Maskulinitet i Queer as folk

Efter att ha sett det utvalda avsnittet av Queer as folk svarade fokusgruppsdeltagarna på vilka av

seriens karaktärer de tyckte framstod som mest maskulina. Samtliga deltagare i grupp ett tyckte att Vince och Phil var mest maskulina men Werner nämnde även Stuart då han tyckte att sättet Stuart raggade på var maskulint, men det var däremot feminint att han hade sex med killar. Att Werner inte kunde kategorisera Stuart som maskulin helt och fullt motiverades med hans sexuali-tet, vilket kan knytas an till Connells citat angående den hegemoniska maskuliniteten: ”Att vara bög är i den patriarkaliska ideologin en förvaringsplats för allt som symboliskt har utestängts från

den hegemoniska maskuliniteten106

Då karaktären Alexander inte besatt de egenskaper som fokusgruppsdeltagarna ansåg maskulina, såsom Vince och Phil gjorde, passade han heller inte in under de maskulina karaktärerna i serien. Deltagarna omnämnde, som exemplifierats ovan, honom som feminin och kvinnlig – motsatsen till maskulin och manlig. Att en man inte uppträder efter den allmänt accepterade hegemoniska maskuliniteten och istället avviker från normen kan härledas till begreppet gender performance. Karaktären Alexander har, enligt fokusgruppsdeltagarna, gått emot den sociala konstruktionen av genus

.” I grupp två tyckte alla deltagare istället att det var Stuart som var mest maskulin. Stuart ansågs besitta de egenskaper som grupp två tyckte kunde tillskrivas maskulinitet, såsom bestämd och självsäker. Jonas jämförde Stuart med filmhjälten James Bond:

”(…) han är som James Bond som bara tar en kvinna och spelar efter sina egna regler.” Att Jonas gjorde en jämförelse till en mediefigur som blivit något av en symbol för maskulinitet skiljer sig markant från Werners obenägenhet att betrakta Stuart som enbart maskulin. Känd för sina farliga uppdrag, förmåga att skörda unga damer och dricka drinken Dry Martini kan James Bond ses som en fiktiv bärare av hegemonisk maskulinitet. Samtliga deltagare i grupp tre svarade likt deltagarna i grupp ett att Vince och Phil var de mest maskulina karaktärerna.

Minst maskulin av karaktärerna i Queer as folk ansågs Alexander vara av samtliga grupper.

Delta-garnas uppfattning att Alexander var den minst maskulina karaktären baserades mycket på åsikten att han var kvinnlig. Werner i grupp ett tyckte att Alexander var ”den riktiga flicktypen”.

”Den överdrivna homosexuella mannen som försöker vara kvinnlig” sa Anders i grupp två och Daniel i samma grupp mindes inte namnet på Alexander, utan sa:

”Han som var ihop med japanen i början (…) han som var så skrikig och bara pratade hela tiden.”

107

106 Connell, R.W, Maskuliniteter, 2008, s. 116

107 Gauntlett, David, Media, gender, and identity: an introduction, s. 135

eftersom han inte anses uppträda maskulint. Därför ses han inte heller som en maskulin man, men inte heller som någonting annat - något odefinierat - utan som motsatsen till man: kvinna. Olle i grupp tre var den ende som fattade sympati för Alexander, enligt egen utsago för att han var egocentrerad men samtidigt oskyldig: ”rollen hade en snäll kärna” menade han. Detta

37

styrker Alexanders icke-maskulinitet, då deltagarnas definitioner av maskulinitet innebär självsä-kerhet och ledarskap – inte oskuld och vänlighet.

5.4 Sammanfattning

Fokusgruppsdeltagarna hade överlag mycket olika åsikter och uppfattningar om avsnittet och de ämnen som behandlades. Grupp ett och grupp två var överlag de grupper som hade flest gemen-samma svar och åsikter medan grupp tre skilde sig mest ifrån de andra två grupperna i många avseenden. Som bekant bestod de två första grupperna av heterosexuella män och den tredje av bi- och homosexuella män och detta faktum verkar ha påverkat inställningen till Queer as folk i viss

