LEKTION 1
ca 20 min
Bild 1
Välkommen till kursen Spanska steg 4! Denna presentation kommer att informera om vad som menas med olika begrepp i ämnesplanen, såsom syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Jag kommer också att prata om vad som krävs för att nå målen i kursen.
På varje bild hittar du en symbol för ljuduppspelning längst ner i högra hörnet. Om du klickar på den kan du höra vad jag har att säga om just den bilden, och behöver alltså inte lyssna på hela presentationen från början.
Jag som undervisar kursen heter Johanna Svensson, och du hittar min mejladress på första sidan till denna presentation.
Presentationen kommer att gås igenom på två lektioner. Bild 1-20 gås igenom på lektion 1 och bild 21-36 på lektion 2. Nu börjar vi!
Bild 2
Det heter egentligen inte att du ska påbörja kursen Spanska 4, utan Moderna språk 4. Det beror, som du säkert vet, på att man kan välja bland olika språk. Detta val gör man redan i grundskolan och det vanliga är att man fortsätter med samma språk i gymnasiet.
Bild 3
En del undrar varför man ska läsa mer än ett främmande språk i skolan. Ett vanligt argument då är att “alla pratar ju engelska”. Men det är för det första inte sant - alla pratar inte engelska. Det är också så att man som turist ofta blir bättre bemött om man anstränger sig för att prata lokalbefolkningens språk - det upplevs som artigt och sympatiskt. Ännu ett argument är att språkstudier är fantastiskt bra hjärngympa! Om du klickar på “sí, es verdad” på detta blad kommer du till en artikel som beskriver hur forskningen kommit fram till just detta. Men det bästa argumentet är nog ändå att de som behärskar många språk är attraktiva på den globala arbetsmarknaden. Visste du att spanskan har gått om engelskan och numer är världens andra största språk sett till antalet talare? Det innebär att den som behärskar engelska, spanska och dessutom ett mindre språk som svenska är attraktiv på en enorm arbetsmarknad. Du kan arbeta som tolk, översättare, diplomat - eller varför inte något inom ekonomi eller handel? Kanske turismen lockar mer? Tänk dig vad du själv kan göra - och vilka dörrar som kan öppnas för just dig om du väljer att satsa på spanskan.
Bild 4
När jag planerar mina kurser i spanska måste jag utgå från ämnes- och kursplanerna i den svenska läroplanen. Dessa kommer nu förklaras med mer vardagligt språk. Du bör känna till att jag inte kommer
37
att gå igenom allt centralt innehåll för kursen, eftersom det hade tagit alldeles för lång tid. Vill du läsa om detta hänvisar jag till Skolverkets hemsida som du kommer till om du klickar på “en ämnesplan” i detta blad.
Bild 5
Ämnesplanen beskriver syftet med att läsa ett modernt språk, alltså varför du ska göra det. I ämnesplanen finns också målen för dina språkstudier, alltså vilka förmågor och färdigheter du ska utveckla.
Ämnet är uppdelat i olika kurser, och varje kurs har ett specifikt centralt innehåll. Det centrala innehållet är själva stoffet som tas upp i undervisningen, till exempel texter och talat språk som handlar om olika saker som händer eller har hänt i den spanskspråkiga världen.
Alla delar i ämnesplanen och kursplanerna hänger ihop. Du tränar upp olika förmågor och färdigheter när du arbetar med det centrala innehållet; genom att läsa många texter ska du till exempel utveckla förmågan läsförståelse - och detta är ett av målen för dina studier i spanska.
Kunskapskraven är måttstocken för med vilken kvalitet du når målen. Du kan alltid utvecklas och bli bättre på spanska - och därför väger dina prestationer i slutet av kursen tyngst för betyget.
Bild 6
Här kan du läsa om varför du ska studera ett modernt språk i skolan. Detta står formulerat under rubriken “ämnets syfte” i ämnesplanen. Kontentan är att du ska träna upp olika förmågor och färdigheter för att kunna kommunicera på spanska och utveckla dina omvärldskunskaper.
