Ett moderskap i motvind : en litteraturöversikt om kvinnors upplevelser av postpartumdepression

Jenny Nordahl

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, 2020

Nivå: Grundnivå

Handledare: Susanne Amsberg Examinator: Elisabeth Bos Sparén

Ett moderskap i motvind

En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av postpartumdepression

A motherhood in the headwind

Sammanfattning

Bakgrund: En postpartumdepression uppstår i samband med förlossningen och drabbar mellan 8–15 procent av alla nyförlösta kvinnor varje år bara i Sverige. Någon enskild orsak till tillståndet finns inte men sociala och psykologiska,

socioekonomiska, traumatiska och stressrelaterade händelser, brist på socialt stöd och en tidigare historik av depression har påvisats vara betydande riskfaktorer för utvecklingen av tillståndet. Att drabbas av en postpartumdepression innebär ett stort lidande hos den drabbade kvinnan men påverkar även hela familjen. Det är av betydande vikt att tidigt kunna ställa en diagnos för att minska negativa konsekvenser i familjen.

Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av postpartumdepression.

Metod: En litteraturöversikt med grund från tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod utfördes. Artiklarnas olika tema identifierades, jämfördes och analyserades för att sedan kategoriseras i de slutgiltiga teman som presenterades i detta arbete.

Resultat: Resultatet består av två huvudsakliga teman och fem subteman; Att leva med

postpartumdepression med subteman det förväntade moderskapet och

stigmatisering och dess påverkan; Barriärer i vården med subteman behov av stöd, svårigheter att söka hjälp och normalisering i vården. Många kvinnor

upplevde en bristande information och kunskap kring tillståndet. I resultatet framkom det att stigmatiseringen kring psykisk ohälsa och postpartumdepression resulterade i en rädsla att mötas av oförstående och fördomsfullhet. Vidare framkom det avgörande faktorer för hur kvinnorna upplevde svårigheter i sin kontakt med vården.

Diskussion: Författaren diskuterar valda delar ur det framkomna resultatet i litteraturöversikten utifrån aktuell forskning, egna reflektioner och Phil Barkers tidvattenmodell.

Abstract

Background: Postpartum depression is a serious form of depression that affects between 8-15

percent of all women just in Sweden every year. No individual cause of the condition exists, but social and psychological, socio-economic, traumatic and stress-related events, lack of social support and a previous history of depression have been shown to be significant risk factors for the development of the condition. Suffering from a postpartum depression means a great suffering for the affected women but it also affects the whole family. An early diagnosis is important in order to reduce negative consequences regarding family.

.

Aim: The aim of this study was to explore women's experiences of postpartum depression.

Method: A literature review based on ten scientific articles of qualitative method was conducted. The different themes of the articles were identified, compared and analyzed and then categorized into the final themes presented in this work.

Results: The result consisted of two main themes and five subthemes; To live with

postpartum depression with the subthemes the expected motherhood and

stigmatization and it´s impact; Barriers in health care with the subthemes need

for support and difficulties in seeking help and normalization in health care.

Many women experienced a lack of information and knowledge about the condition. The result showed that the stigma surrounding mental illness and postpartum depression resulted in a fear of being confronted by ignorance and prejudice. Decisive factors emerged as to how women experienced difficulties in their contact with health care.

Discussion: The author discusses selected parts of the result obtained in the literature review based on current research, own reflections and Phil Barker´s The Tidal Model

Innehållsförteckning

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

PSYKISK OHÄLSA I SAMBAND MED GRAVIDITET ... 1

POSTPARTUMDEPRESSION ... 2

DIAGNOSTISERING ... 3

ORSAK OCH RISKFAKTORER ... 3

BEHANDLING OCH VÅRD EFTER FÖRLOSSNING ... 4

KONSEKVENSER OCH PÅVERKAN I FAMILJEN ... 4

SJUKSKÖTERSKANS ROLL ... 5

PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 6 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT 6 PHIL BARKERS TIDVATTENMODELL ... 6

METOD 7 DATAINSAMLING ... 7 URVAL ... 8 DATAANALYS ... 9 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 RESULTAT 10 ATT LEVA MED POSTPARTUMDEPRESSION ... 11

De förväntade moderskapet ... 11

Stigmatisering och dess påverkan ... 12

BARRIÄRER I VÅRDEN ... 12

Behov av stöd ... 12

Svårigheter att söka hjälp ... 13

Normalisering i vården ... 14

DISKUSSION 14 METODDISKUSSION... 14

RESULTATDISKUSSION ... 17

Förväntningarnas påverkan på moderskapet ... 17

Normalisering och dess påverkan ... 18

FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 20

SLUTSATS 21

REFERENSFÖRTECKNING 22

BILAGA 1. SÖKMATRIS 27

INLEDNING

Under min verksamhetsförlagda utbildning inom mödravården väcktes en nyfikenhet och vilja till mer kunskap om måendet hos nyblivna mammor. Framförallt skapades en nyfikenhet på att veta hur de själva upplevde sitt mående i samband med all den omställning som sker när ett barn är fött, hur det påverkar familjesituationen och även deras parrelation i jämförelse med innan. Det som verkligen fick mig att fundera och väckte ett intresse var ett möte med en kvinna som då var gravid med sitt andra barn. Kort efter förlossningen med första barnet så hamnade kvinnan i en postpartumpsykos och blev inneliggande i slutenvården. Pappan var då själv med deras nyfödda barn i nästan två veckors tid innan mamman skrevs ut.

Jag är själv mamma men konstigt nog har orden postpartumdepression eller

förlossningsdepression inte passerat mig på ett sätt som gett mig någon kunskap i ämnet. Jag kan inte undgå att fundera över varför? Jag vill med denna litteraturöversikt belysa kvinnors upplevelse av postpartumdepression samt skapa en ökad förståelse och kunskap kring deras upplevelser för yrkesverksamma sjuksköterskor.

BAKGRUND

Psykisk ohälsa i samband med graviditet

Att bli föräldrar associeras ofta med längtan, glädje och en förväntan på framtiden (Wickberg & Hwang, 2003). Det innebär ofta en stor utmaning och förändring i livet där visionen om hur föräldraskapet kommer att bli är inte allt för sällan långt ifrån hur verkligheten kommer att se ut. Bågedahl-Stridlund (2016) beskriver att ungefär hälften av de konstaterade depressiva störningarna som påvisats efter en förlossning startat under graviditetens gång. Varför dessa depressiva störningar inte uppmärksammats tycks ha sin grund i att vanliga

graviditetssymtom såsom trötthet, sömnsvårigheter och nedstämdhet inte tas upp av gravida kvinnor då detta ses som en normalitet. Att urskilja symtom från depressiva störningar under en graviditet eller från en annan period i livet är inte möjligt men det är av stor vikt att bejaka den oro och ängslan som kan finnas inför det kommande föräldraskapet.

Maternity blues även kallat tredagsmelankoli är ett kortvarigt tillstånd med lättare nedstämdhet som drabbar ca 50–80 procent av alla nyförlösta kvinnor (Skärsäter, 2014; Bågedahl-Stridlund, 2016). Tre till fem dagar efter förlossningen uppstår ett fysiologiskt tillstånd kallat mjölkstas vilket innefattar att mjölkproduktionen håller på att komma igång. Olika känslomässiga symtom kan då uppstå såsom gråtmildhet, ångest, irritabilitet och rastlöshet hos den drabbade kvinnan (American Psychiatric Association (APA), 2017).

Tillståndets längd kan variera från några timmar upp till två veckor och har ingen påverkan på dagliga aktiviteter och det krävs ingen medicinsk behandling. Det har påvisats att kvinnor med substantiell eller förlängd maternity blues löper förhöjd risk att drabbas av

postpartumdepression (Wickberg & Hwang, 2003).

Postpartumpsykos även kallat förlossningspsykos är en akut psykotisk reaktion och den allvarligaste formen av psykisk störning som kan drabba kvinnor i samband med en

förlossning (Bågedahl-Stridlund, 2016). Vanligtvis inträffar en postpartumpsykos närmsta tiden efter en förlossning. Bågendahl-Stridlund påvisar dock en kraftigt förhöjd risk att drabbas även månaderna efter en förlossning. Hormonella förändringar ses som en biologisk orsak till utlösandet av en postpartumpsykos men även sömnbrist och oro anses vara

bidragande faktorer. Utvecklingen kan ske smygande men det är inte ovanligt att detta sker snabbt och med tydliga symtom. Oftast kännetecknas dessa symtom av djup depression, förvrängd verklighetsuppfattning, vanföreställningar eller hallucinationer som ofta innefattar det nyfödda barnet. En till två av 1000 förlösta kvinnor drabbas varje år och tillståndet kräver akut psykiatrisk vård.

