• No results found

marmor högtalare

In document (Och en smula ögonfröjd.) (Page 60-63)

Ord. pris 3200:-jst.

LA 1232

1800:-/st.

inkl. moms

Effekt-tålighet 120 W.

Brett frekvensområde

Bro tronsient återgivelse

Profilerod oluminiumtråd

Alnico mogneter

Verkningsgrad 1 % = mycket hög

GAMMA 111 M

- en medaljerad högta,lare vid Grand Prix ti:ivlingar.

RING 0760/92190

®

Prekvensia GeTe AB

...,;;;;;;;;~ STOCHOLMSV.37 194 54 UPPL. VÄSBY . TEL. 0760 / 92190

AUDIO *" VIDEO *" ELEKTRONIK

60

RADIO & TELEVISION - NR 10 - 1982 Informationstjänst 19

forts fr sid 58

då ersätta REM-satsen. Efter denna label kan man, skild med minst en blankrad, göra ytterli-gare kommentarer när den står som rutinrubrik.

Man kan sätta in kommenta-rer valfritt i textmassan, an-tingen som en egen rad eller sist i programraden och då med åtskillnad från programdelsra-den med kolon och REM. För markering kan man även an-vända ett enkelt citationstecken.

REM-satserna plockas auto-matiskt bort vid kompilering.

Man kan därför skriva mycket utförliga REM-satser utan att dessa påverkar minnesutrym-met i det körbara programminnesutrym-met.

Hela förfarandet i programmet syftar alltså, som jag tidigare nämnde, till att spara minnesut-rymme. Kommentarerna ligger kvar i textfilen efter kompile-ringen.

För att markera en label an-vänder jag ASCn-tecknet nr 64, decimalt. På ABC 80 är det bokstaven

e

(med accent) och i den internationella uppsätt-ningen tecken motsvarar det at-tecknet eller som det kallas: Snabel-a eller alfaslang. Vid adressering i satserna GOTO, GOSUB och liknande sätter jag in den label som är ekvivalent med den rubrikIabeI till vilken jag vill göra min adressering.

Adresseringssättet gör att pro-grammets textfil blir mycket lättläst och självdokumente-rande. Trots allt är det ju lättare för vårt mänskliga minne att komma ihåg en etikett i klartext än ett radnummer.

Ytterligare en användbar funktion i textfilskompilatorn är en länkningsfunktion där det är möjligt att utnyttja redan fär-diga rutiner i det nya program-met. Det medför att många både små och stora funktioner som används ett flertal gånger kan standardiseras och utnyttjas utan att man behöver skriva in dem på nytt. Den enda förut-sättningen som gäller är att texten finns på skivan i textba-sicformat. För att initiera kom-pilatorn i den funktionen använ-der jag koden LIB, följd av namnet på den önskade textfi-len.

Som jag tidigare nämnde in-nehåller programmeringssyste-met för ABC-80 startfunktion, texteditor, textfilskompilator,

PROGRAMSPRÅK

Fig 3. Bilden IIislIr en del 1111 ett textbllsicprogrllm dll IIi Ilnlllinder editor oclr 80 teckens tillSlIts. FiJr iJllersktJdligllre utseende Ilnlllinder IIi extrll linefeed oclr textindrllgning. Pil liknllnde slitt sker utskrift all programtexten all textformllteringsrutinen.

Fig 4. Hlir Irllr IIi i stlil/et editorn i 40 teckens mod.

textfilskatalog, utskrivningsru-tin för textfilerna och avslut-ningsrutin. Start av program-meringssystemet sker med kom-mandot R UN START efter det att programskivan är installerad i företrädesvis skivstation ORO:

och en formaterad textfilskiva i DR\:.

Startrutin

Efter initiering av startkom-mandot laddar man in startruti-nen. På bildskärmen kommer de åtgärder som skall utföras att anges efterhand de skall ske.

Som första rutin skall utskrift-skoden anges, accepteras eller ändras. Därefter skall skrivaren startas och papperet justeras. I den fortsatta startinitieringen skall datum och signatur anges.

Uppgifterna använder vid ut-skrift den rutin som sköter text-formateringen.

När de inledande uppgifterna har besvarats kommer man fram till själva program me-ringsmenyn. Programpaketet är så upplagt att samtliga pro-gramdelar endast är åtkomliga från denna programmerings-meny. Efter det att program-mavsnittet är avslutat sker alltid en återgång till programmenyn. Vid återkomst från ett pro-grama vsni tt till startru tinen kommer man alltid direkt från programsystemmenyn. Därefter kan övergång till en annan pro-gramdel ske. Man väljer pro-gramdel med en siffra och kvit-terar med "return".

Texteditor

Som texteditor har jag valt att utnyttja den skärmorienterade texteditor som har distribuerats till alla medlemmar i ABC-80-klubben på programkassetterna 2 och 3. Då jag inte har kunnat finna någon märkning av upp-hovsrätt på den och då kassetten har distribuerats till samtliga medlemmar utan förbehåll, ut-går jag ifrån att den är fri för användning. Eventuella an-märkningar mot detta är jag naturligtvis tacksam över att få så tidigt som möjligt.

Texteditorn är således skärm-orienterad med kommandorad.

