3.1. Material
Materialet för studierna I och II har samlats in inom ramen för det ovannämn-da projektet Språk och språkbruk bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer. Sammanlagt har åtta gymnasieklasser och 222 elever från åtta olika skolor (tre i Stockholm, tre i Malmö och två i Göteborg) deltagit i SUF-projektet. Samt-liga skolor ligger, i något varierande grad, i flerspråkiga och flerkulturella om-råden (se Ganuza 2008:34ff). Allt material har avidentifierats och skolorna har, liksom informanterna, fått kodnamn. Skolorna som valts ut för projektet har, som tidigare nämnts, det gemensamt att andelen elever med utländsk bak-grund, som enligt definitionen i Skolverkets databaser innebär att eleven och/ eller båda föräldrarna är födda utomlands (se <http://salsa.artisan.se/definitio-ner.htm>), är relativt hög. Skolorna skiljer sig dock sinsemellan både vad det gäller just andel elever med utländsk bakgrund och en del andra faktorer. Tan-ken har varit att välja två gymnasieklasser i årskurs 2 från varje stad, en med hög andel elever med utländsk bakgrund och en där fördelningen mellan eleverna med svensk respektive utländsk bakgrund är något jämnare (se Ganuza 2008:34f). Materialet består av drygt 300 timmar inspelat tal och fler än 200 uppsatser från elevernas nationella prov i svenska B (se Studie I). Det muntli-ga materialet spelades in i olika situationer i skolan, t.ex. under lektioner med hela klassen, grupparbeten, diskussioner i mindre grupper och muntliga redo-visningar, samt intervjuer om elevernas språkliga bakgrund (se vidare nedan). Dessutom har en del av informanterna fått med sig inspelningsutrustning hem för att spela in sig själva med vänner eller familj på fritiden. Vissa medarbetare i projektet har också spelat in material under mer kontrollerade förhållanden,
för inlärningen av svenska, språkanvändning i hemmet och på fritiden, föräld-rarnas bakgrund, födelseland och modersmål, elevernas medievanor och fram-tidsplaner angående utbildning och arbete. Intervjuaren har antecknat elevens svar i enkäten under samtalet, som samtidigt spelades in. Bakgrundsdata för in-formanterna i SUF-projektet är alltså, liksom i enkätundersökningen, självrap-porterade, då det är svårt att komma åt den aktuella typen av information på annat sätt. Samtidigt är metoden inte helt oproblematisk, bl.a. då eleverna själ-va kan själ-vara osäkra och ha svårt att minnas i vissa fall, t.ex. när det gäller deras startålder för inlärning av svenska.
I studierna I och II som presenteras i detta arbete har enbart delar av det material som samlats in i samband med SUF-projektet använts. Studie I är en-bart baserat på materialet som samlats in i Göteborg. För att kunna undersöka flerspråkiga ungdomars behärskning av olika typer av konventionaliserade ut-tryck, har jag inför Studie III samlat in ett kompletterande material i form av en enkätundersökning. På så sätt har varit möjligt att studera konventionalise-rade uttryck i svenskan bland ungdomar i flerspråkiga miljöer både i muntligt material, i text samt utifrån ett speciellt konstruerat test.
Från början har 220 informanter i sammanlagt nio gymnasieklasser från två olika skolor i Göteborgsområdet deltagit i enkätundersökningen i studie III. 186 av dessa bildar en informantgrupp från flerspråkiga skolmiljöer som sedan vidare delats in i olika grupper efter språklig bakgrund och startålder för andra-språksinlärning. 26 informanter tillhör en enspråkig jämförelseklass. Resteran-de informanter har av olika anledningar tagits bort ur analysen. De skolor som har deltagit i enkätundersökningen har tilldelats kodnamnen
Kampusgymna-siet och PrismagymnaKampusgymna-siet. Skillnaden mellan skolorna är relativt stor, både vad
gäller andel elever med flerspråkig bakgrund och deras upptagningsområden. Kampusgymnasiet är en innerstadsskola, som tar in elever från många olika områden i Göteborg. Andelen elever med utländsk bakgrund på Kampusgym-nasiet är 40 %. PrismagymKampusgym-nasiet ligger i en förortskommun. Man kan alltså an-ta att skolan, bl.a. med an-tanke på det geografiska läget, an-tar in relativt många elev-er som bor i närliggande områden, som kan sägas vara relativt homogent svenskspråkiga. Andelen elever med utländsk bakgrund på Prismagymnasiet är 17 %.
3.2. Kvantitativa och kvalitativa metoder
En kombination av olika metoder har använts i de tre undersökningarna och i samtliga fall har analyserna haft både kvalitativa och kvantitativa inslag.
Ett kvantitativt inslag i undersökningarna har varit att redovisa förekomster av olika typer av ordförbindelser och konventionaliserade uttryck i de olika ma-terialen och att jämföra frekvenser av förekomst mellan olika informantgrup-per.
Korpuslingvistiska metoder, som alltid är av huvudsakligen kvantitativ ka-raktär (se Stubbs 2001), har också använts i alla tre studier. I första hand har olika korpusar i Språkbanken (<http://spraakbanken.gu.se>) använts som standardspråklig referens. För att få en uppfattning om ordförbindelsen ifråga förekommer i det allmänna språkbruket och i så fall hur frekvent den verkar va-ra har den sökts i det ovannämnda korpusmaterialen. I viss mån har även sök-maskinen Google (<www.google.se>) använts i detta syfte (för en diskussion om användningen av webben som korpus se Moon 2008:28, jfr Lorentzen). Korpuslingvistiska metoder har dessutom till viss del använts i konstruktionen av enkäten, med hjälp av vilken materialet för studie III har samlats in.
Enkätundersökningen som metod kan i de alla flesta fall sägas ha både kvantitativa och kvalitativa inslag (Trost 2007:20), vilket också gäller studie III. Själva utgångspunkten är dock i detta fall en kvantitativ ansats, då forsknings-frågorna till stor del syftar på att synliggöra vissa mönster i svaren hos ett stör-re antal informanter. Här är jag således intstör-resserad av hur många (men även vil-ka) informanter som svarar på det förväntade, konventionaliserade sättet. En-kätsvaren tolkas alltså i första hand på ett kvantitativt sätt. Skillnader och sam-band mellan dessa kvantitativa resultat för olika informantgrupper och olika komponenter i enkäten (t.ex. enskilda konventionaliserade uttryck) har signi-fikansprövats med hjälp av statistiska analyser (se Studie III, jfr Trost 2007, Körner & Wahlgren 2005). En del av materialet har också tolkats kvalitativt, i den meningen att jag har undersökt hur de svar som inte motsvarar den efter-lysta konventionaliserade formen ser ut.
Den kvalitativa beskrivningen av materialet har varit en viktig del i alla tre undersökningarna. En fråga har i detta sammanhang varit hur olika avvikelser från konventionaliserade ordförbindelser ser ut i materialet. I studie II har den kvalitativa beskrivningen av vilka typer av figurativa ordförbindelser som före-kommer varit en viktig del av analysen, bl.a. när det gäller exakt hur dessa ord-förbindelser kan se ut och vilka källdomäner nybildningar bygger på.