Postpartumdepression

Postpartumdepression även kallad förlossningsdepression är en allvarlig form av depression (Wickberg & Hwang, 2003). Enligt Statens Beredning för Medicinsk och Social Utveckling (SBU) (2014) drabbar postpartumdepression mellan 8–15 procent av alla nyförlösta kvinnor i Sverige varje år. Förekomsten ser varierande ut i olika delar av världen vilket Bågedahl-Stridlund (2016) menar har sin grund i variationen på de olika skattningsinstrument som används runt om i världen. Författaren betonar även vikten av att tidigare studier som mätt prevalensen varierar stort gällande både kulturella och socioekonomiska förhållanden.

Skillnaden mellan en egentlig depression och en postpartumdepression är den unika tiden när tillståndet infinner sig hos den drabbade (Silverman, Reichenberg, Lichtenstein & Sandin, 2018). Skoog, Hallström och Bergen (2017) beskriver att debuten av en postpartumdepression vanligtvis sker under dom första sex till åtta veckorna efter en förlossning. Vidare påvisades det att en debut kan inträffa betydligt senare och drabba en kvinna upp till sex månader efter (Silverman et al., 2018).

Likt andra tillstånd kan symtomen variera och te sig på många olika sätt trots samma tillstånd och det är av betydande vikt att vara uppmärksam på tidiga symtom, detta för att förhindra ett långvarigt sjukdomsförlopp (Wickberg & Hwang, 2003). Bågedahl-Stridlund

(2016) beskriver symtomen på en postpartumdepression som likartade med en egentlig depression, där nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, aptitförändringar, viktminskning och sömnstörningar är vanliga kännetecken. Det allvarligaste symtomet på en

postpartumdepression är suicidala tankar hos den drabbade (Sit et al., 2015). En förhöjd risk ses även gällande tankar kring självskadebeteende och suicidalitet vid depression före eller under en graviditet.

Diagnostisering

Edinburgh Postnatal Depression Scale (EDPS) är en självskattningsskala som används runt om i världen inom hälso- och sjukvård för att kunna upptäcka depressiva symtom hos nyförlösta kvinnor (Wickberg & Hwang, 2003). Då en diagnos är av betydande vikt bör en screening ske sex till åtta veckor efter en förlossning (Socialstyrelsen, 2017a), detta för att snabbt kunna sätta in behandlande åtgärder (Skärsäter, 2014).

EPDS består av tio påståenden där kvinnan markerar de svar som motsvarar dennes mående under de senaste sju dagarna (Wickberg & Hwang, 2003). Svaren poängsätts därefter på en skala mellan 0–3 poäng, vid ett totalt sammanslaget värde på 12 poäng eller mer krävs det att en mer noggrann bedömning görs (Wickberg, 2019). Skalan används sedan som ett underlag och utgör en utgångspunkt för vidare samtal. Om det efter en komplett EPDS och samtal utgör tydliga tecken på postpartumdepression skall en klinisk bedömning utföras av läkare för fastställande av diagnos.

Orsak och riskfaktorer

Någon enskild orsak till postpartumdepression finns inte, dock påvisades psykologiska och sociala faktorer vara av betydelse för utvecklingen av tillståndet (Wickberg och Hwang, 2003). Även socioekonomiska faktorer såsom låg utbildning och låg inkomst har påvisats vara betydande riskfaktorer (Santos, Gualda, Silveria & Hall, 2013). Även traumatiska eller stressrelaterade händelser, brist på socialt stöd i kvinnans närhet samt konflikter i

parrelationen beskrivs vara av betydande vikt (Wickberg & Hwang, 2003). Banti et al. (2011) påvisade att en tidigare historik av depression är en förhöjd riskfaktor för utvecklandet av tillståndet. Silverman et al. (2016) påvisade att den förhöjda risken kan vara uppemot 20 gånger så hög i jämförelse med kvinnor utan en tidigare historik av depression. En oplanerad graviditet hos kvinnan samt att tidigare genomgått en abort påvisades av Mengstu, Haymanot och Eyerusalem (2020) vara bidragande orsaker för att utveckla en postpartumdepression.

Vidare påvisade Kothari et al. (2016) att våld i parrelationen har ett starkt förhållande till postpartumdepression oberoende av socioekonomiska förhållanden.

Behandling och vård efter förlossning

Beroende på symtombilden vid en lätt eller medelsvår egentlig depression bör ett avvaktande ske under noggrann kontroll innan eventuell behandling sätts in (Bågedahl-Stridlund, 2016). Krävs vidare behandling rekommenderas psykoterapeutisk behandling, kognitiv

beteendeinriktad terapi (KBT) samt interpersonell psykoterapi (IPT). Även stödjande samtalsbehandling rekommenderas, där modern sätts i fokus och sjuksköterskan arbetar utifrån ett lyssnande förhållningssätt (Wickberg & Hwang, 2003). Insättning av

farmakologisk behandling skall övervägas om ingen förbättring ses inom sex till åtta veckor (Bågedahl-Stridlund, 2016). Har modern en tidigare historik av depression skall en noggrann kontroll ske och ett övervägande av insättning av farmakologisk behandling skall

kontinuerligt utvärderas. Vid farmakologisk behandling är förstahandsläkemedlet SSRI-preparat såsom Sertralin och Citalopram (Bågedahl-Stridlund, 2016). Preparatet går i mindre utsträckning över i bröstmjölken (Lindefors & Andersson Forsman, 2014).

Vården efter en förlossning behöver vara utformad efter kvinnans individuella behov och utgå ifrån ett familjecentrerat förhållningssätt (Socialstyrelsen, 2017b). Moderns och barnets hälsa skall ligga i fokus i all vård efter en förlossning men det är av betydande vikt att även partnerns välbefinnande tas i beaktning. Detta för att tidigt kunna stödja kvinnan och hela den nya familjen och samtidigt tidigt kunna uppmärksamma tecken på psykisk eller fysisk ohälsa.

Konsekvenser och påverkan i familjen

Att drabbas av en postpartumdepression påverkar inte bara kvinnan utan även hela familjen (Wickberg & Hwang, 2003). Skärsäter (2014) beskriver att det är av betydande vikt att tidigt kunna fastställa en diagnos för att minska risken för negativa konsekvenser i familjen. När kvinnan drabbas av en postpartumdepression ses en ökad risk för stress hos partnern, vilket kan leda till att relationen påverkas negativt. Santos et al. (2013) påvisar att den stress som upplevs är en riskfaktor och partnern löper en förhöjd risk att själv drabbas av en depression. De depressiva symtom som utvecklas hos kvinnan efter en förlossning har påvisats kunna inverka på den känslomässiga anknytningen till det nyfödda barnet (Edhborg, Nasreen & Kabir, 2011). Vidare beskrivs det att kvinnor som drabbats av postpartumdepression ser, rör och pratar mindre med barnet vilket försvårar utvecklingen av en trygg anknytning (Wickberg

& Hwang, 2003). När den trygga anknytningen mellan modern och barnet inte byggs upp kan detta leda till att barnet drabbas av beteendeproblem och känslomässiga problem längre fram i livet (Wickberg & Hwang, 2003). O´Higgins, Roberts, Glover och Taylor (2013) påvisar att kvinnor som upplever en anknytningsproblematik under de första fyra veckorna efter en förlossning löper en 15 gånger högre risk att fortfarande uppleva detta ett år efter en förlossning i jämförelse med kvinnor som inte lider av en postpartumdepression.

Sjuksköterskans roll

Bedömningar och beslut i all omvårdnad skall ske utifrån ett moraliskt ansvar hos varje sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Riktlinjer för ett etiskt handlande med utgångspunkt i samhällets värdegrund och dess behov beskrivs i International Council Of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. Sjuksköterskans arbete genomsyras av ett etiskt förhållningssätt där sjuksköterskans primära ansvar syftar till att hjälpa människor som är i behov av vård och stöd. För vägledning och ett gemensamt förhållningssätt inom

yrkesprofessionen benämns fyra grundläggande ansvarsområden; att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom, och lindra lidande.

