SÄRSKILT
SKYDDSVÄRDA EKAR (QUERCUS)
- Analys av skyddsvärda ekars
koppling till olika omgivningar och landskapsanalys i Lilla Edet
kommun
Marcus Dalebjörk
Abstract
Old hollow oaks have a particular conservation value since they are important habitats for more than thousand species, hundreds of which are endangered. Inventory of veteran oaks in Lilla Edet has occurred between 2008 and 2017. A re-inventory of these veteran oaks was made in 2021. The general aim of this study was to preserve and maintain valuable areas with veteran oaks in Lilla Edet. To explore future scenarios for these veteran oaks two research questions was formulated. The first research question was to analyse if there is a correlation between environmental surrounding and health status of the veteran oaks. The second research question was to analyse where core areas of veteran oaks could be found in Lilla Edet. The general health of the veteran oaks was estimated by examining Relative diameter growth (%) of each oak comparing the first inventory and the re-inventory. The areas where the oaks were located were divided in to three main areas with different environmental conditions, and then compared with each other. The result of the statistical analysis did not indicate a correlation between the compared areas and Relative diameter growth (%). The landscape analysis resulted in a 23 square
kilometre area with three core areas containing veteran oaks. This area could potentially maintain and preserve species associated with oaks, given that measures are made to support the veteran oaks and future successors of the veteran oaks.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Habitat och hotbild ... 1
1.2 Arter knutna till ek ... 1
1.3 Skyddsvärda träd ... 2
1.4 Analys av skyddsvärda träd ... 2
1.5 Syfte ... 2
2. Material och metod ... 3
2.1 Studieområde och studieobjekt ... 3
2.2 Insamling av data ... 3
2.3 Statistisk analys ... 5
2.4 GIS-analys... 6
3. Resultat ... 8
3.1 Statistisk analys ... 8
3.2 GIS-analys ... 10
4. Diskussion ... 12
4.1. Särskilt skyddsvärda ekar och deras hälsotillstånd ... 12
4.2 Tillför värdetrakten hållbara livsmiljöer för arter knutna till ek? ... 13
4.3 Allmänna kommentarer till arbetet ... 13
4.4 Fortsatta studier ... 14
Referenser ... 15
Bilaga ... 17
1. Inledning
1.1 Habitat och hotbild
Ekar har ett stort behov av ljus (Jansson och Antonsson 1995; Nitare 2020). För att en ek ska bli gammal krävs att den står i ett öppet läge med exponering från solen (Nitare 2020). Även för många arter som är knutna till ek är varma miljöer med solexponering viktiga (Pilskog m.fl. 2016; Sandström m.fl. 2015). När antalet betande djur i
hagmarkerna minskar hotas de förr öppna ekhagarna av igenväxning. Ett tiotal år efter att djur slutat beta i ett område kan snabbväxande trädslag såsom björk och asp växa upp och beskugga de tidigare öppna ekhagarna, vilket kan leda till att flerhundraåriga träd som växer i denna miljö dör (Jansson och Antonsson 1995; Nitare 2020).
Igenväxning av ekmiljöer försämrar livsförutsättningarna för både de äldre ekarna i sig och 70 procent av alla arter som är anpassade till att leva i gamla ekar (Blank och Svensson 2013; Ranius och Jansson 2000). Erfarenhet från ett flertal områden i både Sverige och England visar att mortaliteten hos äldre träd ligger mellan en och två procent per år, ifall vissa igenväxningstrender finns (Bengtsson 2011). Frihuggning av ekar, parallellt med andra naturvårdshuggningar är därför viktigt för att bevara de höga ekologiska värden som finns i eklandskap (Blank och Svensson 2013; Naturvårdsverket 2012; Nitare 2020). Tidigare studier har även visat att en viss frihuggning runt ekar kan ha en positiv påverkan på ekarnas stamtillväxt (Drobyshev m.fl. 2019; Franc och Götmark 2008; Götmark 2009).
Frihuggning och andra restaureringsinsatser av skyddsvärda ekar kan även minska problematik kring fragmentering (Blank och Svensson 2013). Fragmentering innebär att större landskapsområden splittras till mindre delar och avståndet mellan dessa områden ökar (Ekroos m.fl. 2020). Fragmentering är utöver igenväxning ett av de största hoten mot organismer i eklandskapet (Jansson och Antonsson 1995; Pilskog m.fl. 2016; Ranius och Jansson 2000). Detta innebär problem för arter som inte förflyttar sig längre avstånd (Blank och Svensson 2013).
