Manuell användarbaserad utvärdering

Utöver, och som ett komplement till de automatiserade testerna användes även Myndigheten för digital förvaltnings självskattningsverktyg av de båda författarna för att manuellt undersöka webbplatsernas tillämpning av tillgänglighetsrelaterade principer och riktlinjer, vilka först presenteras som numeriska värden i form av procentsatser, samt med en efterföljande beskrivning av vad som ej var godtyckligt enligt detta verktyg.

4.2.1 Tabell

Högskolan i Borås Linnéuniversitetet Rubriker med h1–h4 Bör förbättras Bör förbättras Konsekvent navigation, struktur, och utformning Bör förbättras Bör förbättras

Zooma Godkänt Godkänt

Undvik CAPTCHA Godkänt Godkänt

Anpassa till små skärmar Godkänt Godkänt Navigera med tangentbordet Godkänt Godkänt

Tydliga kontraster Måste förbättras Bör förbättras Tillräckligt stora klickbara ytor Bör förbättras Bör förbättras

Tydliga ledtexter i formulär Godkänt Godkänt Tillgängliga PDF:er Måste förbättras Måste förbättras Ljud, bild, och film för att komplettera text Måste förbättras Godkänt

Textade filmer Måste förbättras Måste förbättras Hjälp i e-tjänster Bör förbättras Bör förbättras Lyft det viktigaste Bör förbättras Bör förbättras Tydliga informativa rubriker Bör förbättras Bör förbättras Tydliga länkar Bör förbättras Bör förbättras Fokus vid tangentbordsnavigation Godkänt Måste förbättras

Begriplig svenska Godkänt Godkänt

Tillgänglig kontaktinfo Godkänt Godkänt

Tabell 4.2 Tabell för de punkter – och deras resultat – vilka utvärderades med hjälp av självskattningsverktyget.

4.2.2 Beskrivning av bristande områden

Nedan följer en förklaring till de områden som för de båda webbplatserna kan kräva någon form av förbättring.

4.2.2.1 Struktur

Baserat på de individuella sidor som besöktes och användes vid utvärderingen av webbplatserna menar Myndigheten för digital förvaltning att deras generella struktur och användning av rubriker – eller brist på – är något som “bör förbättras”. Webbplatserna har ett antal mallar vid utformning av dessa sidor, men vid denna utvärdering kunde en förklaring för dess användning ej identifieras, vilket kan ses som en förvirrande faktor vid användning av dem.

En bristande användning av korrekta rubriker är enligt Myndigheten för digital förvaltning ett vanligt problem vid utveckling och utformning av webbplatser då det ofta används fel numrering eller ingen numrering alls för att definiera vilken nivå på innehåll som gäller, vilket då är ett problem, inte bara för visuell presentation eller optimering för sökmotorer, men även för skärmläsare vilka endast kan identifiera elementen i dess basform där dess semantiska mening är än mer viktig för att tolka innehåll.

4.2.2.2 Färg och form

Kontrast mellan förgrund och bakgrund var en punkt som “måste förbättras” för Högskolan i Borås och “bör förbättras” för Linnéuniversitetet, då mindre delar på webbplatsernas sidor ofta var svåra att uppfatta baserat på dess egna färg i relation till dess bakgrundsfärg.

En tillhörande punkt som “bör förbättras” var storleken på klickbara element såsom länkar och knappar i formulär, vilket kan försvåra navigation med fingrar på en enhet med touchskärm, där webbplatsens utformning tillsammans med enhetens skärmstorlek eller upplösning kan få dem att uppfattas som för små eller för nära varandra.

4.2.2.3 Användning av språk

De båda webbplatserna brukar enligt denna utvärdering ett bra och begripligt språk, men att de

“bör förbättra” hur innehållet skrivs och hur det rubriceras, samt hur man skriver länkar för dessa sidor. Enligt Myndigheten för digital förvaltning bör webbplatsernas sidor skrivas med fokus på de som är tänkta att besöka och använda dem, vilket syfte sidan har, samt i vilka situationer innehållet kan tänkas att läsas.