Bild 7
Här presenteras de fem målen för dina språkstudier. Förenklat kan man säga att du ska ● förstå spanska - både när du läser texter och när du lyssnar på talat språk, ● kunna uttrycka dig och kommunicera med andra både i tal och i skrift,
● kunna ta till knep när språket inte räcker till - med målet att förstå eller göra dig förstådd, ● lära dig att språket måste anpassas till olika situationer (man pratar på ett sätt med sina kompisar
och på ett annat sätt med en läkare till exempel),
● och sist men inte minst: lära dig lite om Spanien och Latinamerika så att du får inblick i hur de lever och vad som har format deras kultur.
Bild 8
Alla lektioner är planerade med utgångspunkt i kursplanen. Alla lektioner, alla uppgifter, alla hemläxor och så vidare har alltså direkt koppling till ämnets syfte och mål.
Bild 9-16
För att du ska förstå hur detta kan se ut ger jag dig här några exempel. Det som står under rubriken “ämnets syfte” är direkt taget från kursplanen. Det som står under rubriken “lektionsuppgifter (exempel)” är sådant som jag brukar göra med mina elever i denna kurs.
[Sedan läser jag upp det som står på bilderna 9-16]
Bild 17
Alla uppgifter du gör kommer inte samlas in för rättning och bedömning, helt enkelt för att det finns ingen mening med det. Det mesta vi gör på lektionerna är övningsuppgifter för att du ska träna upp dina
38
förmågor och färdigheter. Att du har lärt dig 20 nya ord och fraser på en vecka är i sig inte relevant för mig - utan hur du använder ditt ordförråd vid examinationer.
Bild 18
Gör dina läxor. Om du slarvar med en sådan grundläggande sak kommer du inte lyckas med dina språkstudier. För att behärska ett språk behöver du ett ordförråd och en förståelse för grammatiska strukturer, och för att du ska kunna lägga det hela på minnet måste du “traggla” - alltså i princip trycka in det, och ständigt repetera. Du ska utveckla ett funktionellt språk som man säger - alltså kunna använda dig av spanskan även när inte jag är där eller du har andra hjälpmedel tillgängliga. Så jag repeterar: Gör alltid dina hemläxor - och gör dem i tid enligt min planering så att du inte riskerar att hamna på efterkälken.
Bild 19
Varför är det en tjur på bilden kanske du undrar? Jo, för att du ska komma ihåg den och dess budskap: Varje lektion räknas! Det är ditt ansvar att följa kursen och om du varit sjuk ska du ta reda på vad du missat så att du kan ta igen det.
Bild 20
Här ser du kursens första veckoplanering, vars syfte är att 1) träna olika strategier för läs- och
hörförståelse och 2) lära dig nya användbara ord och fraser. Vi kommer att arbeta med den första texten i läroboken (Unidad 1a - Gente). Alla texter finns, som du säkert minns från förra kursen, inspelade på den tillhörande elev-CD:n längst bak i boken. Som du ser talar jag om delmål och långsiktiga mål för att försöka förtydliga hur varje liten pusselbit är av betydelse för helhetsbilden.
Det här var allt för den första delen av presentationen. Du ska nu påbörja kursens första uppgift. Klicka på rubriken “veckoplan” i denna bild för att komma till uppgiftsinstruktionerna.
LEKTION 2
ca 15 min
Bild 21
“Hur bedöms prov och uppgifter i kursen?” “Vad måste jag kunna för att nå upp till de olika
betygsstegen?” “Jag ligger på ett C nu, hur ska jag nå upp till ett A?” I detta avsnitt hoppas jag kunna besvara några av dessa vanliga frågor.
Bild 22-28
Som du minns finns det fem mål för ämnet spanska. Du ska 1) förstå språket när du hör och läser det, 2) kunna prata och skriva på spanska och på så sätt kommunicera med andra, 3) lära dig olika sätt att ta dig förbi hinder i språket, till exempel genom att omformulera eller förklara, 4) kunna anpassa ditt språk så att det passar in i olika sammanhang och 5) få insikt i hur folk lever i Spanien och Latinamerika.
