Metod Design
I studien jämförs två instrument som kartlägger personlighetstyper respektive motivationsori- entering:
GCO (formuläret benämns GCOS) som visar motivationsorientering
MBTI som visar personlighetstyp
Det är alltså dessa instrument som är studieobjekt och undersökningen söker svar på om det finns ett samband mellan instrumenten eller om de är konceptuellt skilda åt. För att kunna genomföra studien tas hjälp försökspersoner som fyller i formulär för de båda instrumenten. Båda instrumenten är testade för validitet och reliabilitet i andra studier 77.
Den svenska översättningen av GCOS (formuläret) som används i denna studie har dock inte använts tidigare och därför testas intern reliabilitet med Cronbachs alfa (se nedan). Syftet med
detta test är att utröna om delfrågorna som rör respektive motivationsorientering med rimlig sannolikhet speglar autonomi orientation, controlled orientation och impersonal orientation. Det ger ingen fullständig kontroll på att översättningen är rätt, men ett alfavärde i nivå med originalformulärets indikerar att den svenska översättningen fungerar.
48 personer har fyllt i båda formulären (GCOS och MBTI) och sambandet mellan dem har undersökts med t-test (se nedan samt Bilaga 3: Tolkning av t-test) och ANOVA. Dessa test visar om medelvärdet för respektive motivationsorientering skiljer sig åt mellan olika resultat på MBTI. T-test är lämpligt eftersom det fungerar även för små stickprov 78 och ANOVA används när flera parametrar ska jämföras samtidigt.
Notera att de personer som fyllt i formulären inte utgör ett stickprov ur en population. Det är inte deltagarna som undersöks utan de två instrumenten.
Instrument
För att mäta personlighetstyp med MBTI krävs tillstånd från rättighetsinnehavaren, som i Sve- rige är Assessio. Assessio har välvilligt sponsrat undersökningen med profiltester. Instrumen- tet är väl etablerat med dokumenterad validitet och reliabilitet 79.
Användningen av The General Causality Orientations Scale (GCOS) är gratis för forsknings- ändamål och underlag kan hämtas från http://www.selfdeterminationtheory.org/theory. In- strumentet är väl validerat och mäter styrkan av tre motivationsorienteringar hos en individ. Blanketten översattes till svenska av författaren och översättningen verifierades genom samma kontroller av reliabilitet som Deci & Ryan gjorde när instrumentet utvecklades 80:
Intern konsistens enligt Cronbach α
Test-rest på en pilotgrupp om 11 personer, 1 månads mellanrum Reliabilitet - Cronbachs α
Cronbachs α är ett mått på intern reliabilitet. I GCOS-formuläret finns 12 påståenden att ta ställning till för varje faktor (A, C, I). Hög intern reliabilitet innebär att varje påstående inom varje grupp verkligen mäter samma sak.
78
(Körner & Wahlgren, 2011, s. 139 ff)
79 (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009) 80 (Deci & Ryan, 1985, ss. 118-119)
Cronbachs α varierar mellan 0 (ingen reliabilitet) och 1 (perfekt reliabilitet). Bryman 81
anger ett acceptabelt värde på α till 0,8 men hänvisar också till Berthoud 82
som menar att α=0,6 är acceptabelt. α -värden för denna undersökning jämförs med några andra studier i Tabell 7.
Tabell 7: Cronbachs α för GCOS
Autonomy Controlled Impersonal
Denna studie, svensk översättning 0,686 0,602 0,787
Olesen et. al 83, dansk översättning * 0,78 0,70 0,82
Deci & Ryan 84, amerikanskt original 0,744 0,694 0,741
Deponte 85, italiensk översättning 0,70 0,64 0,69
* Olesen et. al. använde en version av GCOS med 17 sektioner istället för 12
Reliabilitet: Test-retest
11 av deltagarna fyllde i GCOS-formuläret vid två tillfällen med 1 månads mellanrum. Skill- naden mellan tillfällena för de tre dimensionerna autonomi orientation, controlled orientation och impersonal orientation testades som parvisa observationer 86.