Både rubriker och länkar identifierades som generiska, vilket betyder att vissa rubriker var vanligt förekommande och kunde gälla för orelaterade sidor – något som kan försvåra uppfattning av vad en specifik sida är menad för – samt att länkar ofta var utformade som

“klicka här…” eller “läs mer om…”, vilket Myndigheten för digital förvaltning anser vara onödigt, och då istället förespråkar en omskrivning av det föregående innehållet så att länkens text är helt unik för den länkade informationen.

4.2.2.4 Tillgänglighet

Gällande anpassning för besökare med nedsättningar menar Myndigheten för digital förvaltning att de båda webbplatserna “måste förbättra” användningen av tillgängliga PDF:er, vilka är dokument som är möjliga att läsas av skärmläsare och andra hjälpmedel. Digg menar även att Högskolan i Borås “måste förbättra” diversifieringen av innehåll i form av komplettering av textbaserat innehåll med hjälp av ljud, bild, och film, samt att texta filmer som inkluderas på individuella sidor på webbplatsen.

4.3 Heuristisk utvärdering

I detta avsnitt av texten granskas den data som de utförda heuristiska utvärderingarna resulterat i. Resultaten presenteras grupperat efter de heuristiska punkter som använts i utvärderingen.

Den Likert-gradering som experterna givit respektive hemsida på respektive heuristisk punkt

4.3.1 Högskolan i Borås

Nedan följer en beskrivning av den heuristiska utvärderingens resultat gällande Högskolan i Borås.

4.3.1.1 Synlighet av systemstatus

Respondenternas gemensamma intryck är att sidan är snabb och responsiv. Hemsidan erbjuder feedback i form av understrykningar och så kallade brödsmulor visar på vart i hierarkin användaren befinner sig. Samtliga testare ser även att synligheten av tillgängliga språk är god och följer konventioner då funktionen är placerad uppe i högra hörnet. Alla respondenter har betygsatt punkten med graderingen 5, motsvarande mycket bra.

4.3.1.2 Matchning mellan system och den riktiga världen

Respondenterna anser att språket inte skiljer sig något vidare från det språk som användare kan tänkas använda. Samtliga anser att språket och ordvalen är bra och två av respondenterna tycker att utformningen möter de konventioner som är etablerade. Generellt sett anser de att sidan känns naturlig att använda. Samtliga respondenter anser att språket på de lokaliserade sidorna är väl översatta. Punkten graderas till 4, motsvarande bra.

4.3.1.3 Användarkontroll- och frihet

Två av respondenterna bemötte denna punkt. Dock på olika sätt. R01 såg att användaren med hjälp av breadcrumbs lätt och snabbt kan hitta i miljöerna. R03 hävdar dock här att man ej stött på några fel och således ej kunnat bedöma punkten. R01 graderade punkten till 4, motsvarande bra.

4.3.1.4 Konsekvent utformning och erkännande av standarder

Respondent R02 och R03 anser att de två namnen “Textilhögskolan” och

“Bibliotekshögskolan” kan skapa förvirring för en ovan användare. R01 anmärker inte på detta, men tycker att navigationen här brister på annat vis, då ett klick på loggan ej tar användaren till indexsidan, utan den senast besökta sidan under huvudsidan. En av respondenterna lyfter dock fram att den s.k “sidebaren”, alltså den meny som använder har på höger sida, konventionellt brukar hittas på höger sida i gränssnittet. Punkten graderas till en 4, motsvarande bra.

4.3.1.5 Förebyggande av fel

I det fall att användaren skriver fel URL möts den av ett 404-meddelande. Samtliga respondenterna trycker på det faktum att samma generella meddelande visas för alla fel. Detta gäller även de lokaliserade sidorna. R03 föreslår en funktion där man istället för att bara mötas av ett felmeddelande även får förslag som kan vara relevanta för användaren. Punkten graderas till en 4, motsvarande bra.

4.3.1.6 Igenkännande, ej ihågkommande

Vid frågan om huruvida interagerandet med webbplatsen känns intuitivt och naturligt svarade respondenterna generellt att sidan ej upplevdes som intuitiv. Samtliga hävdar att de ej upplever att det går att motivera varför viss information ligger där det ligger, och att placeringen ej är logisk. Samtliga påpekar också att sökfunktionen är bristfällig och ofta visar resultat som ej tycks vara organiserade eller sorterade efter någon tydlig logik. R02 tycker dock att sidan

“följer många konventioner vad gäller multisektionswebbsidor” då den använder båda huvudnavigation och sidomeny för inre länkar. Punkten graderas med 2,66, motsvarande en gradering dåligt/tillfredsställande.

