F UNKAR VÅRA WEBBPLATSER ?
E N BLANDAD TILLGÄNGLIGHETSUTVÄRDERING AV SVENSKA LÄROSÄTENS WEBBPLATSER
2019KANI14 Kandidatuppsats i Informatik
Rikard Glädt Oscar Palmér
Förord
Webben är en nära plattform för oss som författare, inte bara på grund av de intresse vi har och den utbildning vi valt att studera. Nej, webben är i dag en näst intill ofrånkomlig verklighet, oavsett om man vill söka jobb, köpa kläder, eller spela spel.
Tack vare detta arbete och dess studie har vi fått bättre förståelse för vad som kan både hjälpa och stjälpa hur man upplever webben och de webbplatser som man besöker, samt hur och varför detta är en viktig del av modern webbutveckling.
Arbetet i sig har varit intressant och lärorikt, men delvis stressigt då vi som författare bor på två skilda orter med olika intressen och ansvar utanför studierna. Trots detta har vi kunnat arbetat bra och effektivt med hjälp av webbaserade verktyg, så tack, webben!
Först och främst skulle vi vilja tacka de respondenter som ville och kunde delta i våra undersökningar och tester – utan dem hade det blivit svårt att göra något roligt av all vår kunskap och teori. Utöver dem har även andra författare vid högskolan varit hjälpsamma som bollplank för att se vad som skulle vara intressant för andra läsare, och inte bara oss som författare.
Till sist skulle vi vilja tacka vår handledare, Malin Nilsson, som har mycket kunskap och erfarenhet inom de områden som vårt arbete täcker och har hjälpt oss på alla sätt och vis.
Trevlig läsning!
— Rikard Glädt & Oscar Palmér
Svensk titel: Funkar våra webbplatser? En blandad tillgänglighetsutvärdering av svenska lärosätens webbplatser
Engelsk titel: Do our websites work? A mixed accessibility evaluation of websites for education institutions in Sweden
Utgivningsår: 2019
Författare: Rikard Glädt, Oscar Palmér Handledare: Malin Nilsson
Abstract
This thesis is only available in Swedish, but a translated abstract has been provided to describe how and why it was written, together with a simplification of its results and conclusion.
The web has evolved many times over since its inception in the late 80's, and there are now many consortiums and institutions that create and maintain guidelines for how websites should be developed and maintained, which are also represented in international standards, as well as in laws and regulation.
These guidelines are often based on best practices for accessibility on the web, which was also the focal point of this thesis, where institutions for higher education in Sweden were identified as being subject to a lot of the available regulation and also seen as an interesting area to study, as they and their websites are used by visitors of many different backgrounds.
The study for this thesis was built on four different methods of evaluation for accessibility. This combination of methods was also identified as a interesting subject to include in the overall study, with regards to how it could be better than just one or two methods. These methods resulted in four individual results which were analysed and compared between. Regarding the usage of multiple methods it was identified as having a positive impact on the study, as well as what kind and how the results were achieved, but may be unsuitable for larger evaluation projects.
Further, the results and analysis of the accessibility aspects shows that while something is usable, it may still be inaccessible, and vice versa, which was the case for all websites included in the study. The most obvious problems found during the evaluations were regarding document structure and layout, both of which heavily influence how a website is interacted with using either a mouse and keyboard or a screen reader, as well as how its content is perceived.
Keywords: accessibility, wcag, web design, web development
Sammanfattning
Webben har sedan det sena 1980-talet fortsatt att utvecklas och i dag existerar det ett antal konsortier och institutioner vilka skapar och underhåller riktlinjer för hur webbplatser bör utvecklas och underhållas, vilka också representeras i internationella standarder, samt i lagar och regleringar.
Dessa riktlinjer är ofta baserade på bästa praxis inom tillgänglighet på webben, vilket också var fokus för detta arbete, varför lärosäten för högre utbildning inom Sverige identifierades som underställd mycket av de tillgängliga lagarna och regleringarna, då de och deras webbplatser besöks av användare från många olika bakgrunder.
Studien för detta arbete baserades på fyra olika metoder för att utvärdera tillgänglighet. Denna kombination av metoder identifierades som ytterligare ett ämne att inkludera i studien med avsikt att se hur väl den verkar i jämförelse med endast en eller två metoder. Dessa metoder resulterade i fyra individuella resultatdelar vilka analyserades och jämfördes. Gällande användandet av flera metoder uppfattades det som att en positiv effekt på studien, samt dess resultat och hur resultaten nås, men att det kan vara mindre passande för större utvärderingsprojekt.
Vidare påvisar resultatet och analysen för tillgänglighetsaspekterna att då något är användbart, kan det fortfarande vara otillgängligt, och vice versa, vilket gällde för alla webbplatser som inkluderades i studien. De tydligaste problem vilka hittades under utvärderingarna gällde dokumentstruktur och layout, vilka båda har ett stort inflytande på hur en webbsida används med antingen tangentbord och mus eller skärmläsare, samt hur dess innehåll uppfattas.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... - 3 -
1.1 Bakgrund ... - 3 -
1.2 Problemdiskussion ... - 4 -
1.3 Syfte & frågeställning ... - 5 -
1.4 Avgränsning ... - 5 -
2 Metod ... - 6 -
2.1 Informationsbehov ... - 6 -
2.2 Metodval ... - 6 -
2.3 Litteraturstudie ... - 7 -
2.4 Kvantitativ forskning ... - 7 -
2.4.1 Användarbaserade utvärderingar ... - 7 -
2.4.2 Manuell utvärdering ... - 8 -
2.5 Kvalitativ forskning ... - 8 -
2.5.1 Tänka högt-test ... - 8 -
2.5.2 Efterföljande intervjuer ... - 9 -
2.5.3 Expertutvärderingar ... - 9 -
2.5.4 Kategorisering och analys ... - 10 -
2.5.5 Urval ... - 11 -
2.6 Generaliserbarhet ... - 11 -
2.7 Pålitlighet ... - 11 -
2.8 Giltighet ... - 11 -
3 Teori ... - 13 -
3.1 Användbarhet ... - 13 -
3.1.1 Användbarhet på webben ... - 13 -
3.1.2 Heuristisk utvärdering ... - 13 -
3.2 Tillgänglighet ... - 14 -
3.2.1 Tillgänglighet på webben ... - 14 -
3.2.2 Internationalisering och lokalisering ... - 14 -
3.3 Användbarhet och tillgänglighet ... - 14 -
3.4 Blandade utvärderingsmetoder ... - 15 -
3.5 Funktionsnedsättningar ... - 16 -
3.6 Lagar, krav, och standarder ... - 16 -
3.6.1 EN301549 ... - 16 -
3.6.2 Svenska lagar ... - 17 -
3.6.3 WCAG ... - 17 -
3.6.4 WCAG-baserade utvärderingar ... - 18 -
4 Resultat ... - 20 -
4.1 Automatiserad användarbaserad utvärdering ... - 20 -
4.1.1 Tabell ... - 20 -
4.1.2 Identifierade fel och varningar ... - 21 -
4.2 Manuell användarbaserad utvärdering ... - 22 -
4.2.1 Tabell ... - 23 -
4.2.2 Beskrivning av bristande områden ... - 23 -
4.3 Heuristisk utvärdering ... - 24 -
4.3.1 Högskolan i Borås ... - 25 -
4.3.2 Linnéuniversitetet ... - 27 -
4.4 Tänka högt-test ... - 28 -
4.4.1 Kontrollgrupp ... - 29 -
4.4.2 Försöksgrupp ... - 30 -
4.4.3 Generella tankar kring sidan och interaktionen ... - 31 -
5 Analys ... - 32 -
5.1 Automatiserad och manuell användarbaserad utvärdering ... - 32 -
5.1.1 Analys kring utvärderade punkter ... - 32 -
5.2 Heuristisk utvärdering ... - 33 -
5.3 Tänka högt-test ... - 34 -
5.4 Jämförelse av automatiserad, manuell och heuristisk utvärdering ... - 35 -
5.4.1 Struktur ... - 35 -
5.4.2 Färg och form ... - 35 -
5.4.3 Användning av språk ... - 35 -
5.4.4 Tillgänglighet ... - 35 -
5.5 Metodreflektion ... - 36 -
6 Diskussion och slutsats ... - 37 -
7 Källförteckning ... - 38 -
8 Bilagor ... - 43 -
8.1 Bilaga 1 – “Tänka högt”-aktiviteter ... - 43 -
8.2 Bilaga 3 – Intervjuguide ... - 43 -
1 Inledning
I detta avsnitt presenteras: en introduktion till användbarhet och tillgänglighet på webben i världen och i Sverige, en problemdiskussion vilket ligger till grund för arbetets studie, vilken frågeställning som är tänkt att besvaras, samt vilka avgränsningar som krävs för att kunna genomföra arbetet.
