sig nya arbetssysslor. Snarare att han istället kunde återgå till att vara en ”modern man” genom att utföra alla hemmets sysslor (Nyman, Reinikainen & Eriksson, 2018).

Alla fyra intervjupersoner som nämnts ovan visar hur olika sätt att dela upp hushållsarbetet kan ta sig uttryck i praktiken. Elsa och Karl följde den traditionella arbetsfördelningen som konstruerats genom sociala tolkningar i samhället. Maja och Axel valde att inte följa dessa sociala tolkningar och gick därmed emot den traditionella arbetsfördelningen (Hirdman, 1988b, s. 7, West

& Zimmerman 1987, s.137-140). När intervjupersonerna delar upp sitt hushållsarbete anpassar de sig till de skillnader som är socialt konstruerade.

Däremot anpassar de sig till det på två olika sätt som nämnt ovan. Med detta kan vi visa att betydelsen av genus i fördelningen av hushållsarbetet kan ta två olika vägar, antingen har den traditionella fördelningen följts eller inte. Våra intervjupersoner har nu exemplifierat hur denna skillnad tar sig uttryck i praktiken och hur de sociala skillnaderna kan yttras i uppdelningen av hushållsarbetet. Detta skulle kunna bero på att det finns olika förutsättningar, exempelvis vilken tid intervjupersonerna hade att lägga på hushållsarbetet.

6.1.3 Skillnaden mellan mamma- och papparollen

Samtliga intervjupersoner som hade barn med sin före detta partner upplevde en förändring i sin föräldraroll. Majoriteten av männen tappade kontakten med sina barn under en viss tid. Kvinnorna hade kvar kontakten med sina barn men upplevde andra förändringar i sin mammaroll. Nedanstående citat visar ett mönster gällande hur förändringarna i föräldrarollen ser ut beroende på kön:

”Det är svårigheter med allt i en separation, det som var mest påtagligt var barnen. Det äldsta barnet hade jag kontakt med hela tiden, det

yngsta valde att säga upp kontakten under nästan ett helt år faktiskt”

(Erik, intervju)

”Sen naturligtvis barnen och deras reaktion, fanns ju jobbiga bitar där såklart. […] vi hade en tuff perioden där hon och jag.” (Måns, intervju)

”Efter separationen så kände jag mig nog ensam i min mammaroll det gjorde jag, det fanns ingen att dela det med och det är en stor skillnad.”

(Maja, intervju)

”Man blir ju rätt så ensam i föräldrarollen även om man har vänner runt omkring sig […] man känner att man blev ensam i det.” (Elsa, intervju)

Citaten visar att föräldrarollen blir förändrad oberoende av vilket kön föräldern har, däremot ser förändringen olika ut för respektive kön. Hur hushållsarbetet fördelades i relationen har ingen påverkan på hur föräldrarollen utvecklades i samband med separationen. Det finns däremot mönster som visar att kvinnorna tenderade att känna sig ensamma i mammarollen och kände att de behövde ta det största ansvaret. Det i sig skulle kunna vara ett resultat av att kvinnorna upplevde att de behövde ta på sig den traditionella mammarollen som är socialt konstruerad utifrån hur kvinnor respektive män ska förhålla sig till sin föräldraroll (West & Zimmerman, 1987 s. 137-140). I alla sociala situationer kan en könstillhörighet vara viktig då det påverkar hur individerna agerar. De mönster som identifierades bland männen påvisar att deras ansvar för sina barn minskade. Detta ledde till att mamman till barnen i den tidigare relationen fick ta det största ansvaret. På så vis fick männen den traditionella mansrollen som innebär att män inte har huvudansvaret för barnen (West & Zimmerman, 1987). Det är när det gäller föräldrarollen som den traditionella mansrollen och kvinnorollen tenderar att bli som tydligast.

6.2 Den ekonomiska situationen

I detta avsnitt har vi som avsikt att visa skillnaderna i hur kvinnornas och männens ekonomiska situation såg ut. Om den exempelvis blev försvårad av separationen eller om det inte skedde någon förändring. Vi har valt att dela upp våra kvinnliga och manliga intervjupersoner i två underrubriker för att påvisa och förklara skillnaderna vi fann i vårt material. Detta för att kunna peka ut de skillnader som vi hittat mellan de kvinnliga respektive de manliga intervjupersonerna. Det finns en struktur i maktbalansen mellan kvinnor och män gällande den ekonomiska fördelningen där mannen traditionellt är det starkare könet och sitter på maktpositionen (Hirdman, 1988b, s. 7). Denna maktbalans skapas när det kvinnliga och manliga sätts i relation till varandra (Hirdman 1988b, s. 7). Vi kommer i detta avsnitt visa hur denna asymmetriska maktbalansen tog sig uttryck hos våra intervjupersoner samt hur vi tolkar den.

