I de följande avsnitten beskrivs i korta ordalag forskningsfrågorna samt de vik-tigaste teoretiska utgångspunkterna och resultaten av de tre studierna som in-går i denna avhandling.
I. Fraseologiska enheter på flerspråkig grund. En jämförelse av verklighet och fiktion
Det har på senare år förts en stundtals livlig debatt kring multietniska ung-domsvarieteter och deras roll i flerspråkiga ungdomars utveckling av andra-språket svenska. Det är bl.a. mot bakgrund av denna debatt som projektet
Språk och språkbruk i flerspråkiga storstadsmiljöer har initierats. Dessutom har
romanen Ett öga rött (Khemiri 2003) spelat en viss roll i debatten. Författaren använder bl.a. förvrängningar av fraseologiska enheter för att skapa huvudper-sonens idiolekt, som används i syfte att konstruera en multietnisk identitet. I detta arbete används romanen som referenspunkt i beskrivningen av fraseolo-giska enheter i ungdomsspråk i flerspråkiga miljöer. Data från SUF-projektet jämförs med avseende på användningen av fraseologiska enheter dels med ut-drag ur Khemiris roman, dels med ett standardspråkligt referensmaterial . Un-dersökningen har genomförts utifrån följande frågeställningar:
• Hur kan man beskriva olika avvikelser i förhållande till standardspråket i bruket av fraseologiska enheter hos ungdomarna i SUF-materialet?
• Hur kan man beskriva olika avvikelser i förhållande till standardspråket i bruket av fraseologiska enheter i Khemiris roman Ett öga rött?
• Vilka likheter och skillnader kan observeras mellan det avvikande bruket av fraseologiska enheter i ungdomarnas och romanfigurens språkbruk? Moons (1998) modell för beskrivning av variationen hos fraseologiska enheter med olika grad av fixering i termer av idiom schemas, har tillämpats för att be-skriva variationen i de två olika materialen i förhållande till ett standardspråk-ligt jämförelsematerial. Modellen har utvecklats i viss mån, bl.a. för att, utöver lexiko-grammatiska avvikelser, även kunna beskriva avvikelser på ett seman-tiskt-pragmatiskt plan. Andra relevanta begrepp för analysen är kontamination, dvs. en blandning av komponenter från två eller flera olika fraseologiska enhe-ter, och approximation, dvs. ordförbindelser som skiljer sig endast marginellt från den standardenliga formen av den fraseologiska enheten i fråga (se Hylten-stam1992).
I den analyserade delen av romanen visar sig avvikelserna från standarden-ligt bruk av de fraseologiska enheterna i fråga i första hand ligga på lexiko-grammatisk nivå. När det gäller SUF-materialet är variationen däremot delvis mer komplex, då avvikelserna i vissa fall ligger på såväl lexiko-grammatisk som semantisk-pragmatisk nivå.
II. Klättra på väggarna eller bara vara ett med soffan. Om figurativa ordförbindelser bland ungdomar i flerspråkiga skolmiljöer
I denna artikel, som är samförfattad med Emma Sköldberg, beskrivs en studie av figurativa ordförbindelser i texter skrivna av gymnasieelever som lever och studerar i flerspråkiga urbana miljöer i Sverige. Materialet består av samman-lagt 175 uppsatser som skrivits inom ramen för det nationella provet i Svenska B och har samlats in i samband med SUF-projektet. Texterna har delats in i fem olika kategorier, beroende på skribenternas språkliga bakgrund. (Detta arbete har genomförts av Julia Prentice.)
• I vilken omfattning använder eleverna figurativa ordförbindelser i de ana-lyserade texterna?
• Vilka typer av figurativa ordförbindelser finns det i materialet och hur kon-ventionaliserade är de?
• Finns det skillnader mellan olika informanters användning av figurativa ordförbindelser, och kan de eventuella skillnaderna kopplas till informan-ternas språkliga och kulturella bakgrund?
Författarna har gått igenom textkorpusen och manuellt excerperat figurativa ordförbindelser var för sig och sedan gemensamt tagit ut det slutgiltiga materi-alet på sammanlagt 839 figurativa ordförbindelser. Dessa har sedan analyserats i samarbete mellan båda författarna.
