Hänsyn till framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning
En kvantitativ studie
Författare: Johanna Björk Handledare: Jens Agerström
Examinator: Cecilia Dautovic Bergh Termin: HT 20
Ämne: Psykologi
Kandidatuppsats
Abstract
The main purpose of this study was to investigate the relationship between consideration of future consequences and work-related fatigue. The relationship between work-related fatigue and gender and age was also examined. The sample consisted of 131 respondents based on several different work areas. To measure consideration for future consequences, Strathman's scale was used and for work-related fatigue, Maslach Burnout Inventory was used. The results for which of the different components (Fatigue, Cynicism, Efficiency) correlated with regard to future consequences showed that no significant
relationship existed between any of the variables. The analysis regarding gender differences showed a weak effect size regarding Consideration of Future Consequences without any significant gender difference, while the scale for work-related fatigue showed a strong effect size and significant difference in the components Efficiency closely followed by Cynicism that was not significant. The age range of the respondents ranged from 22 years to 64 years and the test showed that no correlation existed between age, consideration of future
consequences and work-related fatigue. Finally, a regression analysis was performed and showed that the total score for work-releated fatigue was not significantly predicted based on future consequences, gender and age.
In summary, the results of the study with regard to future consequences showed that it did not co-vary with work-related fatigue. Gender, however, was significantly related to work-related fatigue.
Keywords: Decision making, time perspective, consideration of future consequences, work-related fatigue
Sammanfattning
Huvudsyftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan hänsyn till framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning. Förhållandet mellan arbetsrelaterad utmattning och kön och ålder undersöktes också. Urvalet bestod av 131 respondenter utifrån flera olika arbetsområden. För att mäta hänsyn till framtida konsekvenser användes
Strathmans skala och för arbetsrelaterad utmattning användes Maslach
Utbrändhetsinventering. Resultatet för vilka utav de olika beståndsdelarna (Utmattning, Cynism, Effektivitet) som korrelerade med hänsyn till framtida konsekvenser visade att inget signifikant samband existerade mellan någon av variablerna. Analysen gällande
könsskillnader visade en svag effektstorlek gällande hänsyn till framtida konsekvenser utan någon signifikant skillnad medan skalan för arbetsrelaterad utmattning visade en stark effektstorlek och signifikant skillnad på beståndsdelarna effektivitet tätt följt av cynism som dock ej var signifikant. Åldersspannet av respondenterna var utspritt från 22 års till 64 år och testet visade att ingen korrelation existerade mellan ålder, hänsyn till framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning. Till sist utfördes en regressionsanalys som visade att den totala poängen för arbetsrelaterad utmattning inte signifikant predicerades utifrån hänsyn till framtida konsekvenser, kön och ålder.
Sammanfattningsvis visade studiens resultat med hänsyn till framtida konsekvenser att det inte samvarierade med arbetsrelaterad utmattning. Kön var dock signifikant relaterat till arbetsrelaterad utmattning.
Nyckelord: Beslutsfattande, tidsperspektiv, hänsyn till framtida konsekvenser, arbetsrelaterad utmattning
Förord
Följande studie genomfördes under pandemin av Covid-19, en tid som utmärktes av
frustration och förtvivlan. Dessa känslor har också varit periodiska under hela arbetets gång.
Stora delar av uppsatsen har ändock karakteriserats av nöje och inspiration, synnerligen tack vare de personer som har gjort detta arbete genomförbart. Ett särskilt stort tack riktas till respondenterna som frivilligt valde att delta i studien där samtliga respondenter bidrog med sitt engagemang till ett intressant resultat. Tack även till Jens Agerström, som har handlett denna uppsats och som har kommit med idéer och förslag till olika bättringar. Slutligen riktas ett tack till all underbar personal på Hälsobiblioteket i Växjö. Likadant gäller även familj och vänner, som med överseende har lyssnat och gett uppmuntrande ord under hela
arbetsprocessen.
Innehållsförteckning
Introduktion………..6
Bakgrund………...………7
Tidsperspektiv………...………..……...7
Den abstrakta framtiden………...…………..…....…...8
Hänsyn till framtida konsekvenser………...…...…………..……...10
Stressrelaterad ohälsa och utmattning………...………...11
Stress och utmattning i relation till arbetslivet………....…...12
Maslach Burnout Inventory………..………..…...13
Maslach Burnout Inventory – General Survey….……...………..……...14
Utmattning………...………...……...15
Cynism………...………...…..16
Effektivitet………...………...………...….…16
Genus och könsroller………..……..…17
Könsskillnader beträffande arbete och hälsa………..………....18
Framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning………...19
Syfte och frågeställningar………..20
Metod………21
Deltagare………...….………..21
Instrument………..…..……….21
Procedur………..…..………22
Etiska överväganden………...…….……….23
Resultat………24
Diskussion………26
Resultatdiskussion...………...……….……26
Metodologisk diskussion………..………..…..29
Framtida forskning……….………...30
Slutsats……….31
Referenser………32
Bilagor
Bilaga I - Enkätinbjudan och presentation
Introduktion
Begrepp som dåtiden, nutiden och framtiden är så pass skarpt avgränsade för oss människor att det blir svårt att tänka sig olika livsvillkor utan dem, och vi behöver dem även till hjälp för att bland annat förstå våra upplevelser på ett betydelsefullt vis. Tidsperspektiv är en strävan eller ansträngning att föreställa oss vår situation och position till tid, och just begreppet tidsperspektiv fick sin stämpel av Lewin (Lewin (1951). Under de senaste
decennierna har framstegen inom vetenskaplig teknik och medicinsk förståelse visat att den omfattning som individer bedömer de framtida konsekvenserna av nuvarande processer kan ha betydande följder för deras val av beteende och på lång sikt även för deras livsresultat (Strathman, Gleicher, Boninger & Scott, 1994).
Av de forskningsområde där individuella skillnader i överväganden av framtida konsekvenser har undersökts används området oftast inom hälsopsykologisk forskning.
Studier finner oftast att större hänsyn till framtida beteendemässiga resultat leder till en hälsosammare livsstil (Murphy & Dockray, 2018). Forskning visar tydliga samband mellan vår livsstil och risken för att utveckla en rad hälsoproblem (Riksförbundet HjärtLung, 2020).
Stress och stressrelaterade problem är ett utav flera hälsoproblem som existerar och betraktas i dagens samhälle som ett omfattande folkhälsoproblem. Folkhälsomyndigheten (2020) visar vid den senaste mätningen år 2020 att 14 procent av befolkningen 16–84 år svarade att de kände sig stressade. Andelen var högre bland kvinnor (18 procent) än bland män (11 procent).
Stressen upplevdes även vara högre bland yngre personer, högst var andelen hos kvinnor i åldern 16–29 år.
Individens sårbarhet och blottande för en progressiv psykosocial
stressbelastning blir alltmer uppenbar utifrån många områden, så som inom familjelivet och i arbetslivet, men även i gruppen och samhället (Arnetz & Ekman, 2013). Att
arbetsförhållanden har en allmänt omtalad effekt, antingen positiv eller negativ, på anställdas hälsa och tanken att man kan bli slutkörd på jobbet är sannerligen inte ny (Allvin et al., 2006).
Även om arbete vanligtvis upplevs som positivt och kanske är en av de mest hälsofrämjande faktorerna i tillvaron, är arbetet också en potentiell källa till stress (Socialstyrelsen, 2003).
Skadliga arbetsförhållanden kan leda till utmattning i jobbet, vilket är en sjukdomsbild till följd av långvarig stress på jobbet som utifrån Arnetz & Ekman (2013) karakteriseras av överväldigande utmattning, en negativ inställning eller bristande engagemang hos
arbetstagarna. Andelen sysselsatta med stressrelaterade besvär har ökat med 3 procentenheter
sedan 2012 och låg på 11 procent under 2016. Närmare 15 procent av kvinnorna och 8 procent av männen hade besvär till följd av stress och/ eller psykiska påfrestningar i arbetet.
Dessa stressrelaterade problem är vanligast hos kvinnor i åldern 45–54 år, cirka 25 procent och för män i åldern 45–54 år (Arbetsmiljöverket, 2017).
Försök har gjorts att estimera kostnaderna för arbetsrelaterad stress (t.ex. i form av sjukfrånvaro och sänkt produktivitet), och 5–10 procent av bruttonationalprodukten eller 20 miljarder euro årligen har angetts för EU (Socialstyrelsen, 2003). Eftersom arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande och medför stora kostnader för samhället är det viktigt att identifiera dess orsaker. Föreliggande studie undersöker om individuella skillnader i
tidsperspektiv i form av hänsyn till framtida konsekvenser kan relateras till arbetsrelaterad utmattning.