H0: µ=0 (medelvärdet av skillnaden = 0, d.v.s. samma resultat vid båda tillfällena))
H1: µ≠0 (medelvärdet av skillnaden ≠ 0, d.v.s. olika resultat vid de två tillfällena))
81 (Bryman, 2011, s. 161 f)
82 Berthoud 2000b, s 169 i (Bryman, 2011, s. 162)
83 (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010, s. 540) 84
(Deci & Ryan, 1985, s. 118 f)
85 (Deponte, 2004, s. 37)
Tabell 8: Resultat från test-retest av GCOS-formuläret
Paired Samples Test
Paired Differences t df Sig. (2-
tailed) Mean Std. Deviat-
ion
Std. Error Mean
95% Confidence Interval of the Difference Lower Upper A A:första – A:andra ,09091 4,20606 1,26817 -2,73476 2,91658 ,072 10 ,944 C C:första – C:andra -,81818 5,54650 1,67233 -4,54437 2,90801 -,489 10 ,635 I I:första – I:andra - 2,81818 7,57388 2,28361 -7,90638 2,27002 - 1,234 10 ,245
Resultatet, se Tabell 8, visar att skillnaden mellan första och andra tillfället inte är signifikant skild från 0. P-värdet (Sig) är större än 0,05 och vi kan inte förkasta nollhypotesen H0. Vi kan
alltså anse att GCOS-formuläret har tillräcklig reliabilitet eftersom skillnaden mellan första och andra tillfället är försumbar. I detta sammanhang innebär hög reliabilitet att instrumentet ger samma resultat vid upprepade mätningar.
Validitet
Hög validitet hos ett mätinstrument innebär att instrumentet verkligen mäter det som det avser att mäta. Både GCOS och MBTI är validerade av upphovsmännen 87.
I denna studie används inte de två instrumenten för att dra slutsatser om en population. Istället jämförs resultatet från dem för att undersöka om det finns ett samband mellan dem. Frågan om validitet får då en annan innebörd, nämligen är den statistiska metod som används valid? Får vi fram ett ”sant” svar på om instrumenten är konceptuellt skilda från varandra?
De statistiska metoder som används, t-test och ANOVA, är väl etablerade och vilar på en ge- digen matematisk grund 88. Vi kan aldrig uttala oss med absolut säkerhet om det finns ett samband eller inte, men genom att använda beprövade test ökar vi sannolikheten att dra rim- ligt korrekta slutsatser.
87 (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009), (Deci & Ryan, 1985) 88 (Körner & Wahlgren, 2011), (Edling & Hedström, 2011)
Samma resonemang skulle kunna användas för reliabilitet, men det är nog säkert att anta att SPSS ger samma resultat vid upprepade körningar och att olika applicerbara statistiska meto- der ger i stort sett samma resultat.
Deltagare
De 48 deltagarna är rekryterade från olika utvecklingsinsatser i författarens konsultverksam- het. De har alla deltagit i någon form av ledarutbildning, grupputvecklingsprogram eller pro- gram för personlig utveckling. Demografiska data för deltagarna redovisas i Tabell 9: Delta- garna. Tabell 9: Deltagarna Frequency Percent Ålder 16-25 år 13 27,1 26-35 år 6 12,5 36-45 år 9 18,8 46-55 år 14 29,2 56 - år 6 12,5 Utbild- ning Grundskola 1 2,1 Gymnasieskola 14 29,2 Universitet/Högskola 33 68,8 Kön Kvinna 23 47,9 Man 25 52,1 Total 48
Primärdata
MBTI-formulär och GCOS-formulär genererade ett stort antal parametrar som ställdes mot varandra (sambandstest). Från GCOS kommer 89:
”A” = Autonomi Orientation
”C” = Controlled Orientation
”I” = Impersonal Orientation Från MBTI kommer 90:
8 stycken preferenser utifrån 4 dimensioner (E, I, S, N, T, F, J, P)
4 stycken funktionspar som är mittbokstäverna i personlighetstypen (ST, SF, NF, NT). Dessa har en speciell tolkning MBTI-teorin.