1.1 Bakgrund
Internet är i dag en plattform vilken nås av mer än hälften av jordens befolkning (International Telecommunication Union 2018). Då en så stor del av befolkningen har möjlighet att använda internet som en information- och kommunikationskälla, har det också inneburit stora utmaningar för hur webbplatser utformas och utvecklas ur ett användarperspektiv. Dessa utmaningar har då legat till grund vid frambringandet av metoder och riktlinjer för hur användbarhet bör beaktas och tillämpas för att kunna utvärdera och säkerställa den faktiska grad till vilken en webbplats är möjlig att användas (Fernandez, Abrahão & Insfran 2011; Nielsen 1994a).
Utöver användbarheten har även tillgängligheten av webbplatser varit ett område av intresse vid utformning och utveckling av webbplatser (Harper & Chen 2011; Riley-Huff 2012).
Närmare en femtedel av befolkning har någon form av nedsättning (Webbriktlinjer 2019a), vilket också har frambringat specifika riktlinjer för att kunna tillgodose speciella behov vid användningen av en webbplats.
Tillgänglighet kan i vissa avseenden uppfattas som ett komplement till användbarhet (W3C 2016a), då det enligt ISO (2018a) är möjligheten att användas av en mångfaldig befolkning, i form av egenskaper och förmågor, för att nå ett specifikt mål i ett visst sammanhang. Detta kan jämföras med användbarhet som beskrivs som den grad till vilken en produkt är möjlig att användas i ett visst sammanhang av en viss användare på ett effektivt och tillfredsställande vis (ISO 2018b).
Rodríguez, Perez, Cueva och Torres (2017) menar dock att användbarhet och tillgänglighet är områden inom utformning och utveckling vilka kan ses som symbiotiska, då mer tillgängliga webbplatser är mer användbara, och vice versa. Brophy och Craven (2007) instämmer med detta och menar även att båda perspektiven bör ligga som grund då man utvecklar och utformar en webbplats för att kunna nå en så hög grad av användbarhet och tillgänglighet som möjligt.
Tillgänglighet har som ett område inom webbutveckling varit en rekommenderad del av W3Cs riktlinjer sedan 1999 (W3C 1999), och är menade att tillämpas för att kunna säkerställa webbens integritet och användbarhet. Dessa riktlinjer är menade att möjliggöra för alla användare att kunna uppfatta, förstå, navigera inom, interagera med, och bidra till webben. För att kunna nå detta stadie av möjligheter gällande användbarhet och tillgänglighet existerar ett antal konsortier, institutioner, och företag, vilka skapar och underhåller standarder och riktlinjer kring implementation av teknologier (Harper & Chen 2012).
Vidare används många av dessa samlingar av standarder och riktlinjer till att styrka direktiv och lagar vilka existerar både på europeisk och nationell nivå (W3C 2018). Inom Sverige innebär det främst att de gäller för verksamheter inom den offentliga sektorn, men att de även ses som värdefulla att följa för de som verkar inom den privata sektorn (Lannerö 2018).
Då användbarhet och tillgänglighet ses som viktiga områden inom webbutveckling både i form av standarder och lagar, har det även framkommit utvärderingsmetoder vilka kan följas för att nå en godtycklig nivå av användbarhet, i form av kriterier vilka baseras på dessa erkända standarder och principer (Frøkjær & Hornbæk). Vanligtvis används en eller två metoder tillsammans för att nå ett resultat för vidare utformning och utveckling (Chiou, Lin & Perng 2010; Ismail, Kuppusamy & Paiva 2019).
Uldall-Espersen (2007) menar dock att flera perspektiv kan behövas för att nå ett resultat vilket är godtyckligt eller kan inkludera angripbara möjligheter då det ej är godtyckligt, medan Frøkjær och Hornbæk (2008) menar att den faktiska användaren – och hur de bemöter olika situationer – vanligtvis saknas i utvärderingsprocessen.
1.2 Problemdiskussion
Internet är till för alla, inte minst i den offentliga sektorn, och informationen som återges där måste återges på så vis att samtliga som kan tänkas använda en given webbplats har tillgång till samma information, oavsett förutsättningar. För att tillgodose dessa förutsättningar ses tillgänglighet som ett viktigt område inom utformning och utveckling av digitala gränssnitt.
Detta områdee inkluderar standarder och riktlinjer, samt olika metoder och verktyg för att utvärdera dess uppfyllnadsgrad (Altin Gumussoy 2016; Riley-Huff 2012).
I mars, 2018, publicerades en kortare artikel där fyra rättsfall gällande bristande tillgänglighet på webbplatser vid amerikanska lärosäten. Denna artikel presenterade fyra fall där de vanligaste problemen låg i hur information presenterades för användare med synnedsättningar, samt presentation vid användning av skärmläsare. De fall som inkluderas i artikeln resulterade i överenskommelser mellan de påverkade parterna och dess lärosäte, utan att leda till någon form av kompensation (Disability Compliance for Higher Education 2018). Dessa rättsfall kan och bör ses som en indikation för vad som kan inträffa även i Sverige då ett lärosäte ej möter de krav som ställs av både reglerande entiteter och dess studenter.
Ismail, Kuppusamy, och Paiva (2019) menar även att det är nödvändigt för formgivare, utvecklare, och administratörer på webben att utbilda sig eller utöka sina kunskaper kring tillgänglighet. Detta bör då även gälla för lärosäten inom Sverige, vilket tillsammans med de tidigare rättsfallen i USA aktualiserar en utvärdering av lärosätens webbplatser i Sverige.
I tidigare studier gällande utvärderingar eller utvärderingsmetodiker för tillgänglighet på webben identifieras oftast en eller två metodiker vilka kan kombineras (Chiou, Lin, och Perng 2010; Ismail, Kuppusamy & Paiva 2019). Uldall-Espersen (2007), samt Frøkjær och Hobæk (2008), menar dock att dessa utvärderingsprocesser vanligen har för snäva perspektiv eller undermåliga användarinblandningar. En mer heltäckande och blandad samling av metoder bör då vara intressant att undersöka som möjlig grund vid utformning och utveckling, samt vid utvärdering av webbplatser.
1.3 Syfte & frågeställning
Då tillgänglighet är något som inom den offentliga sektorn i sverige styrs av lagar anses detta vara en godtycklig grund för en studie. Tillsammans med tidigare rättsfall vid amerikanska lärosäten gällande brister vid bemötande (Disability Compliance for Higher Education 2018), samt en identifierad avsaknad av kompetens inom detta område (Ismail, Kuppusamy & Paiva 2019), har detta arbete fokuserat på lärosäten för högre utbildning i Sverige.
En stor del av lärosäten för högre utbildning i Sverige är statligt ägda eller finansierade (Universitetskanslersämbetet 2018), varför de också är skyldiga att följa de lagar som gäller inom den offentliga sektorn. På grund av denna skyldighet, samt dess relevans för oss som författare vid ett sådant lärosäte, bör det vara intressant att se hur väl dessa lärosäten möter de krav som ställs gällande tillgänglighet.
