Urban kids
Funktionskläder för tuffa miljöer
Annika Göth Nilsson
URBAN KIDS
F u n k t i o n s k l ä d e r f ö r t u f f a m i l j ö e r
Annika Göth Nilsson Examensarbete 22,5 hp Produktdesign, CTS VT 2010
Handledare Helena Ondrus Examinator Hans Lekeberg
Sammanfattning
Urban kids är ytterfunktionskläder för citybarn. Projektet har gått ut på att utveckla funktionsklä-der för höst och vintersäsong som står i kontrast till outdoor- och sportföretagens estetiska värde. Målgruppen är modeintresserade stadsföräldrar som inte drar sig för att betala det lilla extra för att få en produkt som går i linje med deras livsstil. Syftet med arbetet var att ta fram underlag för att visa att det går att göra tekniskt funktionella ytterfunktionskläder för barn som inte klär sig sportigt.
Med hjälp av idégenereringar och en mood board, ett bildkollage för känslan som produkten ska utstråla, har ett koncept arbetats fram under stilnamnet “rockig lekfullhet”. Detta blir ett koncept som är en motsats till det sportiga uttrycket.
Genom hela projektets gång har designprocessen varit en vägledning för att nå målet. Detta inne-bär att arbetet började med en grundläggande research inom material, miljö och certifieringar, funktionskläders uppbyggnad, konkurrenter, säkerhet och riktlinjer för barnkläder samt använ-dare och målgrupp. Vianvän-dare fortsatte processen med idégenerering och skissning för att ta fram tre koncept som efter utvärdering mot en funktionsanalys skulle resultera i ett slutgiltigt koncept för vidareutveckling.
Slutresultatet är en jacka och byxa i skalmodell, vilket gör att plaggen kan användas under en längre period under säsongen. De mest utsatta delarna är försedda med en grövre, mer slitstark textil. Kulörvalet på denna modell är svart. Detta på grund av att den inspirerats av en rockigare attityd, där svart ofta förekommer, men det är inte det enda argumentet. Svart är en mer neutral kulör då plaggen är anpassade för både pojkar och flickor. Det är även en praktisk kulör då smuts inte framträder lika tydligt som om plagget skulle vara i till exempel en ljusare kulör.
En annan viktig aspekt som det fokuserats på under projektet är material som går i linje med ett hållbart tankesätt. Fokus har legat på att hitta ett funktionsmaterial som stödjer detta. I research-fasen framkom membranet Eco Storm från den japanska tillverkaren Teijin. Detta material är ett polyestermembran som levereras med en yttertextil av återvunnen polyester.
Som slutsats till detta arbete har det framkommit att det går att göra funktionskläder med city-känsla. Detta är inget nytt, speciellt inte inom vuxensegmentet, men skillnaden är att man väljer bort de tekniska funktionsmaterialen för barnkläder. Med Urban kids är detta nu ett alternativ även för barn.
Abstract
Urban kids- Functional apparel for rough environments
Urban kids is functional apparel for city children. The aim for this project is to develop functional clothes for the autumn and the winter season which provides a contrast to the designs presented today by outdoor and sports companies. The target group is fashion oriented city parents that do not hesitate to pay a little extra for a product representing their life style. This project provides a foundation of information to support the idea that it is possible to design technically functional outer wear for children without the sporty look.
By using brainstorming and a mood board, a picture collage which gives the essence of the product, the concept “rocky playfulness” was developed. This concept is a contrast to the sporty expression.
Throughout the whole project the design process has been the guide to reach the goal. This means that the project started with a primary research on materials, sustainable issues and eco-certificate, competitors, safety and guidelines for children’s wear and requirements from the user and the target group. The process continued by brainstorming and sketching in order to present three concepts. By evaluation using a function analysis one final concept was chosen for further processing.
The result is a jacket and a pair of trousers as shell garments in order to use it a longer period of time during the season. The parts of the clothes mostly exposed, are enhanced with stronger, more hardwearing fabric. The choice of colors is black. This is due to the inspiration by a rocky attitude where black is often seen, but it is however not the only reason. Black is a more gen-der neutral color suitable for both boys and girls. It is also a practical color consigen-dering that dirt doesn´t appear as clearly as if the garment had a brighter color.
One other important aspect of this project is to use material coherent with recycling and a sus-tainable way of thinking, focusing on finding functional material which supports this. During the research the material Eco Storm, from the Japanese manufacturer Teijin, was found. It is a polyes-ter membrane with an oupolyes-ter fabric made of recycled polyespolyes-ter.
The conclusion of this project is that it is possible to produce/design functional wear with an urban feeling. This is in itself nothing new, it has been used in adult clothing, but the difference is that the technical function materials are excluded in the children’s wear. With Urban kids this is now also an option for the children.
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Abstract
1
Inledning
1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Syfte och problemformulering 1
1.3 Avgränsningar 2
1.4 Metod och källor 2
1.4.1 Intervjuer 2 1.4.2 Litteraturstudier 3 1.4.3 Internetsökning 3 1.4.4 Designprocessen 3 1.5 Tidsplanering 4
2
Research
5
2.1 Material 5 2.1.1 Funktionsmaterial 5 2.1.2 Textil 6 2.1.3 Varumärke 7 2.1.4 Övriga material 72.2 Miljö och certifieringar 7
2.3 Funktionskläders uppbyggnad 8
2.4 Konkurrenter 8
2.4.1 Outdoor- och sportföretag 9
2.4.2 Modekedjor 10
2.4.3 Barnklädesmärken 11
2.5 Säkerhet och riktlinjer för barnkläder 12
2.6 Användare och målgrupp 13
3
Utvecklingsfas
14
3.1 Tillvägagångssätt 14 3.2 Idégenerering 14 3.3 Målgruppsanalys 15 3.4 Första skissfasen 15 3.5 Koncept 19 3.6 Andra skissfasen 22 3.7 Konceptutveckling 244
Resultat
25
4.1 Jacka 25 4.2 Byxa 274.3 Säkerhet 28
4.2 Material och produktion 28
5
Diskussion
29
6
Slutsats
30
7
Referenser
31
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Med min textila bakgrund och intresse inom detta område riktas examensprojektet mot den tex-tila branschen och klädindustrin. Ett antal intressanta platsannonser som handlat om funktions-kläder för barn väckte min nyfikenhet för detta. Barnfunktions-kläder har en målgrupp i föräldrarna och användare i barnen och måste därför tilltala båda parter och fylla barnens behov av lek, aktivitet samt tåla smuts och tvätt. Fokus ligger på funktionskläder för barn i åldern 2-10 år (98-140 cl), både pojkar och flickor. Kläderna ska underlätta för barn som vistas mycket utomhus samt för föräldrar som vill att deras barn ska vara utomhus. Målgruppen är modeintresserade stadsföräl-drar som värdesätter hög kvalitet, även om barnen snabbt växer ur produkterna. Man prioriterar hellre en bra, dyrare kvalitetsprodukt än en billigare, lite sämre produkt som endast tål en säsongs slitage. Det är även viktigt för dessa föräldrar att klä sina barn enligt sin egna personliga stil och man lägger därför tid och pengar på kläder till sina barn och deras image.
Många funktionskläder har en sportrelaterad anknytning då funktionsmaterialen har en stark ställning inom detta område, vilket säger sig själv med tanke på de krav som ställs på att dessa produkter ska klara av ett fysiskt, aktivt påfrestande. Många outdoor- och sportvarumärken tillhandahåller tekniska funktionskläder för barn, och dessa produkter följer varumärkenas image och stil. Även lågprismodekedjor och andra barnklädesmärken tillhandahåller funktionskläder för barn, men håller i vissa fall inte samma tekniska kvalitet som outdoor- och sportvarumärken, då funktionsplagg eventuellt inte är deras huvudproduktgrupp.
1.2 Syfte och problemformulering
Syftet med arbetet är att ta fram underlag för att visa att det går att göra tekniskt funktionella ytterfunktionskläder för barn som inte klär sig sportigt och ”friluftsaktigt” utan fokus ligger på en mer trend och modenivå. Syftet är även att visa möjligheten med användning av material med miljöfokus.
Problemformuleringen är “Hur går man tillväga för att utveckla icke sportrelaterade utomhusfunk-tionskläder för barn, men ändå bibehålla dess tekniska funktion för
höst/vintersäsong?”
Det är även ställt underfrågeställningar som är följande. Hur kan man anpassa produkten för att tilltala både köpare (föräldrar) och brukare (barn)? Hur går man tillväga för att låta produkten följa ett hållbart miljötänk fullt ut, både material- och produktionsmässigt, men även för ett eventuellt andrahandsliv?
1.3 Avgränsningar
Målet med denna studie är att skaffa sig kunskap om hur man går tillväga för att utveckla dessa produkter för att slutligen kunna arbeta fram ett koncept på en jacka och en byxa i funktionsmate-rial som hör ihop. Storleksspannet är 98-140 cl, vilket ger åtta olika storlekar, 98, 104, 110, 116, 122, 128, 134, 140 cl. Cl står för centilong och är en måttenhet för barnkläder som utgår från barnets längd i centimeter.