Till detta kommer följande demografiska data:
Ålder
Kön
Utbildningsnivå (grundskola, gymnasium, universitet/högskola) Analys av data
GCOS består av 12 sektioner där respondenten ska ta ställning till sitt eget agerande i en gi- ven situation. Varje sektion innehåller tre beskrivningar som motsvarar ett agerande enligt de tre motivationsorienteringarna Autonomi, Controlled och Impersonal orientation. Svaren för respektive motivationsorientering summeras till ett värde på A, C och I. Se formulär i Bilaga 2: GCOS formulär – svensk version.
GCOS innehåller data på en ordinalskala 91, d.v.s det finns en rangordning mellan talvärdena men det går inte att definiera intervall. Det är upp till varje respondent att ladda skalan med betydelse vilket innebär att skillnaden mellan värdena 2 och 5 kan vara olika stora för olika respondenter. Svaren för respektive motivationsorientering (A, C och I) summeras sedan och behandlas som en intervallskala i den statistiska bearbetningen.
89
(The General Causality Orientations Scale (GCOS))
90 (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009) 91 (Edling & Hedström, 2011, s. 16 ff)
MBTI och demografiska variabler mäts på nominalskala 92, d.v.s. de utgörs av diskreta variab- ler utan inbördes rangordning. Exempelvis kan ”man” ges värdet 0 och ”kvinna” ges värdet 1 i den statistiska bearbetningen.
För att studera sambanden mellan personlighetstyp och motivationsorientering användes t- test. Detta test visar om medelvärdena för två stickprov är signifikant olika och kan användas även för små stickprov 93. Exempel: sambandet mellan MBTI-dikotomin E-I och motivations- orienteringen A testas genom att jämföra medelvärdet på A för samtliga respondenter med E- profil och med I-profil. Om medelvärdena är signifikant lika tolkas detta som att det inte går att påvisa ett samband. Om medelvärdena är signifikant olika tolkas detta som att det kan fin- nas ett samband. En kort beskrivning av t-test finns i Bilaga 3: Tolkning av t-test.
Funktionsparen, d.v.s. mittbokstäverna i MBTI-profilen (ST, SF, NF och NT) har en speciell betydelse i MBTI-teorin. Eftersom det finns fyra funktionspar som alla måste jämföras samti- digt fungerar inte t-test. Istället användes därför variansanalys, One-Way ANOVA, för detta. För statistisk analys av data användes IBM SPSS, version 20.0.0.
Begränsningar och avgränsningar
t-test och ANOVA är inte vattentäta. Det finns en viss sannolikhet för att en hypotes förkastas felaktigt 94.
Deltagarna är inte slumpmässigt utvalda så en viss försiktighet måste användas innan resulta- tet tolkas allt för generellt.
92
(Edling & Hedström, 2011, s. 16 ff)
93 (Körner & Wahlgren, 2011, s. 136 ff) 94 (Körner & Wahlgren, 2011)
Forskningsetik
Forskningsetiska principer
Studien har haft som målsättning att följa de forskningsetiska principer som publicerats av vetenskapsrådet 95. De innebär i korthet följande:
Personer som är berörda av ett forskningsprojekt ska veta att det är frivilligt att delta. De ska också vara på det klara med att de kan avsluta sin medverkan när helst de önskar, utan att be- höva utsättas för otillbörlig påtryckning. Uppgifter ska inte samlas in utan berörda personers samtycke.