Bakgrund
Tidsperspektiv
Utifrån Zimbardo & Boyd (1994) förklarar författarna att det som gör att individen kan blicka tillbaka på tidigare händelser och rakt motsatt fantisera om saker som kan tänkas äga rum i framtiden sker genom den kognitiva anpassningen av tid. Förmågan av den kognitiva anpassningen kan ses som ett kraftfullt mentalt verktyg som också gör att vi kan ha förståelse för omgivningen och förhållandet mellan beteende och dess följder, det vill säga tänkbara framtida konsekvenser (Zimbardo & Boyd, 1999). Själva begreppet tidsperspektiv i denna studies betydelse är objektiv, men vilket perspektiv individen väljer är subjektivt och likaså den upplevelsen av tid som uppstår i individens sätt att föreställa sig situationer, människor, händelser etcetera.
Inom psykologin och dess område uppfattas tiden för individen som ett förlopp där dåtid, nutid och framtid omfattar varandra i växlande motiv. Tiden kan också ses som en jämförelse mellan hur snabbt olika föremål i individens omvärld eller hos de själva förändras där det sedan kan inträda som tävling och konkurrens mellan olika individer, grupper eller händelser (Psykologiguiden, u.å.) En annan förklaring av tid beskrivs av filosofen Immanuel Kant, som påstod att tidens uppfattning var en medfödd förmåga där varje individs
tidsperspektiv kan ses som en aspekt var personen befinner sig och tolkar sin verklighet.
Under 1900-talet dominerade vissa beteendeskolor och överförde sitt fokus på
beteendemässiga resultat med utgångspunkt på tid, som exempelvis den tidsmässiga
sammanhängningen av stimuli, förklaringar och scheman för förstärkning. Denna förklaring avvisades i boken ”Fältteorin” av socialpsykologen Kurt Lewin, som istället ansåg att perspektivet på framtiden var individens enskilda helhetssyn på honom eller hennes psykologiska framtid av det som redan passerat. På så sätt, enligt Lewin, växlar individen tidsperspektiv beroende på ökande erfarenhet och hur individen uppfattar en situation eller händelseförlopp (Psykologiguiden, u.å.) Trots dessa ovanstående förklaringar och några andra omställningar till perspektiv relaterat till tid beskriver Miller (2016) att området inom
psykologin inte fäst någon större vikt vid dem som en yttring av individens handlingssätt, tankar och inställning av och till saker.
Varje enskild individ kan se sig sin egen resa i tiden enär reflektioner över tidigare minnen görs, infinner sig i nutiden men också ser fram emot framtida belöningar.
Däremot hur lätt individen rör sig i de olika tidsperspektiven utgör också en huvudsaklig skillnad för hur bra varje individ behagar uppelva ha det i livet, samt hur bekymmersfria de anses vara (Zimbardo & Boyd, 1999).
Den abstrakta framtiden
Att inrikta och orientera sig i tankar om framtiden tycks för de flesta vara ett obestritt och okonstlat påstående då det för individen kan vara ett sätt att se på livet som han eller hon undantagsvis eller kanske rent av inte alls förbluffas över. Gilbert & Wilson (2007) skriver i sin artikel att det som delar oss människor från andra organismer på jorden är just detta, individens sätt att tänka och reflektera över framtiden och kan ses som en enastående förmåga. Individen har alltså möjligheten och tankeförmågan att föreställa sig något innan det faktiskt har inträffat och med hjälp av fantasin kunna lämna nuet, men utan att fysiskt lämna sin befintliga plats. Detta kan ses som en betydelsefull resurs för oss individer som på så sätt ger oss möjligheten att göra upp en plan för framtiden, tänka långsiktigt och målmedvetet och på så sätt ta hänsyn till saker och ting som kan ske i framtiden. Individens benägenhet att blicka framåt i tiden eller överväga framtiden kan ses som både positiv och negativ eftersom individen blir medveten av sin framtid och på så sätt också medveten om sin egen dödlighet, så det är inte alltid en dans på rosor som vi tar vår framtid för givet. Gilbert & Wilson (2017) upplyser om att forskare längs med tiden börjat begripa mera hur hjärnan simulerar
kommande händelser och hur den använder simuleringarna för att förutsäga olika förhållandens logiska följder och varför dessa kan gå fel.
Individer reflekterar i olika grad över de konsekvenser som kan följa deras beslut och handlingar. En del fokuserar på nuet, fångar dagen (ordspråket, latin. ”Carpe Diem” sv. ”Fånga dagen”) och tänker på kort sikt, medan andra hellre avstår från direkt lycka som behållning för sitt eget välbefinnande. Hur individer främjar sin nutid kontra framtiden är ett förhållandevis stabilt personlighetsdrag som påvisat korrelation med många olika aspekter i livet som bland annat hälsa och välbefinnande, akademisk karriär,
självkontroll och disciplin (Strathman et al., 1994).
Enligt Freud styrs människor av inre psykiska krafter som inte alltid är
disponibla på ett eftertänksamt och medvetet plan. Hos varje invid pågår ständigt invecklade konflikter mellan vad man borde göra och vad man vill göra. Genom att bearbeta och finna de rätta nycklarna för att lösankonflikterna utvecklas människan och skapar sina egna
utmärkande egenskaper, det vill säga personligheten. Freud gjorde en teoretisk indelning av människans personlighet i tre delar, Detet, Jaget och Överjaget (Freud, 1976). Jämsides med denna förklaring berättar Parfit (1971) om olika delar av jaget som fungerar likartat med varandra och uttrycks i form av två själv som till en viss del svarar mot varandra. Det första jaget kan förklaras utifrån ett nutida själv som till viss del är deltagande i sin tid och handlar som egen beslutsfattare. Det andra självet kan ses som ett själv som får uppmuntran och belöning av sitt arbete men också ser följderna av handlingarna som utförs. Individer kan ha olika starka förhållanden mellan dessa två själv eftersom vissa erfar en existens och samklang med sitt framtida själv, medan andra ser sitt framtida själv som en helt olik person och på så sätt ses också egenartade skillnader. En huvudsaklig förklaring till detta förmodas vara att de individer som upplever stor distans till sitt framtida jag också i en bred dimension troligen kommer väljer omedelbara fördelar än att vara tålmodig och eftertänksam för att se de långsiktiga följderna av sina handlingar (Parfit, 1971). Ersner-Hershfield, Cohen och
Thompson (2011) förklarar i sin artikel att det är viktigt att individen lär sig kontrollera sina impulser och tänka efter innan agerande. Artikelförfattarna skriver också att människor som känner kontinuitet med sitt framtida jag är mer benägna att bete sig på moraliskt ansvarsfulla sätt jämfört med människor som saknar kontinuitet med sitt framtida jag. Ge dig själv en föreställning om att en individ målar och skildrar sig en illustration om sitt framtida jag som en skiljaktig person. Förmågan att tänka långsiktigt för individen bli mer diffus, vilket påverkar dennes konsekvenser genom att han eller hon troligtvis har handlat mer impulsivt och inte med eftertanke.
Hänsyn till framtida konsekvenser
Precis som många andra personlighetsdrag finns naturligtvis skillnader i alla individers potential och intention att tänka på tiden som ska äga rum, det vill säga framtiden.
Consideration of Future Consequences Scale (CFC, sv. Hänsyn till framtida konsekvenser) är en skala som förevisat mäta detta personlighetsdrag. CFC är ett mått som ämnar förklara i vilken utsträckning människor graderar framtida konsekvenser av sina handlingar gällande sitt spontana och öppna beslutsfattande (Strathman et al., 1994). Ett högt värde på CFC-skalan pekar på mindre fokus på omedelbar och direkt njutning, istället antas en större tanke på framtida följder och välbefinnande på lång sikt. Ett lågt värde på CFC visar det motsatta förhållandet, det vill säga större fokus på omedelbar och direkt njutning och mindre på
framtida konsekvenser. Då framtiden i sig är något som är fjärran bort för individen, och i och med det inte ett tydligt och specifikt begrepp, blir det sannolikt att förmoda att förmågan att ta ansvar för sina tankar om framtiden fordrar en sorts abstrakt och konstruerat tänkande. En samling tidigare forskning förklarar att individuella skillnader i CFC spåras till en rad beteenden som återspeglar individens kontroll över sina känslor, så kallat självkontroll.
Exempel på detta är att de individer som skattade höga poäng på CFC även redovisade mindre nyttjande av tobak och alkohol, mindre aggression, mer eftertänksamt beteende och även mer regelbunden och balanserad träning (Joireman, Baillet, Sprott, Spangenberg & Schultz, 2008).