Att som sjuksköterska ansvara för omvårdnaden kring en kvinna som drabbats av en postpartumdepression syftar till att stödja kvinnan i alla de delar som påverkar hennes mående (Skärsäter, 2014). Sjuksköterskans ska i all omvårdnad utgå ifrån en personcentrerad vård där patientens behov sätts i fokus och inte tillståndet (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Detta kräver att sjuksköterskan i sin roll har en öppenhet, vilja och ett genuint intresse av att ta del av patientens upplevelser och känslor. Förutsättningen för en personcentrerad vård är patientens berättelse om upplevelser och känslor, där framkommer vilka resurser och förmågor samt vilka känslomässiga och sociala behov som finns. Hur vården och omsorgen ska planeras och genomföras ska utformas utifrån patientens egna upplevelser och behov i samma utsträckning som de professionellas bedömningarna och identifierade behov.

Problemformulering

Det förväntade moderskapet associeras ofta med en längtan, glädje och förväntan, inte allt för sällan är den bilden långt ifrån verkligheten för många kvinnor. En postpartumdepression uppstår i samband med förlossningen och drabbar mellan 8–15 procent av alla nyförlösta kvinnor varje år bara i Sverige. Någon enskild orsak till tillståndet finns inte men faktorer såsom sociala och psykologiska förhållanden, socioekonomiska, traumatiska och

stressrelaterade händelser, brist på socialt stöd och en tidigare historik av depression har påvisats vara betydande riskfaktorer. Genom att belysa kvinnors upplevelse av

postpartumdepression kan en ökad förståelse och kunskap skapas hos sjuksköterskor i vårdens alla delar.

Syfte

Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av postpartumdepression.

Teoretisk utgångspunkt

Som teoretisk utgångspunkt i denna litteraturöversikt används Phil Barkers Tidvattenmodell (Barker & Buchanan – Barker, 2005). Vidare diskuteras det framkomna resultatet utifrån vald teoretisk utgångspunkt i litteraturöversiktens resultatdiskussion.

Phil Barkers Tidvattenmodell

Författaren till denna litteraturöversikt har använt sig av Phil Barkers omvårdnadsteori tidvattenmodellen för att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av

postpartumdepression (Barker & Buchanan – Barker, 2005). I teorin anges en metaforisk bild där livet skildras som att segla ett skepp (människan) över ett hav (livet), där det under resan gång kan uppstå stormar (svårigheter) vilket kan leda till att skeppet behöver bogseras (sjuksköterskan) till en lugn hamn och ibland även repareras innan skeppet kan fortsätta sin resa över havet. Barker beskriver psykisk ohälsa som en naturlig reaktion hos människan som skapas av olika omständigheter i den egna upplevda livsvärlden som hen blir oförmögen att hantera (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Barkers teori fokuserar på psykisk ohälsa och betydelsen av att förstå den egna livshistorien och vikten av sjuksköterskans stöd som kan hjälpa den drabbade kvinnan att återfå kontrollen över det egna livet. Författaren till litteraturöversikten ansåg att omvårdnadsteorin kan appliceras för att tyda och diskutera centrala fynd.

I Barkers omvårdnadsteori ses psykisk ohälsa och hälsa som ett förlopp snarare än ett tillstånd, där en ständig förändring sker som förändrar det egna jaget och den egna livsvärlden (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Människans upplevelse av helhet utgör också

människans upplevelse av hälsa och begränsas inte av frånvaro av sjukdom. Alla människor bär ständigt med sig historier under livets gång, dessa har en betydande roll i den kollaps som sker när en människa drabbas av psykisk ohälsa men även i återhämtningsprocessen.

Upplevelsen av hälsa menar Barker har sin grund i hur människan förstår och formulerar den egna livsberättelsen och de upplevda erfarenheterna. Barker menar att människans

livserfarenheter kanaliseras genom tre erfarenhetsdomäner; själv, andra och världen som tillsammans formar människans personlighet. Självdomänen handlar om hur människan kan relatera till den inre världen samt hur vi bearbetar och upplever de känslor som väcks av tidigare livserfarenheter. Världsdomänen handlar om hur människan reflekterar över tidigare upplevda erfarenheter på ett rationellt sätt och det egna förhållandet till dessa. Andradomänen utgörs av de erfarenheter människan har av att vara aktör i den egna livsberättelsen och även i samspelet med andra människor. Dessa tre erfarenhetsdomäner har en betydande roll för hur människan upplever det egna jaget och den egna livsvärlden. Barker menar att

sjuksköterskans fokusering i omvårdnaden handlar om att förstå hur de tre erfarenhetsdomänerna samspelar och dess påverkan på patientens livsvärld. Med

utgångspunkt från dessa ge stöttning och skapa förutsättningar för patienten att kunna återfå kontrollen över det egna livet. Vårdprocessen beskrivs som en för sjuksköterskan och patienten gemensam resa, där betydelsen av resan väger tyngre än att nå ett bestämt mål.

Metod

En litteraturöversikt valdes som metod. Författarens mål var att sammanställa befintlig forskning inom det valda ämnet för att på så sätt generera en ökad förståelse och överblick av det aktuella kunskapsläget (Friberg, 2017a). Detta för att kunna skapa en utgångspunkt för ytterligare forskning framåt. Att använda kvalitativa studier som utgångspunkt skapar ett inifrånperspektiv där patientens upplevelser och levda erfarenheter bättre kan förstås (Friberg, 2017b). De vetenskapliga originalartiklar som inkluderats i denna litteraturöversikt består av kvalitativ forskning för att på ett lämpligt sätt kunna svara på det aktuella syftet.

Datainsamling

För att finna relevanta artiklar till litteraturöversikten använde författaren databaserna

CINAHL Complete, PubMed samt PsycInfo. Databaserna CINAHL Complete samt PubMed användes då dessa innehåller vetenskapliga artiklar med vårdvetenskapligt fokus i stor utsträckning och ansågs relevanta till litteraturöversiktens aktuella syfte (Östlundh, 2017; https://www.esh.se/bibliotek/att-soka/databaser-och-lankar.html). Vidare valde författaren även att använda databasen PsycINFO då denna innefattar omvårdnadsforskning relaterat till psykisk ohälsa (Karlsson, 2017). Författaren översatte delar av syftet till engelska med hjälp

av Svensk MeSH (Medical Subject Headings), detta för att få fram relevanta sökord anpassade till valda databaser (Östlundh, 2017).

I databasen CINAHL Complete sökte författaren efter ämnesord genom CINAHL

headings, de ämnesord som författaren ansåg vara mest lämpliga för inhämtning av relevant data var; Life experiences, qualitative studies och depression, Postpartum. Det valda

ämnesordet kompletterades med fritextorden; lived experience, Mothers, experiences och postnatal depression. Därefter sökte författaren i databasen PsycINFO efter ämnesord genom databasens ämnesordlista Thesaurus. Då användandet av ämnesord gav ett för snävt

sökresultat valde författaren att enbart använda en kombination av fritextorden; Depression postpartum, Postnatal depression, experiences och qualitative studies. I databasen PubMed sökte författaren efter ämnesord i databasens ämnesordslista Medical Subject Headings (MeSH). Det ämnesord som författaren valde att använda var; Qualitative studies, vidare kombinerades ämnesordet sedan med fritextorden; Postnatal depression, experiences, experience, women och postnatal.

För att kunna få ett så preciserande resultat som möjligt användes en boolesk sökteknik, denna teknik används för att sätta samman eller avskilja olika valda söktermer (Östlundh, 2017). Författaren valde att använda operatorerna ”AND” och ”OR”. Operatorn ”OR” användes då författaren sökte med söktermerna Postpartum depression ”OR” Postnatal depression. Operatorn ”AND” användes för att sätta samman olika söktermer och få ett mer preciserande resultat. Författarens valda sökord och specificering av gjorda sökningar ses i bilaga 1.