De avgränsningar som görs är att det är ytterplagg som tål olika vädersituationer, inte övriga lager under dessa kläder. Det som ska arbetas med är design av plagg, materialstudier i form av lämpliga befintliga material, mönsterkonstruktion för en grundstorlek och framtagning av prov-plagg. Det kommer alltså inte fokuseras på mönster till alla storlekar som ingår i målgruppen eller produktionssömnad. Fokus ligger på höst/vintersäsong som passar, med lämpliga underlager, såväl regnigt och grusigt oktober i Malmö (+ 10 C) som stålande solsken i en snödriva i Stockholm i januari ( -10 C). En extremsituation kan vara regn och blåst på en uteförskola i Malmö under november, vilket kräver att plagget står emot vatten och vind samtidigt som barnet rör sig och kanske leker på grusigt underlag. Detta gör även att tvätt och torkning till dagen efter ska under-lättas.
Slutprodukten för projektet blir ett färdigt koncept som underlag för vidare produktionsanpass-ning. Slutprodukten innebär ett uppsytt provplagg med mönsterkonstruktionsunderlag. De av-gränsningar som sker inom slutresultatet är att eventuella tester och utvärdering av dessa tester inte sker inom ramen för projektet.
1.4 Metod och källor
1.4.1 Intervjuer
De vetenskapliga metoderna som använts vid research är intervjuer med målgrupp (föräldrar till barn i åldrarna 2-10 år) som skedde i samtalsform med förberedda frågor. Dessa samtal dokumen-terades med hjälp av ljudinspelning. Målet med intervjuerna var att få kunskap om hur målgrup-pen ställer sig till bland annat utseende, funktion, tvättmöjligheter, andrahandsvärde och använ-darvänlighet för både barn och vuxna. Med använanvän-darvänlighet menas bland annat om plaggen är lätta att ta på och av och hur barnets rörlighet är.
Kontakt har även tagits med sakkunniga personer inom material och design av funktionskläder, som företag inom funktionsplaggsområdet. Av dessa personer och företag inom ämnet var målet att skaffa kunskap om hur uppbyggnaden av funktionsplagg fungerar, material som textilier och andra detaljer på produkterna.
1.4.2 Litteraturstudier
Litteratursökning har skett med hjälp av orden funktionstextil, sportkläder, funktionskläder, functional apparel, smart clothing, techno textiles och barnkläder. Sökning av dessa ord har skett på Google books, då närliggande bibliotek inte gav tillfredsställande resultat. Den litteratur som framkom och användes i detta projekt var Techno Textiles 2 – revolutionary fabrics for fashion and design, av Sarah E. Braddock Clarke och Marie O´Mahony. Denna bok tar upp olika tekniska textilier och visar exempel på hur de använts i mode, design, arkitektur och konst. Den förklara hur olika funktionstextilier fungerar generellt. Textiles in Sport, av Roshan Shishoo, behandlar bland annat material som är kopplade till sportkläder och även denna bok tar upp funktionstex-tiliernas uppbyggnad. Boken Textil och läder, av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin, handlar om materiallära inom textil och ger en kortfattad och lättförstålig överblick. Som möns-terkonstruktionsunderlag användes boken Sy till småbarnen, av Anita Gunnars, denna innehåller tips på hur man kan gå till väga när man ska sy kläder till barn samt grundmönster att utgå ifrån. Det har varit svårt att hitta lämplig litteratur då många handlat om textilier för högteknologiska ändamål och inte direkt funktionskläder. Vidare sökning skedde istället på företag som tillhanda-håller funktionstextilier och kunskap om dessa. Detta ledde till att inriktningen blev mer på olika varumärken.
1.4.3 Internetsökning
För att kartlägga eventuella konkurrenter och känna av marknaden gjordes Internetsökningen på företag inom barnklädessegmentet. Exempel på dessa företag är Isbjörn of Sweden, Polarn O. Py-ret och Stadium. Sökningen innefattade även föPy-retag som arbetar med funktionsplagg för vuxna för att hämta information om uppbyggnad. Det skedde även sökning på facktidningar/webbsidor som handlar om sport och funktionsplagg. Gällande säkerhet för barnkläder undersöktes bland annat Konsumentverkets förordningar.
1.4.4 Designprocessen
Designprocessen var den metod som utgjorde stommen för hela projektet. Designprocessen är uppdelad i olika moment som börjar med en uppstart där research lägger grunden för utveck-lingen.
I designprocessens början positioneras även produkten och det skrivs en funktionsanalys (Bilaga 1) med krav som önskas på produkten. Denna funktionsanalys har varit till grund i utvecklingen som bland annat ett utvärderingsverktyg. Efter förarbetet kommer utvecklingsfasen där idégene-rering lägger grund för skissarbetet. En idégeneidégene-rering är en form av kreativt verktyg som hjälper
till att komma fram med idéer för vidare bearbetning och skissning. Det finns en mängd olika idégenereringsmetoder, ett exempel är brainstorm där man får spåna fritt kring olika frågeställ-ningar. I detta projekt arbetades det fram tre koncept som slutligen resulterade i ett koncept för vidareutveckling till slutresultatet.
1.5 Tidsplanering
I projektstarten lades en tidsplanering upp, i form av ett Gant-schema där de olika projektmo-menten planerades in fram till projektets slutdatum. Denna tidsplanering reviderades fyra veckor in i projektet då det framkom att den var för massiv i början i förhållande till tiden som var satt. Projektet är 22,5 hp, högskolepoäng, som var fördelat på halvtid 1/3 av tiden för att sedan gå över till heltid resterande tid. (Se bilaga 2)
2 Research
För att grunda arbetet gjordes research i följande områden, material, miljö och certifieringar, funk-tionskläders uppbyggnad, konkurrenter, säkerhet och riktlinjer för barnkläder samt användare och målgrupp.
2.1 Material
I detta projekt har materialet varit i fokus då det utgör funktionen i produkten. Tyngdpunkten har lagts på att undersöka olika funktionstextilier för att hitta ett lämpligt material till slutprodukten. Då miljö har varit en viktig aspekt i materialvalen har fokus riktats mot att materialet ska vara vänligt för både brukare och den framtida miljön.
2.1.1 Funktionsmaterial
Ett funktionsmaterial inom detta område är ett material med funktioner som andning, vatten- och vindtäthet. De tre mest kända funktionsmaterialen är membran, coating och mikrofiber. Dessa är uppbyggda på olika sätt. Det är även på dessa som fokus lagts gällande funktionsmaterial. Membran är en sorts plastfilm som tillsammans med bäraren, alltså textilen, lamineras med hjälp av värme. Man pratar om 2-lagers och 3-lagers membran, vilket menas med att 2-lagers är när membranet lamineras med en textil och 3-lagers är när man laminerar yttertyg, membran och in-nertyg i ett.1
När man pratar om membran är antagligen Gore-Tex det man först tänker på. Detta är ett materi-alvarumärke som var det första med andningsförmåga som kom ut på marknaden. Det var fram-taget för rymdindustrin. Efter Gore-Tex har det kommit en stor mängd olika varumärken som dels liknar Gore-Tex i uppbyggnaden och dels är uppbyggda på andra sätt, men de har ofta samma effekt. Gore-Tex är gjort av polytetraflourethylene (PTFE) som är en termoplast . Gore-Tex struk-tur är uppbyggd av små porer som släpper igenom fukt och täpper till för vatten och vind. Det finns även membran som är av polyester och som inte har porer i sin struktur utan fungerar på en molekylnivå. Exempel på detta är varumärket Sympatex som var det första polyestermembranet. Detta membran är hydrofilt vilket menas med att det älskar vatten. Det tillåter svettmolekylerna att gå igenom membranet och knyta an med de hydrofila zonerna, men låter inte vatten och vind tränga igenom. Eftersom det är av polyester går det även att återvinna vilket inte är möjligt med till exempel Gore-Tex.2
1 Ljung, Tomas, butiksförsäljare Naturkompaniet i Helsingborg 042-14 18 00, 2010-02-11 kl. 11.30 2 Braddock Clarke, & O´Mahony, Marie (2005), Techno textiles 2, Thames & Hudson,
Coating, eller beläggning, är en polymerpasta som beläggs på tyget. Pastan är som en tjock flytande lösning som breds ut på textilen. Det finns både mikroporös och hydrofil coating och de fungerar ungefär som membranen. Coating är billigare än membran då processen kombinerar filmutformningen och sammanfogningen till ett moment.3
Mikrofibrer är en tygkonstruktion som består av tunna fibrer som ligger i lösa knippen. I vävning-en bildas det små mellanrum, som porer, som tillåter svettvävning-en att transporteras ut medan mellan-rummen är så små att vatten och vind inte kan tränga igenom.4
För att mäta dessa materials funktionsförmåga nämner man vattentäthet och andning. Tidningen Sportfack tar upp en enkel förklaring för hur detta går till. Andningen kan man mäta på två olika sätt. Den första metoden är RET där man mäter ångmotståndet. Ju lägre värdet är desto bättre andning. Den andra metoden är med enheten gr/m2/24h där man mäter hur mycket ånga som passerar per kvadratmeter och dygn. I denna enhet ska man ha så högt värde som möjligt.5
Vattentäthet mäts i meter vattenpelare (mVp) som visar vilket tryck materialet tål innan vattnet går igenom. För att ett material ska få klassas som vattentätt har Försvarets materialverk satt upp ett gränsvärde på 1,8 mVp vilket är ett lågt värde. För att jämföra detta gränsvärde säger man att vindpiskat regn har ett tryck på 1,5 mVp. Att sitta på blött underlag ger ett tryck på 5 mVp och att sitta på knä i blött underlag ger ett tryck på 18 mVp. För de flesta räcker det med ett plagg som har en vattentäthet på 10 mVp och de flesta skalplagg har en vattenpelare på 10-25 m.5
Enligt Textil och Läderlaboratoriet finns det inga gränsvärde för vattentäthet, utan olika företag sätter sina egna kravnivåer.6
2.1.2 Textil
Polyester och nylon är de vanligaste textilierna som används som material till ytterfunktionsklä-der. Detta för deras styrka och omfattande motstånd mot bland annat fukt, olja och mikroorga-nismer. Polyester står emot ljus och UV-strålning bättre än nylon och det är även ett billigare och lättare alternativ. Nylon är ett mer slitstarkt material.7 Ju tunnare material i plaggen man
använ-der, desto bättre andning får man i plagget. Både polyester och nylon är så kallade syntetfibrer framställt från olja.8 Dessa material finns i en mängd olika vävar och materialblandningar och