Resultaten utifrån McKay, Dempster & Mello (2015) visade att högre CFC-poäng dämpande det betydelsefulla förhållandet mellan bland annat högre självrapporterat bruk av alkohol, dock endast för kvinnor. Ett allt för mäkta nutidsorienterat förhållningssätt har också visat sig ha uppriktiga och allvarsamma följder där låga värden på CFC uppvisat korrelera med
aggressivitet, impulsivitet och brist på självkontroll (Rachlin, 2015). Gällande självkontroll förklarar Rachlin det som att individen offrar av sin kortsiktiga lycka till privilegium för långsiktigt välbefinnande och hälsa. Förhållandet mellan självkontroll och CFC blir i och med denna förklaring distinkt och tydlig genom att de individer som tänker mer på framtida
konsekvenser också lättare kan förebrå de negativa följder som kan uppstå av att agera impulsivt och hamna i fallgropen för lockelser. Utifrån Joireman et al., 2006) har det spekulerats om huruvida människor med höga poäng på CFC övat upp sin förmåga till självkontroll och långsiktigt tänkande genom att de individerna kommit till insikt om kopplingen mellan sina handlingar och konsekvenser. Om vi låter oss förklara det likt att individen skulle kunna vara kapabel att föreställa sig de konsekvenser som utgör åtagande för denne persons framtida jag av beslutsfattandet, så borde det sannolikt minska den upplevda
distansen mellan individens nutida och framtida jag. Dessutom borde även individens förmåga till självkontroll stärkas.
Stressrelaterad ohälsa och utmattning
Stressrelaterad ohälsa har ökat globalt sedan 1990-talet. Det är ett
världsomfattande problem som förekommer i såväl i-länder som u-länder (Hjärnfonden, 2017). Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) är psykisk ohälsa det snabbast växande och största hotet mot människors hälsa i framtiden och orsakar flest sjukskrivningar, och hit räknas bland annat stress och utmattning. Stress är en del av många individers vardag, och något alla känner någon gång. Stress är i grunden nödvändig då den hjälper oss i särskilt påfrestande situationer och ger kroppen extra kraft och energi. Men om stressen pågår en längre tid utan tid för återhämtning kan kroppen ta skada som i sin tur kan leda till olika fientliga angrepp av hälsan (Arnetz & Ekman, 2013).
En stressreaktion kan förklaras genom att när hjärnan tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet, vilket är en del av det autonoma nervsystemet som styr vårt fysiologiska system såsom blodtryck, puls etcetera, sådant vi helt enkelt inte kan påverka med vår vilja. Samtidigt utsöndras olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin från binjuren och skickas ut i blodet, vars uppgift är att öka pulsen och blodtrycket (Ogden, 2012). Om detta system ständigt är påslaget, det vill säga utan
återhämtning, kan det leda till kronisk stress, med ett annat begrepp utmattning (Arnetz &
Ekman, 2013).
När individer ställs inför utmaningar, såväl i jobbet som privat, kan stress göra att vi fokuserar och presterar bättre. Stressen gör med andra ord att vi kan ge det där lilla extra när det faktiskt behövs. Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer och deras prestationsförmågor och upplevda välmående (Lazarus &
Folkman, 1984). Yerkes och Dodson, (1908) illustrerar hur vår prestation påverkas av stress med en inverterad U-kurva. De beskriver att prestationsförmågan för alla uppgifter är bäst vid någon form av upphetsning på mitten av nivån, och faller av när upphetsningen blir för låg eller för hög. Den specifika upphetsningsnivå som är optimal för prestanda skiljer sig åt mellan uppgifter och har benägenhet att minska när uppgiftssvårigheter ökar. Hur väl vi presterar blir i och med det en konsekvens av vår stress och till vilken nivå vårt fysiologiska system går igång (Yerkes & Dodson, 1908).
Utifrån Maslach & Leiter (1999) kan utmattningen delas in i tre olika
beståndsdelar; kognitiv, emotionell och fysisk. Den kognitiva beståndsdelen ger sig i uttryck
av bland annat minnesstörningar och sömnstörningar som är orsakad av förändringar i hjärnan där nervcellernas informationsöverföring med att ta emot, bearbeta och skicka signaler inte fungerar optimalt. Emotionell reaktion på stress är flertalet olika känslor såsom rädsla, irritation, nedstämdhet men även glädje och lyckorus. Och till sist, den fysiska stressen, som förklaras gentemot det jag nämnde innan, förändringar i kardiovaskulära reaktioner som puls och blodtryck (Arnetz & Ekman, 2013).
Stress och utmattning i relation till arbetslivet
Utmattning som begreppsförklaring baseras på kunskapen om
utmattningssyndrom som enligt Socialstyrelsen (2003) kan vara ett symtom på långvarig stress, vilket jag redogjorde för ovanför. Feldt et al., (2013) berättar att utmattning påverkar både individens livskvalité som hans eller hennes arbetssituation och således även
organisationen där individen arbetar. Tidigare studier framhåller att det främst är den emotionella utmattningen som påverkar individen rent arbetsmässigt i och med att engagemanget och därmed även produktiviteten med tiden segnar och avtar, samt att
individen har benägenhet för att vara mer borta från arbetet. När en individ har höga krav på arbetet och sig själv finns det en förhöjd risk att drabbas av utmattning eftersom detta bidrar till att känslomässiga resurser fordras av individen (van den Tooren & Rutte, 2016). Enligt Socialstyrelsen (2003) och Maslach & Jackson (1981) har utmattning en viss benägenhet att påverka just individer som arbetar inom yrken som kräver interaktion sinsemellan parterna, så som till exempel vårdrelaterade yrken. Blom (2011) nämner om tidigare studier som visar att den största risken för att drabbas av utmattning inträffar vid långvarig stress i kombination med för lite tid för rekreation, vilket visar sig genom symtom vilka är både fysiska och psykiska. Det finns även en ökad risk för utmattning när en individ under ständiga och slitstarka arbetsförhållanden engagerar sig mer eller mindre känslomässigt i sitt arbete (Socialstyrelsen, 2003). Likvärdigt med van Vegchel, de Jonge, Bosma & Schaufeli (2005) blir individer likaså utmattade av att avsätta stort och av betingat fokus på sitt arbete under en längre tid. Ett ökat engagemang kan förutsäga utmattning och för att minska risken för att individer drabbas av utmattning är det av stor relevans att individen upplever en känsla av tillhörighet och gemenskap (Nordhall Knez & Saboonchi, 2018). Studien av Nordhall et al.
(2018) visar att en känslomässig förbindelse till sitt arbete kan minska risken för utmattning, samtidigt som ett abstrakt förhållande där en individ har benägenhet att tänka allt för mycket på sitt arbete istället får motsatt effekt och i utbyte tycks öka risken för utmattning. En ökad risk för att drabbas utav utmattning kan också ses hos individer som känner evinnerliga krav
och inte har passande eller tillräckligt med resurser för att klara av sitt arbete (Maricutoiu, Sulea & Iancu, 2017; Socialstyrelsen, 2003). Något som kan minska risken att individer på arbetet drabbas av utmattning är skärpta och koncentrerade resurser för att individen ska kunna utföra sitt arbete på ett ansenligt sätt, detta enligt Bergin & Jimmieson (2013). En annan viktig och mycket samverkande faktor är utifrån Feldt et al., 2013) att en jämn
spridning mellan individens arbetsmässiga ansträngning och belöning för utfört arbete, vilket Socialstyrelsen (2003) beskriver likt en balans av krav och kontroll.
I denna studie fastställs begreppet arbetsrelaterad utmattning utifrån individens egna upplevda mående med fokus på sin nuvarande arbetssituation. Arbetsrelaterad
utmattning varierar i intensitet och symtom och därmed är den indelad i olika beståndsdelar som kommer redovisas nedanför och också användas i studien.
Maslach Burnout Inventory
Inom området psykologi är Maslach och Susan E. Jackson två välbekanta och omtalade forskare som studerat arbetsrelaterad stress och utmattning en längre tid. I slutet på 1900-talet konstruerade de tillsammans en modell som blev banbrytande inom forskningen som även erhållit flera tusen skrifter i publicerade journaler och magasin. Det finns många instrument som kan användas för att mäta utmattning men den som fått mest intresse och fokus inom forskningen är Maslach och Jackson’s konstruerade modell som tituleras Maslach Burnout Inventory, förenklat MBI (Maslach & Jackson, 1981). De skriver bland annat att utmattning är ett fenomen som är en generellt och vanligt förekommande sjukdomsbild hos individer som arbetar med människor där ömsesidig växelverkan ofta är ett faktum. Enligt en artikel på Vårdfokus (2020) skrivs om en ny rapport från Försäkringskassan där etisk stress och brist på kontroll är två viktiga faktorer till utmattning enligt stressforskaren Alexander Wilczek.