mån. Gällande identifiering så svarade deltagarna i samtliga grupper att Vince och Phil var de mest identifierbara karaktärerna i avsnittet. Deltagarna i grupp ett betonade att de identifierade sig med de karaktärer som framstod ”minst gay” med andra ord Vince och Phil. Gällande sexualitet i avsnittet så hade de heterosexuella deltagarna i grupp ett svårt att identifiera sig med karaktärerna baserat på deras sexuella läggning. En homosexuell deltagare i grupp tre ansåg istället att avsnit-tets representation av sexualitet var orättvis, vilket innebär att han fokuserade på representationen av sex, istället för på identifieringen med någon som har sex med andra män. Samtliga grupper trodde att tv-publiken hade svårare att identifiera sig med huvudrollskaraktärer som är homosex-uella. Synen på maskulinitet var liknande hos samtliga grupper och ansågs vara någonting natur-lig, någonting som samhälle eller uppfostran konstruerar. Femininitet ansågs också som någon-ting naturligt men de egenskaper som kan tillskrivas begreppet varierade mellan grupperna. De heterosexuella grupperna ansåg femininitet vara en fåfäng egenskap, en motsats till maskulinitet som ansågs vara en ledaregenskap. Den bi- och homosexuella gruppen tyckte dock att femininitet var en vårdande egenskap där man har förmågan att visa känslor. Mest maskulina ansågs Vince och Phil vara av grupp ett och grupp tre och Stuart av grupp två.

Slutdiskussionen kommer nu att ta vid, där studiens frågeställningar och syfte kommer att sum-meras och diskuteras.

38

6.

Slutdiskussion

Den här studien har fått sin titel efter ett citat som yttrades om representationen av karaktärernas sexualitet av en heterosexuell deltagare i grupp ett. Anledningen till att citatet ”(…) nu har de också med den seriösare heterosexuella mannen med en homosexuell läggning” lyftes fram var att det gav en intressant avspegling av vad denna studie handlar om: Hur maskulinitet och manlig sexualitet i en tv-serie som handlar om homosexuella män tas emot av en publik bestående av unga män med olika sexuella läggningar, under en fokusgruppsdiskussion. Jag tyckte kommenta-ren fångade en intressant aspekt av hur identitetsskapande kan ta till uttryck: för att omskriva någon som deltagaren kunde identifiera sig med samt tyckte var maskulin ändrade han om i ka-raktärens sexuella läggning för att den skulle passa in på hans kriterier.

För att reda ut hur maskulinitet och manlig sexualitet representeras i ett avsnitt ur tv-serien Queer as folk utfördes en semiotisk analys av det valda avsnittet. Den semiotiska analysen resulterade i

tre olika representationer av maskulinitet: Vince, den ordinäre och sympatiske mannen som noterade både maskulinitet och femininitet, Stuart, den självsäkra och sexuelle mannen som kon-noterade maskulinitet och Alexander, den komiske och färgstarka mannen, som konkon-noterade femininitet. Representationen av sexualitet såg väldigt olika ut mellan de tre karaktärerna. Vince kantades av problematik gällande sex. Han tvekade inför att ha sex med sin bäste vän Stuart och när han skulle ha sex med en annan man slutade det med att han blev liggande ensam på soffan i färd att ringa just Stuart, vilket konnoterade femininitet. Stuart själv däremot, siktade högt och fick med sig två män hem efter en utekväll och vann vännernas beundran. Då han var den som gick fram till båda männen och på så vis lyckades med sitt uppdrag konnoterade han ett stort självförtroende, vilket konnoterar maskulinitet. Alexanders sexualitet representerades genom att han luras till att tro att hans nya pojkvän är perfekt men som visar sig vara prostituerad, vilket resulterar i besvikelse, konnoterar det varken femininitet eller maskulinitet utan ett sexuellt miss-lyckande.

För att kunna besvara frågeställningen hur maskulinitet och manlig sexualitet uppfattas utifrån ett avsnitt ur Queer as folk av en publik av unga män och vilka effekter det kan ha på

identitetskapan-det fordrades dels en semiotisk analys, men även en tematisk analys av diskussionerna. Fokusgruppsdeltagarnas uppfattning av maskulinitet som teoretiskt begrepp såg ut på ungefär samma sätt i de olika fokusgrupperna, likaså åsikten att konstruktionen av den sker på ett samhäl-leligt plan vilket antydde att deltagarna tyckte begreppet var någonting naturligt och opåverkbart. Uppfattningen om maskulinitet påminde en del om vissa teoretikers definition av de evolutionära egenskaper108

