N Kvinna 105 105 105 105 105 Man 26 26 26 26 26 M Kvinna 3.53 2.90 3.17 3.07 2.53 Man 3.48 2.89 2.90 2.73 3.01 SD Kvinna .51 .52 1.20 .85 .71 Man .50 .49 1.02 .80 .64
(r = -.020, N = 131, p = .824).
För att besvara sista frågeställningen i studien om den totalpoängen för arbetsrelaterad utmattning kunde prediceras utifrån hänsyn till framtida konsekvenser, kön och ålder samtidigt användes en multipel regressionsanalys. Även om Shapiro-Wilks test visade signifikant avvikelse från normalitet, W = 0.96, p = .01, så visade QQ-plotten att de flesta observationerna följde linjen som förväntat, därmed bedömdes den signifikanta
avvikelsen som måttlig efter visuell inspektion. Cook’s distance var mindre än 1 och därmed drogs slutsatsen att det inte fanns några outliers som kraftigt påverkade resultaten.
Regressionsanalysen visade att poängen på Maslach skala inte signifikant predicerades utifrån hänsyn till framtida konsekvenser, kön och ålder, F (3. 127) = 1.30, p =.28. Sambandet var svagt, R2 =. .02, det vill säga att enbart 2 procent av all variation av ålder, kön och hänsyn till framtida konsekvenser kunde förklaras av totalsumman på Maslach skala för arbetsrelaterad stress.
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet för denna studie var att undersöka hänsyn till framtida konsekvenser (tidsperspektivet), dess relation till arbetsrelaterad utmattning och skillnader mellan kön och ålder i ett urval från arbetsför ålder oavsett arbetsområde.
Beslutsfattande som involverar tidsaspekter är en central del i människors vardag oavsett om det är större eller mindre beslut som fattas är vissa mer riskfyllda än andra och kan få stora konsekvenser för exempelvis individers välbefinnande. Föreliggande studie gav inget stöd för en relation mellan tidsperspektiv och arbetsrelaterad utmattning, inte heller på Maslasch skala med beståndsdelarna; Utmattning, Cynism och Effektivitet (Maslah et al., 1997).
Eftersom alla personer är tidsresenärer oavsett ålder – tänker på tidigare minnen, upplever nutiden och ser fram emot framtida belöningar kan det också blivit olika tolkningar av påståendena i studiens enkät. Men hur lätt personen rör sig fram och tillbaka som
tidsresenär utgör en väsentlig skillnad för hur bra denne har det i livet och hur obekymrade vi är medan livet pågår (Zimbardo & Boyd, 1999), vilket kan haft verkan på resultatet till
avsaknad av samband mellan huvudvariablerna.
Framtiden är det vi återger och förutser om vår värld. Att tänka på framtiden är väsentligt för vårt beslutstagande samt planering av våra kommande faser i livet som kan leda till olika utfall. För varje individ behöver framtiden rimligtvis ha en mening, samt ha mer eller mindre kunskap om vilka mål och ambitioner som är i fokus för denne, samtidigt som det är viktigt att kunna agera och fatta beslut i nuet. Att fortsätta planera och fokusera mot framtida mål kommer förmodligen också att motivera människan att fortsätta utföra handlingar som inte får omedelbara resultat då de ser ljust på sin framtid. Detta kan hänföras till Joireman et al., (2006) som i sin studie skriver om spekulationer kring personer med benägenhet att tänka på sina framtida konsekvenser lärt sig kopplingen mellan handlingar och konsekvenser, det vill säga att de på något sätt övat upp sin självkontroll och kan föreställa sig de följder som kommer av att agera impulsivt och hamna i fällan för lockelser. Maslach & Leiter (2000) skriver i sin bok om oroskänslan som för många kan vara skrämmande och kan på sikt orsaka negativa känslor som i sin tur kan leda till utmattning. På sätt och vis skulle detta kunna förklaras av förnekelse av nuet likt att vara paralyserad av ängslan och oro för framtiden och dess konsekvensers samt en förlust av självkontroll. Givetvis måste vi värdera allt omkring oss men vi behöver inte heller låta nuet bli överdrivet påverkat av framtiden. Kanske finns det två sidor av myntet? Framtidsfokus skulle kunna vara förknippat med oro och ångest också, det vill säga att en del personer som tänker mycket på framtiden möjligen gör så i termer av hot, medan en del personer som fokuserar på nuet istället anammar ordspråket ”Carpe Diem” och njuter av tillvaron utan att tänka så mycket på vilka negativa aspekter som skulle kunna inträffa i framtiden. Med andra ord finns det troligen både fördelar och nackdelar med att vara framtidsorienterad, likaså med nutidsfokus.