Urval

Inklusionskriterierna för de vetenskapliga artiklarna var att dessa beskrev kvinnors upplevelser av postpartumdepression. De artiklar som inte besvarade litteraturöversiktens syfte exkluderades. För att få fram ett relevant resultat av artiklar behöver olika begränsningar i databaserna utföras (Östlundh, 2017). Författaren valde därmed att begränsa tidsintervallen till åren 2010–2020, detta för att få fram så aktuell information som möjligt inom det valda området. Endast artiklar på engelska inkluderades i sökningen för att sortera bort de språk som författaren inte bemästrar. I databaserna CINAHL Complete samt PsycINFO använde författaren begränsningen peer-reviewed. Detta för att säkerhetsställa att valda artiklar

kvalitetsgranskats av ämnesexperter. I databasen PubMed saknades funktionen peer-reviewed, författaren sökte då upp tidskriftens webbsida som den valda artikeln publicerats i, detta i

enlighet med Östlundh för att finna information gällande granskning och vetenskaplig status. Samtliga artiklar författaren valt att inkludera i denna litteraturöversikt var etiskt granskade och av kvalitativ metod. Detta då kvalitativa studier har som mål att skapa en djupare förståelse för upplevelser och erfarenheter (Friberg, 2017b). I databasen PubMed använde författaren begränsningen fulltext. Inklusionskriterier var kvinnor som drabbats av

postpartumdepression i samband med förlossning. Ingen begränsning gällande kvinnornas ålder gjordes, detta då ålder relaterat till upplevelser inte ansågs relevant. Exklusionskriterier var upplevelser av postpartumdepression utifrån en annan persons perspektiv än den drabbade kvinnan. Ingen geografisk begränsning användes då författarens mål var att belysa kvinnors upplevelser från olika delar av världen.

Som ett första urval i artikelsökningarna började författaren med att läsa sökresultatens olika titlar. Detta görs för att få en uppfattning av resultatet och dess relevans till

litteraturöversiktens syfte (Östlundh, 2017).Vidare granskade författaren artiklarnas abstrakt för att få en mer sammanställd bild av innehållet och huruvida dessa svarade på syftet. När abstrakten svarade på litteraturöversiktens syfte lästes artiklarna i sin helhet. De artiklar som svarade på det aktuella syftet och ansågs relevanta till litteraturöversikten kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2017a) granskningsfrågor för kvalitativa studier. Författaren valde att utgå ifrån frågeställningarna; Vad är syftet? Är det klart formulerat? Hur är

undersökningspersonerna beskrivna? Samt Vad visar resultatet? De artiklar som inte svarade på det aktuella syftet eller var av bristande kvalitet exkluderades. Enbart artiklar som var fritt tillgängliga via Ersta Sköndal Bräcke högskolas bibliotek inkluderades i litteraturöversikten. Slutligen valdes tio kvalitativa studier ut som inkluderades i litteraturöversikten, se bilaga 2.

Dataanalys

För bearbetning av insamlade data till litteraturöversikten använde författaren fyra analyssteg (Friberg, 2017a). Författarens första steg innefattade att läsa de valda artiklarna flertalet gånger för att på så sätt skapa en helhetsbild av innehållet och se eventuella sammanhang. Vidare skapade författaren en kort sammanfattning av respektive artikel som sedan skulle fungera som stöd i det fortsatta analysarbetet. Som ett andra steget gjorde författaren en tabellsammanställning där syfte, metod och resultat för respektive artikel redovisades, se bilaga 2. I det tredje steget identifierades likheter och skillnader i de valda artiklarna, dessa markerades med hjälp av olika färger för att få en överskådlig bild av artiklarnas resultat. I det sista steget sammanfattade författaren resultaten utifrån respektive färg. Vidare kunde

författaren genom identifiering av olika genomgående teman skapa övergripande rubriker som vidare presenterar resultatet.

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetik är en stor och viktig del när studier genomförs, det innefattar att reflektera genomgående under hela arbetes gång. För att kunna generera en ökad kunskap och förståelse för ett visst fenomen krävs det att människor medverkar. Med det finns en överhängande risk att dessa utnyttjas eller görs till föremål för större fara än nödvändigt. Forskningsetik syftar till att värna om människors grundläggande rättigheter och värden samt integritet som ett sätt att skydda de som medverkar. Att följa etiska överväganden innefattar att förhålla sig till de etiska lagar, principer och riktlinjer som finns (Sandman & Kjellström, 2013; Kjellström, 2017).

För att säkerhetsställa att dessa etiska övervägandena följts har författaren gjort en noggrann granskning av samtliga valda artiklar. Vidare har författaren i denna

litteraturöversikt endast använt originalartiklar som var kvalitetsgranskade (peer reviwed) eller innehöll etiska överväganden. Preibe och Landström (2017) beskriver att förförståelse såsom tidigare kunskap, föreställningar eller egna antaganden kan påverka resultatet. Författaren har genomgående i litteraturöversikten reflekterat kring detta för att minimera chansen att påverka det slutgiltiga resultatet. Kjellström (2017) beskriver hederlighet och ärlighet som grundvärden i ett vetenskapligt arbete, vidare beskrivs oredlighet som att avsiktligt förvränga resultat, plagiera text, förfalska eller plagiera. Författaren till denna litteraturöversikt har i enlighet med Kjellström sammanställt och redovisat alla resultat som svarat på det aktuella syftet.

Resultat

Resultatet i denna litteraturöversikt baseras på tio kvalitativa studier som belyste kvinnors upplevelser av postpartumdepression. Efter analyserade data urskildes två huvudteman och fem subteman. Huvudtemat Att leva med postpartumdepression med subteman; Det

förväntade moderskapet och stigmatisering och dess påverkan. Huvudtemat Barriärer i vården med subteman; Behov av stöd, svårigheter i att söka hjälp och normalisering i vården.

Att leva med postpartumdepression De förväntade moderskapet

Det påvisas stora skillnader mellan det förväntade moderskapet och hur det upplevdes efter förlossningen hos kvinnor som drabbats av en postpartumdepression (Bilszta, Ericksen, Buist & Milgrom, 2010; Coates, Ayers & de Visser, 2014; Gardner, Bunton, Edge & Wittkowski, 2013; Haga, Lynne, Slinning & Kraft, 2012; Hannan, 2016; Johansson, Benderix & Svensson, 2020; Lea, Heyes & Priest, 2018; Nilova, Ward & Hall, 2017). Kvinnorna upplevde en

förväntan att på ett naturligt sätt kunna anpassa sig till det nya moderskapet och samtidigt uppleva en glädje och lycka. När dessa förväntningarna inte uppfylldes beskrev kvinnorna en känsla av misslyckande och dömde sig själva då de inte kunde leva upp till deras egna eller andras förväntningar (Bilszta et al., 2010; Haga et al., 2012; Johansson et al., 2020; Nilova et al., 2017).

Vidare beskrev kvinnorna en förväntan på ett perfekt liv och moderskap. Kvinnorna beskrev en förväntan av att kunna njuta av moderskapsrollen på ett enkelt och lätt sätt och att kunna ge barnet den perfekta starten i livet fyllt med glädje och lycka (Bilszta et al., 2010; Hannan, 2016). Att inte få uppleva den förväntade moderskapet resulterade i att kvinnorna upplevde en känsla av misslyckande och skuldbelade sig själva. Några kvinnor beskrev att självskadebeteenden och tankar fungerat som ett sätt att hantera deras upplevda känslor (Hannan, 2016; Lea et al., 2018). Vidare beskrev kvinnorna en känsla av att ha svikit sitt barn då de inte klarat av att leva upp till deras egna förväntningar. Detta resulterade i att kvinnorna blev oförmögna att se positiva händelser kring barnets utveckling vilket ytterligare förstärkte deras känsla av misslyckande.

Många kvinnor beskrev en upplevelse av att ha förlorat sig själva och det egna jaget (Gardner et al., 2014; Hannan, 2016). Att objektifieras i moderskapsrollen skapade en känsla av förlust och sorg och upplevdes av flera kvinnor som en period utan en egen identitet (Hannan, 2016). Transitionen beskrevs av flera kvinnor som en kamp och en förändrad syn på sig själva vilket resulterade i ett lägre självförtroende (Gardner et al., 2014; Bilszta et al., 2010). Vidare beskrev kvinnorna en stark längtan efter att bli sedda som en egen person, när detta skedde beskrev kvinnorna att de lättare kunde acceptera att moderskapet lett till en förändrad existens (Hannan, 2016). Först efter att kvinnorna erkände för sig själva att deras upplevelser hänt och att de inte skulle försvinna kunde de acceptera att upplevelserna skulle bli en del av det nya jaget.

Stigmatisering och dess påverkan

Många kvinnor beskrev en medvetenhet om stigmatisering kring psykisk ohälsa och

postpartumdepression. Detta resulterade i blandade känslor och en rädsla kring att prata om sina svårigheter med familj, vänner och vårdpersonal, vilket bidrog till en ofrivillig tystnad. Att ses som annorlunda av andra resulterade i känslor av skam och en oförmåga att be om hjälp. En rädsla över att mötas av oförstående och fördomsfullhet beskrevs av många kvinnor vilket skapade svårigheter i att kunna erkänna sina känslomässiga problem för andra. Många kvinnor beskrev en rädsla över att dömas i sin moderskapsroll men upplevde samtidigt ett behov av att visa andra att de klarade moderskapets alla krav (Gardner et al., 2014; Hannan, 2016).