4.3.1.7 Effektivitet och flexibilitet

Samtliga påpekar en fullständig avsaknad av funktioner för att konfigurera sin interaktion med webbplatsen. R03 och R01 föreslår en funktion för att lyfta fram det material som är mest relevant för användaren till någon form av dashboard. En sådan lösning hade till exempel kunnat vara baserad på användarens cookies. Endast R01 graderar punkten och gör detta med en 1a.

4.3.1.8 Estetik och minimalism

R02 och R03 graderar punkten till en 4a; båda med åsikten att sidan presenterar relevant inormation på ett minimalistiskt vis. R02 påpekar att de stora bilderna ibland orsakar att huvudrubriken faller “below the fold”, alltså under det som användaren ser vi första anblick, och därför till viss del döljer viss information tills det att använadren scrollar nedåt. Även R03 och R01 säger att vissa element ibland är väldigt stora. R01 tycker att storleken på vissa element upplevs överväldigande, men att informationen i sig dock verkar vara relevant för sidan där den finns. De tycker emellertid att mängden information och i bland gör de svårt att förstå hur man ska navigera, och tar upp sidan för “student” som exempel, där de tycker att valet av akademi bör presenteras tidigare. Punkten graderas till 3,5, motsvarande tillfredställande/bra.

4.3.1.9 Igenkännande av, förståelse för, samt återhämtning vid fel

Samtliga respondenter hänvisar till tidigare svar angående felhantering, där de tycker att felmeddelanden är för generella. R02 påpekar dock att hjälpen som användaren får i sökfunktionen om denne skulle stava fel eller liknande är positiv. Detsamma gäller felmeddelande som presenteras på de lokaliserade sidorna, samt vid avsaknad av lokalisering.

Punkten graderas till en 3a, motsvarande tillfredsställande.

4.3.1.10 Dokumentation för självhjälp

R02 och R03 kommenterar endast att funktionen saknas helt. R01 påpekar att den saknas, men att funktionen för hjälpdokumentation på en webbsida inte känns modernt och att bristen på detta ej påverkar upplevelsen. Ingen respondent har graderat punkten.

4.3.2 Linnéuniversitetet

Nedan följer en beskrivning av den heuristiska utvärderingens resultat gällande Linnéuniversitetet.

4.3.2.1 Synlighet av systemstatus

Två av respondenterna, R02 och R01 påpekar att sidan är långsam. R03 tycker vid första anblick att den är snabb, men ändrar senare sitt utlåtande, och säger att de ibland blir att användaren trycker flera gånger då de första trycket ej genererade någon feedback. Även R01 påpekar detta.

Alla respondenter pekar på avsaknaden av brödsmulor. Sidan har dock en sidomeny som är expanderbar. Där kan användaren lätt navigera fram och tillbaks. En av respondenterna, R01, önskar dock att sidomenyn hade designats med större kontrast för ökad tydlighet. Språkval erbjuds enligt konventioner i det övre högra hörnet. Dock är engelska det enda tillgängliga språket. R03 anmärker på att funktionen för att byta språk i vissa fall är dold; detta är dock något som respondenten är ensam om att uppmärksamma. Punkten graderas till 2,5 på likert skalan, motsvarande dåligt/tillfredsställande.

4.3.2.2 Matchning mellan system och den riktiga världen

Ingen av respondenterna har någonting att anmärka på gällande språkbruk på sidan och hur väl den följer koncept som användare är vana vid. Två av respondenterna, R01 och R02, är nöjda med översättningen av information på webbplatsen. R03 hävdar emellertid att de lokaliserade sidorna verkar ha element som är direkt översatta. Punkten graderas till 3,5, motsvarande tillfredsställande/bra.

4.3.2.3 Användarkontroll- och frihet

Ingen av respondenterna har något att anmärka på då man lätt kan navigera fram och tillbaks med hjälp av sidomenyn som expanderas beroende på vilken nivå användaren befinner sig. En respondent avstår att gradera. Punkten graderas till 5, motsvarande mycket bra.