3 Shishoo, Roshan & W Fung (2005), Textiles in Sport, Woodhead, sid.
134-4 Braddock Clarke, & O´Mahony, Marie (2005), Techno textiles 2, Thames & Hudson, sid. 15-16
5 Willners, Martin (2006), Konsten att hålla sig torr [www], Hämtat från <www.sportfack.se/material/ article229538.ece> 2010-01-18 10.47
6 Hultberg, Emelie, Textilingenjör, Textil & Läderlaboratoriet, Stockholm AB, mailkontakt emelie.hultberg@textillab.se, 2010-04-15
7 Shishoo, Roshan & W Fung (2005), Textiles in Sport, Woodhead, sid. 139
8 Johansson-Rengen, Leena & Rydin, Stefan (1998), Textil & Läder, Natur och kultur/Lt:s förlag, sid. 19
lämpar sig till varierande plaggmodeller och vädersituationer.
2.1.3 Varumärke
I projektet har det fokuserats på att hitta ett materialvarumärke som lämpar sig till slutprodukten. Då önskan var att hitta så miljövänliga material som möjligt framkom membranen Sympatex och Eco Storm. Båda är polyestermembran som går att återvinna.
Som tidigare nämnt är Sympatex det första polyestermembranet och är ett varumärke från Tysk-land. Det har en vattenpelare på upptill 25 m och andningsförmåga på 1,5 RET vilket är väldigt bra enligt riktlinjerna.9 Membranet levereras med valfri bärare, alltså textil.
På grund av sina miljövänliga egenskaper innehar Sympatex certifieringarna Öko-tex och Blue-sign, mer om miljö och certifieringar i efterföljande kapitel.
Eco Storm är ett nytt membran som kommer från en tillverkare som heter Teijin i Japan och som är känd för sin Eco circle som är ett slutet kretslopp för polyesterplagg. Membranet har en vat-tenpelare på över 10 m och andningsförmåga på 10-15 lit/m2/24h. Yttertextilen till membranet är av återvunnen polyester som framställs av tidigare plagg genom deras kretslopp.10 Enligt den
svenska agenten för Eco Storm, Anders Wennergren, håller Teijin på med att arbeta för att få certifieringen Bluesign.
2.1.4 Övriga material
Då fokus har lagts på att titta på funktionstextilier har övriga material så som detaljer fått stå tillbaka. Dock framgick det i researchen att företaget YKK, som bland annat tillverkar blixtlås, har en serie med blixtlås som heter Natulon och som är gjorda av återvunna material.11 I övrigt är det
svårt att hitta detaljer som tryckknappar och liknande i återvunnet material, dock kan knappar och detaljer i mässing mycket väl vara återvunna då detta material har ett högt pris.12
2.2 Miljö och certifieringar
Då miljöfokus är en viktig del i materialvalet i detta projekt har fokus legat på att hitta material som går i linje med detta miljötänk. Vissa material är mer miljöbelastande än andra och när det kommer till impregneringar kan man stöta på olika gifter. Målet har som sagt varit att få produk-ten att bli så miljövänlig som möjligt och ändå hålla samma tekniska funktion i materialet. Därav har den research som gjorts på material fokuserats på företag som visar detta tydligt. Ett sätt att
9 http://www.sympatex.com/technologien/qualitaet/pruefung_der_laminate 2010-05-04 kl. 12.25 10 Wennergren, Anders, Trendence AB, brev/mailkontakt anders@trendence.se 2010-03-08
11 http://www.ykkeurope.com/zippers.php 2010-05-04 kl. 17.10
visa sin produkts miljövänlighet är med hjälp av olika certifieringar.
I textilbranschen finns en mängd olika miljöcertifieringar som tittar på olika delar i textilkedjan. En vanlig och känd certifiering som dykt upp i researchen är Öko-tex. Öko-tex kontrollerar så att den slutgiltiga textilprodukten är riskfri. Detta grundar man utifrån ett produktionsekologiskt, humanekologiskt, användningsekologiskt och avfallsekologiskt perspektiv.13
Bluesign är ett certifieringssystem som kontrollerar på detaljnivå och som både tillverkare och detaljister, som till exempel klädföretag, kan ansluta sig till. Bluesign gräver djupt i textil och kemi-kaliekedjorna för att förebygga miljöskador och liknande innan produktionen sätts i gång.14
2.3 Funktionskläders uppbyggnad
För att få ut så mycket effekt av funktionskläder som möjligt brukar man säga att det bästa är att använda lager på lager principen. Man säger tre lager, ett närmast kroppen som t ex underställ, ett mellanlager som t ex fleece och sen ytterlagret som är vatten- och vindtätt. Att klä sig enligt lagerprincipen gör att man lättare kan anpassa kläder efter väderförändringar.15 På ytterlagret
använder man olika material, vanligast är 2- eller 3-lagers membran. Detta är då inte två eller tre olika membranlager utan ett yttertyg som kan bestå av nylon eller polyester, ett membran som då är till exempel Gore-Tex eller ett annat varumärke och ett innertyg eller foder. Vid 3-lagers mem-bran lamineras yttertyg, memmem-bran och innertyg ihop och vid 2-lagers stryks memmem-branet på som coating eller lamineras på yttertyget och innertyget ”hängs” in i jackan, som ett vanligt löst foder. För att öka vattentätheten tejpas alla sömmar i plaggen. Det gör man med hjälp av en så kallad tejpmaskin som smälter på tejpen. Tejpen fungerar på samma sätt som membranet. Man bör heller inte ha några synliga blixtlås då dessa lätt kan släppa in vatten. Detta löser man antingen genom vattenavstötande blixtlås eller så täcker man över blixtlåsen med en frontslå. Slå är en fastsydd tygbit.
Det är viktigt för plaggets funktion att det regelbundet tvättas så att man får bort hudfetter som kan lösa upp limningen. För att sedan behålla vattenavvisningen bör man impregnera plagget. Impregneringen är även smutsavvisande.16
2.4 Konkurrenter
För att förstå marknaden delades konkurrenterna in i olika kategorier. Första kategorin är out-door- och sportföretag som till största del använder sig av funktionsmaterial med stark teknisk
13 http://www.oeko-tex.com/OekoTex100_Public/content.asp?area=hauptmenue&site=grtextiloekolo gie&cls=21 2010-03-29 11.31
14 http://www.bluesign.com/ 2010-03-29 11.41
15 http://www.naturkompaniet.se/Info/ReadMore.aspx?Id=6300 2010-03-29 10.05
vinkel. Materialen har oftast både hög andningsförmåga och är vatten- och vindtäta. Den andra kategorin är modekedjor som är stora på marknaden för barnkläder. En del av dessa kedjor har oftast ett lägre pris på kläderna än föregående kategori och de använder sig sällan av kända funktionsmaterial. Den sista kategorin är barnklädesmärken som inte har funktionskläder som sin huvudprodukt utan mer som ett komplement till den övriga kollektionen.
Nedan följer en sammanfattning av utvalda konkurrenter.