Flera kvinnor beskrev hur de många gånger jämförde sig själva med andra mödrar som inte drabbats av en postpartumdepression. Dessa mödrar beskrevs som naturliga och perfekta i sin moderskapsroll vilket resulterade i att kvinnorna upplevde en förstärkt känsla av

misslyckande och skam över att inte klara av att hantera situationen. Många kvinnor beskrev en rädsla över att vara deprimerad som ofta grundade sig i en förväntan på hur dem skulle vara eller behovet av att bli sedda som organiserade och starka av andra. Kvinnorna beskrev ett behov och en ständig kamp att hålla uppe en fasad till omgivningen av att klara av de krav som finns kring ett föräldraskap, dessa känslor grundade sig i en önskan att inte ses som misslyckad eller annorlunda i jämförelse med andra mödrar (Bilszta et al., 2010; Nilova et al., 2017).

Barriärer i vården Behov av stöd

Genomgående i flera studier påvisas avgörande faktorer för hur kvinnorna upplevde

svårigheter i sin kontakt med vården (Bilszta, Ericksen, Buist & Milgrom, 2010; Coats, Ayers & de Visser, 2014; Gardner, Bunton, Edge & Wittkowski, 2014; Haga, Lynne, Slinning & Kraft, 2012; Hannan, 2016; Johansson et al., 2020; Lea, Heyes & Priest, 2018; Slade, Morell, Rigby, Ricci, Splittlehouse & Brugha, 2010; Wittkowski, Fox, Zumla & Glendenning, 2012). Kvinnorna upplevde att den kontinuitet och det stöd i vården som funnits under graviditeten upphörde efter förlossningen. Detta resulterade i känslor av ensamhet och en besvikelse över att stödet inte mötte deras faktiska behov (Bilszta et al., 2010; Gardner et al., 2014).

Kvinnorna beskrev en upplevelse av att inte kunna skilja på normala känslomässiga eller psykologiska anpassningar associerade till föräldraskapet. Vidare beskrevs en upplevelse av

brist på kunskap för att kunna identifiera tecken på en postpartumdepression. Hur kvinnorna förväntade sig att en depression skulle framträda resulterade i svårigheter att associera sina upplevelser med en depression (Bilszta et al.,2010; Slade et al., 2010).

Många kvinnor upplevde en svårighet i att erkänna sitt behov av hjälp som ett resultat från viljan att klara sig själva och att inte bli sedda som annorlunda (Hannan, 2016). Att erkänna sitt behov upplevdes av kvinnorna som att behöva kompromissa mellan deras förmåga att hantera situationen och deras självständighet. Detta resulterade i att kvinnorna upplevde känslor av hopplöshet och att vara fast i situationen.

Svårigheter att söka hjälp

Utmärkande i flera studier var kvinnornas upplevda svårigheter i att veta vart de skulle vända sig vid behov av hjälp (Bilszta et al., 2010; Coates et al., 2014; Lea et al., 2018; Slade et al., 2010; Wittkowski et al., 2012). Vidare beskrev kvinnorna en upplevelse av bristande

information kring vilken hjälp som fanns att tillgå och hur den skulle kunna möta deras specifika behov. En central roll i kvinnornas upplevelse av att söka hjälp beskrevs vara saknaden av en fast vårdkontakt i deras möte med vården, vilket resulterade i svårigheter att prata om sina upplevelser och hindrade kvinnorna från att söka hjälp. Flera kvinnor upplevde stora svårigheter i att själva hitta information som överensstämde med deras egna upplevelser (Bilszta et al., 2010). De kvinnor som sökte hjälp uttryckte en frustration över långa

väntetider för att få hjälp och en dålig sammanhållning mellan olika vårdaktörer. Dålig sömn, brist på motivation och en oförmåga att tänka logiskt och klart var alla faktorer som

kvinnorna upplevde hämmade deras förmåga till att söka hjälp. Även fysiska obehag från förlossningskomplikationer och förändringar kopplat till den egna kroppsuppfattningen beskrevs av kvinnorna som bidragande orsaker till svårigheter i hjälp sökandet. Vidare beskrevs behovet av att dela upplevelser och känslor med andra kvinnor i samma situation som en central del i kvinnornas behov av stöd (Gardner et al., 2014; Wittkowski et al., 2012). Att vara delaktighet i olika stödinsatser och supportgrupper påvisades vara av betydande vikt för kvinnornas upplevelser (Haga et al., 2012). Flera kvinnor beskrev att deras medverkan i olika supportgrupper skapade möjligheten att dela deras känslor och upplevelser med andra. Detta resulterade i att kvinnorna upplevde en känsla av att inte vara ensam i sin upplevelse. När de stödet inte erbjöds upplevdes en känsla av isolering och resulterade i att kvinnorna minimaliserade deras egna upplevelser och känslor (Gardner et al., 2014; Wittkowski et al., 2012).

Normalisering i vården

Genomgående i flera studier beskrev kvinnorna en upplevelse av normalisering och

oförstående i mötet med vården (Bilszta et al., 2010; Coates et al., 2014; Haga et al., 2012; Hannan, 2016; Lea et al., 2018; Wittkowski et al., 2012). Bilszta et al. (2010) beskrev att bemötandet från vårdpersonalen var en avgörande faktor för hur aktiva kvinnorna var i sitt sökande efter hjälp. Vidare beskrev flera kvinnor en förväntan på att vården skulle fungera som stöd och med sin adekvata kunskap kunna uppmärksamma och identifiera tecken och bistå med hjälp. Flera kvinnor beskrev hur de trots höga poäng vid screening inte blev erbjudna någon uppföljning eller hjälp för sina depressiva symtom (Johansson et al., 2020; Lea et al., 2018). När kvinnornas upplevelser och känslor normaliserades gavs ofta en försäkran om att de upplevda känslorna var en normal del av moderskapet (Bilszta et al., 2010; Coates et al., 2014; Hannan, 2016). Detta resulterade i känslor av att inte bli tagna på allvar och en skuld över att inte kunna hantera den nya moderskapsrollen. Vidare beskrev kvinnorna en upplevelse av att bli osedda då uppmärksamheten ofta låg kring det praktiska runt barnets behov och deras egna upplevelser och hanteringen av den nya moderskapsrollen inte efterfrågas eller togs upp i mötet med vården(Coats et al., 2014; Haga et al., 2012; Hannan, 2016; Johansson et al., 2020; Slade et al., 2010).

Diskussion

Diskussionen utgöras av en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen redogörs arbetets styrkor och svagheter samt dess påverkan. I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens framkomna resultat samt relateras till vald teoretisk utgångspunkt.

Metoddiskussion

Författaren har valt att göra en litteraturöversikt med kvalitativ metod. Henricson och Billhult (2017) beskriver att en kvalitativ metod bidrar till att levda erfarenheter och upplevelser av ett fenomen bättre kan förstås. Författaren hade som initialt syfte att belysa upplevelsen av postpartumdepression hos både män och kvinnor, under arbetets gång fann dock författaren svårigheter i att hitta en jämvikt relaterat till bådas upplevelser. Författaren valde då att omformulera syftet till enbart kvinnors upplevelser av en postpartumdepression.

Då litteraturöversiktens syfte var att belysa upplevelser eftersöktes enbart kvalitativa studier vilket författaren ansåg vara en lämplig metod till denna litteraturöversikt. Att enbart använda kvalitativa studier kan ses som en nackdel då det inte är möjligt att skapa en

neutralitet mellan forskaren och deltagarna, vilket kan leda till en påverkan hos båda parterna (Henricson & Billhult, 2017). Forskarens värderingar formar dataanalysen och en objektiv forskning där egna värderingar inte spelar in är inte möjlig att skapa.

Författaren till denna litteraturöversikt har använt sig av tre databaser, CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Henricson (2017) beskriver att genom att söka i flera olika databaser stärks litteraturöversiktens validitet då möjligheten att hitta relevanta artiklar ökar. Författaren var medveten om att annan relevant forskning publicerad i andra tillgängliga databaser kan ha förbisetts som kunde ha besvarat litteraturöversiktens syfte. Vidare anser författaren att relevanta artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte kunde hittas i de tre valda databaserna.