6.2.1 Kvinnans ekonomiska situation

Som visats i avsnittet tidigare forskning kan en separation få en negativ inverkan på kvinnans ekonomi men den visar också att risken för separation kan öka om kvinnan har starka ekonomiska resurser (Kalmijn & Poortman, 2006; Walzer, 2008).

På frågan om det fanns någon ekonomisk situation som behövde lösas, som exempelvis ta ett lån, samt om den situationen var kopplad till negativa känslor berättar Maja:

”Mitt ex hade en inkomst som var ungefär tre gånger så stor som min […] jag behövde ju ta ett lån för att köpa en bostadsrätt […] den största förändringen för mig var ekonomiskt och det är en del, en praktisk del.

[...]” (Maja, intervju)

Maja beskriver ovan hur hennes ekonomiska situation blev sämre efter att hon och hennes ex-man separerat. En av de andra kvinnliga intervjupersonerna,

Sara, beskriver att både hon och hennes ex-man tjänade bra och på frågan om det fanns någon ekonomisk situation hon behövde lösa berättar hon:

”Det var inte en stress för mig att jag inte skulle ha råd att ha kvar huset eller har råd med någonting. [...]” (Sara, intervju)

Sara beskriver istället att det inte fanns någon ekonomisk stress för henne medan Majas ekonomi påverkades negativt efter separationen. Gemensamt här är att båda kvinnorna var initiativtagare till sina separationer. Det är intressant då det visar att den ekonomiska situationen inte behöver ha en inverkan på om en kvinna väljer att lämna sin relation eller inte vilket citaten nedan exemplifierar:

”[...] jag köpte en bostadsrätt och exet bodde kvar i hyresrätten. Det var mitt beslut eller så att jag ville lämna i alla fall, det var inget jag var tvungen till.” (Maja, intervju)

”[...] man börjar fundera på att man är rätt ung fortfarande, känner man sig i alla fall, är det såhär livet ska fortsätta nu? Ska jag sitta här själv, vill jag göra någonting? För jag vill ju faktiskt leva fullt ut den tiden innan man blir för gammal […]” (Sara, intervju)

Lisa beskriver också att det var hon som ville separera och valde att lämna bostadsrätt och ett betalt jobb för att börja studera och ha studiebidrag samt studielån som inkomst:

[...] sen så var det mer en livsomställning att jag skulle flytta och börja plugga som gjorde att man började tänka på sig själv mer och på framtiden [...] (Lisa, intervju)

För att sammanfatta kvinnornas ovanstående citat går det att argumentera för att ekonomin inte har den påverkan som tidigare forskning hävdat (Kalmijn &

Poortman, 2006). Maja behövde ta lån för att köpa en bostadsrätt, Sara kände

ingen ekonomisk stress och Lisa valde att lämna ett betalt jobb för studier med studielån. Tre helt olika ekonomiska situationer men där alla kvinnorna var den som tog initiativet till separationen. Alla kvinnorna hade inte starka ekonomiska resurser däremot hade de andra resurser som skapade möjligheter.

Exempel på dessa resurser är den sociala resursen i form av en borgenär för Maja och en annan variant av ekonomisk resurs för Lisa i form av studielån.

Med detta visar kvinnorna att en tillgång till mindre ekonomiska resurser inte behöver vara en bromskloss för en separation.

Påvisat är nu att Maja, Sara och Lisa hade olika ekonomiska förändringar i och med separationen, både negativa och oförändrade. Maja och Lisa valde att flytta och kunde göra det med hjälp av andra resurser. Elsa beskriver också en negativ påverkan på sin ekonomiska situation när hon valde att bo kvar i den före detta gemensamma bostaden och berättar hur hennes ekonomiska situation förändrades efter separationen:

”Det blir en stor skillnad med allt vad som gäller kostnader så det är inte så roligt liksom. [...] allting hemma, jag betalar ju ändå om saker går sönder här inne. Det var inte så himla glamouröst.” (Elsa, intervju) Majoriteten av de kvinnliga intervjupersonerna upplevde en negativ ekonomisk påverkan eftersom det fanns en asymmetrisk maktbalans i den ekonomiska situationen mellan parterna. Det innebär att dessa kvinnor hade en relation med män som hade en högre inkomst än de själva. Däremot berättar ingen av kvinnorna att den negativa påverkan var så stor att de inte klarade sig ekonomiskt. Troligtvis är det en anledning till att ingen av dem drog sig från att lämna sin ex-partner. Mot bakgrund av detta menar vi att den asymmetriska maktbalansen mellan kvinnorna och deras före detta partner inte var tillräckligt stark för att kvinnorna skulle stanna kvar i relationen. Trots den asymmetriska maktbalansen gällande att männen tjänade mer än kvinnorna kunde kvinnorna ändå lämna relationen med hjälp av andra ekonomiska resurser som lån eller

sociala resurser som en borgenär, de var alltså inte beroende av sin ex-partners ekonomi.