För att bedöma relevansen av individens utmattning skriver Schutte, Toppinen, Kalimo & Schaufeli (2000) att MBI blev ett betydande instrument med hög standard för hela världen. Utifrån Maslach & Jackson (1981) skildras undersökningar av psykometrisk
karaktär, kvantitativa mått, även visat att MBI-skalan bedöms med hög tillförlitlighet och validitet vilket gör mätskalan till ett pålitligt och väl lämpligt mätinstrument. Området med utmattning är något som haft stort framträdande inom vetenskapen och utifrån Penn, Romano och Foat (1988) kan vi tyda att fenomenet är allmänt existerande inom arbetsområden där support och service är av värde, där ånyo en ömsesidig växelverkan är av relevans.
Det som oftast är förekommande inom utmattning är enligt Maslach & Jackson (1981) att individen upplever en emotionell utmattning. Den emotionella utmattningen är en stress som uppstår genom att individen försöker eller har en önskan om att hjälpa någon annan och samtidigt ska hantera sina egna känslor, det blir på så sätt en omfattande psykisk
påfrestning. En annan synvinkel av sjukdomsbilden angående den emotionella utmattningen är att individer framställer en omvänd och cynisk inställning emot sina konsumenter som i sig ger upphov till en brist av inlevelse och engagemang som kan bero på en alltför liten del av support och stöd till att behaga hjälpa konsumenterna i mötet. I skedet av utmattning ser många individer sig själva som misslyckad och att deras prestationsförmågor inte är fullt acceptabla (Maslach & Jackson, 1981). Fenomenet kan förklaras på ett liknande sätt utifrån Penn et al., (1988) som omsorgsfullt betingar att individen upplever en fysisk trötthet, känsla av förtvivlan och att den individuella prestationen, som ovan skrivet, inte är fullt acceptabel.
Bilden av utmattning som tämligen var kvarstående, frekvent och
förekommande kunde på så sätt ge Maslach & Jackson (1981)svängrum och kreativitet för skapandet av MBI, en mätskala och instrument för att kunna bedöma relevansen av
utmattning hos individer. Socialstyrelsen (2003) uttrycker att utmattning är en stor orsak till hög omsättning av personal, hög frånvaro och en låg arbetsmoral och det var några av de faktorer som fick Maslach & Jackson att börja studera sjukdomsbilden, vilket fortfarande än idag är bidragande faktorer till utmattning. Den logiska följden utav de ovan nämnda
faktorerna av utmattning för organisationer genererar i oro, kritisk hållning och viss skadlighet för organisationen eftersom personalens interaktion med både kollegor och konsumenter som är en viktig del inom flertalet olika arbetsområden. Mätskalan är indelad i tre beståndsdelar för att spegla tre olika grader av utmattning. (1) Emotionell utmattning (2) Empatibortfall (3) Förminskad personlig prestation. Den emotionella utmattningen och individens upplevelse av overklighet som rör denne person är beståndsdelar som tyder på utmattning vid höga poäng. Tvärtemot är personlig effektivitet, som istället visar upplevd utmattning vid låga poäng. Personlig effektivitet är beståndsdelen som är helt oberoende av de andra två delarna, och bör inte bedömas vara det motsatta förhållandet till dem. Mellan
personlig effektivitet och de andra två måtten kan en negativ korrelation urskiljas (Maslach &
Jackson, 1981).
Maslach Burnout Inventory – General Survey
Förmodandena och förklaringarna om utmattning som Maslach & Jackson (1981) utgjorde riktades till en relativt begränsad kategori av arbetsområden där Schutte et al.,
(2000) framställer att ohälsan för utmattning klassiskt sett är länkat till arbeten inom bland annat olika former av service och vård. Även Socialstyrelsen (2003) uttrycker att Maslasch från början erhöll att uppfattningen om utmattning endast förekom inom yrken med
koncentrerad människokontakt, där arbeten inom hälso-och sjukvården ansågs dominerande.
Detta utgjorde att Maslach vidgade begreppet om utmattning och att andra arbetsområden inte kunde ta MBI i anspråk på ett rättvist sätt, men olyckligtvis är det vetenskapliga studier av utmattning och dess framfart är ett avsevärt viktigt och erforderligt område som berör alla arbetskategorier och område (Socialstyrelsen, 2003). Schutte et al., (2000) skriver om behovet av att bredda synen för utmattning därefter kom att genmälas med framträdandet och
inledningen av Maslach Burnout Inventory - General Survey (MBI-GS). För att mätskalan skulle kunna tillämpas på andra yrkesgrupper än mänskliga tjänster och utbildning så utvecklade och förbättrade Maslach, Jackson & Leiter (1997) sin teori i versionen av MBI- GS. Denna version förklaras genom att individen inte enbart upplever en orkeslöshet
gentemot sina arbetskamrater utan istället som helhet i relation till arbetsplatsen. Den största olikheten mellan MBI och MBI-GS är att det inte är fokus på inställning mot att finnas där och hjälpa konsumenterna, utan istället finns en inriktning och styrning på individuell prestation. Modellen av MBI-GS förmår uttrycka frågor i stil med “Att arbeta hela dagen är ansträngande för mig” istället för “Att arbeta med människor hela dagen är ansträngande för mig” som stod i originalversionen MBI (Maslach et al., 1997). Den emotionella utmattningen och empatibortfall tenderade att gå ihop när versionen MBI tillämpandes på en ny målgrupp.
Detta gjorde att svårigheter uppstod och särskilt när individer uteslutande från vårdyrken utförde testet. I och med denna svårighet har beståndsdelarna för MBI-GS reviderats och utifrån modellen MBI-GS finns nu tre beståndsdelar; (1) Utmattning, (2) Cynism och (3) Effektivitet. Likadant som höga poäng på MBI motsvarar även höga poäng på MBI-GS tendens på utmattning och cynism, tvärtemot på effektivitet, där låga poäng tyder på utmattning.
Utmattning
Utmattning är den största och högsta rangen en individ kan drabbas av och är generell inom alla olika varianter av MBI. Bakker et al., (2002) anser ändå att inom MBI-GS läggs vikten på prestation och inte på relationen till konsumenterna och anses därför i denna studie som lämplig oberoende av yrkeskategori. Det mest utmärkande för sjukdomsbilden är den emotionella utmattningen där Schutte et al., (2000) förklarar det som en emotion av stress och överbelastning, men även emotionellt avstånd. Jämsides förklarar Joinson (1992) att
fysiska och psykiska symtom på emotionell utmattning är bland annat kronisk trötthet, känslor av olust och bristande livsglädje. Maslach och Jackson (1981) skriver att individer i den emotionella utmattningen kan uppleva känsla av att vara blockerade av sina känslor, ha en destruktiv och mindre passionerad inställning för sitt arbete och parallellt med detta även utveckla en taskig attityd och skapa osämja emot sina kolleger på arbetet. De menar att detta kan förorsaka emotioner av besvikelse och frustration hos individen själv där en märkbar och påtaglig kritisk och negativ syn på deras prestation i arbetet förstärks. En anställd som
drabbats av denna sjukdomsbild med tillhörande känsla kan i sin tur bli mer genomgripande och kan på sitt arbete kännetecknas av bland annat mindre bra kvalitet på service emot konsumenterna, vilket likaså kan leda till och ha betydande roll för stora om- och
kringkostnader för organisationen där den drabbade är anställd (Maslach & Jackson, 1981).
Cynism
Avseende den mittersta beståndsdelen skriver Bakker et al., (2002) att Maslach och Jackson ämnade omformulera beståndsdelen som täckte frånvaro av emotioner som inte funkade emot sina konsumenter till en mer mental motvilja att engagera sig i
arbetsuppgifterna. Cynism som ett personlighetsdrag har också visat sig ha negativa effekter på hälsan där resultatet i en tidigare studie visade att cynism relaterade till olika nivåer av stress (Viljoen & Claassen, 2017).
Cynism är den beståndsdel som frånskiljer allra mest från MBI:s bortfall av empati. Inom MBI:s ersatte empatibortfall den beståndsdel som hade starkast relation till just arbetets form (Maslach et al., 1997). Beståndsdelen cynism ska förklara ett emotionellt skede när det inte finns någon påverkan på relationerna på arbetsplatsen, dock är detta inget som helt stängs ute från det detta skede (Bakker et al., 2002). För att vara i stånd att omarbeta och omstruktuera MBI med betoningen på relationen till konsumenterna i sitt arbete har Maslach et al., (1997) noga granskat och omformulerat påståendena i versionen för att vara mer passande och med större vidd.
