Matrisen – en schematisk bild som grund

Med ovanstående som en bas i vårt resonemang är det nu dags att sy ihop säcken; att presentera en enkel matris för hur man kan planera

kommunikationen igenom hela samrådsprocessen.

För det första tror vi att det är mycket viktigt att ta reda på vilka målgrupper man kan komma att möta. Vilka bor i området? Vilka åldersgrupper tillhör målgruppen? Vad kan de tänkas veta redan nu? Var söker de sin information? Vilka mötesplatser/arenor finns för dem12? Vilken är den objektiva

bedömningen av hur de berörs? Hur kan den planerade förändringen beröra olika grupper på ett emotionellt plan? Frågorna är många, men vi tror att ju förr man ställer sig dessa, desto bättre grund har man för samrådsarbetet, vars syfte ju är att ”förankra och inhämta synpunkter”.

Den andra viktiga frågan är vilken kommunikationsmodell man ska starta i. Är projektet väl avgränsat, med en väl avgränsad målgrupp där åtgärden dessutom är önskad och efterlängtad, är troligen det traditionella samrådsmötet alldeles utmärkt att starta i. Men, för att möta grupper som inte har kunskap i frågan – och historian bakom – måste informationen till dem vara tydlig. Det kan röra sig om enstaka personer som flyttar in i området eller om större grupper som flyttar till ett nybyggt område. I det första fallet är troligen informationen på Internet fullt tillräcklig, särskilt som man erbjuder möjligheter till frågor och svar. I det andra fallet kan uppsökande verksamhet – typ dörrknackning – (i kombination med information på Internet etc.) vara värdefull.

I nedanstående matris använder vi oss av exempel från de tolv projekten för att visa hur man kan resonera. Viktigt att påpeka är att detta på intet sätt är en betygsättning av projekten.

12

Som redan visats i analysen är det viktigt att fundera över var man möter olika grupper. I gamla tider fanns naturliga mötesplatser dit alla kom – kyrkan, föreningslokalen etc. Idag är bilden mycket mer diversifierad. Lägg därtill att medborgare i medelåldern har helt andra prioriteringar än att ”gå på möten”; alternativa arenor kommer att bli allt viktigare. Traditionella samråd Dialog i olika former Digital kommunikation Börja målgruppens mentala utgångsläge!

Matrisen syftar till att vara ett stöd för att välja kommunikationsmodell att starta i. Man börjar med att bedöma storleken på projektet (exemplifieringar på vad de olika projektstorlekarna motsvarar återfinns i avsnittet efter fig. 6). Denna projektegenskap är oftast den allra enklaste, vilket gör det bra att börja i den änden, men det går givetvis även att börja med att titta på målgrupperna, vilket är nästa steg.

Bedömningen av målgrupperna i matrisen handlar om målgrupperna som publik och deras inställning. Här har man nytta av att ha svarat på de frågor som vi tar upp i stycket ovan men som för enkelhetens skull även listas här:

Vilka bor i området?

Vilka åldersgrupper tillhör målgruppen?

Vad kan de tänkas veta redan nu? Var söker de sin information? Vilka mötesplatser/arenor finns för dem?

Vilken är den objektiva bedömningen av hur de berörs?

Hur kan den planerade förändringen beröra olika grupper på ett emotionellt plan?

I matrisen bedömer man sedan om målgrupperna är ickepublik, latenta,

medvetna eller aktiva och ifall deras inställning är positiv, negativ, likgiltig eller okänd. Det görs antingen utifrån en enkel ”omvärldsanalys” eller via en enkät. Projekttypen och målgruppsbeskrivningen påverkar sedan vilken

kommunikationsmodell man ska börja arbetet i. Bedömningen sker i pilens riktning och målgruppernas inställning väger inställning – som är den

känsligaste variablen att hantera – är det som får spela den avgörande rollen för vilken kommunikationsmodell man väljer.

Det traditionella samrådet är bra att starta i när man har ett litet projekt med en medvetens och positiv publik, men i ett litet projekt med en medveten men negativ publik, är dialog i olika former bätte att starta med.

Figur 6: Matris för kategorisering av projekt med avseende på storlek och målgrupp

För att tydliggöra vad vi menar med de olika storlekarna på projekt som används i matrisen (fig. 6) kommer nedan ett antal exempel. Dessa exempel kan

användas för att förklara och förankra modellen. Vid respektive projekt visas matrisen, med de egenskaper som återfinns i projektet markerade i orange. Med samma färg markeras även vilken kommunikationsmodell som är lämplig att starta i.

Projekt LITET:

Byggnation av ny cykelväg genom den lilla byn Knäckebröhult

Trafikverket planerar att bygga en cykelväg utmed riksvägen genom byn. Byn har totalt 300 invånare. I byn finns också en skola dit även barn från

närliggande byar skjutsas. Cykelvägens sträckning medför intrång på ett antal markägares tomter.

Projekt MEDELSTORT:

Ombyggnad av RV 999 till 2+1-väg mellan Inbyn och Utbyn

Antalet invånare i de båda byarna ät totalt 5000 och varje dag passerar drygt 7000 fordon utmed vägen. Det mesta är persontrafik, men det finns också ett sågverk, som medför en del tung trafik. En regionalbuss passerar också utmed vägen och det finns en busshållplats mellan de två byarna.

2+1-vägens sträckning kommer att följa den sträckning som befintliga vägen har idag. Det som tillkommer är matarvägar för dem som bor utmed sträckan, en ny bussficka och en cirkulationsplats vid infarten till sågverket.

Projektet STORT:

Ny kringfartsled vid tätorten Storköping

Under många år har man brottats med alltför hög trafikbelastning genom tätorten – inte minst den tunga trafiken har ökat i Storköping bor c:a 7 000 invånare och i dagsläget passerar c:a 10 000 fordon, varav 3 000 är tunga fordon. Nu planeras för en kringfartsled, vars sträckning kommer att gå strax utanför ett tämligen nybyggt bostadsområde med villabebyggelse och

flerfamiljshus. Vägen kommer också att skära igenom ett naturkänsligt område.

Projekt MEGASTORT

Utbyggnaden av Simrishamnsbanan från Dalby till Tomelilla

Utbyggnaden innebär tre nya (eller ”nygamla”) tågstationer i Dalby, Veberöd och Sjöbo. Järnvägen kommer i stort att följa den sträckning som en gång fanns. Mellan Sjöbo och Tomelilla kommer man dock att ändra sträckningen något för att ta hänsyn till känsliga naturområden. Ett stort antal orter och boende påverkas. De berörda kommunerna planerar dessutom för utbyggnader i järnvägsområdets närhet.

5.3 Framtidens samrådsprocesser: publicitet, attraktion och