I samtliga databaser använde författaren en boolesk sökteknik, vidare valde författaren att enbart använda operatorerna ”AND” och ”OR” i kombination med de valda sökorden, se bilaga 1. Författaren var medveten om att operatorn ”NOT” hade kunnat vara till hjälp för att exkludera mäns upplevelser då enbart kvinnors upplevelser skulle undersökas. Dock valde författaren att utesluta användandet i sökprocessen för att undvika en exkludering av artiklar som innehåller både mäns och kvinnors upplevelser. En vald artikel som presenteras i litteraturöversiktens resultat innefattade både män och kvinnors upplevelser där författaren ansåg att relevant information kring kvinnors upplevelser kunde sorteras ut.

För att få så specifika träffar som möjligt valde författarens att använda en kombination av ämnesord och fritextord i samtliga tre databaser. Dock upplevde författaren svårigheter i att få fram relevanta artiklar med hjälp av ämnesordslistan i databasen PsycINFO då träffarna upplevdes alltför snäva. Författaren valde då att enbart söka på fritextord vilket visade sig resultera i ett betydligt bredare sökresultat.

Då litteraturöversiktens syfte var att undersöka upplevelser funderade författaren mycket kring att inte använda någon begränsning i tidsintervallen, detta då upplevelser inte förändras över tid. Dock ansåg författaren att en tidsbegränsning trots detta var nödvändig för att kunna spegla kvinnors upplevelser utifrån det aktuella kunskapsområdet inom vården. Författaren var medveten om att artiklar med relevans till det aktuella syftet publicerade innan år 2010 kan ha exkluderats och påverkat arbetet negativt. Dock ansåg författaren att denna

begränsning bidrog till att litteraturöversiktens resultat baserades på enbart aktuell och ny forskning vilket ansågs vara en styrka. För att sortera de bort språk som författaren inte bemästrar avgränsades sökningarna till enbart engelska artiklar. Författaren var medveten om att detta kan ha resulterat i att relevanta artiklar skrivna på andra språk kan ha exkluderats och bidragit till en påverkan på det presenterade resultatet.

Begränsningen fulltext användes i databasen PubMed, detta då författaren upplevde att sökningarna utan denna begränsning resulterade i en övervägande stor del träffar där artiklar behövde beställas via högskolans bibliotek. Detta ansågs vara tidskrävande i processen och författaren valde då att lägga till begränsningen fulltext i sina sökningar. Författaren var medveten om att denna begränsning kan ha resulterat i att relevanta artiklar som svarade på det aktuella syftet kan ha exkluderats.

Henricson (2017) beskriver att när författaren medvetengör den egna förförståelsen stärks litteraturöversiktens trovärdighet och pålitlighet. Författaren har genomgående i arbetet reflekterat kring den egna förförståelsen för att minimera risken att påverka

litteraturöversiktens resultat. Dock upplevde författaren svårigheter i att kunna framställa den egna förförståelsen kring det valda ämnet. Efter diskussion med en oberoende person samt egen reflektion kom författaren fram till att den egna förförståelsen mer var kopplad till egna värderingar och livserfarenheter.

Totalt lästes 58 artiklar av författaren där tio stycken valdes ut som besvarade litteraturöversiktens syfte. Författaren läste de valda artiklarna flertalet gånger för att säkerhetsställa att ingen information förbisågs samt för att säkerhetsställa förståelsen av artiklarnas presenterade resultat. Likheter och skillnader i de valda artiklarnas resultat färgkodades och slutligen sammanfattade författaren resultaten utifrån respektive färg. Detta ansågs av författaren som en styrka i sammanställningen av litteraturöversiktens resultat och i identifieringen av olika genomgående teman. Att kategorisera det framkomna resultaten upplevde författaren som en stor utmaning trots att en röd tråd fanns genomgående. Då känslor och upplevelser ofta går hand i hand upplevde författaren svårigheter i att dela upp dessa under specifika huvudteman och subteman.

Författaren till denna litteraturöversikt har skrivit arbetet ensam, detta upplevdes som både svårt och problematiskt många gånger under arbetets gång. Att skriva litteraturöversikten ensam resulterade i att författaren inte hade möjlighet till reflektion och diskussion med en annan person under arbetets gång. Detta kan ses som en svaghet då arbetet enbart bearbetas utifrån en enskild persons tolkning, vilket kan ha resulterat i en negativ påverkan på

bearbetningen av det presenterade resultatet samt försvagat litteraturöversiktens validitet (Priebe & Landström, 2017). Dock har författaren flertalet gånger diskuterat med andra studiekamrater som under samma tidsperiod skrivit en uppsats på samma högskola, vilket kan ses som en styrka där tillgång till reflektioner och diskussioner gavs. Författaren har under arbetets gång haft tillgång till handledare och handledningsgrupp där litteraturöversikten granskats, vilket Henricson (2017) beskriver stärker validiteten av litteraturöversikten.

Resultatdiskussion

I resultatet har författaren till denna litteraturöversikt sammanställt kvinnors upplevelser av postpartumdepression. I följande resultatdiskussion kommer valda delar av

litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån litteraturgenomgång från bakgrund, ny forskning, författarens egna reflektioner och Phil Barkers tidvattenmodell.

Förväntningarnas påverkan på moderskapet

Resultatet i litteraturöversikten påvisade att en postpartumdepression påverkade det förväntade moderskapet hos drabbade kvinnor. Känslor av skam och misslyckande i

moderskapsrollen var förknippat med upplevelsen att inte nå upp till deras egna eller andras förväntningar. Föräldraskapet är ofta associeras med längtan, glädje och en förväntan på framtiden (Wickberg & Hwang, 2003). I resultatet framkom det stora skillnader mellan kvinnornas egna förväntningar på det kommande moderskapet och hur det upplevdes efter förlossningen. Detta bidrog till en föreställning om ett perfekt liv och moderskap där livet skulle upplevas komplett när barnet var fött. Många kvinnor beskrev en upplevelse av att ha förlorat den egna identiteten och att transitionen till moderskapet förändrat deras syn på sig själva. Annan forskning stärker hur kvinnor tilldelas en bild av hur livet med det nyfödda barnet förväntas att bli (Kauppi, Montgomery, Shaikh & White, 2012). Författarna menar att bilden skapas redan innan graviditeten av handlingar som samhället byggt upp. Vidare

beskrivs att olika handlingar och beteenden resulterar i att de förväntade moderskapet inte allt för sällan inte kan uppnås. Den normerande bild som finns kring spänningen i att avslöja en graviditet till sin omgivning, att anordna babyshowers och att dekorera barnets rum i blått eller rosa beskrivs alla som handlingar och beteenden som främjar moderskapet som en vacker tid. Upplevelsen av moderskapet i relation till det förväntade vackra blir ofta ett hårt uppvaknade från den glamorösa bilden som skapats. Författaren till litteraturöversikten tolkar detta som att kvinnorna genomgick en betydande livsförändring i samband med den nya moderskapsrollen. Transitionen till den nya moderskapsrollen förändrade kvinnornas upplevelse av den egna identiteten och deras syn på sig själva vilket var avgörande faktorer för deras mående. Författaren till litteraturöversikten tolkar detta som att den förväntade bilden som finns hos kvinnorna kring moderskapet behöver lyftas fram. Detta för att kunna få en förståelse för vad dessa kvinnor försöker att eftersträva och vad det är som bidrar till att deras förväntningar på moderskapet inte kan uppnås. Enligt Wiklund Gustin och Lindwall

(2012) beskriver Phil Barker i sin omvårdnadsteori psykisk ohälsa och hälsa som ett förlopp snarare än ett tillstånd. Barker beskriver att en ständig förändring sker som förändrar det egna jaget och den egna livsvärlden, hur människan upplever sin helhet utgör också människans upplevelse av hälsa. Vidare beskriver Barker att upplevelsen av hälsa har sin grund i hur människan förstår och formulerar den egna livsberättelsen och de upplevda erfarenheterna. Psykisk ohälsa beskrivs som en naturlig reaktion hos människan som skapas av olika omständigheter i den egna upplevda livsvärlden som hen blir oförmögen att hantera.