6.2.2 Mannens ekonomiska situation

Enligt våra efterforskningar verkar det råda brist på forskning som visar att männens ekonomiska kapital har en påverkan för risken till separation. Den visar istället att männens ekonomiska situation snarare påverkar kvinnan då kvinnan har stått för det obetalda arbetet, alltså hushållsarbetet och mannen har stått för majoriteten av det betalda arbetet (Walzer, 2008, s. 18). Axel exemplifierar detta när han berättar om att hans ex-fru vid separationen inte hade den ekonomiska möjligheten att köpa ut honom från huset. Han fick istället köpa ut henne från huset och hon fick bo kvar under period tills hon hade möjlighet att ordna en egen bostad:

”Jag tjänade ganska mycket mer än henne, typ, ja vad kan man säga..

nästan dubbelt. Inte riktigt men nästan. [...] då när vi konstaterade att vi inte skulle leva längre ihop så bodde vi ju ihop ett tag till. Hon hade ingen möjlighet att köpa ut huset och jag sa att jag ville köpa ut huset [...] vi fick värdera huset sen fick jag låna upp pengar helt enkelt till att köpa ut henne. [...] och sen hade ju hon halva skulden så jag fick ju ge henne lite pengar.” (Axel, intervju)

Ett mönster som utkristalliserats bland våra manliga intervjupersoner visade att ingen av dem upplevde ekonomisk stress vid separationen.

Intervjupersonerna Erik, Karl och Måns beskriver:

”Nej inte direkt” (Erik, intervju)

”Nej det är ju fördelar, eller nackdelar hur man nu vänder på det med att ha varit gift, det är väldigt enkelt, det är bara att titta på bankpapperna [...] sen att det kan slå fel att man ha tjänat mer eller

mindre och att man kan ha sparat ihop mer pengar än hon har gjort absolut [...] (Karl, intervju)

”Nej, inte direkt” (Måns, intervju)

Erik och Måns svarade precis likadant när de fick frågan om de upplevde stress eller oro över den ekonomiska situationen. Karl berättade att när det är en skilsmässa är det bara att dela rakt av med hjälp av bankpapper och liknande.

Med detta menar han att bankpapper och liknande var en resurs som förenklade uppdelning av de gemensamma ekonomiska tillgångarna vid separationen. Han påpekar dock att det kan vara problematiskt om det finns en ekonomisk skillnad i paret. Då Karl inte upplevde någon stress kring den ekonomiska situationen blev inte skillnaden negativ för honom. Samtliga män beskriver på olika sätt att deras ekonomiska situation inte var något problem vilket skulle kunna tyda på att det fanns en ojämn ekonomisk maktbalans mellan könen (Hirdman, 1988b, s. 7).

6.2.3 Sammanfattande kommentarer

Enligt statistik (SCB, 2020) har kvinnor en mindre inkomst än män. Eftersom män tjänar mer än kvinnor framträder maktbalansen gällande den ekonomiska fördelningen tydligt när deras ekonomiska tillgång sätts i relation till varandra.

(Hirdman 1988b, s. 7). Det går att argumentera för att den asymmetriska maktbalansen existerar hos våra intervjupersoner då majoriteten av kvinnorna upplevde en ekonomisk stress medan ingen av männen upplevde samma stress.

Därmed har genus en betydelse för den ekonomiska situationen vid en separation då männen sitter på en ekonomisk makt vilket är en resurs kvinnorna i detta fall inte hade. Med det menas att kvinnorna behövde hitta andra möjliga resurser för att exempelvis skaffa ny bostad medan en av de intervjuade männen kunde köpa ut sin före detta partner. Den traditionella fördelningen av inkomster existerar således fortfarande (SCB, 2020; Walzer, 2008).

6.3 Det sociala umgänget

I detta avsnitt är vår avsikt att lyfta att det fanns skillnader gällande sociala resurser för våra intervjupersoner, därmed vill vi visa att genus påverkar tillgången till sociala resurser. Vi jämför våra intervjupersoners svar för att visa skillnader och likheter i hur deras sociala resurser såg ut vid separationen.