4.3.2.4 Konsekvent utformning och erkännande av standarder

Webbplatsen har navigeringsmeny placerad på höger sida. Samtliga respondenter anmärker på att detta bryter mot hur användaren konventionellt skulle läsa sidan; från vänster till höger. R02 tycker dock att strukturen generellt sett följer konventioner och liknar strukturen på liknande sidor. De anmärker ej på sidomenyn. Punkten graderas till 4, motsvarande bra.

4.3.2.5 Förebyggande av fel

Felmeddelanden på webbplatsen visas med ett generellt meddelande. Till detta ges dock förslag på sidor som kan vara relevanta för användaren. Emellertid tycker samtliga att funktionen är bra, men R01 och R02 påpekar att de gärna hade sett förslag baserat på det som till exempel skrivs i URL. R02 tar även upp att användaren ej får någon form av alternativ och förslag ifall denne skulle stava fel vid en sökning. Punkten graderas till 3,5, motsvarande tillfredsställande/bra.

4.3.2.6 Igenkännande, ej ihågkommande

Enligt respondenterna är informationen på sidan ej utformad på så vis att den känns intuitiv och logisk. Det kan ibland vara svårt att veta vart man skall ta vägen, och visa sidor ligger placerade på platser som känns ologiska. R03 säger att de “får känslan av att information saknas”.

Strukturen upplevs av R02 som enhetlig, men denne påpekar dock att det finns externa länkar som ej identifieras som sådana och därför riskerar att leda användaren bort från sidan. Punkten graderas till 3, motsvarande tillfredsställande.

4.3.2.7 Effektivitet och flexibilitet

Webbplatsen har en inloggningsfunktion och därför finns risken att viss funktionalitet är dold.

R01 och R03 avstår således från att gradera punkten. R02 uppmärksammar dock funktionen som låter användare lyssna på sidan. De uppmärksammar att funktionen kan konfigureras, men att den uppfattas som både svår att starta och att använda för en person i behov av den. R02 graderar punkten till 2, motsvarande dåligt.

4.3.2.8 Estetik och minimalism

Samtliga respondenter påpekar att elementen på sidan kan uppfattas som störande. R01 upplever vissa element som något stora och att de starka färgerna lätt drar ögat från övrig information på webbplatsen. Även R02 uppfattar vissa av de större elementen, såsom bilder, placerade på ett sätt som stör. R03 uppmärksammar att estetiken kan störa visuellt, men att de får intrycket om att det är ett medvetet. De tycker dock att estetiken hade passat bättre på en annan sida. Punkten graderas till 3, motsvarande tillfredsställande.

4.3.2.9 Igenkännande av, förståelse för, samt återhämtning vid fel

Både R01, R02 och R03 hänvisar till tidigare svar angående felhantering. Felmeddelande är generella, men erbjuder alternativ. Punkten graderas till 3,5, motsvarande tillfredsställande/bra.

4.3.2.10 Dokumentation för självhjälp

Två av respondenterna, R02 och R03 avstår från att svara. R03 att dokumentation, precis som för Högskolan i Borås webbplats, känns omodernt och irrelevant. Även R01 delar denna åsikt och tillägger att funktionens irrelevans gör att den ej kan anses som saknad. Ingen av respondenterna har graderat punkten.

4.4 Tänka högt-test

I detta avsnitt redogörs resultatet från de tänka högt-tester som utfördes. För att validera datan från tänka högt-testen gjordes, utöver testen med försöksgruppen, tester med motsvarande antal testare för en kontrollgrupp. Nedan presenteras först kontrollgruppens resultat och eventuella intryck av interaktion med Högskolan i Borås webbplats, därefter följer försöksgruppens resultat. I de fall att respondenten inte själv var student, vilket gällde hela kontrollgruppen, så tilldelades de ett program som de var antagna på då detta krävdes för vissa uppgifter.

4.4.1 Kontrollgrupp

Här presenteras den tid det tog för deltagarna i kontrollgruppen att utföra uppgifterna som de blev tilldelade. Tiden är ett snitt för samtliga deltagare. Därefter följer, en av författarna tolkad, gemensam uppfattning av kontrollgruppens intryck av hemsidan. Kontrollgruppen består av 4 personer utan tidigare erfarenhet av Högskolan i Borås webbplats. Kontrollgruppen utför, till skillnad från försöksgruppen, testerna på den svenska versionen av Högskolan i Borås webbplats.