Sjuksköterskans roll är att stödja patienten i alla dom delar som påverkar dennes mående, och ska i all omvårdnad utgå ifrån en personcentrerad vård där patientens behov är i fokus

(Skärsäter, 2014; Svensksjuksköterskeförening, 2016). Sjuksköterskan behöver i sin roll ha en öppenhet, vilja och ett genuint intresse att ta del av patientens känslor och upplevelser för att utvärdera vilka resurser, förmågor och behov som finns. Författaren till denna

litteraturöversikt tolkar detta som att en personcentrerad omvårdnad innan, under och efter en förlossning kan bidra till mer realistiska förväntningar kring moderskapsrollen hos kvinnorna. Att informera kring svårigheter som kvinnorna kan möta i den nya rollen kan bidra till mer realistiska förväntningar och därmed öka deras välmående. Att träda in i moderskapsrollen är en förändring i den egna livsvärlden som förändrar en del av det egna jaget. Barker menar att sjuksköterskan i sin omvårdnad ska utgå ifrån kvinnans berättelse och hur den påverkar dennes livsvärld, och genom detta skapa stöttning och förutsättningar att återfå kontrollen över det egna livet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).

Normalisering och dess påverkan

Resultatet i litteraturöversikten påvisade att kvinnorna upplevde en normalisering i mötet med vården. Vårdpersonalens bemötande var en avgörande faktor för hur aktiva kvinnorna var i sitt sökande efter hjälp. När deras upplevelser och känslor normaliserades gavs ofta en försäkran om att deras upplevelser och känslorna var en naturlig del i anpassningen till det nya moderskapet. Detta resulterade i känslor hos kvinnorna att inte bli tagna på allvar och förstärkte deras uppfattning av att inte klara av att hantera den nya moderskapsrollen. Annan forskning stärker att normalisering i vården är ett problem som skapar hinder för kvinnorna i sökandet efter hjälp (Sword, Busser, Ganann, McMillan & Swinton, 2008). Författarna beskriver att vårdpersonal ofta normaliserar symtom på postpartumdepression och inte allt för sällan tillskrivs kvinnornas symtom till yttre faktorer relaterade till den nya moderskapsrollen. Författarna påvisar att kvinnornas känslor av misslyckande stärks vid normalisering i mötet med vården vilket även skapar hinder för fortsatt sökande efter vård. Författaren till denna

litteraturöversikt tolkar detta som att sjuksköterskans kunskap kring tillståndet är av

betydande vikt. De bemötande som ges till drabbade kvinnor i behov av hjälp är avgörande för hur kvinnorna upplever sin situation. Sjuksköterskans ansvarsområden är att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. All omvårdnad skall ske utifrån en personcentrerad omvårdnad där den enskilda individens behov sätts i fokus, och där vården och omsorgen ska planeras och genomföras utifrån individens egna upplevelser och behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2014; Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Barker beskriver att det under resans gång kan uppstå stormar (svårigheter) vilket kan leda till att skeppet behöver bogseras (sjuksköterskan) till en lugn hamn (Barker & Buchanan – Barker, 2005). Barker menar att sjuksköterskan och patienten gör en gemensam resa där resan väger tyngre än att nå ett specifikt utsatt mål (Barker & Buchanan – Barker, 2005). Genom att

sjuksköterskan skapar förutsättningar och stöttning kan patienten återfå kontrollen över det egna livet och bättre förstå de upplevda känslorna. Författaren tolkar detta som att

sjuksköterskan behöver stödja den drabbade kvinnan i hennes upplevelser och känslor genom en personcentrerad vård där kvinnans egna upplevelser och känslor står i fokus.

Betydelsen av information och stöd

Resultatet i litteraturöversikten påvisade att kvinnorna upplevde att den kontinuitet som funnits under graviditeten upphörde efter förlossningen. Detta skapade känslor av ensamhet och uteblivet stöd från vården. Många kvinnor upplevde en brist på kunskap för att själva kunna identifiera tecken på postpartumdepression. Vidare framkom det att kvinnorna upplevde en bristande information kring vilken hjälp som fanns att tillgå och vart de skulle vända sig för hjälp. Olika faktorer såsom dålig sömn, brist på motivation och en oförmåga att tänka logiskt och klart var alla faktorer som kvinnorna ansåg hämmade deras förmåga att söka hjälp för deras mående. All vård efter en förlossning skall utgå ifrån kvinnans individuella behov där kvinnans och barnets hälsa ligger i fokus (Socialstyrelsen, 2017b). Detta för att tidigt kunna stödja kvinnan och uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa i samband med barnafödandet. Genom stödjande samtalsbehandling har sjuksköterskan ett lyssnande förhållningssätt där fokuseringen ligger på moderns hälsa och välbefinnande (Wickberg & Hwang, 2003). Enligt Phil Barkers omvårdnadsteori gör sjuksköterskan och patienten en gemensam resa där sjuksköterskan skapar förutsättningar för patienten genom stöttning, detta skall hjälpa patienten att själv kunna återfå den förlorade kontrollen (Barker & Buchanan – Barker, 2005). Författaren till denna litteraturöversikt tolkar detta som att sjuksköterskans stöd är centralt i vården innan, under och efter en förlossning. Det är av betydande vikt att

information ges kring tecken på postpartumdepression samt hur och vart kvinnorna vänder sig när behov av hjälp och stöd uppstår. Sjuksköterskan behöver stödja kvinnan i sin

moderskapsresa och skapa rätt verktyg för kvinnan att återfå kontrollen på sin nya resa i livet.

Kliniska implikationer

I resultatet påvisades stora skillnader mellan det förväntade moderskapet och hur det

upplevdes efter förlossningen hos kvinnor som drabbats av postpartumdepression. Författaren önskar med denna litteraturöversikt kunna bidra med kunskap kring kvinnors upplevelser och känslor som ett verktyg för sjuksköterskan i mötet med drabbade kvinnor. Resultatet påvisade en medvetenhet hos kvinnorna kring stigmatisering relaterat till psykisk ohälsa och

postpartumdepression. Detta bidrog till en rädsla av att mötas av oförstående och fördomsfullhet vilket resulterade i ofrivillig tystnad hos drabbade kvinnor. Utifrån det framkomna resultatet önskar författaren kunna bidra till en minskad stigmatisering och normalisering kring tillståndet både i vården och i samhället. I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en brist på information. Genom en ökad förståelse hos vårdpersonal kring vikten av att ge information skulle kunna bidra till att en större medvetenhet skapas kring tillståndet

Förslag till fortsatt forskning

I litteraturöversiktens resultat framkommer det att kvinnor som drabbats av

postpartumdepression upplever att de inte fått tillräcklig information om tillståndet. Förslag till vidare forskning är hur informationen bör ges till berörda kvinnor för att kunna ge en bättre omvårdnad. Författaren till denna litteraturöversikt anser att kunskapsläget kring andra perspektiv än kvinnors är begränsad och därför bör ytterligare forskning tillämpas. Framtida studier bör även ta hänsyn till mäns upplevelser när en kvinna drabbats av

postpartumdepression. Genom detta skulle en bredare bild kunna skapas och resultera i en djupare förståelse kring tillståndets påverkan på hela familjen. Vidare anser författaren till denna litteraturöversikt att framtida forskning även bör fokusera på sjuksköterskans

upplevelser av att möta kvinnor som drabbats av postpartumdepression. Detta skulle kunna resultera i en djupare förståelse för vilka områden inom vården som är i behov av utveckling för att kunna möta drabbade kvinnors specifika behov.

Slutsats

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av

postpartumdepression. Resultatet påvisade att en bristande information och kunskap om postpartumdepression bidrog till svårigheter hos kvinnorna att förstå deras upplevelser och känslor. Att inte få uppleva det förväntade moderskapet resulterade i känslor av misslyckande i sin moderskapsroll. Normalisering i vården och stigmatiseringen i samhället kring psykisk ohälsa relaterat till postpartumdepression skapade svårigheter hos kvinnorna att söka hjälp. För att kunna identifiera kvinnor som drabbats av en postpartumdepression i ett tidigt skede krävs kunskap i vården kring deras känslor, upplevelser och behov av hjälp och stöd.

Referensförteckning

American Psychiatric Association (APA). (2017). Hämtad 2020-03-22 Från

https://www.psychiatry.org/patients-families/postpartum-depression/what-is-postpartum-depression

Banti, S., Mauri, M., Oppo, A., Borri, C., Rambelli, C., Ramacciotti, D., Montagnani, M., S., Camilleri, V., Cortopassi, S., Rucci, P. & Cassano, G., B. (2011) From the third month of pregnancy to 1 year postpartum. Prevalence, incidence, recurrence, and new onset of depression. Results from the Perinatal Depression–Research & Screening Unit study. Comprehensive Psychiatry, 52(4), 343–351. https://search-proquest- com.esh.idm.oclc.org/docview/1030086415

Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2005). The Tidal Model: A guide for mental health professionals. New York: Routledge.