Den är avpassad för såväl 40 som 80 teckens bildskärm. 80-teckensskärmen skall vara utrustad med Gejo's eller forts på nästa sida

RADIO & TELEVISION - NR 10 - 1982 61

forts fr föreg sida

TKN-BO tillsats. Automatisk växling mellan olika bildskärm-svarianter sker i system där så är möjligt.

För att göra editorn litet be-kvämare att använda och mera lika andra skärmorienterade editorer har jag ändrat det tec-ken som styr markören. Styr-ningen sker då med ctd + E (uppåt), D (höger), S (vänster) och X (nedåt). Markören kan dock bara flyttas i det fall då inmatnings-och kommandobuf-ferten är tom, dvs då den blin-kande markören står vid asteris-ken på kommandoraden.

Jag skall inte gå in på de olika funktioner som finns i editorn men den har de flesta vanliga funktioner som krävs för redige-ring av text. Som editor för programskrivning i det här sy-stemet fungerar den ti1\freds-ställande.

Efter det att programmet har skrivits in i textbasicform skall det lagras på textfilsskivan.

Därefter sker återgång till pro-grammenyn där lämplig kompi-leringsrutin kan väljas.

Kompilatorn

I kompilatorn skall nu textba-sicprogrammet omarbetas till en form som förstås av datorn ba-sic. Men innan vi kan kompilera måste man ange vilken textfil som skall kompileras och under vilket programnamn den kompi-lerade filen skall läggas. Vidare måste man ange om man vill ha en lista över etiketterna vilken anger var de olika programde-larna ligger i det kompilerade programmet. Listan är mycket användbar som länk mellan text- och programutskrifter vid provning och avlusning av pro-gram.

Efter det att initieringen är utförd startar själva kompile-ringen vilken sker i två pass. Om kompilatorn upptäcker något fel i textfilsprogrammet avslutas kompileringen och felet anges på bildskärmen. Eventuella fel får då rättas till för att ny kompilering skall kunna ske. Är däremot textfilen felfri kommer kompileringen att avslutas med att listan över etiketter skrivs ut antingen på bildskärmen eller på skrivaren, allt efter behag.

När kompileringen är klar kan vi stoppa proceduren och prova det nya programmet. När

PROGRAMSPRÅK

Fig 5. För aU snabbt hitta TXT-F1 LER kan textjilernas biblioteks-rutin anviindas för att ge information om vilka filer som är tillgiingliga.

Fig 6. Det hiir är initieringsskedet av textformateringsrutinen diir önskad txt-fil, rubrik samt marginal, radliingd och antalet rader / sida kan siittas.

vi laddar programmet med kom-mandot "LOAD" kommer da-torn att ange de programrader som innehåller syntaktiska fel i ABC-basic. Då får vi rätta till dem och åter prova om pro-grammet fungerar. Småfel kan vi rätta till i program filen, men glöm inte att revidera textfilen så att båda filerna är helt lika i programhänseende. Det blir då mycket lättare att hålla sitt pro-grambibliotek uppdaterat.

Textfilsutskrift

Denna programdel är avsedd att göra en formaterad utskrift av textfilen. Formateringen är upplagd så att utskriften skall bli lättläst. En etikett i rubri-kläge skrivs i vänstermarginalen medan övrig programtext är in-dragen. Långa rader delas av med närmaste mellanslagstec-ken. Om inte något sådant finns får man sätta in avstavningstec-62 RADIO & TELEVISION - NR 10 - 1982

ken på båda raderna. I initie-ringen kan vänstermarginal, radlängd och antalet rader/sida väljas. Dessutom skall givetvis textfilsnamn och rubriktext an-ges. När utskriften är klar kan man skriva ut ny fil eller man kan återgå till programmenyn. Textfilshantering

Den här rutinen består aven förkortad version av ett LIB-program som endast listar filer med extension .TXT på sisksta-tionen DRl:. Den anger vidare antalet kvarvarande sektioner på skivan, dvs de som är lediga att användas. Eventuella filer med annan extension är inräk-nade i den upptagna sektora-rean.

A l'slutningsrutin

När man slutar att använda programsystemet skall man all-tid använda den avslutningsru-tin som finns för att nollställa vissa variabler på skivan och i intern minnet.

Jag har här försökt att ge en bild av hur man kan förenkla programmeringsverksamheten i ett system bestående av ABC-BO i standardutförande, skrivare och flexskivminne. Detta genom att skriva programmen i text-form och sedan göra en kompi-lering till ett körbart program.

Att ge helt uttömmande infor-mation därom är omöjligt. Det bästa sättet att förstå systemet och upptäcka dess alla fördelar är att själv programmera med dess hjälp. Givetvis talar jag i egen sak om alla fördelar med programmering med hjälp av TEBACO, men en sak vet jag.

Jag kommer aldrig mer att skriva program i annan form än

i textbasic. •

Mera information om TEBACO

eller en färdig programskiva kan man få från:

IBA Ingenjörsbyr;}n Bygginstal/ationer AB Att H Andre Hjovägen 5 54 l 30 Skövde

Kontakten bör ske per brev.

VIC 20 är den törsta datorn som är gjord tör privatpersoner. Den är gjord tör att användas i hemmet, tör hobby eller tör undervisning. VIC är en släkting till den välkända PET-datorn.

In document (Och en smula ögonfröjd.) (Page 60-63)

Related documents