Strathman et al (1994) förklarade att hänsyn till framtida konsekvenser uppvisat korrelation bland annat akademisk karriär. Kan det vara så att de som satsar på akademisk karriär i regel är högre utbildade med en bättre ekonomi, som samtidigt är den grupp med bättre upplevd hälsa än gruppen med lågutbildade, på grund av att de faktiskt tar hänsyn till framtida konsekvenser? Vi vet att livsvillkor och levnadsvanor är av betydelse för hälsan och på så sätt visar detta ett mönster som skulle kunna vara en rimlig förklaring till att
utbildningsnivå skulle kunna vara en väsentlig faktor. Dock kan detta samband ses som komplicerat eftersom orsakerna till hälsa och ohälsa ofta beror på en rad olika kombination av orsaker som också kan skifta över tid.
Analysen beträffande könsskillnader angående hänsyn till framtida konsekvenser visade en svag effektstorlek utan någon signifikant skillnad. De olika
beståndsdelarna från utmattningsskalan visade en stark effektstorlek och signifikant skillnad mellan könen på beståndsdelen Effektivitet, där männen visade högre tendens än kvinnor. Detta tätt följt av Cynism där kvinnor hade benägenhet att skatta sig högre än männen, med mellanstor effektstorlek, dock inte signifikant. Beståndsdelen Utmattning visade en liten effektstorlek och inte heller någon signifikant avvikelse kunde hittas här. Detta kan vi hänföra till Socialstyrelsen (2003) som skriver att de största skillnaderna i ohälsa mellan könen är vad vi utsätts för. Toppinen et al., (2000) skriver att en individ som åstadkommer höga poäng på Effektivitet är hängiven till att genomföra bra prestationer i sitt arbete. Detta styrks även genom Maslach et al., (1997) som beskriver att personer med hög poäng på Effektivitet ofta har en fullt tillräcklig känslostämning och känner ett intresse för sina åtaganden på arbetet där personerna inte heller ifrågasätter sin egen prestationsförmåga. Precis som Hwang et al., (2012) framställer föds människan i en könsroll och beroende på könet tilldelas olika
förväntningar av både önskvärt och lämpligt beteende. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför männen visade högre poäng på beståndsdelen Effektivitet då det råder delvis olika roller i bland annat arbetslivet och samhället till följd av könstillhörighet. Utifrån Bakker et al., (2002) beskrivs Cynism som ett emotionellt skede som mäter en passivitet eller en avskild inställning till personens arbete som i detta fall tenderade vara mer benägen för kvinnor. En av anledningen kan enligt Blom (2011) bero på att det är ojämn arbetsbelastning mellan kvinnor och män. Kvinnor tenderar även att uppleva att det totala arbetet blir tyngre belastat än mannens på grund av att de även lägger större ansvar för hemmet. På så sätt kan det leda till att kvinnor känner att de behöver minska arbetsbelastningen i sin helhet, det vill säga att det betalda arbetet som sker på deras arbetsplats mot det obetalda arbetet som sker i hemmet. Därav väljer fler kvinnor än män att gå ner i tid på arbetet för att det ska bli en skaplig balans och därmed blir även den avskilda inställningen klart tydligare och på sätt påverkar poängen på Cynism. Folkhälsomyndigheten (2020) att det finns mycket som tyder på att män och kvinnor reagerar hyfsat likställt på liknande arbetsförhållanden vilket kan vara en förklaring till studiens resultat gällande könsskillnader.
Utifrån Arbetsmiljöverket (2017) påstås att de stressrelaterade problemen är vanligast hos kvinnor i åldern 45–54 år, cirka 25 procent och för män har åldersgruppen 45-54 år, vilket är svårt att logiskt bestämma till den befintliga studiens resultat som visade att ingen korrelation existerande mellan variablerna. Precis som jag framställde ovanför om kvinnans
upplevda tudelade känsla om rolltagande för arbetet och hemmet så kan det även vara en förklarade orsak i detta fall med den iakttagna åldern från Arbetsmiljöverket (2017) i relation till familjesituation.