2.4.1 Outdoor- och sportföretag
Isbjörn of Sweden, tidigare Nanook of Sweden, är ett barnklädesmärke från Sverige som till-handahåller jackor, byxor, overaller och underlager. Som funktionsmaterial använder de sig av kända materialvarumärken som till exempel Dermizax, Cordura och Polartec. Företagets profil är starkt funktionsmässiga ytterplagg för aktiva barn. De marknadsför sig med sina testfamiljer och ambassadörer som består av bland annat kända äventyrarfamiljer som t ex Ola Skinnarmo med familj.17
Didriksons är ett svenskt märke vars produktgrupper kategoriseras i unisex, kvinna, junior och barn. Deras kundgrupp inkluderar jägare, golfare, hobbyfiskare och andra aktiva människor. Före-taget är känt för sitt breda sortiment inom regnkläder.18
Helly Hansen är ett norskt outdoormärke för kvinnor, män och barn. Helly Hansen har en miljöin-riktad underlinje som heter Ecolab, än så länge ingår inga barnkläder i den. Annars arbetar Helly Hansen med en tydlig miljöpolicy och använder sig av bland annat miljöcertifieringen Bluesign. Som funktionsmaterial har de bland annat det egna materialvarumärket som heter Helly Tech.19
Cross är ett svenskt sportföretag som riktar sig till skidåkare och golfare. De har kläder för kvin-nor, män och barn och delar in sina kollektioner i tre grupper. Edge som är teknisk med de senaste materialen och funktionerna. Pure går i klassiska färger och mönster. Flavour är en mer trendbaserad kollektion. Som funktionsmaterial använder de sig av bland annat varumärken som FTX, Entrant Dermizax, Hydrotech.20
Stadium är en svensk outdoor- och sportkedja som både säljer produkter och kläder under egna varumärken, men har även en stor del av kända sportmärken. Under år 2009 började Stadium med att lansera ett nytt sortiment av funktionskläder för junior under de egna varumärkena Eve-rest, Warp och Soc.21
17 http://www.nordickidswear.se 2010-01-28 13.35 18 http://www.didriksons.nu 2010-01-28 14.06 19 http://www.hellyhansen.com 2010-01-28 14.25 20 http://www.cross-sportswear.se 2010-01-28 14.36
21 http://www.stadium.se/is-bin/INTERSHOP.enfinity/WFS/Stadium-SwedenB2C-Site/sv_SE/-/ SEK/cc_ViewArticle-ShowArticle?isEKiosk= skriven 2009-03-04, hämtad 2010-05-04
2.4.2 Modekedjor
Hennes och Mauritz är en svensk modekedja som sträcker sig över världen. De riktar sig till kvin-nor, män, tonåringar och barn. Hennes och Mauritz står för ett brett sortiment så att det ska passa många. Deras barnkläder ska vara lika moderiktiga som praktiska och gällande funktionskläder erbjuder de jacka, byxa och overall som följer trender.22
Lindex är en svensk modekedja som riktar sig till dam och barn. Även de har jacka, byxa och over-all som funktionskläder. I intervjuer med målgruppen framkom det att Lindex har ett bra sorti-ment för den yngre åldern och man handlar gärna delar av barnets ytterplagg hos denna kedja.23
Polarn O. Pyret är ett svenskt barnklädesföretag som även har kläder för mammor. Deras vision är att tillverka ”smarta kläder för alla väder”. Det innebär bland annat hög nivå på både material och passform, men även att produkterna tillverkas på ett bra sätt med acceptabla förhållanden för både människa och miljö. De utgår ifrån att det är barn som ska bära kläderna och inte uppdelat mellan pojke och flicka. Deras tanke är att kläderna ska hålla för tuffa lekar och samtidigt kunna ärvas syskon emellan. Polarn O. Pyret har ett brett sortiment av funktionsplagg för barn.24
22 http://www.hm.se 2010-01-28 15.57 23 http://www.lindex.se 2010-01-28 16.00 24 http://www.polarnopyret.se 2010-01-28 16.30
2.1
2.4.3 Barnklädesmärken
Många mindre barnklädesmärken fokuserar på tydligt miljötänk med bland annat ekologiskt odlad bomull. Dock var det svårt att hitta företag som kombinerade funktionskläder med tydligt miljöfokus. I researchen framkom ett företag som tydligt visar att de arbetar med återvunna mate-rial i sin funktionskollektion.
Katvig är ett danskt ekologiskt barnklädesmärke som gör bland annat regnkläder av återvunnen polyester.25
Mini a ture är även det ett danskt barnklädesmärke som har ytterkläder i sin kollektion. De inne-har både overall, jacka och byxa som är vatten och vindtäta.26
25 http://www.katvig.dk 2010-01-28 17.49 26 http://modelmini.se/ 2010-02-03 12.27 http://www.miniature.dk/ 2010-02-03 12.27 2.2 Ytterfunktionskläder, modekedjor Bild 2.3 Ytterfunktionskläder, barnklädesmärken Bild
2.5 Säkerhet och riktlinjer för barnkläder
Vid utveckling av barnkläder bör konsumentverkets riktlinjer efterföljas. Knoppar, kapuschonger, huvor och snoddar kan utgöra en risk för barnets säkerhet då de lätt kan fastna med dessa detal-jer vid lek. Utifrån dessa kända risker har den europeiska standardiseringsorganisationen utarbe-tat en standard för snoddar i barnkläder, SS-EN 14682 Barnkläders säkerhet. Denna standard tar upp de krav som är satta för barns säkerhet och är indelat i ålderspannen 0-7 år och 7-14 år. Standarden delar upp de olika kraven i generella krav, huvud och halsområde, plaggens midjeom-råde både invändigt och utvändigt, nederkanter som slutar under grenen på plagget, ryggområ-de, ärmar och övriga delar av plagget. De krav de tar upp är till exempel längder på snoddar och placeringar av slejfar.27 Än så länge finns det inte någon standard för huvor och kapuschonger då
det visat sig vara svårt att få fram en lämplig testmetod, men riktlinjer man bör rätta sig efter är att huvor och kapuschonger ska vara avtagbara.28
Angående reflexer och barnkläder finns det heller ingen standard utan man får gå efter sunt förnuft.29 En person som är mörkt klädd utan reflex syns för en bilist, med halvljus, på cirka 20 - 30
meters avstånd. Har man däremot reflexer på sig syns man på upp till 125 meters avstånd.30 Barn
som rör sig ute i mörkret är extra svåra att se på grund av deras längd och oväntade rörelse. Där-för är det extra viktigt Där-för barn att vara Där-försedda med någon form av reflex.
Normal livslängd för en reflex är cirka tre år, men då den utsätts för vatten, värme och mekanisk påverkan, exempelvis repor och stötar, försämras funktionen avsevärt. Reflexer är alltså en färsk-vara som borde kontrolleras flera gånger varje år och bytas ut med jämna mellanrum.31
På barnkläder för yngre barn är det vanligt med reflexer som är fast placerade på plaggen. Detta är en bra funktion när plagget är helt nytt men kan också bli en källa till att man som förälder vag-gas in i en falsk trygghet. Som tidigare nämnts är vatten och värme faktorer som sliter på reflexer-na och när barn leker är det ofta just vatten som kan vara det roliga. Vid tvätt är det både vatten och värme som påverkar plagget vilket försämrar och förstör reflexens reflekterande egenska-per.32 Att dessa reflexer kanske inte fungerar som de ska är det få föräldrar som tänker på. Många
förskolor däremot är tydliga föredömen som tar på barnen reflexvästar var gång de ska gå ut i trafiken. Dessa västar är lätta att byta ut när reflexerna blivit för gamla och inte fungerar längre.
27 Svensk standard SS-EN 14682:2007 Barnkläders säkerhet (2008), SIS Förlag AB
28 http://www.konsumentverket.se/sakra-varor-tjanster/Barnsakerhet/Barnartiklar/Barns-kladsel/ 2010-01-29 13.24 29 http://www.ntf.se/konsument/gaende/reflexer/default.asp?RecID=10104 2010-05-16 13.30 30 http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1697/88360_visa_dig_med_reflexer_utg10.pdf 2010-05-15 13.50 31 http://www.vardguiden.se/Tema/Forsta-hjalpen/Undvik-skador/Reflexer/ 2010-05-15 13.48 32 http://www.ntf.se/konsument/gaende/reflexer/default.asp?RecID=10104 2010-05-16 13.30
2.6 Användare och målgrupp
För att förstå målgruppen och brukarna gjordes intervjuer med fem olika föräldrar till barn i åldrarna 2-10 år. Intervjuer skedde genom förberedda frågor och svaren dokumenterades med hjälp av inspelning. Detta för att förstå hur föräldrarna tänker vid köp och hantering kring dessa produkter och hur de upplever att barnen förhåller sig till kläderna. Generellt tyckte föräldrarna att sortimentet oftast var bra då olika butiker kompletterade varandra, de hittade alltså inte allt på samma ställe. De föräldrar som intervjuades ansåg att kvalitet och funktion gick före pris och utseende. (Se bilaga 3 för intervjufrågor)
En del av de kommentarer som framkom vävdes in som tankar i idégenereringen. Detta handlade mest om funktioner som är bra i befintliga funktionsplagg, men även funktioner som efterfråga-des. Exempel på detta var att det var bra med ett innanmäte i kläderna som täcker för vind. En annan tydlig funktion som var bra är när man kan stoppa in tummen i mudden på jackan för att sedan stoppa handen i vanten och sluta tätt för vind. Liknande funktion efterfrågades på byxor, att man då kan stoppa i byxorna i skorna för att sluta tätt. Det saknades även avtagbara hängslen på hängselbyxor för att underlätta för yngre barn som klär på och av sig själv. Man ansåg även att det var bra om man kunde dra åt i midjan för att skydda från vind som kommer in under jackan. Ett problem som en förälder hade med barnens ytterkläder var att sömmarna lätt slits, speciellt sömmar på insidan av ärmarna. Det efterfrågades då kläder som undvek detta problem.