Effektivitet
Beståndsdelen Effektivitet kan förklaras som omvänd, jämfört med de två andra delarna och enligt Maslach et al., (1997) ska denna beståndsdel falla ut i låga poäng vid utmattning. Beståndsdelen kallas Effektivitet eftersom individen utför ett arbete i pressad och intensiv effektivitet och inte riktigt nått precisionen av utmattning. En individ som
åstadkommer höga poäng på denna beståndsdel är ofta hängiven och självuppoffrande till att
genomföra bra prestationer i sitt arbete (Schutte et al., 2000). En prestationsbaserad individ kan därför bli en härd för att grubbel och oro ska infinna sig och finns därmed också med i sjukdomsbilden utmattning (Psykologiguiden, u.å.). Jämsides skriver Maslach et al., (1997) att individen ideligen har en fullt acceptabel känslostämning och upplever ett intresse för sina åtaganden på sitt arbete. Individer ifrågasätter inte heller sin egen prestationsförmåga i detta skede, utan har en tilltagande tro på sina egna talanger och erfarenheter och vad han eller hon själv är kompetent och beredd till att utföra.
Eftersom de olika beståndsdelarna i MBI-GS orsakas av olika faktorer i
arbetslivet som privat och ger olika konsekvenser är det viktigt att hålla isär delarna (Bakker et al., (2002). I studien av Bakker et al., 2002) erhålls stöd i hypotesprövandet om att cynism ökar samtidigt med den emotionella utmattningen, det vill säga ett positivt samband.
Samtidigt märktes att minskad personlig effektivitet har ett negativt samband med cynism. De skriver även om de stöd som påträffats att individer som upplever en orkeslöshet emot sitt arbete och som upplever en minskad tillfredställelse på sitt arbete, men även att en högre grad av cynism är innefattad. Enligt författarna kan detta betraktas och klargöras genom att Cynism minskar individens känsla av tillräcklighet som de normalt sett annars upplever i stadiet av effektivitet vilket också gör att individen drar sig ifrån sitt arbete. På detta sätt värderas cynism till att minska individens förmåga till att uppnå individuell effektivitet i sitt arbete (Bakker et al., 2002).
Utifrån dessa tre beståndsdelar kan man därför se den arbetsrelaterade
utmattningen från olika synsätt och eftersom denna studie undersöker arbetsföra människor oavsett yrkesområde är fokus lagt utifrån totalpoäng utifrån Maslach skala (Maslach &
Jackson, 1981), men även på dess olika beståndsdelar, vilka är de som redogjordes för ovanför.
Genus och könsroller
Genus finns omkring oss i vardagen och kan förklaras som sociala normsystem som många gånger tas för givet. Människor avgör ögonblickligen om en person är en man eller kvinna och ordnar dagliga uppgifter angående denna situation, vilket kan anses tillhöra den självklara positionen. Att man är kvinna respektive man är sålunda inte ett förutbestämt tillstånd, utan ett blivande, likt ett tillstånd som ideligen är under konstruktion. Manlighet och kvinnlighet är på så sätt inte något som är självklart utan något människor utformar och
skapar sig. I och med det placerar sig människor i genusordningen eller förhåller sig till den kategori de blir inordnade genom att uppföra sig på det lämpliga sättet utifrån deras sociala kön. Med detta sagt kan vi summera att det är människor som skapar genus och de är heller inte fria från att formgiva det hur de vill enär det finns könsroller (Hirdman, 2003).
Könsrollen är betydelsefull för intressen, attityder, värderingar, inlärning av olika färdigheter, tankegångar och synsätt. Beroende på könsrollernas utformning i olika samhällen kommer därför kvinnor och män att gestalta mer eller mindre kvinnligt respektive manligt beteende (Psykologiguiden, u.å.). Människan föds i en könsroll och beroende på könet tilldelas olika förväntningar av både önskvärt och lämpligt beteende från många olika håll som till exempel föräldrar, skola och arbete. Könsroller är skiljaktiga beroende på vilken tid man lever i, men även vilken kultur och samhälle man härstammar ifrån. Eftersom
förmodandena, kraven och värderingarna ser olika ut för män och kvinnor ser även tillvaron i livet olika ut för könen (Hwang, Lundberg & Smedler, 2012).
De manliga och kvinnliga könsrollerna utspelar sig tydligt i arbetslivet där det finns mansvärldar och kvinnovärldar i form av mansdominerade och kvinnodominerade yrken (Angelöv, Jonsson & Stier, 2015). Kvinnor och män har delvis olika roller i familj, arbetsliv och samhälle till följd av sin könstillhörighet (Blom, 2011). Detta gäller i alla samhällen, men i olika hög grad och mer eller mindre på olika områden vilket även Magnusson (2002) tar upp i sin bok.
Könsskillnader beträffande arbete och hälsa
Det finns mycket som tyder på att män och kvinnor reagerar hyfsat likställt på liknande arbetsförhållanden, och att skillnaderna i ohälsa mellan könen till största del beror på skillnader i vad vi utsätts för (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Socialstyrelsen (2003) påtalar att arbetsförhållandena har en betydande roll när det kommer till orsaken av psykisk ohälsa, däribland utmattning. Enligt Blom (2011) kan en av orsakerna bero på att det är ojämn arbetsbelastning mellan kvinnor och män. Kvinnor har en viss tendens att låta det totala arbetet blir mer än mannens på grund av att de ävenledes engagerar större ansvar för hemmet. På så sätt kan det leda till att kvinnor upplever att de behöver minska sin arbetsbelastning i helhet, det vill säga det betalda arbetet som sker på deras arbetsplats, gentemot det obetalda arbetet som sker i hemmet. Därav väljer fler kvinnor än män att gå ner i tid på arbetet för att det ska bli en lagom balans och total arbetsbelastning (Blom, 2011). Det ökade ansvaret och arbetsbelastningen för kvinnor medför en risk för bristande återhämtning, såsom till exempel mindre sömn, vilket är en av många faktorer som
bidrar till utmattning (Socialstyrelsen, 2003). Därtill noterar Mallampalli & Carter (2016) i sin studie att kvinnor i högre grad än män upplevde sömnproblem som i sin tur an leda till en känsla av orkeslöshet. I deras studie förklarar de även att det fanns könsskillnader i hur
kvinnor och män rapporterar symtomen som kunde orsaka dessa könsskillnader. Purvanova &
Muros (2010) erfor i sin studie att fler kvinnor än män rapporterade att de upplevde
emotionell utmattning vilket kan förklaras likt det finns obalans mellan vad individen ger och vad individen tycks få tillbaka. Bördan av somatiska symtom är lika vanliga hos män och kvinnor och hos yngre och äldre personer (Glise, Ahlborg & Jonsdottir, 2014).
Laba och Geldenhuys (2016) poängterar att psykologisk tillgänglighet ökade graden av arbetsengagemang för både män och kvinnor, förhållandet var dock starkare för kvinnor jämfört med män. Enligt Blom (2011) har kvinnorna större behov av att bli
bekräftade för sitt arbete gentemot männen och kan i och med det lägga ner mer energi och engagemang i sitt arbete. Men intressant och rakt motsatt framhöll en studie av Niedhammer, Tek, Starke & Siegrist (2004) att överengagemang endast påverkade hälsan negativt hos män.
Framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning
Tidigare forskning tyder på att individuella skillnader i hänsyn till framtida konsekvenser förutsäger beteenden som avspeglas i självkontroll, det vill säga förmågan att kontrollera sina impulser, emotioner och beteende som skulle kunna förorsaka utmattning i relation till arbetet (Helkama et al., 2017).
Många personer anser troligen det är svårt att vara principfast när det kommer till att uppnå individuella mål och prestationer. Det blir således svårt att bibehålla sin beslutsamhet som behövs för att fortsätta framåt och uppnå målen, men för att lyckas bör personen öka sin självkontroll. Faktum är att forskningen har visat att personer fungerar bättre och kan hantera sin stress mer kontrollerat när de känner att de har kontroll men samtidigt vet vi också att stress kan förändra hjärnan (Arnetz & Ekman 2013) och på så sätt begränsa personens självkontroll då ett eller flera val som måste tas kan skapa konflikt mellan kortsiktiga, underordnade mål och långsiktiga, överordnade mål.