Syftet med detta arbete är att utvärdera tillgängligheten vid lärosäten för högre utbildning med hjälp av en blandad utvärderingsmetod. Frågeställning för arbetet fokuserar på de två utvärderingsområdena, med en återkoppling till utvärderingsmetoden genom hela rapporten.
Frågeställning för arbetet lyder: “Hur väl möter lärosäten för högre utbildning i Sverige de krav som ställs på deras webbplatser gällande tillgänglighet?”
1.4 Avgränsning
Studien har begränsats till två lärosäten, vilket gjordes för att arbetet ska vara genomförbart under den tid som finns till förfogande. De två skolorna valdes då författarna ansåg att de var de två webbsidor för lärosäten inom högre utbildning som mest skilde sig åt och därför, och vilka under de givna tidsmässiga förutsättningarna gav det mest representativa snittet. Vi har även i syftet att granska tillgängligheten valt de två perspektiven språk och synnedsättningar samt ett generellt användbarhetsperspektiv. De metoder vi som vi använt för att samla in data tillåter emellertid oss att granska tillgängligheten utifrån fler perspektiv än dessa.
2 Metod
I detta kapitel presenteras de tillvägagångssätt och metoder som användes för att besvara forskningsfrågan. Tillvägagångssättet för litteraturstudien presenteras, följt av en redogörelse för den kvantitativa metoden; de användarbaserade utvärderingarna, vilken bestod av två tekniker: automatiska och manuella utvärderingar. Därefter beskrivs de kvalitativa metoderna, vilka stod för huvuddelen av datainsamlingen och bestod av tre olika tekniker: ett tänka högt- test, efterföljande intervjuer, och till sist expertutvärderingar. Vidare beskrivs även hur resultaten från testen kategoriserades och analyserades för att till slut sammanställas.
2.1 Informationsbehov
Med målet att skapa en generell bild av högskolors och universitets tillgänglighet utfördes intervjuer med vederbörande användare i form av tänka högt-test. Utöver detta utfördes även expertutvärderingar med tre deltagare. Yen och Bakken (2009) rekommenderar dessa två tekniker för att komplettera varandra i en kvalitativ undersökning och menar på att en expertutvärdering efter Nielsens heuristiska modell ger en generell bild av brister och styrkor i gränssnittet, medans ett “tänka högt”-test som utförs av slutanvändaren ofta identifierar problem i lösandet av specifika uppgifter.
Dessa två olika perspektiv på användbarheten skapar tillsammans en bild som visar på om det finns en diskrepans mellan de krav som ställs på en webbplats av användaren och de krav som är etablerade i standarder och lagar. Som grund till dessa expertutvärderingar bör man enligt de Souza och Mont'Alvão (2012) även inkludera en teknologisk utvärdering med hjälp av hel- och halvautomatiserade verktyg för att mäta graden av tillgänglighet ur ett initialt, tekniskt perspektiv. Detta menar även Bolchini och Garzotto (2007) vara ett sätt att kunna använda flera grunder för en utvärdering, vilka de vidare beskriver som en mer effektiv och förståelig process för detta, samt att detta bör resultera i angripsbara resultat för deltagarna.
Med avsikt att kunna beskriva dessa metoddelar på ett godtyckligt vis har även en litteraturstudie utförts. Denna studie resulterade i den teori som presenteras i nästkommande kapitel och ligger även till grund för metoddelarnas utformning, samt vid analys och diskussion kring studiens resultat.
2.2 Metodval
I teorikapitlet går det att läsa om fördelarna med att nyttja flera olika metoder för att granska och utvärdera webbplatser. Där beskrivs hur data från flera metoder kan triangulera data och identifiera diskrepanser i resultatet, och hur data kan användas för att komplettera och förstärka annan data. I studiens fall handlade det till stor del om att hitta just diskrepanser mellan de olika resultaten för att säkerställa reliabilitet.
2.3 Litteraturstudie
Den information som ligger till grund för teori- och metodavsnittet har sökts fram med hjälp av ett antal verktyg och tillhörande databaser. Huvudsakligen har det handlat om sökningar relaterade till ämnesområdena webbutveckling och tillgänglighet. De verktyg och databaser vilka har använts är Google Scholar, DiVA och Primo. Sökningar har även gjorts vid sidan av dessa databaser via Googles standardsökmotor, samt via länkar och sökfunktionalitet på relevanta webbplatser.
Söktermer, det vill säga enskilda ord, samt kombinationer av ord och fraser, har använts på både svenska och engelska, men presenteras nedan i dess svenska form:
Användbarhet, användbarhet webben, blandade metoder, funktionsnedsättningar, funktionsnedsättningar webben, heuristisk utvärdering, internationalisering,
internetanvändning, lokalisering, myndigheten för digital förvaltning, reglering på webben, tillgänglighet, tillgänglighet verktyg, tillgänglighet webben, utvärdering webbplatser, wai, w3c, webbdesign, webbriktlinjer, webbtillgänglighetsdirektivet, webbutveckling, wcag.
2.4 Kvantitativ forskning
Denna del av kapitlet är menat att beskriva den kvantitativa forskning som utfördes för att besvara studiens frågeställning och då resulterade i den data vilken var både mätbar och möjlig att jämföras i en senare analys.
2.4.1 Användarbaserade utvärderingar
Nedan beskrivs de utvärderingar vilka utfördes av deltagare med kunskaper kring webbdesign och webbutveckling, samt med möjlighet att kunna tolka de efterföljande resultat i relation till både webbplatserna själva men även till kriterierna och riktlinjerna i WCAG. WCAG, eller Web Content Accessibility Guidelines, är en samling kriterier och riktlinjer vilka ses som en branschstandard inom tillgänglighet och utvärdering av det på webben (Harper & Chen 2012).
2.4.1.1 Automatiserad utvärdering
Enligt The A11Y Project (2019) och Myndigheten för digital förvaltning (2019d) existerar det ett antal verktyg och mjukvaror vilka är menade att utvärdera webbplatser baserat på riktlinjer vilka återfinns i WCAG, varför tre av dem har använts i detta arbete, vilket enligt de Souza och Mont'Alvão (2012) bör leda till mer omfattande resultat.
Axe är ett regelbibliotek för tillgänglighetstestning av HTML-baserade gränssnitt (Deque Systems 2019). Wave, vilket utvecklas av WebAIM för att tillåta utvärderingar av webbplatsers innehåll och dess tillgänglighetsgrad ur ett utvecklarcentrerat perspektiv (WebAIM 2019a).
Webbtillgänglighetskollen, en svensk modernisering av EIIIs (European Internet Inclusion Initiative) tillgänglighetsverktyg, vilken även stöds av Post- och Telestyrelsen (2019).
Resultaten av verktygens utvärderingar sammanställdes sedan i de tabeller som återfinns i resultatdelen av detta arbete, i vilka delar av resultaten har kategoriserats och adderats inom varje enskild kategori för att kunna påvisa de varningar och fel som hittats av verktygen. Vidare användes de numeriska värdena tillsammans med tidigare teori för att förklara de varningar och fel som upptäcktes.
2.4.2 Manuell utvärdering
Som ett nödvändigt komplement till de automatiserade utvärderingarna menar de Souza och Mont'Alvão (2012) att även en manuell utvärdering bör utföras för att kunna nå det mest kompletta resultatet. Myndigheten för digital förvaltning (2019d) instämmer med detta och skriver att, “utan en manuell granskning får du inte ett fullständigt resultat. Använd därför både automatiska verktyg och manuella granskningar”; även WebAIM (2019b) menar att,
“WAVE cannot tell you if your web content is accessible. Only a human can determine true accessibility”.