3 Utvecklingsfas
3.1 Tillvägagångssätt
I utvecklingsfasen har designprocessen varit vägledande fram till slutresultatet. Följande kapitel behandlar de olika moment som utförts. Utvecklingsprocessen har skett med hjälp av tidigare redogjord research, målgruppsanalys i form av en mood board, idégenerering, skissning och ut-veckling med hjälp av mönsterkonstruktion och sömnad.
3.2 Idégenerering
Idégenereringsfasen delades upp i två delar. Den första omgången gjordes i grupp med två studiekamrater som arbetar med andra typer av produkter. Detta för att få nya infallsvinklar från personer som inte är direkt insatta i detta projekt, men vet hur designprocessen fungerar. De frågeställningarna som togs upp vid idégenereringen var ”Vad är det optimala ytterplagget?” och ”Vad är inte sportigt?” och handlade om att idégenera kring helheten i produkten. Utifrån dessa frågeställningar gjordes klassisk brainstorm, där det spånades fritt kring vad man associerade kring detta.
De ord som kom fram kring vad det optimala ytterplagget är, var till exempel skyddande, står emot smuts, lätta att bära och alltid moderätt. Ur vad som inte är sportigt kom det fram ord som avskalat, trygghet, mörker och rock. Denna brainstorm utvecklades sedan enskilt med nya ord kring varje idé. (Se bilaga 4 och 5)
Idégenereringen kring vad som inte är sportigt användes direkt som underlag för skissfasen. Vad som är det optimala ytterplagget utvärderades först mot funktionsanalysen innan även den an-vändes i skissfasen. Detta för att vad som inte är sportigt handlade om att få fram en riktning och stil som slutprodukten skulle utstråla.
Andra idégenereringen handlade om detaljer och det ställdes upp 8 olika frågeställningar som besvarades med hjälp av studiekamrater som fick associera fritt i en typ av brainstorm. Exempel på frågeställningar var hur man får knän och andra kritiska områden att inte slitas, hur man kan ta bort hängslen och hur man gör för att få citykänsla på plagget. Även denna utvärderades mot funktionsanalysen för att sedan användas i skissfasen. (Se bilaga 6)
3.3 Målgruppsanalys
Innan själva skissfasen satte igång på allvar gjordes en mood board för vilken känsla produkten skulle utstråla. Känslan är en rockig lekfullhet för att komma så långt ifrån den sportiga outdo-orlooken som annars är vanlig bland tekniska funktionskläder för barn. Inspirationen är hämtad från barnklädesmärken som leker med det rockiga och nästan lite vuxna uttrycket. Det är genom-gående svart och grått med avskalade linjer och färgglada accenter. Känslan är en avslappnad kaxighet med metalldetaljer som sticker ut och ger ett tuffare uttryck.
3.4 Första skissfasen
Skissfasen inleddes med funktioner och detaljer som framkom vid idégenereringen, men den hade en tendens att få liknande lösningar i varje skiss. För att komma bort från detta analysera-des mood boarden djupare för att komma fram till den känsla som eftersträvaanalysera-des. Analysen lista-des i ord på vad det var bilderna utstrålade för att sedan skissa kring dem.(Se bilaga 7) Efter ana-lysen av mood board fortsatte skissningen på funktioner och helhet. Det skissades bland annat på detaljer som kritiska områden, fickor, ärmslut, innanmäte i jacka, kapuschong, och öppning.
3.1 Mood board för det estetiska uttrycket. Bild
De kritiska områdena handlar om knän, armbågar, utsatta delar som ärm- och benslut och ax-elpartiet. Det sistnämnda är inte lika utsatt som de andra områdena utan där handlade det mer även om en dekorativ yta. Skissningen handlade om var dessa placerades i förhållande till vilket sorts plagg det är. Det handlade även om hur formen av det skulle hanteras. I bilden nedan visas exempel på detta.
Då en av basfunktionerna från funktionsanalysen var att erbjuda förvaring av lösa ting, skissades det på olika former av fickor. Fickorna har samma funktion, att förvara ting, men utseendet skiljer dem åt. Bilden nedan visar både fickor och ärmslut. Ärmsluten hanterar vindflödet med hjälp av manschetter med knappar, kardborrband, blixtlås och muddar. Detta både enskilt och i kombina-tion med varandra.
3.2 Skisser på kritiska områden Bild
3.3 Skisser på fickor och ärmslut Bild
Då vindflödet in under kläderna var ett område som berördes i intervjuerna med målgruppen skissades det på innanmätet i jackan. Förslag på lösning är till exempel resårband, knappar eller mudd. Då funktionsanalysen bestod av bland annat en onödig funktion som var erbjuda huvud-skydd skissades det på kapuschonglösningar. Det som fokuserades på i denna skissning var hur man fäster kapuschongen i jackan då rekommendationerna från konsumentverket är att det bör vara avtagbara kapuschonger för barn. Hur man fäster kapuschongen handlade mest om hur man fäster den vid jackans öppning. Se bild nedan för både innanmätet på jackan och kapu-schongfästningen.
För att jackan ska vara behaglig för barnet att ha på sig skissades det på olika alternativ för hur öppningen skulle vara placerad. Öppningen på jackan är även en del av kragen och därför fokuse-rades det på kragpartiet då detta är ett område som påverkar barnets bekvämlighet med tanke på dess placering i förhållande till haka och hals. Det skissades även på hur öppningen stängs med hjälp av knappar eller kardborrband som ett komplement till blixtlåset.
3.4 Skisser på innanmäte och kapuschong Bild
Vid utarbetning kring helheten skissades jackan och byxorna för sig. Utifrån de detaljer som skis-sats på tidigare sammansattes de till en helhet. I kombination med föregående skisser och käns-lan från mood boarden, den rockiga lekfullheten, eftersträvades skilda modeller som ändå talade samma språk. Fokus låg på en mer utpräglad jacka, som kan användas för sig själv och ändå ge uttryck för den identitet som eftersträvas. Byxorna står mer som ett komplement och dess uttryck strävade efter att vara mer neutrala med en stark funktionsanknytning.
3.6 Skisser på jacka som helhet Bild
3.7 Skisser på byxa som helhet Bild
3.5 Koncept
Den första skissfasen, som handlade om detaljer och helhet, resulterade i tre koncept som sam-manställdes och utvärderades utifrån relevanta funktioner i funktionsanalysen.
I koncept 1 är inspirationen hämtad från parkasmodellen, som är en lite längre jacka. Detta kon-cept är längre bak än fram för att fungera bra som skydd även när inte byxorna används. På detta sätt skyddar den rumpan, men samtidigt är den inte ett hinder fram. Jackan är även åtdragbar i midjan för att dels skydda mot vind underifrån, men även som en dekorativ funktion om man vill förändra modellens uttryck åt det mer feminina hållet. Jackan är försedd med en kapuschong för att optimera skydd mot dåligt väder, som regn och kyla. De kritiska områdena är i en mer slitstark textil. Anledning till olika vävar för olika delar är dels för att markera var de slitstarka områdena är och dels för att göra plagget lättare om man väljer en tunnare och finare textil till övriga delar. Byxorna är ett par hängselbyxor med slitstarka knän. Själva hängsledelen är avtagbar i midjan för att underlätta för bärare som inte alltid vill ha hängslen på. Byxorna är även försedda med en strumpa som fungerar som en mudd som sluter tätt för vind genom att man stoppar i byxan i skorna.
3.8 Koncept 1 Bild
Koncept 2 är en kortare, rak jacka än föregående och den är utan kapuschong. Kragen är istället högre bak än fram för att optimera väderskydd. Även ärmarna följer kragens exempel och går längre ner på utsidan för att skydda ovansidan av handen. Inuti jackan sitter ett resårband med tryckknappar för att möjliggöra hopknäppning med byxorna. Detta omvandlar plagget till overall-funktion.
Byxorna är som sagt även de försedda med tryckknappar, men då i linningen. Byxorna följer i en båge bak för att skydda barnets rygg då jackan är en kort modell. De är även försedda med gum-miband att trä under skon för att hålla byxbenen på plats.
Koncept 3 är ytterligare en jacka i kort modell. Det som skiljer detta koncept från föregående är att jackan smiter åt i nederkanten med hjälp av ett textilklätt resårband och är lite lösare och luftiga-re. Denna jacka är försedd med en kapuschong som fästs med både tryckknappar och kardborr-band.
Byxorna är, som i de andra två koncepten, försedda med slitstarka knän. Det tillhör även en avtag-bar fleeceväst som fästs i midjan på byxorna med blixtlås. Detta gör att konceptet fungerar som en overall, men fungerar även lika bra utan fleecevästen.