1.2 Arter knutna till ek
Gamla ekar hyser livsrum åt mer än tusen arter, varav nära hälften är hotade (Nitare 2020). Arter knutna till ekar har dock generellt en naturligt dålig spridningsförmåga.
Endast ett fåtal arter flyttar från den ek de föds i, då de har en större chans att få en avkomma om de stannar i ekens stabila miljö (Bergman 2003; Bergman m.fl. 2012).
Studier har visat att spridningsförmågan för skalbaggar knutna till gamla ihåliga ekar ligger mellan 50 meter och fem kilometer (Bergman m.fl. 2012; Ranius, Johansson och Fahrig 2011). Majoriteten av skalbaggarna som är starkt bundna till ekar tycks dock ha en spridningsförmåga på mindre än 700 meter (Bergman m.fl. 2012).
Gamla ihåliga ekar utgör mycket stabila livsmiljöer och kan för en insektsart vara ett stabilt ekosystem under flera insektsgenerationer (Bergman 2003; Jansson och Antonsson 1995; Pilskog m.fl. 2018). Gamla ekar är dock utspridda som större eller mindre fragment på många olika områden i landskapet, vilket medför problem för arter knutna till ekar, genom arternas naturligt dåliga spridningsförmåga (Bengtsson 2011;
Bergman 2003; Bergman m.fl. 2012). Områden med äldre ekar är därför viktiga att identifiera och bevara, då de påverkar kontakten mellan områden med sådana ekar i landskapet och kan bidra till att arter knutna till ek sprider sig och koloniserar i landskapet (Berglund, Sundberg och Eide 2018).
1.3 Skyddsvärda träd
Miljöövervakning och inventeringar är i Sverige en viktig del i bevarandet av biologiskt värdefulla ekar, vilka omfattas av begreppet Särskilt skyddsvärda träd (Naturvårdsverket 2012). Särskilt skyddsvärda träd avser träd som följer minst en av nedanstående
kategorier (ibid.):
• Jätteträd
Trädstammen är vid sitt smalaste ställe under brösthöjd grövre än 1 meter
• Gamla träd
Åldern på trädet är mer än 200 år om det är en gran, tall, ek eller bok. För övriga trädslag gäller 140 år.
• Hålträd
Träd med utvecklad hålighet samt en stam som är grövre än 40 diameter i brösthöjd.
1.4 Analys av skyddsvärda träd
Ett sätt att undersöka en arts potentiella förekomst i ett område är att förutse
tillgängligheten till viktiga träd- och skogsmiljöer som kan hysa goda livsmiljöer för arter knutna till dessa träd (Berglund, Sundberg och Eide 2018). Viktiga träd- och skogsmiljöer kan undersökas genom digital visualisering av sådana områden (Bergman m.fl. 2012). I detta arbete genomfördes en sådan visualisering med avseende att analysera täthet av Särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun.
1.5 Syfte
Det övergripande syftet med detta arbete är att bevara och behålla värdekärnor med särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun. För undersöka potentiella scenarier för dessa skyddsvärda ekar ställdes följande frågeställningar:
• Finns det någon korrelation mellan den omgivning där de skyddsvärda ekarna är belägna och de skyddsvärda ekarnas hälsa?
• Var kan man finna höga koncentrationer av särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun?
2. Material och metod
2.1 Studieområde och studieobjekt
Lilla Edet är en kommun i södra Sverige belägen vid Göta älv i Västra Götalands län.
Inventering av särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun har genomförts mellan 2008 och 2017. En återinventering av de särskilt skyddsvärda ekarna genomfördes 2021.
Data från inventering och återinventering av de särskilt skyddsvärda ekarna i Lilla Edet kommun har använts i detta arbete.
2.2 Insamling och sammanställning av data
Vid inventeringen av de särskilt skyddsvärda ekarna tog man en GPS-koordinat där trädet befann sig. Dessa koordinater har använts för att skapa karteringar i ArcGis pro. GPS- punkter från inventeringen som gjordes 2021 användes i analysen för de träd som återfanns. I inventeringen har den dominerande omgivningen beskrivits runt de
inventerade träden från stammen till 30 meter utanför trädkronans ytterkant (Josefsson 2021). Omgivningen följde de kategorier som finns angivna i handledningsplanen Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Claesson 2009). De
återinventerade ekarna återfanns i 11 olika kategoriserade omgivningar (allé, barrskog, bebyggelse, blandskog, gräsmark, park, lövskog, tomt, vatten, vägkant och åker/vall, se bilaga för definition). ”Ej återfunna” skyddsvärda ekar inkluderades i den del av studien där döda/försämrade ekar analyserades. Dessa ekar betraktades som döda, då de
bedömdes ha huggits ned eller dött och fraktats bort från platsen. För att kunna analysera omgivningen runt de ekar som inte hade återfunnits vid återinventeringen så studerades omgivningen kring ekar som tidigare noterats nära de som inte kunde återfinnas. Detta gjordes genom att jämföra den dominerande omgivningen med foton som tagits av inventeraren i området, och flygbilder (GSD-ortofoto från lantmäteriet 2012).
Utgångspunkten för den statistiska analysen var att undersöka om den generella hälsan för de skyddsvärda ekarna skilde sig mellan de olika omgivningarna där ekarna var belägna. Eftersom få skyddsvärda ekar var funna i vissa omgivningar (tex. park och allé) medan en stor del var funna i andra omgivningar (lövskog, gräsmark) valdes att
sammanfoga de olika beskrivna omgivningarna i tre omgivningsklasser, skog, öppen mark och nära befolkning. I omgivningsklassen skog ingick ”lövskog”, ”blandskog” och
”barrskog”. Öppen mark representerade omgivningarna ”gräsmark” ”åker/vall” och
”vatten”. I nära befolkning ingick ”privat tomt”, ”allé”, ”bebyggelse”, ”park” och ”vägkant”.
Den generella hälsan hos de särskilt skyddsvärda ekarna skattades genom att kolla på relativ diametertillväxt. Den relativa diametertillväxten hade räknats ut av inventeraren som den procentuella tillväxten för var enskilt skyddsvärd ek mellan den tidigare inventeringen (2008–2017) och återinventeringen som genomfördes 2021. Diametern hos de särskilt skyddsvärda ekarna hade tagits fram genom att mäta ekens omkrets på sitt smalaste ställe under brösthöjd (1,3 meter över marken) och dividerat värdet från
omkretsen med π.
Hot om igenväxning hade skattats av inventeraren genom att se till täckningsgraden av vedartade växter (buskar och träd) inom ytan från ekens stam till 10 meter utanför trädets krona. Var täckningsgraden av vedartade växter >25 % i ytan kring den särskilt
skyddsvärda eken, uppskattades eken hotas av igenväxning.
Status för de flesta träd beskrevs utifrån kategorierna skrivna i handledningsplanen Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Claesson 2009).
I handledningsplanen beskrivs friska träd ha mer än 50% av kronan vital, försämrade träd beskrivs ha mellan 20 och 50% av trädkronan vital, och låg vitalitet betraktades träd ha om trädkronan hade en vitalitet under 20% (ibid.). De döda träden var beskrivna som dött stående, dött liggande eller stubbe av inventeraren, och träd som inte hade
återfunnits i återinventeringen beskrevs som ”ej återfunna”. Ej återfunna, stubbe, dött liggande och dött stående lades samman i denna analys och betraktades som döda. Låg vitalitet och försämrad betraktades båda som ”försämrade”. Statusen för sju skyddsvärda ekar var inte beskrivna. Ett av dessa träd gick att bedöma status på genom att analysera bilder tagna av inventeraren medan resterande sex träd gick inte bedöma och fick då uteslutas från den statistiska analysen.
Efter att ha gått igenom data efter dubbletter (ekar som troligen var samma individ med olika GPS-punkter) kunde 226 särskilt skyddsvärda ekar identifieras som ”återfunna”
från den tidigare inventeringen (figur 1) 0ch 20 särskilt skyddsvärda ekar identifieras som
”ej återfunna”.
Figur 1. Särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun som återfanns vid inventeringen i år. Totalt återfanns 226 särskilt skyddsvärda ekar. Bakgrundskarta: GSD-översiktskartan © Lantmäteriet, 2021
2.3 Statistisk analys
För att analysera om den generella hälsan på de skyddsvärda ekarna (skattad som den relativa diametertillväxten av ekarna mellan inventeringstillfällen) skilde sig mellan de 3 olika omgivningsklasserna gjordes en enfaktors-Anova. Vid denna statistiska analys sållades döda träd samt träd med negativ eller orimlig tillväxt bort. Detta gjordes genom att jämföra värden, bilder och kommentarer från personen som hade inventerat träden.
Även osäkra värden sållades bort (kommentarer från inventeraren). Efter urvalet kvarstod totalt 183 träd.
Ett Chi2-test gjordes för att undersöka om det fanns något samband mellan antalet försämrade/döda träd och den omgivningsklass trädet stod i, totalt antal skyddsvärda
ekar i denna analys var 240. Ett chi2-test genomfördes även för att analysera hotbilden om igenväxning skilde sig mellan omgivningsklasserna (nära befolkning, öppen mark och skog) för de återfunna ekarna, totalt antal skyddsvärda ekar i denna analys var 218.
2.4 GIS-analys
Landskapsanalysen utfördes i ArcGis pro med utgångspunkt i metoden som finns beskriven i Landskapsanalys av lövträdsmiljöer i Västra Götalands län (Bengtsson 2011). Där analyseras potentiella kärnområden med en hög täthet av skyddsvärda ekar genom att använda verktyget Buffer. Avstånden som analyserades i denna studie var 100m, 200m, 400m, 800m, 1000m, 1500m och 2000m (Buffertzon på 50m, 100m, 200m, 400m, 500m, 750m och 1000m för varje träd). Dessa områden aggregerades sedan (verktyget Aggregate points) med punktlagret för att få ut antal ekar per
buffertzon. För att analysera potentiella spridningskorridorer mellan kärnområdena som togs fram användes verktyget Kernel density. Kernel density beräknar ett mått per arealenhet för ett givet punktskikt och skapar mjuka övergångar mellan de givna värdena för respektive punktskikt (Bengtsson 2011). Sökområdet för var enskild punkt i detta arbete var 1000m och areamåttet som användes var kvadratkilometer och pixelmåttet var 40, för att ge kartan en bra upplösning.
Kärnområdena med skyddsvärda ekar beskrivs fortsättningsvis i arbetet som värdekärnor. Värdekärnor är ett uttryck som används inom naturvårdsarbeten och beskrivs enligt Naturvårdsverket (2017) som sammanhängande naturområden med höga naturvärden, innehållande påtagliga mängder element som skildrar ekologiska kvalitéer och har en positiv betydelse för den biologiska mångfalden som utgör förutsättningar för fungerande ekosystem (ibid.). Värdekärnor i denna studie definierades som områden som hade fler än 35 skyddsvärda ekar, där avståndet mellan två ekar inte överstiger 200m eller områden med fler än 50 skyddsvärda ekar, där avståndet mellan två ekar inte överstiger 400m. Större områden i landskapet med höga koncentrationer av värdekärnor hyser särskilt höga ekologiska bevarandevärden och betraktas som värdetrakter
(Naturvårdsverket 2017). Värdetrakter i denna studie definierades som områden som innehöll fler än en värdekärna, och där avståndet mellan två skyddsvärda ekar inte översteg 1500m.
Vid tre områden fanns ett stort antal skyddsvärda ekar som låg vid, men utanför kommungränsen. Jag valde att inkludera dessa ekar i GIS-analysen, då
spridningsmönstret hos arter inte är beroende av administrativa gränser. De skyddsvärda ekarna som inkluderades utanför kommungränsen kommer från punktlager skapat av Länsstyrelsen Västra Götaland (LstO Skyddsvärda Träd, 2020).Punktlagret med särskilt skyddsvärda ekar från Länsstyrelsen Västra Götaland (LstO Skyddsvärda Träd, 2020), innefattade data från en äldre inventering av särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun. Punktlagret från den tidigare inventeringen extraherades för att i stället inkludera data över de skyddsvärda ekarna i kommunen från återinventeringen som genomfördes 2021. En buffertzon för varje ek (punkt) på 200m (maximala avståndet
kommunen eller korsade kommungränsen extraherades för att inkluderas i GIS-analysen.
Det totala antalet skyddsvärda ekar som ingick i GIS-analysen var 448.
I analysen ingick även att analysera områden som skulle kunna fungera som stödhabitat till värdekärnorna som togs fram. Stödhabitat i denna studie utgörs av områden som inte betraktades som värdekärnor, men som har ett stort antal ekar och därmed potentiellt kan fungera som gynnsamma miljöer för arter knutna till ekar. Stödhabitaten hämtades från polygon-skikt med naturvårdsobjekt i Lilla Edet. Områden som beskrevs som
”ädellövskogar” och områden som beskrevs ha stora inslag av ek betraktades kunna vara miljöer som kan fungera som stödhabitat. I ett fåtal fall betraktades även områden som endast beskrevs som ”stora lövskogsområden” som stödhabitat också, om de efter analys av ortofoto (GSD-ortofoto, lantmäteriet 2012) samt rasterdata med volymindex över ekar (SLU Skogskarta 2015), bedömdes innehålla en signifikant mängd ek eller ädla lövträd.
Totalt fanns det 118 områden inom kommunen som uppfyllde dessa krav. Områden som låg högst 500 meter från värdetrakten betraktades ligga inom ett rimligt avstånd för att betraktas som potentiella stödhabitat. Totalt 32 områden uppfyllde både miljö- och avståndskravet för att anses som stödhabitat.
3. Resultat
3.1 Statistisk analys
För att analysera om den generella hälsan hos de skyddsvärda ekarna skilde sig mellan omgivningsklasserna undersöktes den relativa diametertillväxten med enfaktors-Anova.
Det finns ingen signifikant skillnad mellan omgivningsklasserna vad gäller relativ diametertillväxt (F = 3,04 p = 0,08) (figur 2).
Figur 2. Medianvärden, 95% percentiler och avvikande värden som visar relativ diametertillväxt för de särskilt skyddsvärda ekarna för det skattade omgivningsklasserna som de skyddsvärda ekarna befinner sig i.
Andelen av ekarna som bedömdes vara försämrade/döda ekar var 28%, av dessa var 31%
belägna i öppen mark, 54% i skog och 15% nära befolkning. Det finns ingen skillnad mellan de olika omgivningsklasserna vad gäller andelen mellan försämrade/döda ekar (Chi-2-test, p = 0,44, tabell 1).
Tabell 1. Chi-2-test över Antal försämrade/döda särskilt skyddsvärda ekar av totala antalet undersökta i de olika omgivningsklasserna, samt de förväntade antalet under antagandet ingen skillnad.
Observerat antal Förväntat antal
Omgivning Döda/försämrade Friska Tot. Döda/försämrade Chi-2 test
Öppen mark 21 65 86 24,37
Skog 37 75 112 31,73
Nära befolkning 10 32 42 11,9
Tot. 68 172 240 68 p= 0,4398…
Andelen skyddsvärda ekar med hot om igenväxning var 28%, av dessa var 10% belägna i Öppen mark, 90% i Skog 55 och 0% Nära befolkning. Det finns en signifikant skillnad mellan de olika omgivningsklasserna vad gäller hotbilden om igenväxning (Chi2-test, p
<0,001). Hotbilden för igenväxning är störst i omgivningsklassen ”skog” (tabell 2).
Tabell 2. Chi-2-test över Antal skyddsvärda ekar med hot om igenväxning av totala antalet undersökta i de olika omgivningsklasserna, samt de förväntade antalet under antagandet ingen skillnad.
Observerat antal Förväntat antal Chi-2 test
Omgivning Hot om igenväxning Ingen hotbild Tot. Hot om igenväxning
Öppen mark 6 70 76 21,27
Skog 55 51 106 29,66
Nära befolkning 0 36 36 10,07
Tot. 61 157 218 61 p = 5,39662E-10
3.2 GIS-analys
Resultatet från buffertanalysen, där områden med höga tätheter med skyddsvärda ekar analyserades, visar fyra av de analyserade buffertzonerna. Buffertzonerna visar antalet skyddsvärda ekar inom respektive zon, där avståndet mellan två ekar inte överstiger 200m (blå), 400m (röd), 1000m (orange) och 1500m (grön) (figur 5).
Figur 3. Områden med skyddsvärda ekar där avståndet mellan två ekar inte överstiger 200m (blå), 400m (röd), 1000m (orange) och 1500m (grön). Inom de minsta områdena (blå) finns minst 35 skyddsvärda ekar och inom de största områdena (grön) finns minst 135 skyddsvärda ekar. Bakgrundskarta: GSD-terrängkartan
© Lantmäteriet, 2019. Övriga källor: LstO Skyddsvärda Träd, 2020.
I analysen betraktades värdekärnor som områden som hade fler än 35 ekar, där avståndet mellan två ekar inte överstiger 200m eller områden med fler än 50 ekar, där avståndet mellan två ekar inte överstiger 400m. Värdetrakt definierades som områden som innehöll fler än en värdekärna, och där avståndet mellan två skyddsvärda ekar inte översteg
1500m. Stödhabitat betraktades som områden som låg inom 500m från värdetrakten och hade miljöer med ädellövskogar eller områden med stora inslag med ek (figur 6).
Figur 4. Värdekärnor (röd) och värdetrakt (grön) för särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun. Områden som skulle kunna fungera som stödhabitat för de skyddsvärda ekarna och ligger inom 500m från
värdetrakten illustreras med ett rödrutigt mönster. Bakgrundskarta: GSD- terrängkartan © Lantmäteriet, 2019. Övriga källor: LstO Skyddsvärda Träd, 2020, Naturvårdsobjekt Lilla Edet kommun, 2009.
Den framtagna värdetrakten är 23 km2, och inom värdetrakten identifierades 143
skyddsvärda ekar. De flesta av de skyddsvärda ekarna i värdetrakten är belägna i området
”öppen mark” (figur 7).
Figur 5. Fördelning av antalet skyddsvärda ekar inom den framtagna värdetrakten.
4. Diskussion
4.1. Särskilt skyddsvärda ekar och deras hälsotillstånd
Resultatet från återinventeringen av särskilt skyddsvärda ekar i Lilla Edet kommun visade att det inte fanns någon skillnad på den relativa stamtillväxten mellan de jämförda omgivningsklasserna (skog, öppen mark och nära befolkning, figur 2). Antalet
försämrade/döda skyddsvärda ekar skilde sig inte heller mellan omgivningsklasserna (öppen mark, skog och nära bebyggelse) som jämfördes (tabell 1). Ekar har i tidigare studier visat sig växa bäst i områden med god solexponering, där vegetationen i ekens närhet inte beskuggar trädet (Drobyshev m.fl. 2019; Franc och Götmark 2008; Nitare 2020). Resultatet från denna studie kan då indikera att det allmänna hälsotillståndet inte skiljer sig något mellan omgivningsklasserna i dagsläget. Detta kan bero på att graden av öppenhet kring de skyddsvärda ekarna inte skiljer sig mellan de jämförda
omgivningsklasserna. Hot om igenväxning (täckningsgrad av vedartad vegetation >25 % inom en yta från ekstammen till 10 meter utanför ekens krona) visade sig dock vara störst i omgivningsklassen ”skog” (tabell 2). Igenväxning har en negativ påverkan på både tillväxtgrad (Götmark 2009) och mortalitet (Jansson och Antonsson 1995; Nitare 2020) hos gamla ekar. Inom en tioårsperiod kan igenväxta gamla ekar dö (Jansson och
Antonsson 1995; Nitare 2020), vilket kan indikera att om igenväxningstrenden fortgår i omgivningarna lider de skyddsvärda ekar i kommunen som står i anslutning till
omgivningsklassen ”skog” större risk att dö än de skyddsvärda ekarna som är belägna i
”öppna områden” eller ”nära befolkning”. Igenväxningstrenden tycks dock inte påverka den framtagna värdetrakten i lika stor utsträckning som i kommunen generellt, då de
0 10 20 30 40 50 60
Öppen mark Skog Nära befolkning
Antal skyddsvärda ekar
4.2 Tillför värdetrakten hållbara livsmiljöer för arter knutna till ek?
En intressant fråga som diskuterats tidigare i naturvårdsarbeten (Bengtsson 2011) är hur man vet om ett område är hållbar på sikt. Ett sätt att analysera detta är att se till
begränsningar i spridningsavstånd hos arter (Berglund, Sundberg och Eide 2018).
Spridningsavståndet för arter knutna till ek har i studier visat sig variera från 50 meter upp till fem kilometer (Bergman m.fl. 2012; Ranius, Johansson och Fahrig 2011). I studien av Bergman m.fl. (2012) hade majoriteten av de arter som undersöktes en
spridningsförmåga på under 700 meter. I denna studie har värdekärnor med skyddsvärda ekar analyserats fram med utgångspunkt i två krav, där två värdekärnor har minst 35 skyddsvärda ekar, där avståndet mellan dessa inte överstiger 200 meter, och tre
värdekärnor med minst 50 skyddsvärda ekar där avståndet mellan två ekar inte överstiger 400 meter (figur 4). Alla de framtagna värdekärnorna kan då potentiellt inneha
livsmiljöer som kan anses tillräckliga för att arter knutna till ek ska kunna leva där (Bergman m.fl. 2012). Då de flesta arter som är knutna till ek inte sprider sig långa sträckor (Bergman 2003; Bergman m.fl. 2012) skulle värdetrakterna med maxavståndet mellan två ekar som inte överstiger 200 meter potentiellt kunna ses som mer livsstarka miljöer än de större värdetrakterna, där avståndet mellan två ekar inte överstiger 400 meter.
En studie där hänsyn hade tagits till spridningsavstånd för ett antal arter knutna till ek, visade att minst 140 jätteekar ska finnas inom en area på 25 km2 för att bibehålla och bevara goda livsmiljöer för arter knutna till ek (Andersson m.fl. 2019).
Landskapsanalysen indikerar att det finns minst 143 skyddsvärda ekar inom ett område på 23 km2 i kommunen (figur 4). Enligt Andersson m.fl. (2019) studie skulle den framtagna värdetrakten då potentiellt kunna bibehålla och bevara arter knuta till ekar.
Studien genomförd av Andersson m.fl. (2019) utgår dock endast från antal jätteekar per kvadratkilometer. Detta arbete har i stället utgått från skyddsvärda ekar i allmänhet, där jätteträd, hålträd och gamla träd ingår (Naturvårdsverket 2012). I den framtagna
värdetrakten är mindre än 140 jätteekar belägna, vilket medför att området möjligen inte kan bibehålla och bevara goda livsmiljöer för arter knutna till ekar. Men de potentiella stödhabitat som föreslagits i denna studie i anslutning till värdetrakten kan värdetrakten i framtiden stärkas och då potentiellt anses hållbar för att bibehålla och bevara livsmiljöer för arter knutna till ek, förutsatt att åtgärder görs för att ekar i stödhabitaten kan utveckla karaktärer i framtiden för att kunna betraktas som särskilt skyddsvärda
(Naturvårdsverket 2012; Nitare 2020).
4.3 Allmänna kommentarer till arbetet
Denna studie ämnade undersöka hur olika omgivningar påverkar tillväxten hos ekar som en indikation på dess hälsostatus. Studien utgick från relativ diametertillväxt mellan den första inventeringen och återinventeringen av de skyddsvärda ekarna i kommunen. Då den första inventeringen skedde under ett långt tidsspann (2008–2017) kan man möjligen inte förvänta sig att se någon skillnad i relativ diametertillväxt mellan inventeringstillfällena. Tillväxten kan ha skett mellan 2008–2021 för vissa ekar och mellan 2017–2021 för andra inventerade ekar.
I studien jämfördes tre omgivningsklasser med varandra, där varje omgivningsklass,
”skog”, ”öppen mark” och ”nära befolkning” innehöll flera olika beskrivna omgivningar.
En tydligare bild av de olika omgivningarnas påverkan på stamtillväxten hos de skyddsvärda ekarna i kommunen kunde alltså inte undersökas i denna studie och då ingen djupare analys gjordes av var enskilt område där de skyddsvärda ekarna befann sig, kan dessa möjligtvis även överlappa i grad av öppenhet.
De skyddsvärda ekar som inte återfanns vid återinventeringen 2021, betraktades som döda i studien, då de bedömdes kunna ha dött eller huggits ned. Möjligen återfanns inte dessa skyddsvärda ekar på grund av navigations problematik, som gjorde att inventeraren inte kunde hitta den skyddsvärda eken vid återinventeringen.
Det kan potentiellt finnas fler skyddsvärda ekar utanför kommungränsen där avståndet mellan två skyddsvärda träd inte överstiger 1500 meter och därmed skulle ingå i
värdetrakten i denna studie. Fokus i detta arbete låg dock på att analysera ekarna som återinventerats inom Lilla Edet kommun 2021. Värdetrakten överensstämmer alltså inte helt med verkligheten, utan fungerar främst som utgångspunkt för skötsel inom
kommunen.
4.4 Fortsatta studier
För att arter knutna till äldre ekar ska kunna fortleva i den miljö som arten befinner sig i behöver efterträdare till de skyddsvärda träden finnas inom spridningsavstånd för arten (Berglund, Sundberg och Eide 2018; Bergman 2003). I de fall efterträdare (nya ekar som kan ta de skyddsvärda ekarnas plats när de dör (Berglund, Sundberg och Eide 2018)) saknas kan detta innebära en framtida fragmentering av landskapet i form av
generationsglapp, vilket medför att arter som är knutna till äldre ekar inte har någonstans att ta vägen när de skyddsvärda ekarna dör (Blank och Svensson 2013). En uppföljande studie som undersöker potentiella efterträdare till de skyddsvärda träden i kommunen vore därför intressant att genomföra.
Referenser
Andersson L, Bergman K-O, Hellsten C och Andresen H P. 2019. Landskapsekologisk brist- och funktionalitetsanalys (BRIFUNK) – levande landskap från teori till praktik.
Svensk Botanisk Tidskrift 113:5
Bengtsson V. 2011. Landskapsanalys av lövträdsmiljöer i Västra Götalands län.
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Berglund H, Sundberg S och Eide W. 2018. Arters spridning i en grön infrastruktur – kunskapsöversikt och vägledning för analys. ArtDatabanken Rapporterar 19.
ArtDatabanken SLU
Bergman K-O. 2003. Bedömning av långsiktig överlevnad för hotade arter knutna till ekar på Händelö. Rapport till Norrköpings kommun
Bergman K-O, Jansson N, Claesson K, Palmer M W och Milberg P. 2012. How much and at what scale? Multiscale analyses as decision support for conservation of saproxylic oak beetles. Forest Ecology and Management, 265: 133–141
Blank S och Svensson M (red.) 2013. Artinriktad naturvård. ArtDatabanken SLU
Claesson K. 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Naturvårdsverket Drobyshev I, Widerberg M K, Andersson M, Wang X och Lindbladh M. 2019. Thinning around old oaks in spruce production forests: current practices show no positive effect on oak growth rates and need fine tuning. Scandinavian Journal of Forest Research, 34 (2):
126-132
Ekroos J, Von Post M, Nilsson L och Smith G H. 2020. Effekter av grön infrastruktur på biologisk mångfald – en forskningsöversikt. Rapport 6922. Naturvårdsverket
Franc N och Götmark F. 2008. Openness in management: Hands-off vs partial cutting in conservation forests, and the response of beetles. Biological conservation 141 (9): 2310- 2321
Götmark F. 2009. Experiments for alternative management of forest reserves: effects of partial cutting on stem growth and mortality of large oaks. Canadian Journal of Forest Research, 39 (7):1322-1330
Jansson N och Antonsson K. 1995. Eklandskapet som miljöövervakningsobjekt.
Länsstyrelsen Östergötland
Josefsson L. 2021. Särskilt skyddsvärda ekar (Quercus) i Lilla Edet – Uppföljande inventering och analys av stamtillväxt (Kandidatexamen 30hp). Göteborgs Universitet.
Institutionen för biologi och miljövetenskap
Naturvårdsverket. 2012. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd: Mål och åtgärder 2012–2016. Rapport 6496. Naturvårdsverket
Naturvårdsverket. 2017. Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur. Vägledning 2017-02-16. Naturvårdsverket
Nitare J. 2020. Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning. 2 uppl. Skogsstyrelsen
Pilskog HE, Birkemoe T, Framstad E och Sverdrup-Thygeson A. 2016. Effect of Habitat Size, Quality, and Isolation on Functional Groups of Beetles in Hollow Oaks, Journal of Insect Science, 16 (1): 1-8
Pilskog HE, Sverdrup-Thygeson A, Evju M, Framstad E och Birkemoe T. 2018. Long- lasting effects of logging on beetles in hollow oaks. Ecology and Evolution, 8:10126–
10137
Ranius T och Jansson N. 2000.The influence of forest regrowth, original canopy cover and tree size on saproxylic beetles associated with old oaks. Biological Conservation, 95 (1):85-94
Ranius T, Johansson V och Fahrig L. 2011. Predicting spatial occurrence of beetles and pseudoscorpions in hollow oaks in southeastern Sweden. Biodiversity and Conservation, 20: 2027–2040
Sandström J, Bjelke U, Carlberg T och Sundberg S. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken Rapporterar 17.
ArtDatabanken, SLU
Bilaga
Definition av dominerande omgivning enligt Naturvårdsverket (Claesson 2009, s.20):
• Allé: Träd planterade i enkel eller dubbel rad som består av minst 5 träd längs en väg eller kanal. Minst 50 m till närmaste nästa alléträd.
• Vägkant: Miljö med träd som växer i vägkant men som inte ingår i allé.
• Kyrkogård: Område innanför kyrkogårdsmuren eller i direkt anslutning till kyrko- gården.
• Park: Grönområde eller anläggning brukad som park.
• Tomt: Fastighet som används som tomt, trädgård, gårdsplan eller liknande.
• Lövskog: Areal >0,5 ha med ≥30 % krontäckning, där >70 % av den totala träd- volymen utgörs av lövträd ≥ 5 meter.
• Barrskog: Areal >0,5 ha med ≥30 % krontäckning, där >70 % av den totala träd- volymen utgörs av barrträd högre än fem meter.
• Blandskog: Areal >0,5 ha med ≥30 % krontäckning, där varken lövträd eller barrträd högre än fem meter utgör >70 % av den totala trädvolymen.
• Hygge: Avverkad skog där merparten av återstående träd är lägre än fem meter.
• Gräsmark: Naturlig gräsmark. Krontäckning av ≥5 meter höga träd
• Åker/vall: Hit räknas även åkerholmar ≤0,5 ha
• Vatten: Miljö med träd som växer vid sjökant/längs vattendrag bredare än tre meter (men som inte ingår i allé).
• Bebyggelse: Miljö som till övervägande del består av hårdgjord eller bebyggd mark, ex. stadsmiljö eller industriområde.
• Övrigt: Kan kompletteras under Omgivningskommentar.
Figur 6. Tätheter av skyddsvärda ekar (Kernel Density) där rödare ton innebär högre täthet. Den rödaste tonen visar ett område med fler än 50 ekar inom en radie på en kvadratkilometer. Bakgrundskarta: GSD- terrängkartan © Lantmäteriet, 2019. Övriga källor: LstO Skyddsvärda Träd, 2020.