På grund av denna inställning till utvärdering av tillgänglighet inkluderas även Myndigheten för digital förvaltnings självskattningsverktyg som en utvärderingsmetod – vilket i dag finns tillgänglig i en betaversion (Myndigheten för digital förvaltning 2019e) – vilket är baserad i ett flertal steg där man ombeds svara på frågor, samt refereras till relevant litteratur vid behov.
Detta verktyg resulterade i två unika dokument i vilka de upptäckta varningarna och felen för webbplatserna återfinns tillsammans med beskrivningar skrivna av Myndigheten för digital förvaltning. Baserat på dessa dokument skapades ytterligare tabeller där de båda webbplatsernas resultat kan jämföras i en överblickande vy, samt efterföljande textuella beskrivningar för de varningar och fel vilka upptäcktes av självskattningsverktyget.
2.5 Kvalitativ forskning
Enligt Berndtson, Hansson, Olsson och Lunden (2008) används kvalitativ forskning när syftet är att granska aspekter i relationen mellan en människa eller organisation och exempelvis en teknologi, vilket tillåter intervjuaren att ta del av problemsituationen. När de aktuella webbplatserna skulle granskas var det viktigt att få insikt i hur webbplatserna faktiskt upplevdes utav slutanvändarna. Detta var därför att studien ej skulle kunna anses ha uppnått en önskad nivå av reliabilitet om enbart de tekniska aspekterna utvärderades.
En webbplats skulle på ett tillfredsställande sätt kunna möta riktlinjer och krav på en teknisk nivå utan att det säger någonting om hur sidan faktiskt upplevs av slutanvändaren. De kvalitativa metoderna som användes i studien bestod av intervjuer, tänka högt-test och expertutvärderingar. Intervjuerna var ett komplement till de tänka högt-tester som utfördes, och användaren fick där fritt kommentera kring upplevelsen av att använda webbplatsen. Till sist gick ett antal experter fritt igenom gränssnittet för att sedan bedöma webbplatsen efter ett antal
“heuristics”. Dessa tre metoder utgjorde de kvalitativa metoderna och var en del av den triangulering av data som gjordes med hjälp med data från de andra metoderna.
2.5.1 Tänka högt-test
Tänka högt-testerna utfördes genom att låta slutanvändare lösa specifika uppgifter på Högskolan i Borås webbplats i samband med att vederbörande högt förklarade dennes tankegångar under processen. Respondenterna fick, under testledaren övervakning, utföra ett antal uppgifter i gränssnittet som tillhörde den webbplats vilken var menad att utvärderas. Utan något inflytande från testledaren skulle respondenterna utföra uppgifterna och samtidigt på så neutralt vis som möjligt beskriva tankeprocessen, samt vilka intryck och känslor användarupplevelsen gav.
De uppgifter som respondenterna skulle utföra var utformade så att de skulle efterlikna hur en användare vanligtvis kan tänkas använda sidan. Flera av uppgifterna var utformade så att respondenten skulle behöva hitta sidor eller dokument som ansågs viktiga för en student på högskolan. De dokument och sidor som, av olika anledningar, inte ansågs behöva en lokaliserad version var ej en del av testerna.
Respondenternas kommentarer spelades in medan den tid som varje enskild uppgift tog också noterades. Efter att en hel uppsättning uppgifter var genomförda transkriberades dessa kommentarer, samtidigt som de tolkades och sammanställdes i ett resultat. De olika tider som registrerats användes även i form av en sammanställning i grafer där genomsnittliga tider kunde identifieras.
Försöksgruppen bestod enbart av icke-svensktalande personer, vilket var menat att säkerställa att de ej skulle vara bekanta med den icke-lokaliserade versionen av webbplatsen. Om så hade varit fallet så hade det kunnat försvåra arbetet med att förstå om bristerna låg i lokaliseringen av webbplatsen eller i dess generella design. På grund av detta utfördes även samma tester med enbart svensktalande personer i en kontrollgrupp, vilket även underlättade arbetet med att identifiera kvalitetsskillnader mellan den lokaliserade och den svenska versionen.
2.5.2 Efterföljande intervjuer
Efter det att varje respondenterna hade utfört uppgifterna gav vi dem möjligheten att tala öppet om deras upplevelse vid användning av webbplatsen. Även detta transkriberades och resultatet har sedan kategoriserats för att underlätta analysen av resultatet. Denna kategorisering underlättade arbetet med att hitta gemensamma nämnare i resultaten och med att komplettera resultaten från de andra metoderna.
2.5.3 Expertutvärderingar
Nielsen och Molich (1990) rekommenderar att man i syftet att utvärdera en webbsidas användbarhet gör detta enligt en heuristisk ansats. Detta innebär att man ser på en given webbsidas gränssnitt och dömer den efter sin subjektiva uppfattning av utformningen. Inom ramen för denna studie utfördes dessa utvärderingar av kunniga inom områden för webbutveckling och design, samt användbarhet.
Dessa utvärderingar utfördes med avsikt att komplettera den insamlade datan från de “tänka högt”-test och intervjuer som utfördes med icke-svensktalande användare i syfte att lättare kunna identifiera frånkopplingar och därmed om tillgängligheten brister. Den heuristiska ansats som valdes och användes för studien är den som utformats av Nielsen, vilket är bestående av tio punkter (1994b). Dessa tio punkter kompletterades med underpunkter som författarna ansåg vara relevanta.
Dessa punkter – med studiens egna underpunkter – beskrivs nedan:
1. Synlighet av systemstatus
• Är tillgängliga språk, och hur de kan användas, tydligt representerade i gränssnittet?
2. Matchning mellan system och den riktiga världen
• Är lokaliserade sidor direkt översatta, eller omskrivna med korrekt språkbruk?
3. Användarkontroll och frihet
4. Konsekvent utformning som följer etablerade standarder
• Gäller detta även vid lokalisering av dessa sidor och instanser?
5. Förebyggande av fel
6. Känna igen snarare än att komma ihåg 7. Effektivitet och flexibilitet
8. Estetik och minimalism
9. Hjälp användaren att känna igen och förstå fel 10. Dokumentation för hjälp och självhjälp.
• Vid brist av en lokaliserad version av sidan, vilka resurser erbjuds för att tillgodose ett behov?
Utöver detta graderas även varje huvudpunkt på en likert-skala enligt följande:
1 2 3 4 5
Mycket dåligt Dåligt Tillfredsställande Bra Mycket bra
Tabell 3.1 Tabell för de fem nivåerna i den använda Likert-skalan.
Den grupp av experter som granskade webbplatserna baserat på dessa tio kriterier utgörs av en lärare inom informationsdesign på Högskolan i Borås tillsammans med de två författarna av detta arbete och är ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval.
2.5.4 Kategorisering och analys
De kvantitativa metoderna resulterade i “hård data” som kunde ställas upp i en tabell för att ge en tydlig bild av resultatet. Här krävdes således ingen “kodning”. Recker (2013) beskriver kodning som en av de vanligaste metoderna för att kategorisera data från ett resultat: “Kodning är förmodligen den vanligast använda, populära och oerhört användbara teknikerna för att reducera kvalitativ data till meningsfull information”.
Det handlar om att på något sätt kategorisera bestämda punkter i resultatet utefter en kod;
vanligtvis färger som korresponderar med olika kategorier. På så sätt kan man sedan läsa ut gemensamma nämnare och därmed få data som är mer kvantifierbar. Med hjälp av denna metod skapades en generell bild av resultatet från både tänka högt-testerna, intervjuerna och expertutvärderingarna. I tänka högt-testen kategoriseras huvudsakligen de olika tillvägagångssätten som respondenten använde sig av för att navigera. Det kunde röra sig om kategorier som exempelvis “Sökning” eller “Navigeringslist”.
