2.1 Studieområde och studieobjekt
Lilla Edet är en kommun i södra Sverige belägen vid Göta älv i Västra Götalands län.
Inventering av särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun har genomförts mellan 2008 och 2017. En återinventering av de särskilt skyddsvärda ekarna genomfördes 2021.
Data från inventering och återinventering av de särskilt skyddsvärda ekarna i Lilla Edet kommun har använts i detta arbete.
2.2 Insamling och sammanställning av data
Vid inventeringen av de särskilt skyddsvärda ekarna tog man en GPS-koordinat där trädet befann sig. Dessa koordinater har använts för att skapa karteringar i ArcGis pro. GPS-punkter från inventeringen som gjordes 2021 användes i analysen för de träd som återfanns. I inventeringen har den dominerande omgivningen beskrivits runt de
inventerade träden från stammen till 30 meter utanför trädkronans ytterkant (Josefsson 2021). Omgivningen följde de kategorier som finns angivna i handledningsplanen Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Claesson 2009). De
återinventerade ekarna återfanns i 11 olika kategoriserade omgivningar (allé, barrskog, bebyggelse, blandskog, gräsmark, park, lövskog, tomt, vatten, vägkant och åker/vall, se bilaga för definition). ”Ej återfunna” skyddsvärda ekar inkluderades i den del av studien där döda/försämrade ekar analyserades. Dessa ekar betraktades som döda, då de
bedömdes ha huggits ned eller dött och fraktats bort från platsen. För att kunna analysera omgivningen runt de ekar som inte hade återfunnits vid återinventeringen så studerades omgivningen kring ekar som tidigare noterats nära de som inte kunde återfinnas. Detta gjordes genom att jämföra den dominerande omgivningen med foton som tagits av inventeraren i området, och flygbilder (GSD-ortofoto från lantmäteriet 2012).
Utgångspunkten för den statistiska analysen var att undersöka om den generella hälsan för de skyddsvärda ekarna skilde sig mellan de olika omgivningarna där ekarna var belägna. Eftersom få skyddsvärda ekar var funna i vissa omgivningar (tex. park och allé) medan en stor del var funna i andra omgivningar (lövskog, gräsmark) valdes att
sammanfoga de olika beskrivna omgivningarna i tre omgivningsklasser, skog, öppen mark och nära befolkning. I omgivningsklassen skog ingick ”lövskog”, ”blandskog” och
”barrskog”. Öppen mark representerade omgivningarna ”gräsmark” ”åker/vall” och
”vatten”. I nära befolkning ingick ”privat tomt”, ”allé”, ”bebyggelse”, ”park” och ”vägkant”.
Den generella hälsan hos de särskilt skyddsvärda ekarna skattades genom att kolla på relativ diametertillväxt. Den relativa diametertillväxten hade räknats ut av inventeraren som den procentuella tillväxten för var enskilt skyddsvärd ek mellan den tidigare inventeringen (2008–2017) och återinventeringen som genomfördes 2021. Diametern hos de särskilt skyddsvärda ekarna hade tagits fram genom att mäta ekens omkrets på sitt smalaste ställe under brösthöjd (1,3 meter över marken) och dividerat värdet från
omkretsen med π.
Hot om igenväxning hade skattats av inventeraren genom att se till täckningsgraden av vedartade växter (buskar och träd) inom ytan från ekens stam till 10 meter utanför trädets krona. Var täckningsgraden av vedartade växter >25 % i ytan kring den särskilt
skyddsvärda eken, uppskattades eken hotas av igenväxning.
Status för de flesta träd beskrevs utifrån kategorierna skrivna i handledningsplanen Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Claesson 2009).
I handledningsplanen beskrivs friska träd ha mer än 50% av kronan vital, försämrade träd beskrivs ha mellan 20 och 50% av trädkronan vital, och låg vitalitet betraktades träd ha om trädkronan hade en vitalitet under 20% (ibid.). De döda träden var beskrivna som dött stående, dött liggande eller stubbe av inventeraren, och träd som inte hade
återfunnits i återinventeringen beskrevs som ”ej återfunna”. Ej återfunna, stubbe, dött liggande och dött stående lades samman i denna analys och betraktades som döda. Låg vitalitet och försämrad betraktades båda som ”försämrade”. Statusen för sju skyddsvärda ekar var inte beskrivna. Ett av dessa träd gick att bedöma status på genom att analysera bilder tagna av inventeraren medan resterande sex träd gick inte bedöma och fick då uteslutas från den statistiska analysen.
Efter att ha gått igenom data efter dubbletter (ekar som troligen var samma individ med olika GPS-punkter) kunde 226 särskilt skyddsvärda ekar identifieras som ”återfunna”
från den tidigare inventeringen (figur 1) 0ch 20 särskilt skyddsvärda ekar identifieras som
”ej återfunna”.
Figur 1. Särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun som återfanns vid inventeringen i år. Totalt återfanns 226 särskilt skyddsvärda ekar. Bakgrundskarta: GSD-översiktskartan © Lantmäteriet, 2021
2.3 Statistisk analys
För att analysera om den generella hälsan på de skyddsvärda ekarna (skattad som den relativa diametertillväxten av ekarna mellan inventeringstillfällen) skilde sig mellan de 3 olika omgivningsklasserna gjordes en enfaktors-Anova. Vid denna statistiska analys sållades döda träd samt träd med negativ eller orimlig tillväxt bort. Detta gjordes genom att jämföra värden, bilder och kommentarer från personen som hade inventerat träden.