*Bilszta, J., Ericksen, J., Buist, A., & Milgrom, J. (2010). Women’s experience of postnatal depression- beliefs and attitudes as barriers to care. Australien Journal of Advanced Nursing, 27(3), 44–54

https://web-b-ebscohost- com.esh.idm.oclc.org/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=4b099b92-ee73-4df7-9025-f51ac78099b4%40sessionmgr101

Bågedahl-Strindlund, M. (2016). Störningar i samband med barnafödande. I J. Herlofson, L Ekselius, A Lundin, B Mårtensson & M Åsberg, M. (Red.), Psykiatri. (s. 819 – 828). Lund: Studentlitteratur.

*Coats, R., Ayers, S., & De Visser, R. (2014). Women´s experiences of postnatal distress: a qualitative study. BMC Pregnancy and Childbirth, 14(359). https://www-ncbi-nlm-nih-gov.esh.idm.oclc.org/pmc/articles/PMC4288655/

Edhborg, M., Nasreen, H.E., & Kabir, Z. N. (2011). Impact of postpartum depressive and anxiety symptoms on mothers´emotional tie to their infants 2–3 months postpartum: a population-based study from rural Bangladesh. Archives of women's mental health, 14(4), 307–316.

https://web-b-ebscohost- com.esh.idm.oclc.org/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=df93909c-7f3a-4e0e-8265-f2f3258da927%40pdc-v-sessmgr01

Folkhälsomyndigheten. (2019a). Hämtad 2020-03-23 Från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

Folkhälsomyndigheten. (2019b). Hämtad 2020-03-23 Från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.141–152). Lund:

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.129–140). Lund: Studentlitteratur.

*Gardner, P. L., Bunton, P., Edge, D., & Wittkowski, A. (2014). The experience of postnatal depression in West African mothers living in the United Kingdom: A qualitative study. Midwifery, 30(6), 756–763.

https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1016/j.midw.2013.08.001

*Haga, S-M., Lynne, A., Slinning, K., & Kraft, P. (2012). A qualitative study of depressive symptoms and well-being among first-time mothers. Scandinavian Journal of CaringSciences, 26, 458–466.

https://onlinelibrary-wiley-com.esh.idm.oclc.org/doi/full/10.1111/j.1471-6712.2011.00950.x

*Hannan, J. (2016). Older mothers´experiences of postnatal depression. British Journal Of Midwifery, 24(1), 28–36. http://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.12968/bjom.2016.24.1.28

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson, Vetenskaplig teori och metodfrån ide till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Lund: Studentlitteratur AB.

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s.111–117). Lund: Studentlitteratur.

*Johansson, M., Benderix, Y., & Svensson, I. (2020). Mothers´and fathers´lived experiences of postpartum depression and parental stress after childbirth: A qualitative study. International journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 15(1). https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1080/17482631.2020.1722564

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 81–98). Lund: Studentlitteratur. Kauppi, C., Montegomery, P., Shaikh, A., & White, T. (2012). Postnatal depression: When

Reality Does Not Match Expectations. Doi 10.5772/33013.

https://www.researchgate.net/publication/221922841_Postnatal_Depression_When_R eality_Does_Not_Match_Expectations

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57–80). Lund: Studentlitteratur.

Kothari, C. L., Liepman, M. R., Sharma Tareen, R., Florian, P., Charoth, R. M., Haas, S. S., McKean, J. W., Moe, A., Wiley, J., & Curtis, A. (2016). Intimate Partner Violence Associated with Postpartum Depression: Regardless of Socioeconomic Status. Maternal And Heakth Journal, 20(6), 1237–1246.

https://web-b-ebscohost- com.esh.idm.oclc.org/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=73d8e739-530e-43c6-8dd8-43e5bcd0bd8f%40sessionmgr103

*Lea, E., Heyes, J., & Priest, H. (2018). Exploring the Narratives of Women Who Identify with the Term “Postnatal Depression”. Journal of Prenatal and Perinatal Psychology and Health, 33(1), 3–26.

https://web-b-ebscohost- com.esh.idm.oclc.org/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=24&sid=5712ab73-a86b-4de6-96a1-35a36db87176%40pdc-v-sessmgr01

Lindefors, N., & Andersson Forsman, C. (2014). Regionalt vårdprogram: Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod. Hämtad 2020-06-07, från

http://viss.nu/Global/Psykiatristod/Bilagor/RVP_GravDepp_webb.pdf

Mengstu, M., Haymanot, A., & Eyerusalem, D. (2020). Prevalence and predictors of postpartum depression: Northwest ethiopia. Psychiatry Journal, (2020). https://doi.org/10.1155/2020/9565678

*Nilova, V., Ward, L., & Hall, P. (2017). Women´s experiences of parenting toddlers following postnatal depression. Australian Journal of Psychology, 69(3), 192–199. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/ajpy.12138

O´Higgins, M., Roberts, I. S. J., Glover, V., & Taylor, A. (2013). Mother- child bonding at 1 year; associations with symptoms of postnatal depression and bonding in the first few weeks. Archives of Women´s Mental Health, 16(5), 381–389.

https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1007/s00737-013-0354-y

Preibe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - Grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 25–42). Lund: Studentlitteratur.

Rubertsson, C., Börjesson, K., Berglund, A., Josefsson, A., & Sydsjö, G. (2011). The Swedish Validation of Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) during pregnancy. Nordic Journal of Psychiatry, 65(6), 414–418.

https://web-b-ebscohost- com.esh.idm.oclc.org/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=a5854f73-2d76-452a-a9e8-b573017b6034%40sessionmgr101

Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken - Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Santos Junior, H., Gualda, D., Silveira, M., & Hall, W. (2012). Postpartum Depression: the (in) experience of Brazilian primary healthcare professionals. Journal of Advanced Nursing, 69(6), 1248–1258.

https://onlinelibrary-wiley-com.esh.idm.oclc.org/doi/full/10.1111/j.1365-2648.2012.06112.x?sid=worldcat.org Silverman, M. E., Reichenberg, A., Savitz, D. A., Cnattingius, S., Lichtenstein, P., Hultman,

C. M., Larsson, H., & Sandin, S. (2016). The risk factors for postpartum depression: A population – based study. Depression & Anxiety, 34(2), 178–187.

https://onlinelibrary-wiley-com.esh.idm.oclc.org/doi/full/10.1002/da.22597

Silverman, M. E., Reichenberg, A., Lichetenstein, P., & Sandin, S. (2018). Is depression more likely following childbirth? A population- based study. Archives of Women´s Mental Health., 22(2), 253–258.

Sit, D., Luther, J., Buysse, D., Dills, J. L., Eng, H., Okun, M., & Wisner, K. L. (2015). Suicidal ideation in depressed postpartum women: associations with childhood trauma, sleep disturbance and anxiety. Journal of Psychiatric Research, 66–67, 95– 104.http://europepmc.org/backend/ptpmcrender.fcgi?accid=PMC4458196&blobtype= pdf

Skoog, M., Hallström, I., & Bergen, V. (2017). Theres’ something in their eyes: Child Health Services nurses’ experiences of identifying signs of postpartum depression in

nonSwedish- speaking immigrant mothers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(4), 739–747.

https://onlinelibrary-wiley-com.esh.idm.oclc.org/doi/abs/10.1111/scs.12392

Skärsäter, I. (2014). Förstämningssyndrom. I I. Skärsäter & L. Wiklund Gustin (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundnivå. (s.109–136). Lund: Studentlitteratur. *Slade, P., Morrell, C.J., Rigby, A., Ricci, K., Spittlehouse, J., & Brugha, T.S. (2010).

Postnatal women’s experiences of management of depressive symptoms: a qualitative study. British Journal of General Practice, 60 (580), 440–448. https://www-ncbi-nlm-nih-gov.esh.idm.oclc.org/pmc/articles/PMC2965991/

Socialstyrelsen. (2017a). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – stöd för styrning och ledning. Hämtad 2020-03-25 Från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-4.pdf

Socialstyrelsen. (2017b). Vård efter förlossning: En nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning. Hämtad 2020-06-06 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-4-13.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utveckling (SBU). (2018). Mall för

kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Hämtad 2020-03-15 från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/

metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU). (2014). Förebyggande av postpartumdepression - Psykosocial och psykologisk profylax mot depression efter förlossningen. Stockholm: SBU. Hämtad 2020-03-19, från

https://www.sbu.se/contentassets/73818752dfbf4323b03373505b066269/forebyggand e_postpartumdepression_2014_06.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2020-04-05, Från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. [Broschyr]. Hämtad 2020-04-10, Från