.
Resultatet gällande om totalpoängen för Maslach skala för arbetsrelaterad stress kunde prediceras utifrån hänsyn till framtida konsekvenser, kön och ålder uppvisade förvisso ett positivt samband, om än väldigt svagt. Men då dessa inte är signifikanta i
regressionsanalysen bör dessa tolkas med försiktighet. Mallampalli & Carter (2016) förklarar att det finns könsskillnader i hur kvinnor och män rapporterar symtomen de upplever i relation till stress/utmattning, och skulle i detta fall kunnat påverka studiens resultat.
Metodologisk diskussion
I studien har en kvantitativ metod använts för att nå ett resultat. I utformningen av enkäten användes två redan etablerade formulär, Hänsyn till framtida konsekvenser och Maslach skala som vid studiens start bedömdes vara någorlunda väl anpassade för studiens bakgrund och syfte. Dock går det inte att direkt jämställa användningen av MBI-GS med utmattningssyndrom eftersom skalan inte används kliniskt i Sverige för att bedöma eller ställa diagnos av utmattningssyndrom. Därmed anses i efterhand anses att nyare svensk forskning som exempelvis Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) hade varit mer kvalificerad till denna studie. KEDS är ett självskattningstest som visar hur nära personen är att drabbas av utmattningssyndrom, där personen får svara på nio frågor. En person som får högre poäng än 18 på testet riskerar ligga i riskzonen och bör se över sin arbetssituation (ISM, 2017).
Till enkäten samlades totalt 145 svar in, varav några behandlades som interna bortfall på grund av olika bristfälligheter samt att det externa bortfallet förmodas vara högre antal på grund av den rådande pandemin. Dessvärre är antalet respondenter ett relativt lågt antal vilket framförallt beror på svårigheterna med att nå ut med enkäten till olika individer med tanke på situationen som nu råder i vårt samhälle. Det låga svarsantalet gör i sin tur den externa validiteten för studien något låg eftersom befolkningsmängden är cirka tio miljoner i Sverige, vilket innebär att resultaten bör tolkas med försiktighet och därför endast användas för att förklara och beskriva upplevelser från de respondenter som har besvarat enkäten. Metoden kan följaktligen kritiseras för att vara bristfällig vad gäller att undersöka hänsyn till framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning.
En viktig aspekt när jag bedömde studiens kvalitet hade att göra med hur jag gjort mitt urval. Det kan råda delade meningar om man kan få användbara resultat utan slumpmässiga urval men det råder enighet om att slumpmässiga urval med hög svarsfrekvens är bäst passande då man på så sätt kan undvika systematiska fel. Minst pålitliga resultat får man generellt om respondenterna i undersökningen själva väljer om de vill vara med i undersökningen utifrån ämnet, vilket skulle kunna vara en bidragande förklaring i detta fall. Detta skulle kunna förklaras genom att de respondenter som tycker att arbetsrelaterad stress och utmattning är en viktig fråga för honom eller henne, eller infinner intresse för området också kommer att vara mer engagerad och motiverad till att delta.
För denna studie var planen att först genomföra en pilotstudie för att testa enkäten som delades ut, men detta valdes bort. När enkäten var öppen uppkom viss
problematik gällande vissa påståenden där somliga ansåg några ord och påståenden var svåra att förstå. Detta bedömdes i efterhand kunna lett till problematik som kan ha påverkat
resultatet genom att andra har upplevt samma hinder och inte kunnat svara korrekt på påståendena i enkäten.
Framtida forskning
För framtida forskning skulle det vara intressant med forskning som undersöker om det finns ett generellt personlighetsdrag som predicerar hänsyn till framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning. Möjligen är det någon av personlighetsdimensionerna som påverkar mer eller mindre och inte minst att CFC även kan ses som ytterligare ett
personlighetsdrag.