Även osäkra värden sållades bort (kommentarer från inventeraren). Efter urvalet kvarstod totalt 183 träd.
Ett Chi2-test gjordes för att undersöka om det fanns något samband mellan antalet försämrade/döda träd och den omgivningsklass trädet stod i, totalt antal skyddsvärda
ekar i denna analys var 240. Ett chi2-test genomfördes även för att analysera hotbilden om igenväxning skilde sig mellan omgivningsklasserna (nära befolkning, öppen mark och skog) för de återfunna ekarna, totalt antal skyddsvärda ekar i denna analys var 218.
2.4 GIS-analys
Landskapsanalysen utfördes i ArcGis pro med utgångspunkt i metoden som finns beskriven i Landskapsanalys av lövträdsmiljöer i Västra Götalands län (Bengtsson 2011). Där analyseras potentiella kärnområden med en hög täthet av skyddsvärda ekar genom att använda verktyget Buffer. Avstånden som analyserades i denna studie var 100m, 200m, 400m, 800m, 1000m, 1500m och 2000m (Buffertzon på 50m, 100m, 200m, 400m, 500m, 750m och 1000m för varje träd). Dessa områden aggregerades sedan (verktyget Aggregate points) med punktlagret för att få ut antal ekar per
buffertzon. För att analysera potentiella spridningskorridorer mellan kärnområdena som togs fram användes verktyget Kernel density. Kernel density beräknar ett mått per arealenhet för ett givet punktskikt och skapar mjuka övergångar mellan de givna värdena för respektive punktskikt (Bengtsson 2011). Sökområdet för var enskild punkt i detta arbete var 1000m och areamåttet som användes var kvadratkilometer och pixelmåttet var 40, för att ge kartan en bra upplösning.
Kärnområdena med skyddsvärda ekar beskrivs fortsättningsvis i arbetet som värdekärnor. Värdekärnor är ett uttryck som används inom naturvårdsarbeten och beskrivs enligt Naturvårdsverket (2017) som sammanhängande naturområden med höga naturvärden, innehållande påtagliga mängder element som skildrar ekologiska kvalitéer och har en positiv betydelse för den biologiska mångfalden som utgör förutsättningar för fungerande ekosystem (ibid.). Värdekärnor i denna studie definierades som områden som hade fler än 35 skyddsvärda ekar, där avståndet mellan två ekar inte överstiger 200m eller områden med fler än 50 skyddsvärda ekar, där avståndet mellan två ekar inte överstiger 400m. Större områden i landskapet med höga koncentrationer av värdekärnor hyser särskilt höga ekologiska bevarandevärden och betraktas som värdetrakter
(Naturvårdsverket 2017). Värdetrakter i denna studie definierades som områden som innehöll fler än en värdekärna, och där avståndet mellan två skyddsvärda ekar inte översteg 1500m.
Vid tre områden fanns ett stort antal skyddsvärda ekar som låg vid, men utanför kommungränsen. Jag valde att inkludera dessa ekar i GIS-analysen, då
spridningsmönstret hos arter inte är beroende av administrativa gränser. De skyddsvärda ekarna som inkluderades utanför kommungränsen kommer från punktlager skapat av Länsstyrelsen Västra Götaland (LstO Skyddsvärda Träd, 2020).Punktlagret med särskilt skyddsvärda ekar från Länsstyrelsen Västra Götaland (LstO Skyddsvärda Träd, 2020), innefattade data från en äldre inventering av särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun. Punktlagret från den tidigare inventeringen extraherades för att i stället inkludera data över de skyddsvärda ekarna i kommunen från återinventeringen som genomfördes 2021. En buffertzon för varje ek (punkt) på 200m (maximala avståndet
kommunen eller korsade kommungränsen extraherades för att inkluderas i GIS-analysen.
Det totala antalet skyddsvärda ekar som ingick i GIS-analysen var 448.
I analysen ingick även att analysera områden som skulle kunna fungera som stödhabitat till värdekärnorna som togs fram. Stödhabitat i denna studie utgörs av områden som inte betraktades som värdekärnor, men som har ett stort antal ekar och därmed potentiellt kan fungera som gynnsamma miljöer för arter knutna till ekar. Stödhabitaten hämtades från polygon-skikt med naturvårdsobjekt i Lilla Edet. Områden som beskrevs som
”ädellövskogar” och områden som beskrevs ha stora inslag av ek betraktades kunna vara miljöer som kan fungera som stödhabitat. I ett fåtal fall betraktades även områden som endast beskrevs som ”stora lövskogsområden” som stödhabitat också, om de efter analys av ortofoto (GSD-ortofoto, lantmäteriet 2012) samt rasterdata med volymindex över ekar (SLU Skogskarta 2015), bedömdes innehålla en signifikant mängd ek eller ädla lövträd.
Totalt fanns det 118 områden inom kommunen som uppfyllde dessa krav. Områden som låg högst 500 meter från värdetrakten betraktades ligga inom ett rimligt avstånd för att betraktas som potentiella stödhabitat. Totalt 32 områden uppfyllde både miljö- och avståndskravet för att anses som stödhabitat.