2.5.5 Urval
För det antalet metoder som användes krävdes tre olika urvalsgrupper. För samtliga moment gjordes urvalet ur ett icke-sannolikhetsurval. Det vill säga att en del av populationen, baserat på vissa kriterier, ej skulle väljas till urvalsgruppen. Dessa kriterier var för försöksgruppen i tänka högt-testet att man ej skulle vara svensktalande och ha interagerat med webbplatsen. Detta var för att vissa av uppföljningsfrågorna var utformade på så vis att respondenten skulle reflektera över tidigare intryck av den lokaliserade versionen av webbplatserna. För kontrollgruppen gällde det att respondenterna var svensktalande och hade interagerat med de icke-lokaliserade versionerna av webbplatserna. Som tidigare nämnt var detta för att sedan kunna identifiera om det var så att eventuella brister låg i lokaliseringen eller i den generella tillgängligheten.
För expertutvärderingarna kunde ett bredare urval tillåtas, men det rörde sig fortfarande om ett icke-sannolikhetsurval och kriterierna var att respondenten skulle vara väl bekant med ämnet webbdesign, användbarhet och tillgänglighet. Tre personer utgjorde till slut försöksgruppen: en av dessa tre var områdesexpert och har jobbat mycket med, och lärt ut, inom ämnena, medan författarna utgjorde de andra två tredjedelarna av gruppen, men detta anses dock inte av författarna ha påverkat studiens trovärdighet.
2.6 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet berör generaliseringar om det resultat som framtagits i och för en studie, vilket då är menat att beskriva hur väl resultatet kan användas utanför de specifika ramar som gäller för dess ursprungsstudie (Recker 2013). I detta arbete verkar de två användarbaserade delarna i resultatet som den primära generaliserbara datan vilken kan användas för att förklara andra webbplatser och hur de förhåller sig till tillgänglighet. Detta baseras då på de områden vilka de båda webbplatserna var bristfälliga inom och bör fungera som en indikator för hur andra institutioners webbplatser verkar i samma områden.
Dock bör det beaktas att denna studie endast berör två unika webbplatser och det är då en stor sannolikhet att resultatet är helt unikt för dessa två, vilket då skulle kräva en ny och större studie för att nå en bättre träffsäkerhet för allmän tillgänglighet för svenska institutioners webbplatser.
2.7 Pålitlighet
Recker (2013) beskriver pålitlighet som den grad till vilken en studies resultat är konsekvent i jämförelse med vad som skall studeras, samt huruvida resultat är möjligt att uppnå vid en annan tidpunkt eller miljö med samma förutsättningar. Då denna studie använde flera metoder för att undersöka och utvärdera webbplatserna var det även möjligt för författarna i denna studie att kunna jämföra de olika resultaten med avsikt att nå en så precis beskrivning av dem som möjligt.
2.8 Giltighet
Giltighet behandlar huruvida en studies resultat faktiskt representerar vad som eftersöktes eller var menat att undersöka, både i form av rent ytliga behandlingar av resultat och mer djupgående analyser av den (Recker 2013). Då denna studie och dess utvärderingsmetoder helt baserades på tidigare forskning gällande både kvalitativ och kvantitativ insamling av resultat vid undersökning och utvärdering av webbplatser, samt deras uppfyllnadsgrader gällande tillgänglighet, ser författarna det som en styrka gällande studiens giltighet.
Den kvalitativa delen baserades delvis på heuristisk utvärdering, vilket är en utvärderingsmetod baserad på ett antal steg vilka kan kopplas till vedertagna designprinciper (Nielsen 1994b), vilket innebar en tydlig koppling mellan studiens resultat och vad som är relevant för utformning på webben.
Den kvantitativa delen använde verktyg vilka baserades på kriterier och riktlinjer (WCAG) vilka ses som vedertagna och välanvända inom webbdesign och webbutveckling gällande tillgänglighet (Harper & Chen 2012), vilket tillät tydliga kopplingar mellan individuella delar i resultatet och specifika delar inom WCAG.
3 Teori
3.1 Användbarhet
Användbarhet existerar i två avseenden; först som ett område inom forskning för HCI (human- computer interaction) – vilket kallas “usability engineering” – vari metoder för att förbättra utformning, utveckling, och utvärdering kan beskrivas; samt som den faktiska konstruktion vilket ligger till grund till vad dessa metoder är menade att uppnå (Tractinsky 2018).
Som en konstruktion för utformning och utveckling definieras användbarhet vanligen som
“förmågan att kunna användas” (Quiñones & Rusu 2017), vilket är baserad på den beskrivning som gäller för ISO 9241-11 (ISO 2018b): “Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt.”
Vidare ses detta område och dess metoder som grundläggande för att kunna mäta både vetenskapliga och faktiska värden gällande användbarhet i form av möjlighet att använda ett gränssnitt (Tractinsky 2018), samt att det bör ses som en viktig del i framtida utveckling av användbarhet som arbetsområde (Borsci, Federici, Malizia & De Filippis 2019).
3.1.1 Användbarhet på webben
Baserat på de övergripande beskrivningarna för användbarhet är gränssnitt på webben även menade att vara intuitiva och transparenta i vad de är tänkta att användas för och till. Vidare menar Preece (1993) att system vilka är relaterade till HCI skall vara säkra, effektiva, enkla, funktionella, och tillfredsställande; till sist har Nielsen (1993) identifierat ett antal liknande attribut för att beskriva användbarhet i relation till gränssnitt på webben: lärbarhet, effektivitet, minnesvärdhet, felaktighet, och tillfredsställelse (Hsieh 2011).
Som ett forskningsområde inom HCI existerar ett antal metoder för att kunna utvärdera hur väl gränssnitt i en webbaserad miljö möter tidigare nämnda attribut och kriterier, varför Nielsens
“heuristic evaluation” (heuristisk utvärdering) är en av de som ser mest användning och forskning (Alonso-Ríos, Mosqueira-Rey & Moret-Bonillo 2018).
3.1.2 Heuristisk utvärdering
Den heuristiska utvärderingen introducerades 1990 av Molich och Nielsen, vilket då baserades på generella tumregler för utvärdering, vilka även sågs som snabba och kostnadseffektiva.
Ursprungligen bestod den av nio punkter, men ändrades om och utökades 1994 baserat på en analys av typiska problem av enbart Nielsen, vilket nu är den modell av tio heuristiska punkter som bör användas (Alonso-Ríos, Mosqueira-Rey & Moret-Bonillo 2018; Nielsen 1994b).
Då dess innehåll kan ses som generella tumregler har det ibland varit nödvändigt för utövare att modifiera eller utöka dem för att motsvara krav i unika miljöer; exempel på detta är att tillåta en nöjbar och respektfull upplevelse, presentera förväntade resultat, och att förenkla utnyttjandet av säkerhetsrelaterade aspekter då det gäller gränssnitt på webben, eller i miljöer för VR (virtual reality) och utlärning (Alonso-Ríos, Mosqueira-Rey & Moret-Bonillo 2018).
3.2 Tillgänglighet
Enligt ISO och IEC (ISO 2014) bör man se tillgänglighet ur ett inklusivt perspektiv då det som ett forsknings- och arbetsområde generellt sett gagnar alla, samtidigt som de definierar det med en bred och allmänt accepterad beskrivning: “... extent to which products, systems, services, environments and facilities can be used by people from a population with the widest range of characteristics and capabilities to achieve a specified goal in a specified context of use.”
3.2.1 Tillgänglighet på webben
Webbtillgänglighet definieras som den möjlighet att en produkt, miljö, eller tjänst vilken nås via webben kan användas, speciellt med avseende för individer med nedsättningar (Orozco, Tabares & Duque 2016), och är menad att hjälpa dessa individer att kunna uppfatta, förstå, navigera, interagera, och bidra till webben (Harper & Chen 2012).
Slangfrasen “surfa på webben” används ofta med implikationen med att det går snabbt och lätta att navigera kring och ta in information på webben, men vid användning av skärmläsare eller andra assisterande teknologier kan det istället resultera i en onödigt komplex eller långsam upplevelse (Harper & Chen 2012).