Det skulle även vara spännande att fortsätta denna forskning vidare med större urval samt kunna göra jämförelser mellan olika arbetsområden för att se om det är något som skiljer sig, eller också separera flexibla arbetsplatser med de som har en fast plats. En annan intressant synvinkel för att fortsätta med denna forskning skulle vara hur ett dåtidsperspektiv relaterar till arbetsrelaterad stress och utmattning. Kanske kan ett nostalgiskt dåtidsperspektiv vara buffrande gentemot arbetsrelaterad stress och utmattning, samtidigt som ett negativt förflutet inverkar negativt. Zimbardo och Boyds skala ZTPI erbjuder ett mer nyanserat fokus på tidspersektiv i skilda faktorer: Dåtid-negativ, Dåtid-positiv, Nutid-hedonistisk, Nuvarande-fatalistiska och Framtiden. Dåtid-negativ är ett perspektiv som uttrycker ett negativt sätt att återställa det förflutna. Dåtid-positiv reflekterar en positiv och känslosam hållning till dåtiden. Nutid-hedonistisk återger ett tankesätt på satsning och impulsivitet utan att ha konsekvenser i
åtanke. Nutid-fatalistisk återger i utbyte en ohjälplig attityd där nuet uppfattas anstå på yttre resurser än ett svar av den individuella motivationen. Till sist avspeglar Framtiden ett tidsperspektiv som med fokus på framtiden med en attityd ofta inriktad på att uppnå mål och belöningar (Zimbardo & Boyd, 1999). Dessa fem olika tidsperspektiv skulle med fördel kunna användas till framtida forskning där de förväntats predicera eller uppvisa samband med symtom för arbetsrelaterad stress och utmattning.
Slutsats
För att besvara denna studies syfte om en persons hänsyn till framtida konsekvenser kan påverka personens arbetsrelaterade utmattning så indikerar resultatet att inget statistiskt samband existerade. Dock fanns könsskillnader beträffande de olika beståndsdelarna utifrån testet för arbetsrelaterad utmattning. Den tidigare forskningen som förklarar om könsroller och beteenden kan ses som motiv för att klargöra skillnaderna i den befintliga studien.
Referenser
Allvin, M. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Angelöw, B. Jonsson, T. & Stier, J. (2015). Introduktion till Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Arbetsmiljöverket (2017). Stress och hög arbetsbelastning. Hämtad: 2020-12-27, från https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-stress-och-hog-arbetsbelastning-faktablad-2017-02.pdf
Arnetz, B., & Ekman, R. (red.) (2013). Stress: gen, individ, samhälle. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Bakker, Arnold B., Evangelia Demerouti, och Wilmar B. Schaufeli. (2002). Validation of the Maslach Burnout Inventory - General Survey: An Internet Study. Anxiety, Stress
& Coping, 15(3), 245–260.
DOI: https://doi.org/10.1080/1061580021000020716.
Bergin, AJ, & Jimmieson, NL. (2013). Explain mental anxiety in the legal profession: The role of over-engagement. International Journal of Stress Management, 20 (2), 134–161. https://doi.org/10.1037/a0032557
Blom, V. (2011). Striving for self-esteem: conceptualizations and role in burnout. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2011. Stockholm.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Ersner-Hershfield, H., Cohen, T., & Thompson, L. (2011). Short horizons and tempting situations: When lack of continuity to our future selves leads to unethical
behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 117(2), 298–310.
Feldt, T., Mäkikangas, A., & Kinnunen, U. (2013). Long-term patterns of effort-reward imbalance and over-commitment: Ivestigating occupational well-being and recovery experiences as outcomes. Work and Stress, 27(1), 64-87.
DOI: 10.1080 / 02678373.2013.765670
Folkhälsomyndigheten. (2020). Statistik psykisk hälsa. Hämtad 2020-12-15, från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Freud, A (1976) Jaget och dess försvarsmekanismer. Stockholm: Natur och Kultur
Gilbert, D. T., & Wilson, T. D. (2007). Prospection: Experiencing the future. Science, 317, 1351–1354.
Glise, K., Ahlborg Jr, G., & Jonsdottir H., I. (2014). Prevalence and course of somatic symptoms in patients with stress-related exhaustion: does sex or age matter.