Information som kan kopplas till en specifik individ ska hanteras så att den inte kan kommas åt av utomstående. Berörda personer ska kunna lita på att lämnade uppgifter inte används för andra ändamål än det som de gett sitt medgivande till. När forskningsarbetet publiceras ska det inte gå att koppla data till enskild individ. PUL ska följas när forskningsdata hanteras. Tillämpning i denna studie
Deltagarna har blivit tillfrågade om de lämnade svaren får användas i forskningssyfte och endast om de gett sitt medgivande används svaren i studien. Deltagarna har också fått infor- mation om syftet och om att studien genomförs på Malmö Högskola 96.
Data samlades in via Internet, dels med hjälp av Google Docs-formulär, dels med hjälp av ett privat konsultföretag som sponsrar delar av undersökningen. Det privata konsultföretaget föl- jer sina egna etiska riktlinjer och PUL. Den datainsamling som sker via Google Docs är mer tveksam ur sekretesshänseende. Informationen är tillgänglig för Googles operatörer och när den väl finns i ”molnet” har författaren ingen kontroll över den. Det är först när data laddats ner och anonymiserat den, som man kan hävda att det råder fullständig sekretess.
Informationen i de två formulären kan upplevas som känslig av deltagarna. Det är kanske inte så lyckat om t.ex. arbetsgivaren får information om en persons personlighetstyp och motiva- tionsorientering, om den informationen sedan missbrukas. I författarens åtagande gentemot
95
(Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning)
96 För en genomgång av forskningsetiska principer, se (Forskningsetiska principer inom humanistisk-
deltagarna ingår därför att information som kan hänföras till en specifik individ eller grupp inte delges någon annan utan deltagarens/deltagarnas samtycke.
Som motprestation till deltagarna har de erbjudits återkoppling på sin MBTI-profil i grupp. Detta har varit frivilligt och de som valde att delta fick själv välja om de vill avslöja sin profil för gruppen.
Efter att data bearbetats och kopplingen mellan de två enkäterna säkerställts, raderades samt- liga deltagares namn från datamängden.
Felkällor
Den svenska översättningen av GCOS har inte använts i tidigare studier och det är möjligt att nyanser oavsiktligt försvunnit i översättningen. Några formuleringar justerades för att passa bättre in i svenska förhållanden. Som framgår ovan är Cronbachs α lägre än för andra över- sättningar, framför allt för controlled orientation. Det kan tyda på att den svenska översätt- ningen för denna motivationsorientering har tveksam reliabilitet.
Deltagarna är inte slumpmässigt utvalda. Mellan några av deltagarna finns samband i form av att de arbetar på samma arbetsplats eller deltar i samma utbildning. Det kan alltså uppkomma systematiska fel. GCOS-formuläret innehåller några formuleringar som kan uppfattas som mindre socialt önskvärda än andra. Det kan alltså uppstå en form prestigebias, d.v.s. respon- denten svarar såsom han/hon uppfattar som socialt accepterat 97.
97 För vidare resonemang om felkällor och risker vid hypotesprövning, se t.ex. (Körner & Wahlgren, 2011, s. 14
RESULTAT
Detta kapitel beskriver resultatet av undersökningen så objektivt som möjligt. Här redovisas resultat och statistisk bearbetning utan att diskuteras. Kapitlet är viktigt för att den senare diskussionen ska kunna följas och utvärderas.
De fyra dikotomierna
För att pröva hypoteserna sambandstestades de fyra MBTI-dikotomierna E-I, S-N, T-F och J- P med t-test mot de tre motivationsorienteringarna A, C och I. Resultatet redovisas i sin helhet i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS och i sammanställd form i Tabell 10.
Om p-värdet > 0,05 blir tolkningen att det inte finns någon signifikant skillnad mellan de jäm- förda medelvärdena. Den erhållna skillnaden i medelvärde kan alltså då bero på slumpen.
Tabell 10: Resultat av t-test för samband mellan MBTI och motiva- tionsorientering, p-värden och riktning.