På grund av dessa svårigheter kring användning av webben existerar ett antal organisationer vilka har skapat riktlinjer som bör följas vid utformning, utveckling, och utvärdering, varför W3C (World Wide Web Consortium) och WAIs (Web Accessibility Initiative) WCAG- riktlinjer (Web Content Accessibility Guidelines) ses som de mest kompletta av dem (Harper
& Chen 2012), och dessa beskrivs även senare i detta avsnitt.
3.2.2 Internationalisering och lokalisering
Internationalisering är processen att utforma och utveckla en produkt med avsikt att tillåta dess användning i olika miljöer med relation till språk, kultur, och region. Lokalisering är en närliggande process vilken är menad att anpassa en produkt för ett specifikt språk, land, eller målgrupp (Sasaki 2005).
Vid denna anpassning gäller det inte bara att det vanliga språket är tillgängligt i den nya miljön, utan även att en omvandling av datumformat, valutor, och måttenheter bör genomföras, samt användning och tillåtelse av språkspecifika karaktärer för att kunna nå en högre grad av användbarhet och tillgänglighet (Gibb & Matthaiakis 2007).
3.3 Användbarhet och tillgänglighet
Baserat på ISO och IECs definitioner för dessa två områden, tillsammans med tidigare forskning inom dem bör tillgänglighet ses som en del av användbarheten och att de båda gagnar varandra (ISO 2014; ISO 2018a; ISO 2018b; Rodríguez, Perez, Cueva & Torres 2017), men trots det har tillgänglighet tidigare uppfattats som ett mindre viktigt område vid utveckling av produkter, speciellt då på webben som en plattform (Vieritz, Schilberg & Jeschke 2010).
Baserat på denna uppfattning kring områden skapa och skrev Vieritz, Schilberg och Jeschke (2010) om ett nytt sorts ramverk av mönster vilket var menat att kombinera kriterier inom användbarhet och tillgänglighet. Kriterierna för användbarhet är delvis baserade på Nielsens attribut för användbarhet i gränssnitt, medan de för tillgänglighet representeras av WCAG delar och punkter. Då Nielsens attribut och WCAGs innehåll vanligen utvärderas med olika metoder (Nielsen 1994b; W3C 2019a), bör detta kunna ses som ett förstadie till en blandning av utvärderingsmetoder.
3.4 Blandade utvärderingsmetoder
Vid utvärdering av webbsidor ses det vanligen som mest relevant att använda sig av en eller två metodiker, vilket styrks av Chiou, Lin, och Perngs (2010), samt av Ismail, Kuppusamy, och Paiva (2019). Dessa författare beskriver tidigare rapporter för utvärdering av webbplatser i relation till deras ämnen, varför Chiou, Lin, och Perng (2010) även har avsikt att skapa en kombinerad och utökad inspektionsmetod av tidigare metoder, varefter en femstegsprocess presenteras. Chiou, Lin, och Perng (2010) inkluderar även en grafisk trendkurva i form av en ökning gällande kombinering av metoder, men dessa kombinationer gäller dock endast för två kategorier av metoder, vilket är de teknologiska och humana perspektiven.
Även Recker (2013) nämner “mixed methods” eller blandade metoder, det vill säga att studien använder sig av en kombination av de traditionella metoderna (kvantitativ och kvalitativ insamling) och att dessa antingen kan användas parallellt eller sekventiellt. Detta görs oftast av en utav fem anledningar: triangulering, komplementering, inledning, utveckling, och utökning.
I denna studiens fall rör det sig om en blandning av triangulering och komplementering.
Triangulering innebär att det används för att hitta konvergenser eller, som i denna studien fall, diskrepanser i resultaten. Komplettering innebär att man försöker komplettera och förstärka datan som framkommit med hjälp av de andra metoderna.
En form av kombination gällande metoder, vilket utformades av Bolchini och Garzotto (2007), är en vidareutveckling av SUE (Systematic Usability Evaluation), en strukturerad inspektionsmetod för hypermedia bestående av ett aktivitetsflöde, och MiLE (Milano Lugano Evaluation Method), en inspektionsmetod baserad på självständiga kriterier ur ett tekniskt och empiriskt perspektiv. Bolchini och Garzotto har givit denna kombination namnet “MiLE+” och den är menad att kombinera de metodernas innehåll och perspektiv med avsikt att vara mer tillgänglig för intressenter utan större kunskaper inom användbarhetstestning. Baserat på resultatetet av utvärderingen för MiLE+, menar Bolchini och Garzotto att den verkar vara adekvat i form av inlärning och förståelse, samt effektivitet, men att den är bäst lämpad för mindre webbplatser, då mer komplexa sådana bör kräva mer kunskap och kompetens.
Gällande blandade utvärderingsmetoder i relation till utvärdering av tillgänglighet på webbplatser skriver Velleman et al. (2007) om tre metoder, varför automatiska tester samt expert- och användarbaserade utvärderingar nämns som vitala delar för att nå ett så komplett resultat som möjligt. Detta menar de beror på att de tre metoderna har vissa områden som är möjliga att missa, men att de i samverkan bör täcka områden som en viss metod kan ha missat.
3.5 Funktionsnedsättningar
Tillgänglighet på webben syftar till att beskriva användbarheten på en specifik hemsida när det kommer till användandet av denna i det fall då användaren har något form av specialbehov.
Dessa behov kan komma från det att användaren, e.g. i form av en funktionsnedsättning, behöver använda sig av mjukvara för att navigera på webben, och således inte enbart kan förlita sig på en traditionell utformning av webbsidor (Peters & Bradbard 2010).
Ett exempel på en vanligt förekommande funktionsnedsättning är nedsatt syn. Enligt Funka (2019d) är över 50% av befolkningen över 16 i behov av glasögon, och antalet personer som behöver hjälp med sin synnedsättningen är i alla fall minst 120 000. Nedsatt syn eller blindhet kan lätt bli ett stort hinder om inte en webbsida är universellt utformad. Personer med nedsatt eller ingen synförmåga använder sig ofta av teknologiska hjälpmedel, så kallade skärmläsare, för att navigera bland elementen på en given webbsida. Detta kräver att elementen i grunden är funktionellt utformade och placerade på så vis att hjälpmedlet lätt kan identifiera vart användaren navigerat (Brophy & Craven 2007).
3.6 Lagar, krav, och standarder
År 2017 lades ett förslag på en lagändring fram i 1 kap. 5§ av högskolelagen. Bland annat skulle detta innebära att institutioner för högre utbildningar skulle jaga ett bredare deltagande i syftet
“att personer från olika delar av landet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund”. Förslaget mottogs med kritik, då kritikerna poängterade att detta skulle kunna sänka kvalitén (på en viss utbildning) och att den föreslagna ändringen inte skulle ombesörja något tillskott av resurser för att kunna implementera förändringarna, varefter förslaget drogs tillbaka (Anderson, Egard, Nordgren & Staaf 2018).
Det finns dock riktlinjer, både på europa-parlamentarisk nivå och statlig nivå, för att se till att statliga institutioner tillgodoser de specialbehov som kan finnas hos användare. Vidare skriver Anderson, et al. (2018) att utbildning och högskolerådet efter en kartläggning som gjordes 2016 konstaterat att om inte skolorna lyckas anpassa sina miljöer så kan eventuella prospekt komma att avstå från att söka överhuvud taget.
3.6.1 EN301549
EN301549 är en europeisk standard med bas i mandat 376, vilket framställdes med avsikt att skapa en uppsättning av krav för funktionell tillgänglighet, vilka bör appliceras i offentliga och IKT-relaterade miljöer. Standarden är indelat i ett flertal klausuler varav många har direkt eller indirekt påverkan på utveckling och användning av webben som ett kommunikationsmedium (Martínez & Pluke 2014).