BMC Psychiatry, 14(1), 118. DOI: 10.1186/1471-244X-14-118
Hagevi, M. & Viscovi, D. (2016). Enkäter: att formulera frågor och svar. (1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Helkama, K., Myllyniemi, R., Liebkind, K., Ruusuvuori, J., Lönnqvist, J., Hankonen, N., Mähönen, T.A., Jasinskaja-Lahti, I. & Lipponen, J. (2017). Socialpsykologi: en
introduktion. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2, [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Hjärnfonden. (2017). Stressrelaterad ohälsa ett växande problem. Hämtad 2020-12-09, från https://www.hjarnfonden.se/2017/12/stressrelaterad-ohalsa-ett-vaxande-problem/
Hwang, P., Lundberg, I. & Smedler, A. (red.) (2012). Grunderna i vår tids psykologi. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Institutet för stressmedicin (ISM). (2017). Skattningsformulär. Hämtad 2021-01-13, från
https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och
behandling/for_vardgivare/Skattningsformular/
Joinson, C. (1992), Coping with compassion fatigue. I:Nursing 22 (4): s. 116-119
Joireman, J., Balliet, D., Sprott, D., Spangenberg., & Schultz J. (2008). Consideration of future consequences, ego-depletion and self-control: Support for distinguishing between CFC-Immediate and CFC-Fture sub-scales. Personality and Individual
Differences, 45, 15-21. DOI: 10.1016/j.paid.2008.02.011
Joireman, J., Strathman, A., & Balliet, D. (2006). Considering future consequences: An integrative model. In L. Sanna & E. Chang (Eds.), Judgments over time: The
interplay of thoughts, feelings, and behaviors, 82-99. Oxford: Oxford University
Press.
Laba, K., & Geldenhuys, M. (2016). Psychological availability and work engagement: The moderating role of sex and race. Journal of Psychology in Africa, 26(2), 107-112. DOI: 10.1080/14330237.2016.1163888
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer.
Lewin, K. (1951). Field theory in social science: selected theoretical papers. New York: Harper & Brothers.
Magnusson, E. (2002). Psykologi och Kön – Från könsskillnader till genusperspektiv. Bokförlaget Natur och Kultur.
Mallampalli P, M., & Carter L.C. (2014). Exploring Gender and Gender Differences in Sleep Health: A Society for Women's Health Research Report. Journal of Women’s
Health, 23(7), 553-562. DOI: 10.1089 / jwh.2014.4816
Maricutoiu, LP., Sulea, C., & Iancu, A. (2017). Commitment or burnout: Which comes first? A meta-analysis of longitudinal evidence. Burnout Research, 5, 35-43.
DOI: 10.1016 / j.burn.2017.05.001
Maslach, C., & Jackson, SE. (1981). The Measurement of Experienced Burnout. Journal of
Organizational Behavior, 2(2), 99-113. DOI: 10.1002 / jobb. 4030020205
Maslach, C., Jackson SE., & Leiter MP. (1997). Maslach Burnout Inventory: Third edition. I Evaluating stress: A book of resources, 191–218. Lanham, MD, US:
Scarecrow Education.
Maslach, C. & Leiter, M.P. (2000). Sanningen om utbrändhet: hur jobbet förorsakar
personlig stress och vad man kan göra åt det. (2. utg.) Stockholm: Natur och
kultur.
McKay, MT., Dempster, M., & Mello, Z. (2015). Does considering future consequences dampen the relationship between aggression and alcohol use in adolescents? Results from the UK. Addiction Research & Theory, 23(5), 372-379.
DOI: https://doi.org/10.3109/16066359.2015.1009830
Miller, H.(.L. (2016). The SAGE Encyclopedia of Theory in Psychology [Elektronisk resurs]. SAGE Publications, Inc.
Murphy, L., & Dockray, S. (2018). The consideration of future consequences and health behaviour: a meta-analysis. Health Psychology Review, 12(4), 357-381. DOI: 10.1080/17437199.2018.1489298
Niedhammer, I., Tek, M.-L., Starke, D., & Siegrist, J. (2004). Effort reward imbalance model and self-reported health: cross-sectional and prospective findings from the
GAZEL cohort. Social Science & Medicine, 58(8), 1531-41. DOI: https://doi.org/10.1016/S0277-9536(03)00346-0
Nordhall, O., Knez, I., & Saboonchi, F. (2018). Predicting general mental health and exhaustion: the role of emotion and cognition components of personal and collective work-identity. Heliyon, 4(8), DOI: 10.1016/j.heliyon.2018.e000735
Ogden, J. (2012). Health psychology: [a textbook]. (5. ed.) London: McGraw-Hill/OUP.