E-I S-N T-F J-P
A 0,106 (E=I) 0,105 (S=N) 0,136 (T=F) 0,238 (J=P)
C 0,043* (E>I) 0,027* (S>N) 0,032* (T>F) 0,325 (J=P)
I 0,009** (I>E) 0,007** (S>N) 0,478 (T=F) 0,039* (J>P)
Ensidig mothypotes, d.v.s. SPSS p-värden delas med 2. * p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001
Tolkning: Nedre högra cellen ”0,039* (J>P)” ska tolkas som att medelvärdet för impersonal orientation är högre för J än för P med en signifikansnivå på 0,039.
Som framgår av Tabell 10 finns det 6 p-värden som är mindre än 0,05 och där vi ska förkasta nollhypotesen. Det innebär att skillnaden är signifikant. För övriga p-värden accepteras noll- hypotesen, d.v.s. det finns ingen signifikant skillnad.
Tabell 11: Medelvärden för de tre motivationsorienteringarna (A, C, I) för respektive MBTI-dikotomi
E och I
E-I N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
A E 37 72,8649 6,32966 1,04059 I 11 70,1818 5,58244 1,68317 C E 37 45,8378 7,71547 1,26842 I 11 41,0000 9,05539 2,73030 I E 37 29,0811 8,49960 1,39733 I 11 36,3636 9,09145 2,74118 S och N
S-N N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
A S 25 71,1600 6,66258 1,33252 N 23 73,4348 5,59079 1,16576 C S 25 46,9200 7,85239 1,57048 N 23 42,3478 8,06569 1,68181 I S 25 33,8000 8,42120 1,68424 N 23 27,4348 8,76370 1,82736 T och F
T-F N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
A T 27 71,3704 6,52303 1,25536 F 21 73,3810 5,74871 1,25447 C T 27 46,6667 8,54400 1,64429 F 21 42,2381 7,18265 1,56738 I T 27 30,8148 9,27792 1,78554 F 21 30,6667 9,05170 1,97524 J och P
J-P N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
A J 29 71,7241 6,41926 1,19203 P 19 73,0526 5,96726 1,36898 C J 29 45,1724 7,58791 1,40904 P 19 44,0526 9,23444 2,11853 I J 29 32,6207 8,87377 1,64782 P 19 27,8947 8,86876 2,03463
Följande hypoteser kan förkastas eftersom skillnaden inte är signifikant och respektive noll- hypotes accepteras.
Hypotes 1: MBTI-funktionen N har högre värde på autonomi orientation än MBTI- funktionen S
Hypotes 3: MBTI-funktionen F har högre värde på autonomi orientation än MBTI- funktionen T
Hypotes 4: MBTI-funktionen T har högre värde på impersonal orientation än MBTI- funktionen F
Hypotes 5: MBTI-orienteringen E har högre värde på autonomi orientation än MBTI- orienteringen I
Hypotes 7: MBTI-orienteringen J har högre värde på controlled orientation än MBTI- orienteringen P
Hypotes 8: MBTI-orienteringen P har högre värde på autonomi orientation än MBTI- orienteringen J
Följande hypoteser förkastas eftersom medelvärdena pekar på det omvända förhållandet.
Hypotes 6: MBTI-funktionen F har högre värde på controlled orientation än MBTI- funktionen T.
Följande hypotes accepteras.
Hypotes 2: MBTI-orienteringen E har högre värde på controlled orientation än MBTI- orienteringen I.
De fyra funktionsparen
Utöver hypotesprövningen sambandstestades de fyra funktionsparen i MBTI (ST, SF, NF och NT) med ANOVA mot de tre motivationsorienteringarna A, C och I. Resultatet redovisas i sin helhet i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS.
Som testhypotes användes för varje enskild kombination:
H0: µ1- µ2=0 (medelvärdet för de två grupperna är lika)
H1: µ1- µ2≠0 (medelvärdet för de två grupperna är inte lika)
Ingen kombination visar ett p-värde < 0,05 så nollhypotesen accepteras. Det finns inget signi- fikant samband mellan MBTI-funktionspar och GCO.