De krav som definieras i klausulerna har grund i både ISO, och branchstandarder (Martínez &
Pluke 2014): ISO 9241-171, vilket är en internationell standard för “guidance on software accessibility” och är menad att gälla för mjukvaror i många olika miljöer (ISO 2018b); ISO/IEC 13066-1, en internationell standard för “requirements and recommendations for interoperability” för assisterande teknologi (ISO 2016); WCAG (Web Content Accessibility
3.6.2 Svenska lagar
Inom Sverige existerar även ett antal lagar och förordningar vilka relaterar till funktionsnedsättningar och tillgänglighet, vilka även kan vara påverkade av bestämmelser på Europanivå.
Diskrimineringslagen är en lag med ändamål att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett någon persons bakgrund eller egenskaper, varför paragraf fyra specifikt nämner bristande tillgänglighet i det tredje stycket: bristande tillgänglighet anses vara då en person med funktionsnedsättning missgynnas då relevanta åtgärder utifrån tillgänglighetskrav ej har vidtagits, både som enskilda krav, men även med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet för förhållande mellan verksamhet och person, samt andra omständigheter (SFS 2008:567; Funka 2019a).
Lagen om offentlig upphandling är en lag vilken är menad att reglera köp som görs av myndigheter eller andra organisationer eller institutioner som är finansierade med allmänna medel; i kapitel nio och den andra paragrafen beskrivs den i relationen till personer med funktionsnedsättningar (SFS 2016:1145; Funka 2019b): “När det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.”
Webbtillgänglighetsdirektivet (EUR-Lex 2016) är det direktiv som publicerats av EU och skall gälla för de länder som ingår i unionen, vilket inom Sverige menar att den är utformad med en omfattning av statliga och kommunala myndigheter, beslutande församlingar, och offentligt styrda organ, men även andra verksamheter vilka nyttjas av offentlig finansiering, såsom verksamheter inom hälso- och sjukvård, samt utbildning. Då detta nya direktiv är baserad på den tidigare har det även valts att fortsätta hänvisningen till de standarder och riktlinjer vilka det refereras till i tidigare material, vilket primärt är WCAG (Finansdepartementet 2017; Funka 2019c).
3.6.3 WCAG
WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är en samling krav för tillgänglighet på webben vilka kategoriseras utefter tre nivåer av prioritet. Dessa nivåer har namnen A, AA, och AAA, varför A ses som en fundamental grund för tillgänglighet, och AAA ses som önskvärda kriterier (Easton 2011). Dessa krav representeras i form av fyra stora principer, tolv riktlinjer, och sextioen testbara framgångskriterier, samt ett antal tekniker för att säkerställa att dessa kriterier uppnås, då i form av manuella utvärderingar och tillvägagångssätt (Harper & Chen 2012).
De fyra (4) principerna som inkluderas i WCAG är “uppfattbarhet”, “manövrerbarhet”,
“förståelighet”, och “robusthet”, vilka W3C menar bör följas för att nå en godkänd grad av tillgänglighet för webbplatser; vidare menar de att om endast en av dessa principer ej följs, att det direkt resulterar i en ej tillgänglig webbplats (W3C 2016b).
3.6.3.1 Uppfattbarhet
Gränssnitt och komponenter i ett gränssnitt, samt innehåll som inkluderas måste presenteras på ett sätt som är möjligt att uppfattas av alla användare med alla sinnen (W3C 2016). Riktlinjer för denna princip inkluderar: “textalternativ”, vilket menar att icke-textbaserat innehåll bör presenteras med alternativ text; “tidsbaserade medium”, vilket innehåller specifika kriterier för ljud och video, samt att de bör beskrivas med löpande text och bildtextning; “anpassbara”, vilket menar att innehåll bör vara möjligt att presenteras i olika layouter utan att förlora mening eller struktur; samt “särskiljbara”, vilket menar att innehåll bör vara enkelt att både se och höra, vilket vidare beskrivs av korrekt användning av färg och kontraster, samt generell presentation av element på en webbsida (W3C 2008).
3.6.3.2 Manövrerbarhet
Komponenter i ett gränssnitt måste vara möjliga att manövreras, oavsett vilken sorts interaktioner som krävs av användaren (W3C 2016). Riktlinjer för denna princip inkluderar:
“tangentbordstillgänglighet”, vilket menar och beskriver kriterier för att all funktionalitet bör vara tillgänglig via tangentbordet; “tillräckligt med tid”, vilket menar att element som presenteras i samband med tid – e.g. ljud och video, eller tidsbaserade interaktioner – bör vara möjliga att anpassas för att matcha den tid som krävs av användaren; “epileptiska och andra anfall”, vilket menar att innehåll ej får utformas på ett sådant sätt att det kan framkalla dessa anfall; samt “navigerbarhet”, vilket menar att en webbplats bör hjälpa användare att navigera, hitta innehåll, och veta var de befinner sig på webbplatsen (W3C 2008).
3.6.3.3 Förståelighet
Innehåll som inkluderas, samt gränssnittskomponenter vilka kräver interaktioner måste beskrivas på ett sådant sätt att alla användare kan förstå vad som inkluderas eller skall utföras (W3C 2016). Riktlinjer för denna princip inkluderar: “läsbarhet”, vilket menar att textuellt innehåll bör vara både läsbart och förståeligt, vilket vidare beskrivs av kriterier för språk, ord och förkortningar, läsnivåer, och hjälp vid uttal; “förutsägbarhet”, vilket menar att enskilda sidor bör presenteras och användas på ett förutsägbart vis; samt “hjälp vid inmatning”, vilket menar att användare bör hjälpas i form av undvikande och korrigering av misstag (W3C 2008).
3.6.3.4 Robusthet
Innehåll måste vara tillräckligt robust att det kan presenteras för och tolkas av en stor variation av användaragenter, e.g. webbläsare i olika miljöer, samt tillgänglighetshjälpmedel (W3C 2016). För denna princip inkluderas en riktlinje – “kompatibilitet” – vilket menar att webbplatser bör utformas med största möjlighet att dess innehåll kan tolkas av både nuvarande och framtida teknologier (W3C 2008).
3.6.4 WCAG-baserade utvärderingar
Då WCAG är en omfattande samling av riktlinjer och kriterier existerar det även ett antal metodiker och verktyg vilka är menade att möjliggöra utvärdering av webbplatser ur ett användbarhet- och tillgänglighetsperspektiv (Velleman, Strobbe, Koch, Velasco & Snaprud 2007; Debevc, Kožuh, Hauptman, Klembas, Bele Lapuh & Andreas Holzinger 2015; Karaim
I relation till blandade utvärderingsmetoder nämndes den metodik som Velleman et al. (2007) skrivit om, vari WCAGs kriterier och riktlinjer används som grund för att skapa dokumentation inför utvärdering i tre delar: automatiserade tester, expertutvärderingar, och användarbaserade utvärderingar. Även Debevc et al. (2015) använde kriterierna och riktlinjerna i WCAG för att skapa en variant av ett frågeformulär med olika nivåer vilket är menat följas under en användarbaserad utvärdering, men menar att borde kombinera dessa med automatiserade tester för att nå ett bättre resultat.
De manuella delarna (användarbaserade- och expertutvärderingar) vilka nämns i metoderna ovan och hur de strukturerades bör liknas vid hur Myndigheten för digital förvaltning har framtagit dess självskattningsverktyg, vilket är uppbyggt av 19 steg som då baseras på WCAGs kriterier och riktlinjer, i vilka förslag och rekommendationer även inkluderas (Myndigheten för digital förvaltning 2019e).