Dessa mål återkommer i kunskapskraven - och kunskapskraven ska mäta med vilken kvalitet du når målen. Därför sker det en stegring mellan de olika betygen.
39
För betyget E ska du till exempel uttrycka dig enkelt och begripligt, men för betyget C måste ditt språk vara relativt varierat och relativt tydligt. Ju högre betyg du har målsiktet inställt på desto bättre måste kvaliteteten på dina språkliga förmågor alltså vara. Och hur blir kvaliteteten bättre då?
Jo, genom träning såklart. Genom att bygga ut ditt ordförråd och bli säkrare på grammatiska strukturer. Så på frågan “Jag ligger på ett C nu, hur ska jag nå upp till ett A?” är alltså svaret: Träna mer! Arbeta
målinriktat med att utöka ditt ordförråd och träna upp dina förmågor. Och börja i tid - för språkinlärning tar tid.
På dessa bilder visar jag kunskapskravens relation till målen. Olika formuleringar i kunskapskraven kan kopplas till olika mål, och därför har jag styckat upp kunskapskraven i mindre enheter med pilar som visar vilket mål de hör ihop med.
Jag använder Betyget E som illustrerande exempel. Vill du veta vad som gäller för de andra betygsstegen - gå till Skolverkets hemsida.
En länk dit finns i denna presentation - bild 4.
Bild 29
Du har nu sett exempel på hur kunskapskraven är formulerade. Som du säkert lagt märke till rör det sig om ord. Eleven uttrycker sig enkelt (betyget E). Eleven uttrycker sig relativt varierat (betyget C). Eleven uttrycker sig varierat (betyget A). Var går då gränsen mellan relativt varierat och varierat, kanske du undrar?
Det är en rimlig fråga - som det tyvärr inte finns några givna svar på. Så är det nämligen med språk att det inte finns några färdiga mallar att utgå från. Elever kan nå målen på olika sätt. Det kan finnas olika kvaliteter i språket, till exempel god känsla för grammatiska strukturer eller en god förmåga att använda språkliga strategier till att skapa en levande text. Det handlar om en känsla för språket - något som är mycket abstrakt - och därför krävs det att en ämneskunnig person bedömer elevtexter.
Givetvis kan du få tips: Använd ord och fraser för textbindning, se till så att det finns en röd tråd i din
text, försök att anpassa efter situationen, använda olika synonymer för att variera ditt språk, och så
vidare. Och givetvis kan du få se exempel på elevtexter som ligger på olika nivåer. Men i slutändan är det en myriad av olika saker jag tittar på vid bedömning.
Vem bedömer var gränsen går mellan relativt varierat och varierat? Det gör förstås jag, i dialog med mina ämneskollegor. Som tur är kan alla elever utveckla de förmågor och färdigheter som krävs - med träning och vilja. Och mycket kan hända under kursens gång.
Föreställ dig kursen som en trappa. Du har läst spanska tidigare, så du är inte längst ner på trappan, utan en bit på vägen. I gruppen har du kamrater som befinner sig på samma trappsteg som du - men du har troligtvis också de som inte kommit så högt ännu - och de som kommit högre. Det är naturligt att befinna sig på olika trappsteg i början av en kurs. Det handlar inte om att vara bättre eller sämre - utan helt enkelt om att ha kommit olika långt.
I denna kurs ska du klättra ett visst antal steg på trappan för att nå målen. Rent bildligt kan vi låtsas som att du har 10 steg till betyget E, 20 steg till betyget C och 30 steg till betyget A. Men det kan också vara så att du har en längre väg att klättra - eller också kanske du redan befinner dig närmare målen eftersom dina
40
förmågor och färdigheter redan är välutvecklade. Jag vill betona att detta med trappan är en metafor för din utvecklingskurva - och att det givetvis är lite mer komplicerat än så. Men vad jag vill att du förstår är att det är din utveckling som är viktig. Att du faktiskt blir bättre på spanska under kursens gång. Och därför är det dina språkliga förmågor i slutet av kursen som avgör vilket betyg du får.