Demografiska data
Demografiska data sambandstestades med t-test mot de tre motivationsorienteringarna A, C och I. Som testhypotes användes för varje enskild kombination:
H0: µ1- µ2=0 (medelvärdet för de två grupperna är lika)
H1: µ1- µ2≠0 (medelvärdet för de två grupperna är inte lika)
Resultatet redovisas i sin helhet i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS och i sammafattad form i Tabell 12.
Tabell 12: Resultat av t-test för samband mellan demografiska data och motivationsorientering, p-värden.
Man & Kvinna 16-45 år & 46 - år Grundskola/Gymnasium & Universitet/Högskola
A 0,012* 0,457 0,259
C 0,198 0,003** 0,879
I 0,678 0,339 0,571
Tvåsidig mothypotes, d.v.s. SPSS p-värden. * p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001
Det är bara två samband som är signifikant olika och omvandlar vi dem till en ensidig hypotes och studerar medelvärdena ser vi att
Den yngre åldersgruppen har signifikant högre medelvärde på controlled orientation
DISKUSSION
I detta kapitel diskuteras resultatet och det kopplas till teori och tidigare studier. Resultatet analyseras mot bakgrund av tidigare forskning.
Alla hypoteser utom en förkastas
Som framgår av resultatkapitlet förkastas samtliga hypoteser utom nr 2. Det kan finnas några tänkbara skäl till detta. Hypoteserna bygger på ett antagande om att FFM, Eysencks person- lighetsfaktorer och MBTI korrelerar på något sätt. Furnham 98 och Francis & Jones 99 antyder ju att så skulle vara fallet. Ett skäl till att hypoteserna faller kan vara att MBTI skiljer sig så mycket från FFM och Eysencks personlighetsfaktorer att hypoteserna 1-6 helt enkelt är base- rade på ett felaktigt antagande.
En annan tänkbar anledning till att hypoteserna förkastas kan vara att MBTI och GCO saknar kausala samband, så att det inte går att förutsäga vilken motivationsorientering en viss MBTI- profil har och vice versa. Resultatet, se Tabell 10, indikerar att autonomi orientation inte har ett signifikant samband med en viss MBTI-profil. Controlled orientation och impersonal
orientation har en viss överlappning. Detta resultat påminner om vad Olesen, Thomsen, Sch-
neiber & Tønnesvang 100 fann i sin studie av GCO och FFM. De drar slutsatsen att FFM och GCO är konceptuellt skilda modeller. Lägger vi samman resultatet från de två studierna är det rimligt att anta att även MBTI är konceptuellt skild från GCO.
De studier som legat till grund för hypoteserna är inte entydiga 101. Korrelationerna mellan FFM och GCO respektive inre, yttre och amotivation är ganska lika i de tre studierna, men författarna drar lite olika slutsatser. Lägger vi på denna studies resultat så blir bilden inte tyd- ligare, snarare tvärtom. Det förefaller svårt att göra förutsägelser om hur olika personlighets- faktorer och personlighetstyper förhåller sig till de tre motivationsorienteringarna. Detta för- stärker idén att MBTI och GCO är två skilda koncept som kompletterar varandra.
98 (Furnham, 1996)
99 (Francis & Jones, 2000, s. 384) 100
(Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010)
101 (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010), (Deponte, 2004), (Komarraju, Karau, & Schmeck,
Varför höll inte hypoteserna?
Om vi studerar hypoteserna var för sig genom att direkt koppla ihop teorin bakom MBTI och GCO kan vi kanske hitta en förklaring till att hypoteserna föll.
Hypotes 1: MBTI-funktionen N har högre värde på autonomi orientation än MBTI- funktionen S
Dikotomin S och N beskriver hur en person föredrar att ta in information. S-personen vill ha fakta och detaljer medan N-person vi ha övergripande principer och är mer inriktad på möns- ter och det astrakta. S-personen är fokuserad här och nu medan N-personen är mer framtids- och möjlighetsinriktad.