Gällande automatiserade tester skriver Velleman et al. (2007), Debevc et al. (2015), samt Karaim och Inal (2017) om dessa både i generell och specifik benämning, varför Karaim och Inal skriver om verktygen TAW och Wave. Båda verktygen tillåter användare att skriva in en adress för en webbplats, varefter verktyget sköter all testning, vilket är helt baserat på WCAG och uppdelat i flera steg och sedan resulterar i dokumentation i vilken fel och varningar förklaras.
4 Resultat
I detta avsnitt presenteras de resultat som producerats med hjälp av de metoder som beskrivits i tidigare.
4.1 Automatiserad användarbaserad utvärdering
En teknologisk utvärdering utfördes på fem likvärdiga sidor för de två lärosätena, Högskolan i Borås och Linnéuniversitetet, vilka är huvudsidan, samt portalerna för utbildning, forskning, dess bibliotek, och studentinformation. Då tre verktyg för automatisk validering av tillgänglighet användes var det även möjligt att de kunde representera samma fel och varningar med andra benämningar, varför deras individuella resultat har analyserats och sedan adderats med varandra.
Som en startpunkt för varje enskild sidas resultat användes de artefakter som skapats av axe, varefter dessa jämfördes med Webbtillgänglighetskollens resultat. Då fel och varningar i den senare ej var dubbletter av den första, adderades dem till det totala resultatet. Till sist genomfördes samma procedur för Waves resultat, vilket resulterade i det slutliga, totala resultat vilket presenteras i tabellen nedan.
4.1.1 Tabell
Högskolan i Borås Linnéuniversitetet
Huvudsida 58 15
Utbildning 162 15
Forskning 47 15
Bibliotek 82 51
Student 98 18
Tabell 4.1 Tabell för de totala fel och varningar vilka identifierades av de automatiserade verktygen vid utvärdering av de båda webbplatsernas individuella sidor.
4.1.2 Identifierade fel och varningar
Nedan beskrivs de fel och varningar som identifierades för de fem sidor som utvärderades för de två lärosätenas webbplatser.
4.1.2.1 Högskolan i Borås
Nedan följer en beskrivning av de fel och varningar som gäller för Högskolan i Borås.
4.1.2.1.1 Semantik och struktur
Ett av de tidigaste problem vilket identifierades av axe var att sidorna saknade ett grupperande element med main-rollen, vilket är menat att ge en semantisk mening för ett element som innehåller sidans primära innehåll. Vidare identifierades det även att en del element placerats utanför element med så kallade landmärksroller – e.g. main – vilket vanligen ses som en bästa praxis för semantisk strukturering av innehåll.
Vidare gällande strukturering av innehåll identifierade Wave att alla sidor som utvärderades använde sig av ickerubrikselement för att representera rubriker, vilka uppfattas som vanligt textuellt innehåll av skärmläsare och då ej ses som meningsfulla för att beskriva det innehåll som följer dem.
För de formulär som utvärderades identifierade alla verktyg att det ofta helt saknades etiketter och titlar för inmatningselement eller att endast titeln var tillgänglig, vilket Wave menar resulterar i dålig tillgänglighet för alla användare då det är svårt att uppfatta just vad inmatningen resulterar i.
För vissa sidor som utvärderades användes bilder och andra grafiska element för att stödja representationen av vad som presenteras eller länkas, men ofta helt utan alternativ text vilket är menat att vara tillgänglig för skärmläsare eller för alla användare om bilden ej kan laddas. För andra sidor användes dock vissa grafiska element tillsammans med alternativ text som redan existerade i relation till elementet, vilket då istället ses som redundant information.
4.1.2.1.2 Färg och form
En stor del länkar, rubriker, kortare beskrivningar, och individuellt färgsatta ord identifierades som element med undermåliga kontraster, vilket menar att de ej möter de kriterier som satts av WCAG och vilka bör följas för uppnå en godkänd grad av läsbarhet.
4.1.2.2 Linnéuniversitetet
Nedan följer de fel och varningar som gäller för Linnéuniversitetet.
4.1.2.2.1 Semantik och struktur
För alla de sidor som utvärderades identifierade axe att webbplatsen använde och presenterade rubriker utan någon semantisk ordning, samt att vissa sidor helt saknade rubriker av den högsta nivån, vilka är menade att fungera som titel för hela webbsidan. Båda dessa faktorer kan försvåra uppfattningen av struktur och informationsföljd för skärmläsare.
Vidare för den semantiska ordningen identifierades även element med värden som var större än 0 för attributet tabindex, vilket är det attribut som används för tangentbordsnavigering.
Attributets värde bör vara 0 i en korrekt strukturerad miljö då det innebär att den alltid följer den struktur som presenteras, medan om den har ett större värde kan hoppa mellan vilka element som helst i dokumentet.
Då listor användes för att presentera information identifierade axe även att de innehöll typer av element vilka ej får vara direkta ättlingar till list-elementet, vilket även här försvårar uppfattningen av dess innehåll för skärmläsare och liknande miljöer.
För de formulär som inkluderas på sidorna identifierades även en avsaknad av etiketter för vissa inmatningselement, vilket kan försvåra uppfattningen för vad de är menade att användas för.
4.1.2.2.2 Färg och form
Vid presentation av vissa mindre element såsom sekundära länkar och knappar identifierade axe att deras färger ej höll en godtycklig relation till dess bakgrundsfärg gällande kontrast, vilket kan göra dem svåra att både identifiera och särskilja.
4.1.2.2.3 Multimedia
Då video-element inkluderades på sidorna identifierade axe att de helt saknade bildtexter och ljudbeskrivningar, vilka båda är menade att öka tillgängligheten för den video som presenteras.
4.2 Manuell användarbaserad utvärdering
Utöver, och som ett komplement till de automatiserade testerna användes även Myndigheten för digital förvaltnings självskattningsverktyg av de båda författarna för att manuellt undersöka webbplatsernas tillämpning av tillgänglighetsrelaterade principer och riktlinjer, vilka först presenteras som numeriska värden i form av procentsatser, samt med en efterföljande beskrivning av vad som ej var godtyckligt enligt detta verktyg.
4.2.1 Tabell
Högskolan i Borås Linnéuniversitetet Rubriker med h1–h4 Bör förbättras Bör förbättras Konsekvent navigation, struktur, och utformning Bör förbättras Bör förbättras
Zooma Godkänt Godkänt
Undvik CAPTCHA Godkänt Godkänt
Anpassa till små skärmar Godkänt Godkänt Navigera med tangentbordet Godkänt Godkänt
Tydliga kontraster Måste förbättras Bör förbättras Tillräckligt stora klickbara ytor Bör förbättras Bör förbättras
Tydliga ledtexter i formulär Godkänt Godkänt Tillgängliga PDF:er Måste förbättras Måste förbättras Ljud, bild, och film för att komplettera text Måste förbättras Godkänt
Textade filmer Måste förbättras Måste förbättras Hjälp i e-tjänster Bör förbättras Bör förbättras Lyft det viktigaste Bör förbättras Bör förbättras Tydliga informativa rubriker Bör förbättras Bör förbättras Tydliga länkar Bör förbättras Bör förbättras Fokus vid tangentbordsnavigation Godkänt Måste förbättras
Begriplig svenska Godkänt Godkänt
Tillgänglig kontaktinfo Godkänt Godkänt
Tabell 4.2 Tabell för de punkter – och deras resultat – vilka utvärderades med hjälp av självskattningsverktyget.
4.2.2 Beskrivning av bristande områden
Nedan följer en förklaring till de områden som för de båda webbplatserna kan kräva någon form av förbättring.
4.2.2.1 Struktur
Baserat på de individuella sidor som besöktes och användes vid utvärderingen av webbplatserna menar Myndigheten för digital förvaltning att deras generella struktur och användning av rubriker – eller brist på – är något som “bör förbättras”. Webbplatserna har ett antal mallar vid utformning av dessa sidor, men vid denna utvärdering kunde en förklaring för dess användning ej identifieras, vilket kan ses som en förvirrande faktor vid användning av dem.