Analysen kommer göras utefter två underrubriker som är uppdelade efter respektive kön. Genomgående i avsnitten kommer vi argumentera för att det finns en skillnad i tillgången till sociala resurser mellan könen.

6.3.1 Kvinnans sociala umgänge

I detta avsnitt belyser vi hur det sociala umgänget såg ut för kvinnorna vid separationen. I tidigare forskning går det att läsa om att separationer kan bero på sociala faktorer som exempelvis sociala nätverk och skapandet av exempelvis egna ekonomiska resurser av kvinnorna. Med hjälp av dessa resurser kan kvinnorna skapa en självständighet då hon inte är beroende av sin mans sociala nätverk eller ekonomiska resurser (Kalmijn & Poortman, 2006, s. 201-202). Frågan angående hur det sociala umgänget såg ut vid separationen ställdes till våra intervjupersoner. På den frågan svarade Sara:

”Jag vände ju mig till mina tjejkompisar då och [...] Hans syster var ensamstående då med några tjejkompisar som också var skilda och dom blev våra kompisar, [...] vi träffade en kompis som var ihop, en kompis till mig eller en jag kände då som var ihop med en som han kände [...] (Sara, intervju)

Sara berättar att hon vid separationen fick behålla en del av sitt gamla sociala umgänge, kvinnorna. Hon valde också att skapa en relation till sin nya mans familj och hans vänner. Även Maja svarade att hon fick behålla vissa vänner men också skapa ett nytt kontaktnät:

”Jag hade väl förmånen att, det var jag som hade skapat mitt och exets kontaktnät så i det hade jag många kvar, dom fanns där. Så jag hade många vänner att luta mig mot som fanns där för mig. Samtidigt så är det också en stress hur det än ser ut för man vet att man måste skapa ett nytt socialt nätverk för det behöver man göra. Som singel är man inte alltid välkommen i det som har varit där det finns par och så.

Det är ganska klassiskt tror jag. Men jag hade vänner och dom fanns kvar, ingen som vände mig ryggen.” (Maja, intervju)

Både Sara och Maja behövde bredda sitt sociala nätverk vid separationen men av olika anledningar. För Sara handlade det om att skapa ett bredare umgänge för att inte enbart ha de gamla kvinnliga vännerna. Maja var den som i sin före detta relation hade skapat kontaktnätet med deras gemensamma vänner, detta ledde till att det kontaktnätet valde att stå kvar vid hennes sida. Sätts Majas tillgång till det gamla gemensamma umgänget i relation till ex-mannens tillgång till samma umgänge påvisar det att makten är asymmetrisk eftersom umgänget stannade hos Maja (Hirdman, 1988b, s. 7). Således var Maja den med makten gällande sociala resurser. Trots Majas tillgång till det gamla gemensamma umgänget ville hon ändå skapa ett nytt kontaktnät med andra singlar eftersom hon som singel inte alltid ville umgås med de gamla gemensamma “par-vännerna”. Även Elsa beskriver hur hon fick behålla sina gamla vänner vid separationen:

” [...] Men alla dom andra har jag fortsatt att träffa och ha umgänge med. Men resten är sånna att antingen är det mina gamla vänner eller vänner vi träffat under åren.” (Elsa, intervju)

Ett mönster som utkristalliserats bland våra kvinnliga intervjupersoner är att majoriteten fick behålla delar av sitt gamla sociala umgänge i olika stor utsträckning. Likt Sara och Maja fick Elsa behålla delar av det gamla gemensamma umgänget. Lisa var den enda av de intervjuade kvinnorna som

inte nämnde att hon behöll någon kontakt med sitt gamla sociala nätverk. Hon berättade att hon skapade nya sociala nätverk när hon valde att flytta för att börja studera, hon berättar:

”Då var det ju, man lämnade som sagt sina vänner där hemma som vi hade gemensamt så jag umgicks ganska mycket med mina nya kompisar [...]” (Lisa, intervju)

”Nyfunna tjejkompisar, det var nollning då också så allt var så nytt, tjejkompisar [...]” (Lisa, intervju)

Sammanfattningsvis går det att argumentera för att majoriteten av kvinnorna som intervjuades fick behålla sitt gamla sociala nätverk vid separationen i en mindre eller större utsträckning. Ingen av kvinnorna var utan ett socialt umgänge vid separationen och hade därför inget behov av skaffa ett nytt umgänge. I det fall kvinnan breddade sin umgängeskrets skedde det av egen fri vilja och inte för att hon var ensam. Endast en kvinna lämnade sitt gamla sociala umgänge, dock lämnade hon det frivilligt för att istället skapa sig ett helt nytt socialt nätverk vid sin flytt. Det skulle kunna gå att argumentera för att hennes makt gällande sociala resurser var stark. Detta eftersom hon “gav”

sitt ex deras gemensamma vänner och visste att hon skulle kunna skapa ett nytt nätverk. På det sättet satt samtliga kvinnor på en makt i sociala resurser (Hirdman, 1988b, s. 7).