3.9 Koncept 2 Bild
De tre koncepten utvärderades mot funktionsanalysen med hjälp av krysschema med poängsys-temet 1-5 där 5 var bäst och 1 var sämst. Varje koncept viktades mot funktionerna och poängsat-tes utifrån vad det uppfyllde eller inte uppfyllde. Det koncept som sedan fick mest poäng valdes till slutgiltigt koncept för att vidareutvecklas. De funktioner som var användbara i de övriga koncepten lånades till det vinnande konceptet för att stärka dess funktioner och identitet. Det var tre koncept för överdel och tre koncept för nederdel. Dessa var först tänkta att viktas tillsam-mans, men efter övervägande med handledare delades dessa upp var för sig och viktades utifrån sig själv mot funktionsanalysen. Detta resulterade i att koncept 1 för jacka vann och koncept 2 för byxa. Tanken när koncepten togs fram var att de olika delarna kompletterade varandra, men då utvärderingen skedde enskilt framkom de bästa alternativen från de olika koncepten. (Se bilaga 8 och 9)
3.10 Koncept 3 Bild
3.11 Samlade koncept Bild
3.6 Andra skissfasen
Efter utvärdering av koncepten utvecklades de vinnande koncepten till att bli en helhet då dessa två ursprungligen kom från två olika koncept. Detta gjordes genom fortsatt skissning både för hand och i datorprogrammet Adobe Illustrator.
Det skissades återigen både på helhet, funktioner och detaljer. Skissningen började för hand för att sedan gå över till datorn för finjusteringar på till exempel sömmar och fickplacering.
Skissningen handlade bland annat om hur de kritiska områdena i ärmarna skulle hanteras. Från att endast vara en yta som täcker armbågen till att bli ett helt fält som även undviker söm-mar in mot kroppen. Detta gör även att man underlättar i sömnadsproces-sen och minimerar tillverkningsste-gen.
Vid utveckling av manschetterna gick skissningen från att vara en justerbar manschett till att endast vara
en manschett som avviker med den slitstarka textilen. På grund av detta minimerar man även här tillverknings-processen, men det visar även på en avskalad känsla.
3.12 Skisser på ärm- kritiska område Bild
3.13 Skisser på manschett Bild
Då jackmodellen är längre bak än fram var det viktigt att skissa på över-gången. Framifrån upplevs övergång-en ellipsformad.
För att den hopknäppande funktionen mellan jacka och byxa skulle fung-era skissades det på en lösning där ett tryckknappklätt resårband utgör själva funktionen. På så sätt får man även en omslutande funktion.
Skissningen för helheten handlade om att få linjerna till att höra samman. Bil-den visar hur jacköppningen arbetats fram.
Bilaga 10visar ytterligare hur denna skissprocess har framskridit.
3.14 Skisser på jackans profil Bild
3.15 Skisser på jackans innanmäte Bild
3.7 Konceptutveckling
Efter utveckling av det vinnande konceptet gjordes mönsterkonstruktion för att se om plaggen fungerade lika bra i verkligheten som på bild. Detta gjordes även för att se placering av detaljer och att få rätt proportioner.
För att se hur mönsterkonstruktionen blev syddes plaggen upp i vitt bomullstyg, en så kallad toile, och provades på ett barn i passande storlek. Genom provningen visades det sig att storleken dels var för stor för barnet och att längden på jackan var alldeles för lång i förhållande till barnets kropp. Justeringar behövde även göras på byxor där knäpartierna satt för långt ner.
Efter provningen av bomullsprototypen, toilen, gjordes ändringar i mönsterkonstruktionen för att anpassa mönstret ytterligare efter både bild och verklighet. Därefter syddes provplagg upp som visar de detaljer och funktioner plaggen har samt kulörval.
3.17 Uppsydd toile Bild
Midja
Nederkant Intag
4 Resultat
Slutresultatet är en jacka och byxa i skalmodell och plaggen kan användas under en längre pe-riod under säsongen. Plaggen är alltså inte varmt fodrade, istället klär man barnet enligt lager-principen. De mest utsatta delarna är försedda med en grövre, mer slitstark textil. Kulörvalet på denna modell är svart. Detta på grund av att den inspirerats av en rockigare attityd, där svart ofta förekommer, men det är inte de enda argumentet. Svart är en mer neutral kulör då plaggen är anpassade både för pojkar och flickor. Det är även en praktisk kulör i vilken smuts inte framträder lika tydligt som om plagget skulle vara i till exempel en ljusare kulör.
4.1 Jacka
För jackan som helhet har inspiration hämtats från parkasmodellen som är en knälång jacka. Ur-ban kids jacka är längre bak än fram för att skydda större delen av kroppen och även fungera som ett skydd när barnet sitter ner och samtidigt vara ur vägen fram.
4.1 Bildkollage på slutprodukten Bild
Insidan av ärmarna är sömfria för att inte slita upp sömmar vid användning. Detta var något som framkom under intervjuer med föräldrar, att sömmarna lätt slits vid insidan av ärmen. Hela detta parti samt armbåge är tillsammans försett med en slitstarkare textil. Även axelpartierna är förstärkta med samma slitstarka textil, detta då axlarna är utsatta områden, men det är även en dekoration som bidrar med en kaxigare attityd. Avsluten på ärmarna är även de försedda med den slitstarka textilen då även det är ett område som utsätts för slitage. Inuti avslutet på ärmen är det placerat en mudd med hål för tumme. Detta för att kunna sluta tätt mot vind vid användning av handskar. Tummen placeras i tumhålet och man stoppar ner den muddomslutna handen i handsken. Mudden sluter även tätt för vind utan att man använder handske.
Jackan är även försedd med en avtagbar kapuschong, detta för att skydda barnet från regn, snö och kyla. Kapuschongens framdel följer den sneda vinkeln som jackans front har för att inte skava barnets haka.
Ser man till jackans front är den öppnings- och stängningsbar med blixtlås. Detta blixtlås är försett med en frontslå för att skydda blixtlåset mot vatten och vind, då det inte är ett vattentätt blixtlås utan ett metallblixtlås. Anledningen till metallblixtlåset är inspiration hämtad från mood boarden då metalldetaljer ger plagget en lite mer rockig attityd. Detta gäller även för de tryck-knappar som plaggen är försedda med. Trycktryck-knapparna står även för användarenkelhet då det är lätt att bara trycka ihop och dra upp dem vid behov. Tryckknapparna är placerade under fronts-lån för att hålla denna på plats. Jackan är försedd med tre stycken fickor med blixtlås på fram-delen. Även de blixtlåsen är övertäckta för att skyddas mot vind och vatten och för att samspela med jackans öppning. Blixtlåsen i sin tur är försedda med reflexband för barnets säkerhet. Dock har reflexerna minimerats och placerats på känsliga ställen, där de slits, för att uppmana föräld-rarna till att byta ut dem regelbundet då reflexer är en färskvara.
4.3 Detaljbild på mudd och kapuschong Bild
4.2 Byxa
Byxorna är fria från fickor då den tillhörande jackan täcker över stora delar av byxornas överdel. Området vid knäna på byxorna är förböjda, med hjälp av insnitt, för att öka rörligheten. Knäpartiet och byxbenens avslut är dessutom av den grövre textilen, då dessa områden utsätts för mycket slitage. Byxbenen är försedda med ett så kallat snölås eller vindskydd. Fodret i byxan hänger alltså löst och är försett med resårband som omsluter benen för att skydda mot vind.
Midjeområdet på byxorna är försett med tryckknappar, som fästs i jackan, för att skydda barnet ytterligare från vind, kyla och regn. Motsvarande område i jackan är fäst i fodret och utrustat med resår som sluter om kroppen. Ryggen på midjeområdet går upp i en båge för att ytterligare skydda barnet från vädret, då det lätt kan bildas en glipa mellan byxa och tröja.
Även byxorna är försedda med reflexer, dessa är placerade bak på byxans nederkant. Placeringen är lättåtkomlig vid behov av byte av dem så att man alltid kan ha funktionella reflexer. Bytet sker i så fall genom att sprätta bort befintlig reflex för att sy på ny. Vilket är ett enkelt ingrepp då det inte är något foder i vägen.
4.4 Plaggskiss byxa Bild
4.5 Detaljbild på snölås och ihopknäppning för jacka och byxa Bild
4.3 Säkerhet
Angående säkerhetsaspekten för detta koncept har lösa delar minimerats till att endast kapu-schongen är avtagbar och snoddar och dragband undvikits. Då Urban kids riktar sig mot barn i åldrarna 2-10 år bör man se till de krav ställda för de yngre barnen. I halsområdet får det inte fin-nas några snoddar eller dragband vilket det heller inte gör på slutprodukten.
4.4 Material och produktion
Det valda materialet för produkten blev Eco Storm, detta på grund av den återvunna polyester-textilen som är till yttertyget. Valet gjordes inte med hjälp av någon utvärdering utan skedde på grund av uteslutningsmetoden och detta material vann just för att det är ett återvunnet material som kan återvinnas om igen. Eco Storm finns att få i olika textilkvaliteter för olika ändamål och till denna produkt är det valt två olika vävkvaliteter. Det ena har artikelnumret E022AT och är en tunnare, lättare textil. Den textil som är avsedd för de utsatta områdena är en grövre, mer slitstark textil med artikelnumret E241AT.
