Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod (Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
Bilszta, J., Ericksen, J., Buist, A., & Milgrom, J.
”Women’s experience of postnatal depression- beliefs and attitudes as barriers to care”
(2010). Australia, Australien Journal of Advanced Nursing.
Syftet med studien var att undersöka hur kvinnors upplevelser av postnatal depression påverkar deras uppfattning, attityder och val att söka hjälp. Samt att utforska olika alternativa sätt där familj, vänner och sjukvårdpersonal kan underlätta hjälpsökande beteende hos kvinnor.
Metod: Kvalitativ Urval: 40 kvinnor
Datainsamling: Fokusgrupp.
Intervjuer utifrån
diskussionsguide som spelades in och transkriberades
ordagrant.
Analys: Materialet
analyserades med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA) och delades sedan in i 8 olika teman.
Resultatet påvisar att kvinnor som drabbats av postnatal depression upplever
svårigheter i transitionen till föräldraskapet. Förväntningar på moderskapet skiljde sig stort från hur verkligheten blev. Vidare påvisas upplevelser av rädsla att misslyckas och inte kunna hantera moderskapsrollen. Bristande kunskaper kring symtom på depression eller vad som var normala anpassningar associerat till föräldraskapet saknades. En upplevelse av normalisering inom vården resulterade i tystnad från kvinnorna och hade en negativ påverkan i deras hjälpsökande. Coats, R., Ayers, S., & De Visser, R. ”Women’s experiences of postnatal distress: a qualitative study” (2014). England, BMC Pregnancy and Childbith.
Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor upplevde postnatal ångest och hur dom hanterade den känslomässiga ångesten under det första året.
Metod: Kvalitativ Urval: 17 kvinnor Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer som spelades in och
transkriberades ordagrant.
Analys: Materialet
analyserades med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA).
Resultatet påvisar att kvinnorna upplevde att det förväntade moderskapet uteblev och resulterade i känslor av distanstagande hos mödrarna samt känslor av att ha förlorat den första tiden som mamma. Vid negativa förlossningsupplevelser anklagade
kvinnorna sig själva och hade svårt att ta sig vidare från upplevelsen. Det påvisades svårigheter i att hitta hjälp och en brist på information kring vilket typ av hjälp som fanns att tillgå.
Gardner, P. L., Bunton, P., Edge, D., & Wittkowski, A. ”The experience of postnatal depression in West African mothers living in the United
(2013). United Kingdom, Midwifery.
Syftet med studien var att undersöka upplevelserna av postnatal depression hos
Metod: Kvalitativ Urval: 6 kvinnor Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer
Resultatet påvisar att kvinnorna upplevde symtom på postnatal depression men betraktade det inte som en sjukdom. Kvinnorna upplevde en förlust och saknad
Kingdom: A qualitative study” västafrikanska mödrar boende i Storbritannien Analys: Materialet analyserades med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA) för att utforska och analysera data.
av den egna identiteten och det gamla livet vilket förändrade deras syn på sig själva. Kvinnorna upplevde att de efter
förlossningen stod ensamma kvar och att den kontinuitet som tidigare under graviditeten fanns försvunnit.
Bristande stöd i partnerrelationen och en saknad av att inte kunna dela sina upplevelser med andra som drabbats skapade en känsla av ensamhet och isolering.
Haga, S-M., Lynne, A., Slinning, K., & Kraft, P.
”A qualitative study of depressive symptoms and well-being among first-time mothers”
(2012). Norway, Scandinavian Journal of Caring Sciences.
Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som resulterar i att vissa kvinnor finner övergången till att bli mamma svårare än andra
Metod: kvalitativ Urval: 12 kvinnor Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer
Analys: Tematisk analys
Resultatet påvisar att kvinnornas förväntan på moderskapet uteblev, vilket resulterade i känslor av besvikelse. Kvinnorna var vana att kontrollera och hantera olika aspekter i livet och hade en förväntan att kunna hantera moderskapet på samma sätt. Kvinnorna upplevde även en brist på stöd från vården där vårdpersonal ofta
normaliserade deras upplevelser och känslor. Detta resulterade i en upplevelse att inte bli tagna på allvar. Vidare beskrev kvinnorna att de i mötet med vården aldrig fick frågor kring deras mående och upplevelse utan enbart praktiska saker kring barnet togs upp.
Hannan, J. ”Older mothers´experiences of postnatal depression” (2016). England, British Journal Of Midwifery.
Syftet med studien var att belysa äldre
förstföderskors upplevelser av postnatal depression. En central frågeställning i studien var: på vilket sätt postnatal depression upplevts hos mödrar över
Metod: Kvalitativ Urval: 4 kvinnor Datainsamling:
Djupintervjuer
Analys: Alla intervjuer
transkriberades i sin helhet och analyserades med tolkande fenomenologisk
Resultatet påvisar att kvinnornas förväntan på moderskapet uteblev. Kvinnorna beskrev en förväntan att ett naturligt sätt anpassa sig till den nya moderskapsrollen och en förväntan på en perfekt start. När dessa uteblev upplevdes känslor av förvirring, besvikelse, förtvivlan och misslyckande. Hos kvinnorna upplevdes en objektifiering som mamma vilket skapade
30 år som aldrig tidigare lidit av en depression.
analys (IPA) som redan delades in i sex olika teman.
en förlust av den gamla identiteten och det egna jaget. Kvinnorna beskrev en vana av att tidigare i livet kunna hantera motgångar vilket förstärkte deras känsla av
misslyckande i moderskapsrollen. En oro över att ses som annorlunda och
otillräcklig resulterade i skam och en oro över att inte förstås av andra. En
medvetenhet kring stigmatisering psykisk ohälsa och postpartumdepression skapade blandade känslor till att berätta för andra om deras upplevda svårigheter. En brist på förståelse i mötet med vården ledde till att kvinnorna undvek att prata om sina känslor.