108 Connell, R.W, Maskuliniteter, s. 84 - 85

som maskulinitet anses besitta såsom ledarskapsförmåga, gå sin egen väg och själv-säkerhet. Detta antyder att denna klassiska syn i mångt och mycket existerar för dessa unga män, oberoende av männens olika sexuella läggningar. Som framkom i analyskapitlet så identifierade sig samtliga deltagare överlag mest med karaktärerna Vince och Phil och minst med Stuart och Alexander. Mest maskulina ansågs Vince och Phil vara av de heterosexuella männen i grupp ett och de homo- och bisexuella männen i grupp tre. Med andra ord, de karaktärer som deltagarna ansåg mest maskulina var alltså även de som deltagarna identifierade sig mest med, vilket tyder på den representerade maskulinitet som karaktärerna besitter också gjorde dem lättast att identifiera sig med.

Att Alexander inte ansågs vara maskulin eller identifierbar utan fjollig och kvinnlig kan knytas an till att han inte konnoterade någon form av maskulinitet under avsnittet. Att karaktären Alexan-der inte uppträAlexan-der maskulint utan avviker från normen kan härledas till begreppet genAlexan-der

per-39

formance då karaktären Alexander, enligt fokusgruppsdeltagarna, gått emot den sociala konstruk-tionen av genus109

”Att vara man och homosexuell är i vår kultur förknippat med en femininitet som negerar maskulinitet (…)” eftersom han inte anses vara maskulin. Därför ses han inte heller som en mas-kulin man utan som motsatsen till man: kvinna. Deltagarnas åsikter skiljde sig inte i masmas-kulini-

maskulini-tetsbegreppets innebörd utan istället på hur de uppfattade dessa ämnen. Liknelser med

skogshug-gare gjordes flertalet gånger vilket antyder att yrket symboliserar en maskulinitetsnorm, trots att de flesta svenska män inte har ett fysiskt jobb ute i skogen och ingen fokusgruppsdeltagare heller. I de två grupper med heterosexuella deltagare kunde ett visst mönster uttydas. För att definiera begreppet maskulinitet lyfte de fram egenskaper som fåfäng och fjollig (de egenskaper Alexander besatt) för att illustrera hur man inte är om man är maskulin. Detta kan knytas till Ganetz tes om

mediernas representation av manligt och kvinnligt:

110

Då homosexuella förr tycktes besitta för mycket av det andra könet inom sig uppfattades de som kvinnliga män medan heterosexuella män ansågs manliga

111

Begreppet queer innebär, som redogjordes för i teoriavsnittet, ett kritiskt förhållningssätt till det normativa

. Alexander var bekant den karaktär som gemensamt ansågs minst maskulin, vilket också vilade på åsikterna att han var feminin och kvinnlig. Att vara feminin innebar enligt vissa av de heterosexuella fokusgruppsdeltagarna att man är fjollig och fåfäng. En deltagare uttryckte att han inte tyckte att kvinnliga politiker är feminina och en annan menade att vara stark på ett kvinnligt sätt är att våga bära ett fult klädesplagg. Dessa yttringar pekar att femininitet inte hade samma auktoritära status som maskulinitet, och därför fick de karaktärer ur Queer as folk som benämndes som feminina inte heller tilldelas maskulina

adjektiv som ledare och självsäker.

Manlig sexualitet visade sig spela en betydande roll i hur pass maskulina karaktärerna ansågs och hur väl fokusgruppsdeltagarna identifierade sig med dem, framförallt i de två grupperna med he-terosexuella deltagare. Stuart kunde ha varit maskulin om han inte hade haft sex med killar, efter-som det är feminint tyckte en heterosexuell deltagare. En annan heterosexuell deltagare tyckte han ”inte kände så mycket för en kille som bara vill pumpa på en annan kille” vilket per defini-tion betyder att han inte identifierar sig med någon som har en homosexuell läggning. Ytterligare en heterosexuell deltagare uttryckte att han identifierade sig med Vince och Phil, så länge de inte utförde sexuella handlingar. Det hela kan tydas som uttryck av den hegemoniska maskuliniteten, där allt som har med homosexualitet att göra utestängs, inklusive sex. Spår av den hegemoniska maskuliniteten kunde alltså urskönjas i de båda grupperna med heterosexuella deltagare under diskussionen om tv-serien. Inga likande tendenser kunde spåras hos de deltagare som är homo- och bisexuella, de fokuserade istället på hur representationen i serien förmodligen skulle påverka tittaren negativt, inklusive representationen av sex. En homosexuell deltagare menade att repre-sentationen är orättvis och att allt man fördomsfullt tror om bögvärlden finner man i avsnittet. Reaktionerna mot representationerna i serien visar på att de deltagare som var homo- och bisexu-ella i viss mån ansåg att det var en representation av dem och därför borde vara verklighetstroget.