Produkten kommer även vara fodrad med ett polyesterfoder, detta för att underlätta i eventuell kommande återvinning.
Tryckknappar och blixtlås är i förnicklad mässing. Detta då mässing är ett vanligt material bland dessa detaljer.
Plaggen produceras genom sömnad och alla sömmar tejpas för att motstå vatten. Sömnad är en väl beprövad metod. Vid serietillverkning sker detta industriellt, men ändå med hjälp av männis-kans hand då det ännu inte finns “sömnadsrobotar” som överträffar männismännis-kans skicklighet. Även tidigare steg i tillverkningsprocessen sker med hjälp av olika maskiner som till exempel tillskär-ning av material.
5 Diskussion
Frågan man kan ställa sig är om redan befintligt sortiment av funktionskläder behöver komplet-teras med denna produkt. Intervjuerna visar att det saknas funktioner på redan befintliga pro-dukter, samtidigt var de intervjuade föräldrarna nöjda med det sortiment som fanns att tillgå. Vad man tydligt kunde se bland föräldrarna var att ingen påpekade miljöaspekten på produkter som dessa. Beror det på okunskap eller ett avsaknat behov? På grund av detta behövs produkter som Urban kids, då miljöaspekten avklaras redan under materialplanering och produktion och målgruppen får en miljövänlig produkt serverad utan att behöva ge avkall på funktionen. Dock kvarstår en del frågor i materialplaneringen. Då det visat sig vara svårt att få tillgång till miljövän-liga detaljer, som knappar och tråd, behövs en ökad efterfrågan på sådana produkter. Detta är klädföretagens gemensamma ansvar, att kräva miljövänlighet även bland de små detaljerna som man knappt tänker på.
Om man ser till researchen om konkurrenter visar den en tydlig uppdelning mellan de olika områdena. Outdoor- och sportföretagen regerade i funktionsmaterialsegmentet, medan enskilda barnklädesmärken inom modesegmentet till viss del saknar ytterkläder med funktionsmässiga egenskaper, vilket sedan i sin tur gör att målgruppen vänder sig till kedjorna och sportvarumärke-na. Detta gör att Urban kids-konceptet har en plats att fylla både gällande det estetiska uttrycket och med tanke på miljövänliga material.
Den tidsplanering som var satt för projektet visade sig vara för massiv i början i förhållande till tiden. Denna reviderades, som tidigare nämnt, men i efterhand visade det sig att även denna var för snäv. Projektet hann ändå färdigt enligt tidsplan, men researchen bör nog gå mer parallellt med utvecklingsfasen då det saknades en del information innan färdigställandet av slutkonceptet kunde göras helt.
Slejfen på kapuschongen är för lång. Vid fotografering av de färdiga konceptplaggen konstatera-des det att överlappningen på kapuschongen antagligen går in under benämningen slejf, vilka en-ligt SS-EN 14682:2007, inte får vara längre än 75 mm. Detta plaggs slejf är 115 mm vilket inte skulle godkännas. Slejfen kan behålla ungefärligt uttryck, men måste kortas av och för att lösa samma idé bör den mötande delen på kapuschongen förlängas i motsvarande längd. En slejf är en tygbit som är minst 20 mm bred och avsedd att justera plaggets öppning.
Det man kan se som ett problem för användarna i de yngre åldrarna är att det saknas hängslen på nederdelen. Detta gör att de eventuellt inte sitter lika bra på dessa barn, men å andra sidan underlättar det för barn som klär på och av sig själva. I gengäld knäpper man ihop byxorna och jackan som då fungerar som en overall.
6 Slutsats
Som slutsats till detta arbete har det framkommit att det går att göra funktionskläder med city-känsla. Detta är inget nytt, speciellt inte inom vuxensegmentet, men skillnaden är att man väljer bort de tekniska funktionsmaterialen för barnkläder. Antagligen för att de oftast är dyrare än andra material.
För att anpassa produkten för både köpare och brukare handlar det om att tillgodose bådas be-hov. Föräldrarna ser till funktioner och kvalité, medan barnen är i behov av kläder som de lätt kan röra sig i och som de kan använda utan att behöva tänka på om de blir smutsiga eller våta. Barn rör sig mycket, därför behöver de bra kläder som inte hindrar lek. Angående det estetiska värdet kring plaggen är det i slutändan föräldrarna som tar besluten och eventuellt formar sina barn ut-efter sin egna klädstil. Dock visade det sig i intervjuerna med föräldrarna att barnen, från 4 år och upp, ofta hade synpunkter på sina kläder. Detta handlade om allt från favoritplagg till att inte få vara delaktig vid inköp av kläder och på så sätt avfärda de inköpta kläderna. Det estetiska värdet för barnet ligger eventuellt i att få vara delaktig i beslutet.
Gällande material har det visat sig att det finns miljövänliga textilier anpassade för hög fysisk aktivitet. Väljer man material med hög kvalitet, anpassade för ett längre liv än en säsong klarar produkten att överleva fler barn än ett. Detta förutsätter att knäpartierna inte slits i förväg. Skulle detta ske borde man erbjuda möjligheten till utbytbara knäområden, allt för att spara på barnens framtidsresurser.
För att konceptet Urban kids ska närma sig ytterligare ett steg till ett färdigt produktionsunderlag krävs djupare förståelse kring textilbranschen och dess gröna väg mot en bättre miljö. Så kort sagt, ansvaret ligger hos oss designer och producenter.
7 Referenser
Litteratur
Braddock Clarke, & O´Mahony, Marie (2005), Techno textiles 2, Thames & Hudson Gunnars, Anita (2003), Sy till småbarnen, Ica bokförlag
Johansson-Rengen, Leena & Rydin, Stefan (1998), Textil & Läder, Natur och kultur/Lt:s förlag Shishoo, Roshan & W Fung (2005), Textiles in Sport, Woodhead
Svensk standard SS-EN 14682:2007 Barnkläders säkerhet (2008), SIS Förlag AB
Artiklar
Willners, Martin (2006), Konsten att hålla sig torr [www], Hämtat från <www.sportfack.se/mate-rial/article229538.ece> 2010-01-18 10.47
Internet
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1697/88360_visa_dig_med_reflexer_utg10.pdf 2010-05-15 13.50 http://www.bluesign.com/ 2010-03-29 11.41 http://www.cross-sportswear.se 2010-01-28 14.36 http://www.didriksons.nu 2010-01-28 14.06 http://www.hellyhansen.com 2010-01-28 14.25 http://www.hm.se 2010-01-28 15.57 http://www.katvig.dk 2010-01-28 17.49 http://www.konsumentverket.se/sakra-varor-tjanster/Barnsakerhet/Barnartiklar/Barns-kladsel/ 2010-01-29 13.24 http://www.lindex.se 2010-01-28 16.00 http://www.miniature.dk/ 2010-02-03 12.27 http://modelmini.se/ 2010-02-03 12.27 http://www.naturkompaniet.se/Info/ReadMore.aspx?Id=6300 2010-03-29 10.05 http://www.nordickidswear.se 2010-01-28 13.35 http://www.ntf.se/konsument/gaende/reflexer/default.asp?RecID=10104 2010-05-16 13.30 http://www.oeko-tex.com/OekoTex100_Public/content.asp?area=hauptmenue&site=grtextiloek ologie&cls=21 2010-03-29 11.31 http://www.polarnopyret.se 2010-01-28 16.30 http://www.stadium.se/is-bin/INTERSHOP.enfinity/WFS/Stadium-SwedenB2C-Site/sv_SE/-/ SEK/cc_ViewArticle-ShowArticle?isEKiosk= skriven 2009-03-04, hämtad 2010-05-04http://www.vardguiden.se/Tema/Forsta-hjalpen/Undvik-skador/Reflexer/ 2010-05-15 13.48 http://www.ykkeurope.com/zippers.php 2010-05-04 kl. 17.10
Personer
Hultberg, Emelie, Textilingenjör, Textil & Läderlaboratoriet, Stockholm AB, mailkontakt emelie. hultberg@textillab.se, 2010-04-15
Ljung, Tomas, butiksförsäljare Naturkompaniet i Helsingborg 042-14 18 00, 2010-02-11 kl. 11.30 Sundström, Maria, Wasa Sweden AB, mailkontakt maria@wasasweden.se, 2010-05-11 15:41 Wennergren, Anders, Trendence AB, brev/mailkontakt anders@trendence.se 2010-03-08
Bilder
Bild 2.1 http://www.cross-sportswear.se/site/products/default.cfm?areaID=32&groupID=122&prodID=1 466 2010-02-03 12.58 http://www.didriksons.nu/collection.asp?c=1&typeId=&usageId=&systemId=&sizeId=4 2010-02-03 13.02 http://www.stadium.se/sport/uteliv-resa/klader/091353/everest-k-alr-jkt-es091 2010-05-22 18.47 http://www.hellyhansen.com/product/Jackets/KMountHTParka/43059/view/165 2010-02-03 12.59 http://www.nanookofsweden.se/products.aspx 2010-02-03 13.10 Bild 2.2 http://www.lindex.com/se/Product/Product.aspx?id=7022777&styleid=7022715&pat h=3403475;3215210;3232580;3456311;111365;1357441 2010-02-03 12.53 http://www.polarnopyret.se/Shop/Product/ProductDetails.aspx?id=4821&productidentifier=600 25801&colorid=2504945§ionid=clothes&subsectionid=outdoors 2010-02-03 12.35 http://shop.hm.com/se/shoppingwindow?dept=BARN_LIPO_YTT&shoptype=S 2010-02-03 12.56 Bild 2.3 http://www.ecoloco.se/components/com_virtuemart/shop_image/product/0c0d16fa252127f53 9695b59ab17cb6a.jpg 2010-02-03 12.34 http://modelmini.se/ 2010-02-03 12.32Bild 3.1 http://www.barnskobutiken.se/converse-yellow-stl-2126-p-1913.html 2010-03-23 10.21 http://www.oiidesign.se/produktfoton/Acne_mini_hex_light_vik_L.jpg/large/ 2010-03-23 09.19 http://www.oiidesign.se/produktfoton/amplified_tshirt_ramones_black_L1.jpg/large/ 2010-03-23 09.2010-03-23 http://www.oiidesign.se/produktfoton/baggy_legg_vneck_gra_modell.jpg/large/ 2010-03-23 09.31 http://www.oiidesign.se/produktfoton/City_hood_L1.jpg/large/ 2010-03-23 09.27 http://www.shampoodle.com/press/aw09/index_2.htm 2010-02-03 15.16 http://www.thebrand.se/?page=2&album=7 2010-02-02 13.42 http://www.thebrand.se/?page=2&album=11 2010-02-02 13.38
Bilaga 1
Funktionsanalys
Uppdragsgivare: Annika Göth Nilsson
Projekt: Urban kids- funktionskläder för tuffa miljöer Hel produkt- ytterkläder för höst/vintersäsong Datum 2010-02-02
Funktionsområde: basfunktioner
Funktion
Klass
Anmärkning
Erbjuda Beklädnad HF Med skydd för vatten, vind och kyla. Överdel och underdel.