Diagram 4.1 Tidsåtgång i sekunder per uppgift och användare.

Snittet presenteras med en svart stapel.

Som det går att se i diagrammet ovan så skiljer sig sluttiderna från testare till testare ganska mycket. Detta beror på vilken ansats de olika testarna hade för att lösa varje uppgift. På uppgift 8 valde exempelvis testare K2 att använda sig av sökfunktionen. K2 var under testerna den enda deltagaren som i varje uppgift valde att använda sökfunktionen direkt. Resterande testare använde endast sökfunktionen sporadiskt, och navigeringen av webbplatsen började generellt sett genom att manuellt leta på första sidan. K4 använde ej sökfunktionen alls under testen, och fick generellt ett bättre resultar än K1 och K3, men ej lika konsekvent som K2.

Den generella responsen som gavs skiljde sig mellan de två som valde att uttrycka sig mer konkret om webbplatsen. K3 upplevde sidan som rörig med för mycket information, och otydliga undermenyer. K4 upplevde dock sidan som intuitiv och lättförståelig. Testaren påpekar emellertid att det uppstår förvirring när den undre navigeringslisten är identisk för flera olika övermenyer. Trots detta hade de generellt sett inte några problem att direkt navigera till rätt plats.

4.4.2 Försöksgrupp

Försöksgruppen består av tre testare, ingen av dem svensktalande. Testerna utfördes på den engelska versionen av Högskolan i Borås. Nedan presenteras den tid det tog för deltagarna att utföra uppgifterna i testet. Tiden är ett snitt för samtliga deltagare. Författarna tolkar även försöksgruppens gemensamma intryck av att interagera med webbplatsen. De sista tre uppgifterna är som det nämnts i metodkapitlet ej möjliga för försöksgruppen att slutföra då informationen helt saknar lokalisering och trenden i sluttiderna skiljer sig således från tidigare uppgifter.

Diagram 4.2 Tidsåtgång i sekunder per uppgift och användare.

Snittet presenteras med en svart stapel.

Under testerna instruerades användarna att på valfritt sätt utföra de uppgifter som tilldelats.

F01 valde direkt att använda sig av sökfunktionen, och gjorde detta genom hela testet. F03 och F02 använde sig istället av navigeringslisten för att manuellt försöka lösa uppgiften. Det visade sig dock att respondent F02s program ej fanns med och vid en senare uppgift skulle samma problem gälla för kursen de för tillfället läste. F02 väljer då att avbryta uppgiften vid nästan 4 minuter.

Vid resterande uppgifter använde även F02 sökfunktionen; detta påverkar ej sluttiden avsevärt.

F02 påpekar att hens svårigheter med att effektivt slutföra uppgifter kan bero på sättet de letar på webbsidan. F03 fortsätter emellertid att lösa uppgifterna helt utan sökfunktionen och trots detta lyckas de kontinuerligt snabbare än F02. Det är också svårt att se någon konsekvens i hur sluttiderna för F01 och F03 skiljer sig trots de olika tillvägagångssätten.

4.4.3 Generella tankar kring sidan och interaktionen

F01 uttrycker viss frustration för att visst material saknas utan någon som helst förklaring. F01 påpekar också att sökfunktionen fungerar väl, men attribuerar detta till att de förmodligen visste vissa nyckelord, och upplevde att det inte var lika lätt att använda sökfunktionen om de inte specifikt visste vad de sökte. Då tycker respondenten istället att sökfunktionen blir förvirrande, då söksidan generellt upplevs som dåligt strukturerad utan t.ex sökfilter. F02 berättar att de vid första användning av webbplatsen ej förstod att det fanns en engelsk version, och därför använde översättningsprogram för att översätta den. F03 tycker att många av elementen på sidorna är för stora och försvårar intagandet och sållandet av information. De förvirras även av att olika typer av information struktureras på snarlikt vis. Den engelska versionen uppfattas dock som väl översatt.

Diagram 4.3 Snittiden för kontrollgruppen i förhållande till försöksgruppen.

Ovan presenteras kontrollgruppens och försöksgruppens sluttider bredvid varandra. Tiderna är ett snitt för samtliga deltagare varje grupp. I majoriteten av uppgifterna var kontrollgruppen snabbare att slutföra uppgifterna än försöksgruppen som enbart navigerade de lokaliserade sidorna.