Bild 30
Här ser du en bild tagen från Europeiska språkrådet. Det finns något som kallas för den gemensamma
europeiska referensramen för språk, eller GERS, och det betyder att det råder samsyn inom Europa på vad
som gäller för språkstudier. Vilka förmågor som ska utvecklas och hur denna inlärning går till. Alla är nybörjare någon gång. Då står man nere på golvet. Men så fort man börjar studera ett språk - lär sig lite om uttal och intonation - lär sig några hälsningsfraser och böjning av regelbundna verb etc., då befinner man sig plötsligt en bit upp i trappan. Enligt GERS finns det sex nivåer för språkfärdighet. Det kan sägas att den kursen vi läser nu, Spanska 4, ligger på ungefär A2- till B1-nivå, men självklart kan det finnas elever i gruppen som är mer avancerade (till exempel om någon i gruppen pratar spanska hemma), men också de som har några extra trappsteg att klättra för att komma i nivå med kursen. Alla börjar alltså inte på samma startpunkt - men alla kan komma lika högt i trappan. Det kommer bara att krävas mer
ansträngning av de som har längre väg att gå.
Vad jag vill visa med detta är att det inte skulle vara rättvist om alla prestationer vägde lika tungt för slutbetyget. Det du gör i början av kursen kan inte hålla samma kvalitet som det du gör i slutet. Därför är din utveckling så viktig! Det är vad du kan i slutet av kursen som räknas!
Bild 31
Betyder detta att du bara kan slappna av nu i början av kursen? Självklart inte. Man kan inte springa uppför trappan i slutet av kursen och tro att man ska hinna upp i tid. Nej, du måste börja nu och arbeta dig konsekvent uppåt. Titta på bilden, som är ett exempel på en elevs prestationer över ett läsår. Så här kan det se ut när jag gör kontroller. Jag rättar och bedömer och konstaterar att din prestation når Nivå 1, Nivå 2 eller Nivå 3, varav Nivå 3 är bästa möjliga resultat. Om dina prestationer konsekvent ligger på Nivå 3 genom kursen är det sannolikt att du också kommer nå målen för betyget A - men inte garanterat. Den som slutar anstränga sig kan ganska snabbt halka efter - så luta dig inte tillbaka för tidigt! Det är dessutom fyra centrala förmågor som alla ska nå målen för betyget A: hörförståelse, läsförståelse, skriftlig
produktion och interaktion samt muntlig produktion och interaktion. Detta kanske låter avskräckande -
men är i själva verket inte så konstigt. När du lär dig ett språk tränar du konsekvent dessa fyra förmågor - de hör ihop och kan knappast isoleras från varandra.
Men genom att titta på bilden hoppas jag att du förstår varför jag inte kan sätta ut bokstavsbetyg på första kontrollprovet. Det är helt enkelt inte rimligt att någon skulle ha nått målen så tidigt i kursen.
Bild 32
Hur hänger det vi arbetar med på lektionerna ihop med ämnets syfte och mål? Det hoppas jag kunna förtydliga i den här sista delen av presentationen.
Bild 33
I kursplanen finns rubriken “centralt innehåll”. Detta är alltså vad undervisningen ska ta upp under läsåret. Oavsett vilken skola du går på ska det garanteras att du arbetar med kursens centrala innehåll - men det är lärarens uppdrag att välja ut lämpligt material som faller in under det centrala innehållet. Detta måste nämligen anpassas till gruppen - och du som elev har rätt att till viss del påverka vad som tas upp - vi kommer till det sen. Som du kan se ska undervisningen till exempel innehålla olika texter - bland annat
41
berättande, beskrivande och instruerande texter, intervjuer, historiska texter, recensioner etc. - men också litterära texter; noveller, dikter, utdrag ur romaner, sånger etc. Undervisningen ska också ta upp vissa teman, såsom levnadsvillkor och traditioner i områden där språket talas. Allt detta för att du ska ges möjlighet att utveckla en allsidig språklig förmåga - inte bara språket i sig utan också de osynliga ingredienserna såsom förståelse för seder och bruk.