Känslan av oro är för många skrämmande och obehaglig där tankarna ofta handlar om händelser som skulle kunna inträffa i framtiden. Ångest är ett annat begrepp som hänger ihop med oro men som inte är riktigt samma sak. När en person upplever ångest reagerar kroppen och hjärnan som om något hotfullt kan dyka upp eller som redan är
befintligt. Detta kan ge känslan av att individen upplever svettningar, ökad hjärtfrekvens, obehagskänsla i kroppen etcetera (Vårdguiden, 2019) som kan hänföras till symtom rörande utmattning. När oron infinner sig är tankarna svåra att hejda och kan lätt leda vidare till en andra negativa aspekter som Maslach & Leiter (2000) skriver i sin bok, där de förklarar att rädsla och oro är negativa känslor som bland annat är en bidragande orsak till utmattning.
Denna onda spiral skulle kunna leda till ett ökat kontrollbehov som också är förknippat med oro och ångest, men att hantera stress kräver förmodligen en viss känsla av kontroll.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie formulerades mot bakgrund av tidigare undersökningar om tidsperspektiv, men inte minst med utgångspunkt i bristen på studier som undersöker dess relation med arbetsrelaterad utmattning. Syftet för denna studie blev således att undersöka tidsperspektivet, dess relation till arbetsrelaterad utmattning och skillnader mellan kön och ålder oavsett arbetsområde.
Studien utgår från följande frågeställningar:
• Vilka utav beståndsdelarna Utmattning, Cynism och Effektivitet korrelerar med hänsyn till framtida konsekvenser?
• Finns det några könsskillnader beträffande hänsyn till framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning?
• Finns det något samband mellan ålder och arbetsrelaterad utmattning?
• Kan totalpoängen för arbetsrelaterad utmattning prediceras utifrån hänsyn till framtida konsekvenser, kön och ålder?
Metod
Deltagare
Uppgifterna för denna studie samlades in från ett bekvämlighetsurval av individer som arbetade inom olika arbetsområden, bland annat inom hälso- och sjukvård, pedagogiskt arbete, ekonomi och juridik. Detta för att skapa en bred och överskådlig bild av det definierade problemområdet, samt att arbetserfarenhet som sträcker sig från 6 månader var en utgångspunkt för respondenterna. Studien bestod av 131 respondenter, 26 män (20%) och 105 kvinnor (80%) och respondenter i olika åldrar deltog, från 22 års ålder till 64 års ålder (M
= 42.7, SD = 10.1).
Instrument
Mätinstrumentet som användes var en webbenkät och innehöll totalt 34 frågor, varav de fem första innefattade bakgrundsinformation som kön, ålder, arbetserfarenhet och arbetsområde. För att mäta övervägande av framtida konsekvenser användes mätskalan Hänsyn till framtida konsekvenser (CFC) som skapats av Strathman et al. (1994). CFC är en skala med 12 uttalanden som använder en 5-punkts Likert skala från 1 = extremt
karaktäristisk till 5 = extremt karakteristisk.Exempel på uttalande är följande: ”Jag reflekterar över hur saker och ting kan te sig i framtiden och försöker påverka dessa saker genom mitt vardagliga beteende här och nu”, och "Min bekvämlighet är en viktig faktor i de beslut jag fattar eller de handlingar jag utför”. Skalan har uppvisat mycket god intern tillförlitlighet och temporal stabilitet (Strathman et al., 1994).
För att mäta individens arbetsrelaterade utmattning användes Mashlach Burnout Inventory – General Survey (MBI-GS) som bestod av 16 påståenden. MBI-GS är uppdelad i tre delskalor: Utmattning, som innehåller fem items (att känna sig känslomässigt tömd på jobbet), Cynism, med fem items (cynisk, negativ inställning till arbetsplatsen, uppgifter och kollegor) och professionell effekt med sex items (att känna att ens arbetsförmåga värderas i ett positivt sätt). Valet att använda MBI-GS grundar sig på att skalan kan användas i alla
yrkesområden som är parallella för originalskalan MBI, förutom att en beståndsdel inte tydligt och bestämt hänvisar till att arbeta med människor.
Till alla beståndsdelarna användes en Likertskala från 0 (”Aldrig”) till 6 (”Dagligen”). Den minsta möjliga totalpoängen för emotionell utmattning och depersonalisering var 5 poäng och högsta möjliga var 35. För nedsatt professionell effektivitet var den lägsta möjliga poängen 6 och den högsta 42. Höga poäng i samtliga beståndsdelar pekade på hög grad av utbränning och att risken för arbetsrelaterad utmattning var hög. Låga poäng i samtliga beståndsdelar visar på låg grad av utbränning, vilket innebar att risken för arbetsrelaterad utmattning var låg (Schaufeli, Leither, Maslach & Jackson 1996).
Validering av MBI-GS visar att den är tillfredsställande, Cronbach alfa-koefficienter sträckte sig från .84 till .90 för utmattning, .74 till .84 för cynism, och från .70 till .78 för effektivitet (Bakker et al., 2002)
Procedur
Studien bestod av en webbenkät som framställdes i Google Formulär vilket är en webbaserad gratistjänst för skapande av enkäter och jag kunde på så sätt enkelt skapa en länk för att dela enkäten. Enkäten började med information om dess syfte, vidare kom frågor om kön, ålder, arbetsområde etcetera, och därefter kom anvisningar för hur enkätens två olika områden skulle genomföras. Planen från start var att göra en pilotstudie innan utskick men detta valdes att kringgå då enkäten och dess påståenden sedan tidigare var beprövade och innehar därför hög validitet och reliabilitet. Enkäten skickades ut via Facebook och spreds även via länk till enkäten på LinkedIn. Länken till enkäten har även mejlats till de personer som uttryckt intresse för att svara på enkäten men varken har Facebook eller LinkedIn.
Eliasson (2013) rekommenderar att frågor som handlar om samma område sätts i samma del av enkäten då det underlättar för respondenten att orientera sig bland
svarsalternativen. Vidare förklarar han att det är lämpligt att i förstadiet av enkäten använda enklare frågor för att sedan successivt övergå till mer komplexa frågor. Enkätens inledande frågor var därför av demografisk karaktär som sedan följdes upp med de två huvudområdena för studien. Hagevi och Viscovi (2016) anser att en digital enkät är att föredra då data kan föras över till ett Excel-dokument direkt från programmet, vilket jag även gjort i detta fall för att skapa en helhetsbild av den insamlade datan. En annan anledning är att en alldeles för lång enkät inneburit en ökad risk för minskad svarsfrekvens då personer förmodligen inte har samma ambition att genomföra enkäten på grund av dess längd.
Vid genomgång och kontroll av insamlade data upptäcktes data som på grund av olika felaktigheter eller brister inte gick att behandla, och dessa har således behandlats som
interna bortfall. Olika felaktigheter och brister kunde vara bland annat ofullständig ifylld enkät etcetera. Det externa bortfallet är svårt att beräkna men då bortfall av personer som egentligen skulle kunnat ingå i urvalet är anses som stort, och inte kommit med tros bland annat bero på den rådande pandemin men även av personliga bakomliggande skäl.
De erhållna svaren som blev kvar från enkäten analyserades med hjälp av statistikprogrammet Jamovi där olika huvudtyper av kvantitativa analystyper genomförts.
Etiska överväganden
Studien har utgått ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer gällande informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet innebär enligt Vetenskapsrådets (2002) etiska principer att information gällande studiens syfte ska ges till respondenterna. Även information om frivilligt deltagande och rätten att kunna avbryta sin medverkan ska vara tydlig. För att realisera
informationskravet för den aktuella studien fastställdes behövlig information vid
presentationen av enkäten. Vid presentationen gavs information om undersökningens syfte och användningsområde, sam att all medverkan är frivillig.
Samtyckeskravet betyder att respondenterna ska ge sitt samtycke för att delta i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Genom att respondenterna fick ge sitt samtycke i enkäten kunde de etiska riktlinjerna för samtyckeskravet uppnås.
Konfidentialitetskravet innebär enligt Vetenskapsrådets (2002) etiska principer att insamlade uppgifter om studien ska vara konfidentiella samt att alla uppgifter ska förvaras på ett säkert sätt. Kravet för konfidentialitet uppnåddes genom information gällande
anonymitet och svaren blev därmed konfidentiella vilket gör att detta krav kan ses som uppnått.
Nyttjandekravet handlar om att den insamlade informationen för studien endast får brukas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002). I den aktuella studien fick
respondenterna information att alla insamlade uppgifter från varje enskild individ ej kommer vara disponibla för obehöriga och att uppgifterna enbart kommer användas i syfte av denna studie.