112

109 Gauntlett, David, Media, gender, and identity: an introduction, s. 135

110 Ganetz, Hillevi, Talangfabriken: iscensättningar av genus och sexualitet i svensk talang-reality, s. 112

111 Ibid.

112 Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer? s. 27

vilket Queer as folk kan sägas utgöra genom att avspegla andra sexualiteter än den

heterosexuella. Men kommer serier som Queer as folk, med icke-heterosexuella

huvudrollskaraktä-rer att bli vanligare i framtiden? Fokusgrupperna var negativa till om det kommer att bli frekven-tare. Motiveringar såsom att serieskapare vågar göra serier med homosexuella huvudrollskaraktä-rer och det skulle kanske inte ge lika många tittarsiffror om huvudpersonen var homosexuell. En deltagare trodde att det beror på att man vill kunna relatera till huvudrollen och en annan menade

40

att målgruppen inte är så stor. ”Det finns inget intresse i att skildra en homosexuell karaktär i samma utförliga sammanhang som en heterosexuell karaktär (…) målgruppen krymper om man har en huvudroll som är homosexuell” sa en annan. Intressant är att både de heterosexuella och de homo- och bisexuella nedvärderade tv-tittarens potentiella identifiering med en homosexuell huvudrollskaraktär baserat på att de inte trodde tv-tittaren skulle identifiera sig med denne. Som togs upp i metodavsnittet är föreställningarna om publiken är en primär förutsättning för många mediers existens. Det är utifrån tolkningar om publikens behov som medieverksamheten fort-går113 och där utformningen av vilka representationer som kommer att göras till viss del bestäms. Att Vince ansågs vara den mest identifierbara och maskulina karaktären kan kopplas till att han i avsnittet framstår som en sympatisk och ordinär man. Så för att knyta tillbaka till att Vince, en av huvudrollerna, framstår som den mest identifierbare för fokusgruppsdeltagarna har förmodligen sina bakomliggande intentioner i produktionsledet.

Varför exempelvis inte en karaktär som Alexander är en av huvudrollskaraktärerna utan fungerar som en komisk biroll beror förmodligen på att han bara anses underhållande när han är margina-liserad. Angående homosexuella biroller sa en fokusgruppsdeltagare att ”(…) det finns två gaykil-lar med i Sex and the city, den ena är hysterisk och bitchig och den andra är jättemesig och

jättefe-minin – finns det inget mellanting?” Frågan är egentligen inte om det finns något mellanting utan snarare om det finns en större plats i medierna för karaktärer som Alexander än birollsfacket. Då ingen av fokusgruppsdeltagarna kunde identifiera sig med honom utan syftade till att han var en stereotyp så finns en antydan att den komiske, ”feminine” homosexuelle mannen har en svårighet att stiga upp från birollsfacket. För som betonats är att föreställningarna om publiken och deras behov som medieverksamheten bygger på och föreställningarna är uppenbarligen att karaktärer som Alexander i viss mån bör placeras i marginalerna.

Hur framtida tv-serier kommer att representera maskulinitet och manlig sexualitet, homosexuali-tet, bisexualitet eller heterosexualitet är omöjligt att förutspå. Bör tilläggas att det egentligen är hos oss bollen ligger, vi som utgör publiken och födohanden åt de olika tv-bolagen. Samhället har säkerligen en påverkan i vad som anses vara maskulint men det är lätt att glömma att samhället är vi själva och det är i viss mån vi som hjälper eller stjälper nya ansatser till nya hegemoniska mas-kuliniteter. Eller som myntaren av begreppet hegemonisk maskulinitet, Connell, skriver: ”(…) ett sätt att inleda ett omtänkande är att erkänna att åtminstone i vår kultur är den fysiska upplevelsen av manlighet och kvinnlighet central för den kulturella tolkningen av genus.114

113 Hirdman, Anja, Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i VeckoRevyn och Fib Aktuellt, s. 14

114 Connell, R.W, Maskuliniteter, s. 92

”