Johansson, M., Benderix, Y., & Svensson, I.
”Mothers´and fathers´lived experiences of postpartum depression and parental stress after childbirth: A qualitative study”
(2020). Sweden, International journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being.
Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av postpartumdepression hos mödrar och fäder samt upplevelsen av stress efter förlossning
Metod: Kvalitativa intervjuer Urval: Tio mödrar och fem
fäder. Datainsamling: Intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Analys: Materialet analyserades med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA).
Resultatet påvisar att det förväntade moderskapet uteblev vilket ledde till att kvinnorna upplevda känslor av skuld och ångest. Att inte klara av moderskapsrollen som förväntat och kunna ta hand om det nyfödda barnet resulterade i att kvinnornas syn på sig själva förändrades. Att inte få tillräckligt med stöd från vården efter traumatiska händelser eller komplikationer från förlossningen upplevdes påverka kvinnornas egna välbefinnande. Vidare beskrev kvinnorna en upplevelse av mötet med vården enbart fokuserade kring praktiska saker kring barnet. Lea, E., Heyes, J.,
& Priest, H.
”Exploring the Narratives of Women Who Identify with the Term ”Postnatal Depression”
(2018). USA, Journal of Prenatal and Perinatal Psychology and Health.
Syftet var att genom kvinnors berättelser undersöka upplevelsen av identifierad postnatal depression samt förstå den
Metod: Kvalitativ Urval: 6 kvinnor Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.
Resultatet påvisar att kvinnor ofta upplevde en känsla av att något inte var rätt, men saknade kunskap kring postnatal depression. Kvinnorna beskrev svårigheter i att hitta stöd och hjälp och att deras känslor och upplevelser ofta
psykiatriska vårdens roll i vården av dessa kvinnor.
Analys: Analyserades utifrån
en narrativ analysmetod. En reflekterande journal användes för att underlätta vid
analysarbetet av transkriberingen.
normaliserades i mötet med vården, vilket resulterade i en upplevelse av att inte bli lyssnad på. Nilova, V., Ward, L., & Hall, P. ”Women´s experiences of parenting toddlers following postnatal depression” (2017). Australia, Australian Journal of Psychology.
Syftet med studien var att få en djupgående förståelse av kvinnors erfarenheter av föräldraskap till äldre spädbarn och småbarn efter att ha upplevt postnatal depression.
Metod: Kvalitativ Urval: 8 kvinnor Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.
Analys: Tematisk analys
användes för att analysera insamlade data.
Resultatet påvisar att det förväntade moderskapet uteblev och att livet som mamma inte upplevdes så glädjefyllt som förväntat. Detta ledde till att kvinnorna kände sig misslyckade i sin
moderskapsroll. Vidare beskrevs hur kvinnorna ofta jämförde sig själva med andra mödrar som inte drabbats av postnatal depression. Dessa beskrevs ofta som normala, naturliga och perfekta i sin moderskapsroll vilket resulterade i känslor av misslyckande och skam.
Stigmatiseringen kring postnatal
depression ledde till att kvinnorna kände en oro över att bli dömda av andra.
Slade, P., Rigby, A., Ricci, K., Spittlehouse, J., & Brugha, T.S. ”Postnatal women´s experiences of management of depressive symptoms: a qualitative study! (2010). England, British Journal of General Practice. .
Syftet var att undersöka anledningar till varför kvinnor med en postnatal depression finner
svårigheter i att söka hjälp samt att undersöka upplevelsen av att erbjudas och acceptera eller neka psykologiskt stöd.
Metod: Kvalitativ Urval: 30 kvinnor Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.
Analys: Tematisk analys.
Resultatet påvisar att kvinnorna upplevde svårigheter i den hjälpsökande processen. Kvinnorna upplevde svårigheter att erkänna sitt behov av hjälp och en rädsla över att uppfattas som oförmögen att ta hand om sitt barn. Vidare påvisades det att information gavs kring
postpartumdepression i varierande grad. Vidare beskrev kvinnorna att mötet med vården enbart fokuserade på det praktiska kring barnet och hade svårigheter i att se hur mötet med vården även skulle vara ett stöd för kvinnan.
Wittkowski, A., Fox, J., Zumla, A., & Glendenning, S.
”The experience of postnatal depression in South asian mothers living in Great Britain: A qualitative study”
(2012). United Kingdom, Journal of Reproductive and Infant Psychology.
Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av postnatal depression hos sydasiatiska mödrar bosatta i Storbritannien
Metod: kvalitativ Urval: 10 kvinnor Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer
Analys: Grundad teori
(Grounded theory).
Resultatet påvisar att kvinnorna efter förlossningen försökte hitta förklaringar till deras upplevelser och känslor. Kvinnorna upplevde en brist på information om vart dom skulle vända sig för stöd och hjälp vilket skapade en känsla av att vara isolerad. Kvinnorna upplevde även en brist på stöd från vården där vårdpersonal ofta normaliserade deras upplevelser och känslor vilket resulterade i känslan av att vara misslyckad i moderskapsrollen.