Resultat
Tabell 1 presenterar beskrivande data i form av medelvärde och
standardavvikelse för stickprovet (N = 131), 80 procent kvinnor och 20 procent män.
Tabellen redovisar medelvärden samt standardavvikelse för hänsynen till framtida
konsekvenser (CFC) och arbetsrelaterad stress (MBI-GS), samt de tre olika beståndsdelarna av arbetsrelaterad stress; Utmattning, Cynism och Effektivitet.
Tabell 1.
Deskriptiv statistik
N = antal, M = medelvärde, SD = standardavvikelse.
CFC MBI-GS MBI-GS Utmatting
MBI-GS Cynsim
MBI-GS Effektivitet
N 131 131 131 131 131
M 3.52 2.90 3.11 3.00 2.63
SD .50 .51 1.17 .85 .72
För att undersöka vilka av de tre olika beståndsdelarna av Utmattning, Cynism och Effektivitet som korrelerar med hänsyn till framtida konsekvenser utfördes ett Pearsons korrelationstest. Inledningsvis utfördes ett korrelationstest gällande hänsyn till framtida konsekvenser och respondenternas totala poäng av arbetsrelaterad utmattning. Resultatet indikerade att inget statistiskt samband existerade mellan graden av hänsyn till framtida konsekvenser och total upplevd arbetsrelaterad utmattning (r = .07, N = 131, p =.42).
Pearsons korrelationstest användes således även för att undersöka om det fanns något statistiskt samband mellan hänsyn till framtida konsekvenser och de olika beståndsdelarna som faktiskt var den huvudsakliga meningen. Ändamålet var att se om något av de olika beståndsdelarna kunnat förklaras av hänsyn till framtida konsekvenser. Det totala värdet av alla beståndsdelar jämfördes med hänsyn till framtida konsekvenser där resultatet visade att inget signifikant samband existerade mellan någon av variablerna, Utmattning (r = .009, N = 131, p = .923), Cynism (r = .024, N = 131, p = .786), Effektivitet (r = .099, N = 131, p = .262).
Frågeformulering nummer två i studien handlade om det fanns några
könsskillnader beträffande hänsyn till framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning.
I Tabell 2 visas medelvärde och standardavvikelse för kvinnor och män avseende hänsynen till framtida konsekvenser, totalpoäng på upplevd arbetsrelaterad stress, samt skalans tre beståndsdelar: Utmattning, Cynism och Effektivitet.
För att jämföra könens medelvärden på hänsyn till framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning och hur de skiljer sig utfördes ett oberoende t-test samt beräkning av effektstorlekar (Cohens d). Analysen visade en svag effektstorlek gällande hänsyn till framtida konsekvenser utan någon signifikant skillnad mellan könen, t (129) = .46, p = .65, d
= .10. Beträffande kön och arbetsrelaterad utmattning visade analysen en stark effektstorlek och signifikant skillnad på beståndsdelen Effektivitet t (129) = -3.17, p = .002, d = -.70.
Cynsim var tätt följsamt med en mellanstor effektstorlek men inte signifikant t (129) = 1.82, p
= .07, d = .40. Beståndsdelen Utmattning visade en låg effektstorlek och inte heller någon signifikant avvikelse identifierades här t (129) = 1.04, p = .30, d = .01.
Tabell 2.
Deskriptiv statistik för kön.
N = antal, M = medelvärde, SD = standardavvikelse
Ytterligare ett Pearsons korrelationstest utfördes för att undersöka om det fanns ett samband mellan ålder och arbetsrelaterad utmattning. Åldersspannet av respondenterna var utspritt från 22 år till 64 år. Testet visade att ingen korrelation existerade mellan variablerna
Kön CFC MBI-GS MBI-GS
Utmattning
MBI-GS Cynsim
MBI Effektivitet
N Kvinna 105 105 105 105 105
Man 26 26 26 26 26
M Kvinna 3.53 2.90 3.17 3.07 2.53
Man 3.48 2.89 2.90 2.73 3.01
SD Kvinna .51 .52 1.20 .85 .71
Man .50 .49 1.02 .80 .64
(r = -.020, N = 131, p = .824).
För att besvara sista frågeställningen i studien om den totalpoängen för arbetsrelaterad utmattning kunde prediceras utifrån hänsyn till framtida konsekvenser, kön och ålder samtidigt användes en multipel regressionsanalys. Även om Shapiro-Wilks test visade signifikant avvikelse från normalitet, W = 0.96, p = .01, så visade QQ-plotten att de flesta observationerna följde linjen som förväntat, därmed bedömdes den signifikanta
avvikelsen som måttlig efter visuell inspektion. Cook’s distance var mindre än 1 och därmed drogs slutsatsen att det inte fanns några outliers som kraftigt påverkade resultaten.
Regressionsanalysen visade att poängen på Maslach skala inte signifikant predicerades utifrån hänsyn till framtida konsekvenser, kön och ålder, F (3. 127) = 1.30, p =.28. Sambandet var svagt, R2 =. .02, det vill säga att enbart 2 procent av all variation av ålder, kön och hänsyn till framtida konsekvenser kunde förklaras av totalsumman på Maslach skala för arbetsrelaterad stress.
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet för denna studie var att undersöka hänsyn till framtida konsekvenser (tidsperspektivet), dess relation till arbetsrelaterad utmattning och skillnader mellan kön och ålder i ett urval från arbetsför ålder oavsett arbetsområde.
Beslutsfattande som involverar tidsaspekter är en central del i människors vardag oavsett om det är större eller mindre beslut som fattas är vissa mer riskfyllda än andra och kan få stora konsekvenser för exempelvis individers välbefinnande. Föreliggande studie gav inget stöd för en relation mellan tidsperspektiv och arbetsrelaterad utmattning, inte heller på Maslasch skala med beståndsdelarna; Utmattning, Cynism och Effektivitet (Maslah et al., 1997).
Eftersom alla personer är tidsresenärer oavsett ålder – tänker på tidigare minnen, upplever nutiden och ser fram emot framtida belöningar kan det också blivit olika tolkningar av påståendena i studiens enkät. Men hur lätt personen rör sig fram och tillbaka som
tidsresenär utgör en väsentlig skillnad för hur bra denne har det i livet och hur obekymrade vi är medan livet pågår (Zimbardo & Boyd, 1999), vilket kan haft verkan på resultatet till
avsaknad av samband mellan huvudvariablerna.
Framtiden är det vi återger och förutser om vår värld. Att tänka på framtiden är väsentligt för vårt beslutstagande samt planering av våra kommande faser i livet som kan leda till olika utfall. För varje individ behöver framtiden rimligtvis ha en mening, samt ha mer eller mindre kunskap om vilka mål och ambitioner som är i fokus för denne, samtidigt som det är viktigt att kunna agera och fatta beslut i nuet. Att fortsätta planera och fokusera mot framtida mål kommer förmodligen också att motivera människan att fortsätta utföra handlingar som inte får omedelbara resultat då de ser ljust på sin framtid. Detta kan hänföras till Joireman et al., (2006) som i sin studie skriver om spekulationer kring personer med benägenhet att tänka på sina framtida konsekvenser lärt sig kopplingen mellan handlingar och konsekvenser, det vill säga att de på något sätt övat upp sin självkontroll och kan föreställa sig de följder som kommer av att agera impulsivt och hamna i fällan för lockelser. Maslach & Leiter (2000) skriver i sin bok om oroskänslan som för många kan vara skrämmande och kan på sikt orsaka negativa känslor som i sin tur kan leda till utmattning. På sätt och vis skulle detta kunna förklaras av förnekelse av nuet likt att vara paralyserad av ängslan och oro för framtiden och dess konsekvensers samt en förlust av självkontroll. Givetvis måste vi värdera allt omkring oss men vi behöver inte heller låta nuet bli överdrivet påverkat av framtiden. Kanske finns det två sidor av myntet? Framtidsfokus skulle kunna vara förknippat med oro och ångest också, det vill säga att en del personer som tänker mycket på framtiden möjligen gör så i termer av hot, medan en del personer som fokuserar på nuet istället anammar ordspråket ”Carpe Diem”
och njuter av tillvaron utan att tänka så mycket på vilka negativa aspekter som skulle kunna inträffa i framtiden. Med andra ord finns det troligen både fördelar och nackdelar med att vara framtidsorienterad, likaså med nutidsfokus.