Analysen visar att de figurativa ordförbindelserna i materialet kan klassifi-ceras i tre huvudkategorier efter grad av konventionalisering: (1)
konventiona-liserade ordförbindelser, (2) delvis modifierade konventionakonventiona-liserade ordförbindel-ser och (3) nybildade ordförbindelordförbindel-ser. Konventionaliordförbindel-serade ordförbindelordförbindel-ser visar
sig vara den mest frekventa typen av ordförbindelser i materialet, följd av de delvis modifierade ordförbindelserna. Nybildade figurativa ordförbindelser är därmed den minst frekventa typen i elevernas texter. Resultaten bekräftar ock-så den ursprungliga hypotesen att förekomst och typer av figurativa ordförbin-delserna i texterna i viss mån kan kopplas till informanternas språkliga bak-grund. Förstaspråkseleverna använder fler konventionaliserade figurativa ord-förbindelser än andraspråkseleverna. Modifieringar av konventionaliserade fi-gurativa ordförbindelser är däremot mer frekventa i andraspråkselevernas texter (jfr Ekberg 1997, 98, 99). Studien visar dessutom att det finns stor vari-ation i vilka källdomäner eleverna väljer att utgå från vid skapande av nya figu-rativa ordförbindelser.
III. Käppen i hjulen. Behärskning av svenska konventionaliserade uttryck bland
gymnasieelever med varierande språklig bakgrund
kan förväntas möta och använda. Studien är baserad på en kognitiv teoriram och ett sekundärt syfte är att ge en bättre bild av vilka typer av konventionali-serade uttryck som vållar mest problem för informanterna samt vad svårighe-terna i samband med dessa konventionaliserade uttryck kan tänkas bestå i. Frå-geställningarna för analysen är följande:
• Finns det skillnader i behärskning av konventionaliserade uttryck mellan olika elevgrupper
– som kan relateras till elevernas språkliga bakgrund, dvs. mo- dersmål och/eller startålder för inlärning?
– vad gäller olika aspekter av lexikal kompetens, t.ex. förståelse och produktion?
• Finns det skillnader i behärskning av enskilda konventionaliserade uttryck mellan elevgrupper med olika startålder för inlärning?
• På vilket sätt avviker eleverna från konventionaliserade mönster i sin pro-duktion av konventionaliserade uttryck?
Som framgår av forskningsfrågorna har det krävts såväl kvantitativa som kvali-tativa metoder för att besvara dem. Materialet har samlats in med hjälp av av en enkät som delats ut till sammanlagt tio gymnasieklasser på två olika gymna-sieskolor. Enkäten består av fyra olika deltest, ett förståelsetest i flervalsformat, två lucktest och ett matchningstest, som alltså syftar till att studera elevernas re-ceptiva och produktiva behärskning av olika typer av konventionaliserade ut-tryck i svenskan. Sammanlagt 186 enkäter har inkluderats i analysen. Resulta-ten för gymnasieklasserna har jämförts, varefter informanterna delats in i fyra startåldersgrupper, vars olika delresultat har jämförts. En del av materialet har dessutom analyserats kvalitativt, för att undersöka vilka typer av avvikelser från de aktuella konventionaliserade strukturerna som producerats av eleverna med lägst resultat i varje grupp respektive eleverna med högst resultat i undersök-ningen överlag.
Analysen visar att det finns signifikanta skillnader i elevernas testresultat som kan kopplas till informanternas startålder för inlärningen av svenska; förs-ta språkseleverna (för vilka inlärningssförs-tarten sammanfaller med födseln) når signifikant högre resultat än andraspråkseleverna i samtliga deltest i enkäten. De signifikanta skillnaderna mellan förstaspråkseleverna och andraspråksele-verna med den tidigaste inlärningen för svenska ligger i linje med en del tidi-gare forskning som visat att även avancerade andraspråksinlärare ställs inför be-tydande svårigheter när det gäller ett idiomatiskt bruk av konventionaliserade uttryck i andraspråket (se bl.a. Wray 2002, Hyltenstam 1992, Abrahamsson & Hyltenstam 2009). Analysen visar dessutom på en rad signifikanta skillnader mellan andraspråksgrupperna med olika startålder, vilket bekräftar hypotesen
att startålder för inlärningen av svenska är en viktig faktor när det gäller be-härskningen av den typ av konventionaliserade uttryck som har studerats i fö-religgande undersökning. Tittar man på resultaten för de enstaka uttrycken ty-der dessa på att graden av genomskinlighet och kompositionalitet är faktorer som i viss mån kan påverka elevernas resultat.
De kvalitativa resultaten visar vissa (inte helt oväntade) samband mellan typ av avvikelser från de väntade konventionaliserade formerna och informanter-nas språkliga bakgrund; andraspråkseleverna väljer i större uträckning än elev-erna med svenska som modersmål att avstå från att lösa uppgiftelev-erna medan förs taspråkselever verkar vara mer benägna att pröva olika typer av lösningar med hjälp av olika strategier när de inte behärskar ett uttryck. Det förekommer bl.a. en del kontaminerade former som tyder på att enskilda komponenter i ett uttrycksfragment kan väcka associationer till andra konventionaliserade ut-tryck som innehåller delvis samma komponenter. Detta är intressanta resultat, då de stödjer vissa teoretiska antaganden om mental representation av lexikala enheter (jfr Bybee 1998, 2006).