GCO
&
MBTI
®
General Causality Orientation och Myers-Briggs Type Indicator ®
En studie av sambandet mellan två modeller för att mäta motivationsorientering och personlighetstyp
General Causality Orientation and Myers-Briggs Type Indicator ®
A study of the relationship between two models for measuring causality orientation and per-sonality type
TORBJÖRN JONASSON
V
ER1.1
Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation 61-90 hp, HT 2012 Malmö Högskola Urbana Studier
Handledare: Jonas Lundsten Examinator: Peter Parker 2012-12-31
A
BSTRACT
Every year about 3.5 million personality profiles are made with the Myers-Briggs Type Indi-cator ®, MBTI® 1. This should make the instrument one of the most widely used psychologi-cal tests in the world 2 and it means that a lot of people get a description of their personality type that can be used in different ways. Some studies, for example by Carlyn 3, suggest that the MBTI is a reliable instrument, but there are also studies, for example by Pittenger 4, that claim otherwise. James Michael says that MBTI alone give an incomplete assessment of a leader's behavior. Perhaps it is wise to complete the MBTI with other test instruments to get a more complete profile of an individual.
A model that could complement MBTI is Self-Determination Theory, SDT, and the related sub theory General Causality Orientation, GCO. This study compares MBTI with GCO and the results indicate that autonomy orientation in GCO has no causality with MBTI whereas controlled orientation and impersonal orientation has some overlapping. The conclusion is that the two models measure different aspects of personality and therefore they can comple-ment each other.
Keywords
MBTI, Myers-Briggs Type Indicator, SDT, Self-Determination Theory, GCO, General Cau-sality Orientation, GCOS, General CauCau-sality OrientationScale, personality, personality type, motivation, causality orientation
1 According to training documentation from Assessio (http://www.assessio.se/), 2
Gardner & Martinko,1996; Offerman & Spiros, 2001 i (Michael, 2003)
3 Carlyn 1977 i (Michael, 2003, s. 72) 4 Pittenger 1993 i (Michael, 2003, s. 72)
S
AMMANFATTNING
Varje år genomförs ungefär 3,5 miljoner personlighetsprofileringar med Myers-Briggs Type Indicator®, MBTI® 5. Det gör instrumentet till ett av de mest använda psykologiska testen i världen 6 och det innebär att lika många människor får en etikett på sin personlighetstyp som kan användas på olika sätt. Det finns studier, till exempel av Carlyn 7, som talar för att MBTI är ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel av Pittenger 8, som hävdar motsatsen. James Michael 9 menar att enbart MBTI ger en alltför inkomplett bild av en leda-res beteende. Kanske är det klokt att komplettera MBTI med andra testinstrument för att få en komplettare bild av en individ.
En modell som skulle kunna komplettera MBTI är motivationsteorin Self-Determination
The-ory, SDT, och tillhörande delteori General Causality Orientation, GCO. I denna studie
jäm-förs MBTI med GCO och resultatet indikerar att autonomi orientation i GCO saknar kausala samband med MBTI medan controlled orientation och impersonal orientation har viss över-lappning. Slutsatsen blir att de två modellerna mäter olika aspekter av personlighet och att de därför kan komplettera varandra.
Nyckelord
MBTI, Myers-Briggs Type Indicator, SDT, Self-Determination Theory, GCO, General Causa-lity Orientation, GCOS, General CausaCausa-lity OrientationScale, personlighet, personlighetstyp, motivation, motivationsorientering
5 Enligt kursmaterial från certifieringsutbildningen i MBTI som i Sverige genomförs av Assessio
(http://www.assessio.se/),
6 Gardner & Martinko,1996; Offerman & Spiros, 2001 i (Michael, 2003) 7
Carlyn 1977 i (Michael, 2003, s. 72)
8 Pittenger 1993 i (Michael, 2003, s. 72) 9 (Michael, 2003, s. 77)
T
ACK TILL ER ALLA
Den här uppsatsen är frukten av två års djupdykning i teorier om ledarskap och organisation. Min familj har fått se make och pappa glida in i bubblan och mentalt försvinna från omvärl-den. Tack för att jag fick göra det.
Mina kolleger, kunder och elever har kastats in i diskussioner som inte alltid har handlat om det som stod på agendan. Nya teorier måste ju stötas och blötas för att bli begripliga. Tack för att ni lät mig hållas.
Anders Hectorlinde på Assessio har hanterat MBTI-profileringar och ordnat sponsring av kostnader för detta. Tack till dig och gänget på Assessio som hjälpte mig utan att påverka stu-dien eller kräva någon ersättning.
Alla ni svarade på formulären – ett varmt tack.
Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till min studiekamrat Johan Stenfell för att han ifrågasatte det mesta och till min handledare Jonas Lundsten för att han med aldrig sinande entusiasm diskuterade även de mest tokiga idéer. Jag bär med mig ett nytt uttryck som visat sig skärpa sinnet till det yttersta: ”jag ser ett problem med din undersökning”.
Limhamn Nyårsafton 2012 Torbjörn Jonasson
B
EGREPP OCH FÖRKORTNINGAR
Förkortning Begrepp Förklaring
FFM Five Factor Model Femfaktormodellen. Beskriver
person-lighetsegenskaper.
GCO General Causality Orientation Motivationsorientering, en del av SDT GCOS General Causality Orientation Scale Ett sätt att mäta
motivationsoriente-ring. Kopplad till GCO.
