Masmolänken

Utbyggnaden av Masmolänken, som är den västligaste delen av

Södertörnsleden, syftar till att knyta samman Västra Botkyrkaleden vid Masmo med E4/E20 vid Vårby. Tunnel kommer att byggas på ungefär 1 km av sträckan, genom Masmoberget.

4.7.1 Bakgrund

Masmolänken är en del av en ny vägförbindelse, Södertörnsleden, som det finns stort behov av. På sträckan är det mycket lokal trafik som blandas med regional. Det finns miljöproblem som måste lösas och utbyggnaden har planerats under lång tid.

Projektets påverkan är allra mest regional, det finns inte så många boende i området som är berörda.

Man har kommunicerat genom webbplatsen, haft kontakt med andra aktörer (exempelvis är Spendrups bryggerier en stor arbetsgivare i området) och hållit samråd.

Generellt finns det en positiv attityd till ombyggnaden. Man har fått in en del synpunkter, men kontakten med allmänheten har inte varit så omfattande. Unikt för det här projektet är det jämställdhetsfokus man antagit och låtit genomsyra projektet11:

”Arbetet med jämställdhetsintegrering har bedrivits under skede arbetsplan där Masmolänken kommer att befinna sig fram till årsskiftet 2010/2011. Uppdraget har genomförts av fil.dr Karin S.

11 Projektet finns ingående beskrivet i rapporten ”Jämställdhetsintegrering i vägprojekt: Pilotprojekt arbetsplan Masmolänken. Kursiverat inom detta avsnitt är saxat ur denna skrift.

Lindelöf, genus- och jämställdhetskonsult vid Rejlers Ingenjörer AB samt etnolog och genusforskare vid Stockholms universitet, som upphandlades att fungera som expertstöd för

projektledningen och leda jämställdhetsarbetet. Konsulten har fungerat som Masmolänkens expert på jämställdhetsfrågor och i den rollen utbildat, styrt och bevakat att vägprojektet och dess olika ingående arbetsmoment genomförts på ett mer jämställt sätt.”

Projektets effekter gällande kunskapsnivå och inställning till jämställdhetsarbete presenteras såhär:

”När det gäller kunskapsnivå och inställning till

jämställdhetsarbete så vittnar de flesta av projektdeltagarna om en positiv upplevelse av ökad kunskap, vidgad förståelse och djupare insikt i vilken roll kön spelar i samhället och i relationer mellan människor. Vid de sonderande intervjuer som

genomfördes vid jämställdhetsprojektets början uttrycker

flertalet ett nyfiket intresse, men menar samtidigt att man saknar kunskap och i många fall inte alls har funderat på genus- och jämställdhetsfrågor. Kunskapsnivån kan således sägas ha varit låg inledningsvis och utbildningsinsatsen utformades därefter: först grundläggande kunskap om genus och jämställdhet, begrepp och definitioner, teori, politik och organisationsfrågor, innan vi kunde gå vidare till bransch- och Trafikverksspecifika genus- och jämställdhetsaspekter.”

Positivt resultat alltså, men kanske snarare på en mer övergripande nivå än i det enskilda projektet:

”En annan lärdom från jämställdhetsarbetet inom Masmolänken gäller valet av projekt och/eller tidpunkt för insatsen, som

kritiseras av flera projektdeltagare. Dels tycker flera att skede arbetsplan är lite för sent i processen för att något avgörande ur jämställdhetssynpunkt ska kunna ske, dels är i princip alla överens om att jämställdhetstanken borde ha funnits med från allra första början inom detta skede. Dessutom är några kritiska till att jämställdhetssatsningen genomförs i ett projekt där nästan hela vägen går i tunnel och så lite av kontaktytor finns med andra trafikslag, boende m.fl., dvs. sådant som det redan finns mycket forskning om och exempel på. Däremot tycker deltagarna överlag att Masmolänken var ett bra val för att det var ett lagom stort projekt – tillräckligt omfattande men ändå hanterbart. En viss kritik finns alltså gentemot vad som överhuvudtaget var möjligt att åstadkomma ur jämställdhetssynpunkt, givet omständigheterna. En positiv bieffekt av jämställdhetsarbetet inom Masmolänken är dock att vissa av projektdeltagarna har tagit med sig de nya perspektiven och kunskaperna till helt andra projekt, i andra delar av landet, och därmed bidragit till en mer jämställd utformning av transportsystemet – även om det kanske inte har hänt så mycket i just Masmolänken. Fortsättningsvis är

det dock angeläget att jämställdhetsaspekten finns med som en förutsättning från början i ett projekt (eller projektskede) och gärna redan i förfrågningsunderlaget.”

4.7.2 Samråd

Samråden har inte varit speciellt välbesökta. Man har haft två möten med allmänheten och bjudit in direkt berörda. Upplägget var 30-40 min presentation och sedan hölls en allmän frågestund på 40 min.

4.7.3 Informationsmaterial

På Masmolänkens projektwebbplats hos Trafikverket finns kortfattad och tydlig information om projektets utformning och effekter på trafiksäkerhet och miljö. En rad om var i arbetsprocessen projektet befinner sig finns också, samt en relativt detaljerad karta.

I dokumentsamlingen för Södertörnsprojektet finns mer information kring Masmolänken; där finns förstudien, protokoll från markägarsammanträden och samråd med allmänheten samt MKB:n för nedladdning. Dock kan detta

material vara lite svårare att hitta, då det ligger under det stora Södertörnsprojektet.

Synlighet i media och på Internet

En uppropslista mot avgifter på Masmolänken: http://upprop.nu/SLQL

Det finns även en blogg med namnet ”Stoppa Masmolänken”. Anledningen är att man vill skydda Masmoskogen.

http://masmoskogen.blogspot.com/

Radio P4 i Sthlm rapporterade i sept 2009 att det var oenigheter om vägavgifter på Masmolänken

MASMOLÄNKEN - Kortfattad sammanställning (Trivector) Projektet visar att jämställdsmedvetenhet behövs.

Det är dock svårt att se några konkreta resultat av detta arbete i samråden, men med en ökad intern medvetenhet – som projektet fört med sig - torde olika perspektiv ändå tas tillvara på ett nytt sätt, oavsett hur många av respektive kön som besöker samrådsmötena. Projektet visar också att det är svårt att attrahera en målgrupp till samråd, då det inte finns många boende i området. Brukarna av vägen finns någon annanstans och är svår att nå på detta sätt.