En person som är inriktad mot autonomi orientation tenderar att söka sig till aktiviteter som är intressanta och utmanande och att ta större ansvar för sitt eget beteende. Möjligen skulle ten- densen att söka sig till nya utmaningar vara mer tilltalande för en N-person än en S-person, men för övrigt finns det inte mycket som kopplar ihop S-N-dikotomin med autonomi orientat-
ion.
Hypotes 2: MBTI-orienteringen E har högre värde på controlled orientation än MBTI- orienteringen I.
En E-person hämtar sin energi från den yttre världen och i samverkan med andra människor. En I-person hämtar sin energi inifrån och ha inte samma behov av andra människor i det av- seendet. Eftersom controlled orientation kräver någon form av agerande från andra människor skulle det kanske vara mer tilltalande för en E-person än för en I-person. Denna hypotes var den enda som accepterades.
Hypotes 3: MBTI-funktionen F har högre värde på autonomi orientation än MBTI- funktionen T
Medelvärdet för F är visserligen högre än medelvärdet för T avseende autonomi orientation men skillnaden är inte signifikant och det svårt att se varför den skulle vara det. F-människor fattar beslut baserade på värderingar och känsla medan T-människor fattar beslut baserade på logiska överväganden. Varför skulle den ena typen påverkas mindre av inre motivation än den andre?
Hypotes 4: MBTI-funktionen T har högre värde på impersonal orientation än MBTI- funktionen F
Samma resonemang som för hypotes 3. Det finns inget i beskrivningen av T- respektive F- personer som antyder att den ena typen skulle vara mindre motiverad än den andre.
Hypotes 5: MBTI-orienteringen E har högre värde på autonomi orientation än MBTI- orienteringen I
E-typer som söker sin energi i den yttre världen och I-typer som hittar sin energi i den inre världen, borde inte vara olika påverkade av inre motivation. En av upphovsmännen till Self-
Determination Theory och GCO, Edward L. Deci 102, ägnar en hel populärvetenskapligt skri- ven bok åt att argumentera för autonomi orientation som det enda rätta för alla. Studiens re- sultat styrker detta.
Hypotes 6: MBTI-funktionen F har högre värde på controlled orientation än MBTI- funktionen T.
Det finns en signifikant skillnad men den pekar i andra riktningen, T har högre medelvärde än F för controlled orientation. F-människor beskrivs som mer relationsorienterade medan T- människor har lite högre fokus på uppgiften. Det är möjligt att en uppgiftsorienterad person attraheras mer av yttre krav och riktlinjer än en relationsorienterad person.
Hypotes 7: MBTI-orienteringen J har högre värde på controlled orientation än MBTI- orienteringen P
Här finns ingen signifikant skillnad. P-människor har generellt mindre benägenhet att vara regelstyrda än J-människor. J borde därför ha ett högre medelvärde på controlled orientation vilket också studien visar. Skillnaden är dock så liten att den lika gärna kan bero på slumpen. Hypotes 8: MBTI-orienteringen P har högre värde på autonomi orientation än MBTI- orienteringen J
Det omvända förhållandet mot resonemanget för hypotes 7 vilket också visas i studien. Dock är skillnaden försumbar.
102 (Deci & with Flaste, 1996)
Studien visar på några samband även om nästan alla hypoteser förkastas MBTI och autonomi orientation
Enligt Tabell 10 finns det inga signifikanta samband mellan MBTI och GCO. Det ligger i linje med teorin eftersom upphovsmännen Deci och Ryan menar att autonomi orientation är den bästa formen av motivation och den som föredras av nästan alla friska individer 103. MBTI och controlled orientation
Hypoteserna bygger på tidigare studier och resultatet visar att endast hypotes 2 kan accepte- ras. Det är med andra ord svårt att hitta kausala samband mellan MBTI och GCO enbart med ledning av tidigare forskning. Trots detta indikerar denna studie att det kan finnas vissa sam- band.
Personer med E, S och T i sina MBTI-profiler förefaller ha högre värde på controlled