Strathman et al (1994) förklarade att hänsyn till framtida konsekvenser uppvisat korrelation bland annat akademisk karriär. Kan det vara så att de som satsar på akademisk karriär i regel är högre utbildade med en bättre ekonomi, som samtidigt är den grupp med bättre upplevd hälsa än gruppen med lågutbildade, på grund av att de faktiskt tar hänsyn till framtida konsekvenser? Vi vet att livsvillkor och levnadsvanor är av betydelse för hälsan och på så sätt visar detta ett mönster som skulle kunna vara en rimlig förklaring till att
utbildningsnivå skulle kunna vara en väsentlig faktor. Dock kan detta samband ses som komplicerat eftersom orsakerna till hälsa och ohälsa ofta beror på en rad olika kombination av orsaker som också kan skifta över tid.
Analysen beträffande könsskillnader angående hänsyn till framtida konsekvenser visade en svag effektstorlek utan någon signifikant skillnad. De olika
beståndsdelarna från utmattningsskalan visade en stark effektstorlek och signifikant skillnad mellan könen på beståndsdelen Effektivitet, där männen visade högre tendens än kvinnor.
Detta tätt följt av Cynism där kvinnor hade benägenhet att skatta sig högre än männen, med mellanstor effektstorlek, dock inte signifikant. Beståndsdelen Utmattning visade en liten effektstorlek och inte heller någon signifikant avvikelse kunde hittas här. Detta kan vi hänföra till Socialstyrelsen (2003) som skriver att de största skillnaderna i ohälsa mellan könen är vad vi utsätts för. Toppinen et al., (2000) skriver att en individ som åstadkommer höga poäng på Effektivitet är hängiven till att genomföra bra prestationer i sitt arbete. Detta styrks även genom Maslach et al., (1997) som beskriver att personer med hög poäng på Effektivitet ofta har en fullt tillräcklig känslostämning och känner ett intresse för sina åtaganden på arbetet där personerna inte heller ifrågasätter sin egen prestationsförmåga. Precis som Hwang et al., (2012) framställer föds människan i en könsroll och beroende på könet tilldelas olika
förväntningar av både önskvärt och lämpligt beteende. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför männen visade högre poäng på beståndsdelen Effektivitet då det råder delvis olika roller i bland annat arbetslivet och samhället till följd av könstillhörighet. Utifrån Bakker et al., (2002) beskrivs Cynism som ett emotionellt skede som mäter en passivitet eller en avskild inställning till personens arbete som i detta fall tenderade vara mer benägen för kvinnor. En av anledningen kan enligt Blom (2011) bero på att det är ojämn arbetsbelastning mellan kvinnor och män. Kvinnor tenderar även att uppleva att det totala arbetet blir tyngre belastat än mannens på grund av att de även lägger större ansvar för hemmet. På så sätt kan det leda till att kvinnor känner att de behöver minska arbetsbelastningen i sin helhet, det vill säga att det betalda arbetet som sker på deras arbetsplats mot det obetalda arbetet som sker i hemmet.
Därav väljer fler kvinnor än män att gå ner i tid på arbetet för att det ska bli en skaplig balans och därmed blir även den avskilda inställningen klart tydligare och på sätt påverkar poängen på Cynism. Folkhälsomyndigheten (2020) att det finns mycket som tyder på att män och kvinnor reagerar hyfsat likställt på liknande arbetsförhållanden vilket kan vara en förklaring till studiens resultat gällande könsskillnader.
Utifrån Arbetsmiljöverket (2017) påstås att de stressrelaterade problemen är vanligast hos kvinnor i åldern 45–54 år, cirka 25 procent och för män har åldersgruppen 45-54 år, vilket är svårt att logiskt bestämma till den befintliga studiens resultat som visade att ingen korrelation existerande mellan variablerna. Precis som jag framställde ovanför om kvinnans
upplevda tudelade känsla om rolltagande för arbetet och hemmet så kan det även vara en förklarade orsak i detta fall med den iakttagna åldern från Arbetsmiljöverket (2017) i relation till familjesituation.
.
Resultatet gällande om totalpoängen för Maslach skala för arbetsrelaterad stress kunde prediceras utifrån hänsyn till framtida konsekvenser, kön och ålder uppvisade förvisso ett positivt samband, om än väldigt svagt. Men då dessa inte är signifikanta i
regressionsanalysen bör dessa tolkas med försiktighet. Mallampalli & Carter (2016) förklarar att det finns könsskillnader i hur kvinnor och män rapporterar symtomen de upplever i relation till stress/utmattning, och skulle i detta fall kunnat påverka studiens resultat.
Metodologisk diskussion
I studien har en kvantitativ metod använts för att nå ett resultat. I utformningen av enkäten användes två redan etablerade formulär, Hänsyn till framtida konsekvenser och Maslach skala som vid studiens start bedömdes vara någorlunda väl anpassade för studiens bakgrund och syfte. Dock går det inte att direkt jämställa användningen av MBI-GS med utmattningssyndrom eftersom skalan inte används kliniskt i Sverige för att bedöma eller ställa diagnos av utmattningssyndrom. Därmed anses i efterhand anses att nyare svensk forskning som exempelvis Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) hade varit mer kvalificerad till denna studie. KEDS är ett självskattningstest som visar hur nära personen är att drabbas av utmattningssyndrom, där personen får svara på nio frågor. En person som får högre poäng än 18 på testet riskerar ligga i riskzonen och bör se över sin arbetssituation (ISM, 2017).
Till enkäten samlades totalt 145 svar in, varav några behandlades som interna bortfall på grund av olika bristfälligheter samt att det externa bortfallet förmodas vara högre antal på grund av den rådande pandemin. Dessvärre är antalet respondenter ett relativt lågt antal vilket framförallt beror på svårigheterna med att nå ut med enkäten till olika individer med tanke på situationen som nu råder i vårt samhälle. Det låga svarsantalet gör i sin tur den externa validiteten för studien något låg eftersom befolkningsmängden är cirka tio miljoner i Sverige, vilket innebär att resultaten bör tolkas med försiktighet och därför endast användas för att förklara och beskriva upplevelser från de respondenter som har besvarat enkäten.
Metoden kan följaktligen kritiseras för att vara bristfällig vad gäller att undersöka hänsyn till framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning.
En viktig aspekt när jag bedömde studiens kvalitet hade att göra med hur jag gjort mitt urval. Det kan råda delade meningar om man kan få användbara resultat utan slumpmässiga urval men det råder enighet om att slumpmässiga urval med hög svarsfrekvens är bäst passande då man på så sätt kan undvika systematiska fel. Minst pålitliga resultat får man generellt om respondenterna i undersökningen själva väljer om de vill vara med i undersökningen utifrån ämnet, vilket skulle kunna vara en bidragande förklaring i detta fall.
Detta skulle kunna förklaras genom att de respondenter som tycker att arbetsrelaterad stress och utmattning är en viktig fråga för honom eller henne, eller infinner intresse för området också kommer att vara mer engagerad och motiverad till att delta.
För denna studie var planen att först genomföra en pilotstudie för att testa enkäten som delades ut, men detta valdes bort. När enkäten var öppen uppkom viss
problematik gällande vissa påståenden där somliga ansåg några ord och påståenden var svåra att förstå. Detta bedömdes i efterhand kunna lett till problematik som kan ha påverkat
resultatet genom att andra har upplevt samma hinder och inte kunnat svara korrekt på påståendena i enkäten.
Framtida forskning
För framtida forskning skulle det vara intressant med forskning som undersöker om det finns ett generellt personlighetsdrag som predicerar hänsyn till framtida konsekvenser och arbetsrelaterad utmattning. Möjligen är det någon av personlighetsdimensionerna som påverkar mer eller mindre och inte minst att CFC även kan ses som ytterligare ett
personlighetsdrag.
Det skulle även vara spännande att fortsätta denna forskning vidare med större urval samt kunna göra jämförelser mellan olika arbetsområden för att se om det är något som skiljer sig, eller också separera flexibla arbetsplatser med de som har en fast plats. En annan intressant synvinkel för att fortsätta med denna forskning skulle vara hur ett dåtidsperspektiv relaterar till arbetsrelaterad stress och utmattning. Kanske kan ett nostalgiskt dåtidsperspektiv vara buffrande gentemot arbetsrelaterad stress och utmattning, samtidigt som ett negativt förflutet inverkar negativt. Zimbardo och Boyds skala ZTPI erbjuder ett mer nyanserat fokus på tidspersektiv i skilda faktorer: Dåtid-negativ, Dåtid-positiv, Nutid-hedonistisk, Nuvarande- fatalistiska och Framtiden. Dåtid-negativ är ett perspektiv som uttrycker ett negativt sätt att återställa det förflutna. Dåtid-positiv reflekterar en positiv och känslosam hållning till dåtiden.
Nutid-hedonistisk återger ett tankesätt på satsning och impulsivitet utan att ha konsekvenser i