Underlätta Användning Ö Lätt att använda för samtliga
Tilltala Målgrupp N Stadsföräldrar med modeintresse
Tilltala Brukare N Behov (2-10 år )
Tilltala Brukare N Utseende
Medge Förflyttning N Lätt att bära
Optimera Rörlighet N Anpassad till barns aktiviteter
och behov .
Maximera Hållbarhet N Hög kvalitet, material och produktion
Maximera Skydd N För olika väderslag med hjälp av
funktionsmaterial
Förstärka Identitet Ö Hos brukare och målgrupp
Medge Förståelse Ö Lättförstålig produkt, lätt att ta på/av.
Äga Självklarhet Ö Igenkänningsfaktor
Erbjuda Markering Ö Vem produkten tillhör,
namnmarkering
Erbjuda Förvaring Ö Av lösa ting
Erbjuda Luktreducering O Av ovälkomna dofter
Erbjuda Huvudskydd O För väderlek
Erbjuda Storleksanpassning O Vid snabb växt
Maximera Skydd Ö Kritiska område (knä, armbågar osv )
Erbjuda Föränderlighet O Från jacka/byxa till overall?
Äga Citykänsla Ö Med hög teknisk funktion
Erbjuda Värmelager O Extra lager under alt avtagbart foder Erbjuda Kroppsanpassning Ö Justering vid armar, hals, ben osv
Underlätta Upphängning Ö Efter utelek
Äga Kroppsform Ö Förböjda delar
Underlätta Upphängning Ö Hur plaggen sitter på kroppen
Funktionsområde: säkerhet
Funktion
Klass
Anmärkning
Äga Skonsamhet N Mot kroppen
Äga Säkerhet N För användning- följa restriktioner
Maximera Brandsäkerhet N
Minimera Kvävningsrisk N Följ restriktioner
Minimera Fällor N Inte fastna
Minimera Småsaker N Sväljningsrisk
Erbjuda Avtagbarhet Ö Delar som lätt kan fastna
Underlätta Användning Ö Lätt att använda/underlätta under användning
Erbjuda Skydd Ö Mot slitage
Erbjuda Skydd O Mot slag
Minimera Obehag N Vid användning
Erbjuda Synlighet N I mörker
Funktionsområde: marknad
Funktion
Klass
Anmärkning
Skapa Identitet N Ny varumärkesidentitet för produkten
Äga Innovationshöjd Ö Material
Skapa Förtroende Ö Hos användare och köpare
Tilltala Målgrupp N Med hjälp av bl.a. analys av
målgruppens klädstil
Äga Modefaktor Ö Rådande trender/framåttänkande
Äga Form N Fysisk produkt
Möjliggör Företagsanpassning O Skissförslag på olika företagsidentiteter
Erbjuda Storlekar Ö 98-140 cl
Erbjuda Dubbelstorlekar O 98/104 110/116 122/128 134/140
Minimera Sportkänsla Ö Modeplagg
Funktionsområde: material, produktion och konstruktion
Funktion
Klass
Anmärkning
Medge Tillverkning N I konstruktion
Maximera Miljövänlighet N För produktens trovärdighet
Tåla Miljö N Temperatur, solljus, fukt etc.
Tåla Solljus N Material ej skadas av solljus
Tåla Fukt N Stå emot utifrån, släppa ut inifrån
Medge Rengöring N Tvätt och tork
Underlätta Hanterbarhet Ö I produktion
Minimera Produktionsled Ö Detaljer
Äga Materialvänlighet N Miljövänliga material
Optimera Logistik Ö Packning, transport
Maximera Hållbarhet N Hög kvalitet
Erbjuda Säsongsliv Ö För varje enskild brukare
Möjliggör Andrahandsvärde Ö Hålla för arv eller vidareförsäljning
Erbjuda Reparation O Av kritiska slitageområde
Erbjud Flersäsong Ö Produktens liv i ca 3 säsonger/ 3 barn
Funktionsområde: Miljö
Funktion
Klass
Anmärkning
Underlätta Återanvändning N Andrahandsliv
Underlätta Återvinning N Material
Minimera Materialåtgång Ö
Maximera Miljövänlighet N Genom materialval och produktion
Maximera Hållbarhet Ö Sömnads- och materialkvalité
Maximera Hållbarhet Ö Erbjuda utbytbarhet
Funktionens verb Funktionens substantiv Klassificering (N, Ö, O) Anmärkningar för
Bilaga 2
Tidsplanering
FÖRSTA TIDSPLANERING
Tidsplanering examensarbete v. 3 v. 4 v. 5 v. 6 v. 7 v. 8 v. 9 v. 10 v. 11 v. 12 v.13 v. 14 v. 15 v. 16 v. 17 v. 18 v. 19 v. 20 v. 21 v. 22 Annika Göth Nilsson, Produktdesign /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /40 h /40 h /40 h /32 h /32 h /40 h /40 h /40 h /40 h /32 h /40 h /40 h /40 h Research
- Designprocess i klädbranschen Funktionskläder uppbyggnad - Funktionskläder- uppbyggnad - Material- funktion- miljö - Konkurrenter
- Säkerhet- riktlinjer för barnkläder - Användare/målgruppg pp - Funktionsanalys/Brief Skissprocess - Idégenerering 1- helhet - Viktning & val mot funk.analys
Idé i 2 d lj - Idégenerering 2-detaljer - Vikt. & val mot funk.an+ research - Skissfas- helhet, funktion, - Koncept- 3 st
- Viktning & val mot funk.analys Viktning & val mot funk.analys resulterar i 1 koncept för vidarutv. Utveckling
- Form- identitet, uttryck, detaljer - Mönsterkonstruktion - Provplagg - Utvärdering av provplagg Visualisering Rapportskrivning Handledning Handledning
Seminarier/delredovisning Semin. Semin. Delgen.
(Examensutställning) 20/5
Opponering/läs rapporter Examination
Tidsplanering examensarbete v. 3 v. 4 v. 5 v. 6 v. 7 v. 8 v. 9 v. 10 v. 11 v. 12 v.13 v. 14 v. 15 v. 16 v. 17 v. 18 v. 19 v. 20 v. 21 v. 22 Annika Göth Nilsson, Produktdesign /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /20 h /40 h /40 h /40 h /32 h /32 h /40 h /40 h /40 h /40 h /32 h /40 h /40 h /40 h Research
- Designprocess i klädbranschen - Funktionskläder- uppbyggnad - Material- funktion- miljö - Konkurrenter
- Säkerhet- riktlinjer för barnkläder - Användare/målgrupp intervjuer, observation - Funktionsanalys/Brief
Skissprocess - Idégenerering 1- helhet - Viktning & val mot funk.analys - Idégenerering 2-detaljer - Vikt. & val mot funk.an+ research - Skissfas- helhet, funktion, - Koncept- 3 st
- Viktning & val mot funk.analys resulterar i 1 koncept för vidarutv. Utveckling
- Form- identitet, uttryck, detaljer - Mönsterkonstruktion - Provplagg - Utvärdering av provplagg Visualisering Rapportskrivning Handledning
Seminarier/delredovisning Semin. Semin. Delgen.
(Examensutställning) 20/5
Opponering/läs rapporter Examination