Parfit, D. (1971). Personal identity. Philosophical Review, 80, 3–27.
Penn, M., Romano, JL., & Foat, D. (1988) The Relationship between Job Satisfaction and Burnout: A Study of Human Service Professionals. Administration in Mental
Health, 15(3), 157–65. DOI: https://doi.org/10.1007/BF00869249.
Psykologiguiden. (u.å.). Könsroll. Hämtad 2020-12-14, från:
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=k%C3%B6nsroll
Psykologiguiden. (u.å.). Självkänsla. Hämtad 2020-12-21, från;
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sjalvkansla
Psykologiguiden. (u.å.). Tid och tidssinne. Hämtad: 2020-12-10, från:
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=tid
Psykologiguiden. (u.å.). Tidsperspektiv. Hämtad: 2020-12-01, från:
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=tidsperspektiv
Purvanova, KR., & Muros, PM. (2010). Gender differences in burnout: A meta-analysis.
Journal of Vocational Behavior, 77(2), 168-185.
DOI: 10.1016/j.jvb.2010.04.006
Rachlin, H. (1995). Self-control: Beyond commitment. Behavior and Brain Sciences, 18(1), 109–159. DOI: 10.1007/s40614-016-0054-9
Riksförbundet HjärtLung. (2020). En hälsosam livsstil består av goda vanor. Hämtad 2020-12-03, från https://www.hjart-lung.se/din-halsa/livsstil/
Schaufeli, W.B., Leiter, M.P., Maslach, C., & Jackson, S.E. (1996). The MBI-General Survey. In C. Maslach, S.E. Jackson, & M.P Leiter (Eds.), Maslach Burnout Inventory. Manual (3rd ed. 19-26). Palo Alto, CA: Consulting Psychologists Press.
Schutte, N., Toppinen, S., Kalimo, R., & Schaufeli, W. (2000) ”The Factorial Validity of the Maslach Burnout Inventory-General Survey (MBI-GS) across Occupational Groups and Nations. Journal of Occupational and Organizational Psychology
73(1), 53–66. DOI: https://doi.org/10.1348/096317900166877.
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom – Stressrelaterad psykisk ohälsa. Hämtad 2020-12-03, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf
Strathman, A., Gleicher, F., Boninger, S David., & Edwards, S. (1994). The Consideration of Future Consequences: Weighing Immediate and Distant Outcomes of Behavior.
Journal of Personality and Social Psychology, 66(4), 742-752.
DOI: 10.1037/0022-3514.66.4.742.
van den Tooren, M., & Rutte, C. (2016). Explain emotional exhaustion and work engagement: The job requires resources and type D personality. International Journal of
Stress Management, 23 (2), 147–166. https://doi.org/10.1037/a0039754
van Vegchel, N., de Jonge, J., Bosma, H., & Schaufeli, W. (2005). Reviewing the effort-reward imbalance model: drawing up the balance of 45 emirical studies. Social
Science & Medicine, 60(5), 1117-1131. DOI: 10.1016 / j.socscimed.2004.06.043
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet,
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_200 2.pdf
Viljoen, M., & Claassen, N. (2017). Cynism a subscale of burnout. National Library of
Medicine, 56(4). DOI: 10.3233 / WOR-172518
Vårdfokus. (2020). Utmattningssyndrom allt vanligare hos vårdpersonal. Hämtad: 2020-12-02, från:
https://www.google.com/search?q=etisk+stress+och+brist+p%C3%A5+kontroll +%C3%A4r+tv%C3%A5+viktiga+faktorer&oq=etisk+stress+och+brist+p%C3%A5+kontroll +%C3%A4r+tv%C3%A5+viktiga+faktorer&aqs=chrome..69i57j33i22i29i30.29506j0j4&sour ceid=chrome&ie=UTF-8
Vårdguiden (2019). Ångest – stark oro. Hämtad 2020-12-26, från
https://www.1177.se/Kronoberg/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/angest--starka-kanslor-av-oro/
Yerkes, RM & Dodson, JD (1908). The relation of strenght of stimulus to rapidity of