Bild 34
Här har vi ett exempel som berör flera av kursens centrala innehåll. Jag har tagit med detta exempel eftersom jag vill visa hur en lektions- eller veckoplanering faktiskt hämtar från alla centrala innehåll och att allt vi arbetar med har en koppling till det centrala innehållet. Även enklare uppgifter - som till exempel när vi arbetar med läroboken - berör alltid olika centrala innehåll.
Om du vill läsa om alla kursens centrala innehåll - gå till Skolverkets hemsida. En direktlänk dit finns som sagt på bild 4 i denna presentation.
Bild 35
Elevinflytande. Ett begrepp du säkert har hört förut. Men vad betyder det egentligen? Jo, för att ni ska ges bästa möjliga förutsättningar att lära er har ni också rätt att tycka till om undervisningen. Det kan gälla till exempel undervisningsstoffet - det är mer engagerande att arbeta med sådant som upplevs som intressant. Har du ett särskilt intresseområde du vill fördjupa dig inom är du välkommen med förslag. Men det innebär inte att alla 20 elever i en grupp kan begära 20 olika arbetsområden - utan att era förslag kan hjälpa mig att välja ut lämpligt material som kan användas för hela gruppen. Du har också rätt att själv välja de strategier för att till exempel tolka en text som passar just dig bäst. Du kan till och med ge förslag på hur du vill examineras - men här måste du ha tänkt till noga: vilka kunskapskrav kan mätas i den examinationsform jag föreslår? Och ifall vi examineras så - hinner läraren bedöma alla elever på en lektion eller hur mycket tid kommer behöva användas till examinationen? Är det rimligt? Finns det särskilda anledningar till att bara jag ska få examineras så här? Och så vidare. Som sagt - alla förslag är välkomna - men alla kan inte användas. Det är undervisande lärare som avgör om förslagen är
användbara.
Bild 36
Jag hoppas att du nu har förstått att allt vi gör i undervisningen är kopplat till kursplanen och att det du lär dig ska ses som en process. Därför är det viktigt att arbeta konsekvent med kursen och göra alla hemläxor. I slutet av kursen mäter jag hur långt upp du kommit i den bildliga “trappan” - och jämför dina resultat med kunskapskraven.
42
Bilaga 3
Elevuppgifter
UNIDAD 1a - Gente
Centralt innehåll:
1. Utveckla kunskaper om levnadsvillkor och sociala relationer i sammanhang och områden där spanska språket används. 2. Träna på receptiv förmåga genom att lyssna på
sammanhängande talat språk, även med viss regional och social färgning, och genom att läsa några korta beskrivande och berättande texter.
3. Träna på strategier för att uppfatta detaljer och förstå
sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form, innehåll och syfte.
4. Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation,
grammatiska strukturer och satsbyggnad samt ord med olika stilvärde och fasta språkliga uttryck.
43
Lektion 1
Datum: _____________
GEMENSAM GENOMGÅNG AV HALVA TEXTEN
1. Fundera på rubriken: Gente. Vad avslöjar den om innehållet i
det material vi nu ska arbeta med?
2. Anteckna de nyckelbegrepp jag skriver på tavlan.
3. Med stängda böcker, lyssna på inspelningen jag spelar upp och för anteckningar i punktform.
4. Diskutera med bordsgrannen och försök besvara de frågor jag skrivit på tavlan.
5. Lyssna en gång till, nu med öppna böcker. Följ med i texten medan du lyssnar.
6. Har du fått reda på mer information genom att läsa texten? Utveckla era svar på de frågor jag skrivit på tavlan.
7. Gemensam diskussion. Alla elevpar bidrar med svar på frågorna för att sammanfatta innehållet i texterna. EGET ARBETE
1. Turas om att högläsa texten tillsammans med din
bordsgranne. Lyssna på varandra och ge varandra respons på uttal och betoning.
2. Dela upp texten i varsin del. Anteckna i punktform innehållet i din del av texten. Alltså inte hela meningar, utan stödord. När ni båda är klara återberättar ni textens innehåll för