Påvisat är nu att maktbalansen gällande sociala resurser lutade åt kvinnornas håll. Kvinnorna var alltså inte beroende av mannens tillgång till sociala resurser utan satt på egna sociala resurser, precis som tidigare forskning visade (Kalmijn & Poortman, 2006, s. 201-202).

6.3.2 Mannens sociala umgänge

Enligt genusteorins syn på maktbalansen mellan könen är det männen som sitter på majoriteten av olika resurser i en relation. Detta innebär att männen

då även sitter på majoriteten av de sociala resurserna och har en högre social status i samhället (Hirdman, 1988a, s. 53). Intervjuperson Karl berättar om hur han fick behålla en del av sitt sociala umgänge som han och hans ex-fru hade skapat ihop:

“Vi har dom kvar än men vi träffas inte samtidigt så ofta, det har ju givetvis blivit när vänner fyllt 50 och sådana grejer och gemensam fest har vi också landat på någon gång. Men en fredagskväll brukar vi inte träffas hemma hos gemensamma vänner utan då är det antingen hon som är där eller jag som är där” (Karl, intervju)

Karl och hans ex-fru behöll alltså båda de gemensamma vännerna men utanför speciella event så umgicks de inte samtidigt med dessa vänner. På grund av detta berättade Karl vidare att han började skapa ett annat socialt nätverk för att ha folk att umgås med de dagar han inte kunde umgås med sin gamla umgängeskrets:

”[...] Det blev att man öppnade en öl och drog ner till puben istället och träffade andra (nya) vänner istället. Det räcker att man går ner här och dricker en öl så träffar man folk man känner igen och sitter och traggar med och sen gick kvällarna där istället [...]” (Karl, intervju) Enligt maktbalansen gällande tillgången till sociala resurser borde Karl vara den som fick behålla de gamla gemensamma vännerna (Hirdman, 1988a, s.

53). Dock som Karl berättade hade hans ex-fru lika mycket kontakt med det umgänget. Detta skulle kunna tyda på att maktbalansen mellan Karl och hans ex-fru gällande de sociala resurserna var jämn, att makten var symmetrisk.

Erik exemplifierar nedan när makten inte är symmetrisk då han behövde skapa ett nytt socialt umgänge vid separationen. Erik berättar:

”Jag fick byta både vänskapskrets [...] Det finns ju faktiskt dom som är singlar i min ålder också dom börjar man umgås med när man blir själv. Det gick ganska snabbt.” (Erik, intervju)

Till skillnad från Karl berättar inte Erik om något umgänge med den gamla vänskapskretsen han och hans ex-fru hade. Med hänsyn till det verkar det som att det gamla umgänget försvann ur hans liv vilket skulle kunna tyda på att det var hans ex-fru som fick behålla den umgängeskretsen. Axel nämner inte heller något om ett umgänge tillsammans med den umgängeskrets han och hans ex-fru hade skapat. Istället berättar han om att han hade en vän kvar men att det var en vän han hade haft med sig genom hela livet och inte en vän han och ex-frun hade haft ihop. Vidare berättar han att bortsett från den vännen umgicks hade han enbart sin nya kvinna och hennes familj:

”Arbetskollegor och sånt var ju ingen skillnad, vänner då jag hade kvar en nära kompis, vi var och simmade två dagar i veckan långt innan och det fortsatte vi med men annars var jag ju inte och hälsade på dom på kvällarna utan då blev det mer att man umgicks med min nya partner och hennes syskon så det växlade umgänge kan man säga.” (Axel, intervju)

Axel skapade inget nytt umgänge utan valde vid den tidpunkten att umgås med de som fanns tillgängliga. Hans nya kvinna bidrog med socialt umgänge till honom genom sin familj. I Axels fall var det således både hans ex-fru och hans nya kvinna som satt på makten gällande sociala resurser då det var kvinnorna som sett till att det fanns ett umgänge för honom. Sätts tillgången till Axels sociala resurser i relation till både ex-fruns och hans nya kvinnas tillgång till sociala resurser framkommer det att makten låg hos kvinnorna (Hirdman, 1988b, s. 7). Måns beskriver precis som Erik och Axel inget om det gamla sociala umgänget: