Det valda materialet för produkten blev Eco Storm, detta på grund av den återvunna polyester- textilen som är till yttertyget. Valet gjordes inte med hjälp av någon utvärdering utan skedde på grund av uteslutningsmetoden och detta material vann just för att det är ett återvunnet material som kan återvinnas om igen. Eco Storm finns att få i olika textilkvaliteter för olika ändamål och till denna produkt är det valt två olika vävkvaliteter. Det ena har artikelnumret E022AT och är en tunnare, lättare textil. Den textil som är avsedd för de utsatta områdena är en grövre, mer slitstark textil med artikelnumret E241AT.
Produkten kommer även vara fodrad med ett polyesterfoder, detta för att underlätta i eventuell kommande återvinning.
Tryckknappar och blixtlås är i förnicklad mässing. Detta då mässing är ett vanligt material bland dessa detaljer.
Plaggen produceras genom sömnad och alla sömmar tejpas för att motstå vatten. Sömnad är en väl beprövad metod. Vid serietillverkning sker detta industriellt, men ändå med hjälp av männis- kans hand då det ännu inte finns “sömnadsrobotar” som överträffar människans skicklighet. Även tidigare steg i tillverkningsprocessen sker med hjälp av olika maskiner som till exempel tillskär- ning av material.
5 Diskussion
Frågan man kan ställa sig är om redan befintligt sortiment av funktionskläder behöver komplet- teras med denna produkt. Intervjuerna visar att det saknas funktioner på redan befintliga pro- dukter, samtidigt var de intervjuade föräldrarna nöjda med det sortiment som fanns att tillgå. Vad man tydligt kunde se bland föräldrarna var att ingen påpekade miljöaspekten på produkter som dessa. Beror det på okunskap eller ett avsaknat behov? På grund av detta behövs produkter som Urban kids, då miljöaspekten avklaras redan under materialplanering och produktion och målgruppen får en miljövänlig produkt serverad utan att behöva ge avkall på funktionen. Dock kvarstår en del frågor i materialplaneringen. Då det visat sig vara svårt att få tillgång till miljövän- liga detaljer, som knappar och tråd, behövs en ökad efterfrågan på sådana produkter. Detta är klädföretagens gemensamma ansvar, att kräva miljövänlighet även bland de små detaljerna som man knappt tänker på.
Om man ser till researchen om konkurrenter visar den en tydlig uppdelning mellan de olika områdena. Outdoor- och sportföretagen regerade i funktionsmaterialsegmentet, medan enskilda barnklädesmärken inom modesegmentet till viss del saknar ytterkläder med funktionsmässiga egenskaper, vilket sedan i sin tur gör att målgruppen vänder sig till kedjorna och sportvarumärke- na. Detta gör att Urban kids-konceptet har en plats att fylla både gällande det estetiska uttrycket och med tanke på miljövänliga material.
Den tidsplanering som var satt för projektet visade sig vara för massiv i början i förhållande till tiden. Denna reviderades, som tidigare nämnt, men i efterhand visade det sig att även denna var för snäv. Projektet hann ändå färdigt enligt tidsplan, men researchen bör nog gå mer parallellt med utvecklingsfasen då det saknades en del information innan färdigställandet av slutkonceptet kunde göras helt.
Slejfen på kapuschongen är för lång. Vid fotografering av de färdiga konceptplaggen konstatera- des det att överlappningen på kapuschongen antagligen går in under benämningen slejf, vilka en- ligt SS-EN 14682:2007, inte får vara längre än 75 mm. Detta plaggs slejf är 115 mm vilket inte skulle godkännas. Slejfen kan behålla ungefärligt uttryck, men måste kortas av och för att lösa samma idé bör den mötande delen på kapuschongen förlängas i motsvarande längd. En slejf är en tygbit som är minst 20 mm bred och avsedd att justera plaggets öppning.
Det man kan se som ett problem för användarna i de yngre åldrarna är att det saknas hängslen på nederdelen. Detta gör att de eventuellt inte sitter lika bra på dessa barn, men å andra sidan underlättar det för barn som klär på och av sig själva. I gengäld knäpper man ihop byxorna och jackan som då fungerar som en overall.
6 Slutsats
Som slutsats till detta arbete har det framkommit att det går att göra funktionskläder med city- känsla. Detta är inget nytt, speciellt inte inom vuxensegmentet, men skillnaden är att man väljer bort de tekniska funktionsmaterialen för barnkläder. Antagligen för att de oftast är dyrare än andra material.
För att anpassa produkten för både köpare och brukare handlar det om att tillgodose bådas be- hov. Föräldrarna ser till funktioner och kvalité, medan barnen är i behov av kläder som de lätt kan röra sig i och som de kan använda utan att behöva tänka på om de blir smutsiga eller våta. Barn rör sig mycket, därför behöver de bra kläder som inte hindrar lek. Angående det estetiska värdet kring plaggen är det i slutändan föräldrarna som tar besluten och eventuellt formar sina barn ut- efter sin egna klädstil. Dock visade det sig i intervjuerna med föräldrarna att barnen, från 4 år och upp, ofta hade synpunkter på sina kläder. Detta handlade om allt från favoritplagg till att inte få vara delaktig vid inköp av kläder och på så sätt avfärda de inköpta kläderna. Det estetiska värdet för barnet ligger eventuellt i att få vara delaktig i beslutet.
Gällande material har det visat sig att det finns miljövänliga textilier anpassade för hög fysisk aktivitet. Väljer man material med hög kvalitet, anpassade för ett längre liv än en säsong klarar produkten att överleva fler barn än ett. Detta förutsätter att knäpartierna inte slits i förväg. Skulle detta ske borde man erbjuda möjligheten till utbytbara knäområden, allt för att spara på barnens framtidsresurser.
För att konceptet Urban kids ska närma sig ytterligare ett steg till ett färdigt produktionsunderlag krävs djupare förståelse kring textilbranschen och dess gröna väg mot en bättre miljö. Så kort sagt, ansvaret ligger hos oss designer och producenter.
7 Referenser
Litteratur
Braddock Clarke, & O´Mahony, Marie (2005), Techno textiles 2, Thames & Hudson Gunnars, Anita (2003), Sy till småbarnen, Ica bokförlag
Johansson-Rengen, Leena & Rydin, Stefan (1998), Textil & Läder, Natur och kultur/Lt:s förlag Shishoo, Roshan & W Fung (2005), Textiles in Sport, Woodhead
Svensk standard SS-EN 14682:2007 Barnkläders säkerhet (2008), SIS Förlag AB
Artiklar
Willners, Martin (2006), Konsten att hålla sig torr [www], Hämtat från <www.sportfack.se/mate- rial/article229538.ece> 2010-01-18 10.47
Internet
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1697/88360_visa_dig_med_reflexer_utg10.pdf 2010- 05-15 13.50 http://www.bluesign.com/ 2010-03-29 11.41 http://www.cross-sportswear.se 2010-01-28 14.36 http://www.didriksons.nu 2010-01-28 14.06 http://www.hellyhansen.com 2010-01-28 14.25 http://www.hm.se 2010-01-28 15.57 http://www.katvig.dk 2010-01-28 17.49 http://www.konsumentverket.se/sakra-varor-tjanster/Barnsakerhet/Barnartiklar/Barns-kladsel/ 2010-01-29 13.24 http://www.lindex.se 2010-01-28 16.00 http://www.miniature.dk/ 2010-02-03 12.27 http://modelmini.se/ 2010-02-03 12.27 http://www.naturkompaniet.se/Info/ReadMore.aspx?Id=6300 2010-03-29 10.05 http://www.nordickidswear.se 2010-01-28 13.35 http://www.ntf.se/konsument/gaende/reflexer/default.asp?RecID=10104 2010-05-16 13.30 http://www.oeko-tex.com/OekoTex100_Public/content.asp?area=hauptmenue&site=grtextiloek ologie&cls=21 2010-03-29 11.31 http://www.polarnopyret.se 2010-01-28 16.30 http://www.stadium.se/is-bin/INTERSHOP.enfinity/WFS/Stadium-SwedenB2C-Site/sv_SE/-/ SEK/cc_ViewArticle-ShowArticle?isEKiosk= skriven 2009-03-04, hämtad 2010-05-04http://www.vardguiden.se/Tema/Forsta-hjalpen/Undvik-skador/Reflexer/ 2010-05-15 13.48 http://www.ykkeurope.com/zippers.php 2010-05-04 kl. 17.10
Personer
Hultberg, Emelie, Textilingenjör, Textil & Läderlaboratoriet, Stockholm AB, mailkontakt emelie. hultberg@textillab.se, 2010-04-15
Ljung, Tomas, butiksförsäljare Naturkompaniet i Helsingborg 042-14 18 00, 2010-02-11 kl. 11.30 Sundström, Maria, Wasa Sweden AB, mailkontakt maria@wasasweden.se, 2010-05-11 15:41 Wennergren, Anders, Trendence AB, brev/mailkontakt anders@trendence.se 2010-03-08