MBTI Myers-Briggs Type Indicator En metod för att beskriva personlig-hetstyper
SDT Self-Determination Theory En motivationsteori
A Autonomy Orientation En av tre motivationsorienteringar i
GCO
C Controlled Orientation En av tre motivationsorienteringar i
GCO
I Impersonal Orientation En av tre motivationsorienteringar i
GCO E Extravert MBTI I Introvert MBTI N Intuition MBTI S Sensing MBTI T Thinking MBTI F Feeling MBTI J Judgement MBTI P Perception MBTI
Svåröversatta begrepp används i sin engelska form och markeras med kursiverad stil. Utskrif-ter från statistikprogrammet SPSS redovisas på engelska.
I
NNEHÅLL
Inledning ... 1
Myers-Briggs Type Indicator ... 1
En bredare bild av personligheten ... 2
Målgrupp för rapporten ... 3
Rapportens struktur ... 4
Teorier, tidigare forskning och litteratur ... 5
Sambandet mellan MBTI och GCO förefaller vara dåligt undersökt ... 5
Motivationsteorier ... 6
Self-Determination Theory och General Causality Orientation ... 6
Herzbergs motivationsteori ... 8
Personlighetsteorier ... 8
Myers-Briggs Type Indicator ®, MBTI ® ... 8
Femfaktormodellen, FMM ... 11
Eysencks personlighetsdimensioner ... 12
Sambanden mellan FFM och motivationsorientering ... 13
Sambanden mellan FFM, Eysenck och MBTI ... 15
Grafisk tolkning av sambanden mellan FFM, MBTI och GCO ... 17
Tidigare studier ger underlag för att formulera hypoteser kring sambandet mellan GCO och MBTI ... 19 Denna undersökning ... 22 Syfte ... 22 Hypoteser ... 22 Metod ... 23 Design ... 23 Instrument ... 24 Deltagare ... 27 Primärdata ... 28 Analys av data ... 28
Begränsningar och avgränsningar ... 29
Felkällor ... 31 Resultat ... 32 De fyra dikotomierna ... 32 De fyra funktionsparen ... 34 Demografiska data ... 35 Diskussion ... 36
Alla hypoteser utom en förkastas ... 36
Varför höll inte hypoteserna? ... 37
Hypotes 1: funktionen N har högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen S ... 37
Hypotes 2: orienteringen E har högre värde på controlled orientation än MBTI-orienteringen I. ... 37
Hypotes 3: funktionen F har högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen T ... 37
Hypotes 4: funktionen T har högre värde på impersonal orientation än MBTI-funktionen F ... 38
Hypotes 5: orienteringen E har högre värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen I ... 38
Hypotes 6: funktionen F har högre värde på controlled orientation än MBTI-funktionen T. ... 38
Hypotes 7: orienteringen J har högre värde på controlled orientation än MBTI-orienteringen P ... 38
Hypotes 8: orienteringen P har högre värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen J ... 38
Studien visar på några samband även om nästan alla hypoteser förkastas ... 39
MBTI och autonomi orientation ... 39
MBTI och controlled orientation ... 39
MBTI och impersonal orientation ... 39
Slutsats: GCO och MBTI är konceptuellt skilda modeller ... 40
Förslag till fortsatt forskning ... 40
Litteraturförteckning ... 41
Bilaga 1: Författaren ... 45
Torbjörn Jonasson ... 45
Bilaga 2: GCOS formulär – svensk version ... 46
Hypotesprövning med t-test ... 54
Exempel: ... 54
Bilaga 4: Utskrifter från SPSS ... 56
Deltagarna ... 56
Test-retest av GCOS-formuläret i svensk version ... 58
Cronbachs α ... 59
Scale: Autonomi Orientation ... 59
Scale: Controlled Orientation ... 61
Scale: Impersonal Orientation ... 63
Grundläggande statistik ... 65 Resultat från t-test ... 70 E och I ... 70 S och N ... 71 T och F ... 72 J och P ... 73
Man och kvinna ... 74
Utbildning ... 75
Ålder ... 76
I
NLEDNING
Myers-Briggs Type IndicatorVarje år genomförs ungefär 3,5 miljoner personlighetsprofileringar med Myers-Briggs Type Indicator®, MBTI® 10. Det gör instrumentet till ett av de mest använda psykologiska testen i världen 11 och det innebär att lika många människor får en etikett på sin personlighetstyp som kan användas på olika sätt. När man utvecklar arbetsgrupper kan deltagarna jämföra sina per-sonlighetstyper och hitta potentiella orsaker till konflikter eller hitta vägar för att kommuni-cera bättre med varandra. För chefer kan medarbetarnas MBTI-profiler ge ledtrådar till hur de vill bli behandlade och hur de vill ha det på jobbet. För lärare kan elevernas MBTI-profiler ge stöd vid valet av lämplig pedagogik. När MBTI är som bäst hjälper kunskapen om den egna profilen människor att utvecklas och att hitta ett sätt att förhålla sig till andra människor 12. Det finns också en möjlig baksida av att bli klassificerad som en av de 16 typer som ingår i MBTI: det kan bli självuppfyllande och begränsande. MBTI är till exempel mindre lämpligt att använda vid rekrytering 13, eftersom det inte finns några hållbara bevis för att en viss per-sonlighetstyp skulle lyckas bättre i ett visst yrke än andra perper-sonlighetstyper. Det förefaller som om vissa personlighetstyper är överrepresenterade inom vissa yrken, men det säger abso-lut ingenting om en persons förmåga eller lämplighet 14.
Förespråkarna hävdar att MBTI är en väg till självkännedom som underlättar samarbete, in-lärning och kommunikation. Kritikerna menar att MBTI är ungefär lika trovärdigt som astro-logi. Ett argument för att ifrågasätta MBTI är att teorin visserligen baseras på psykologen Jungs teorier men också avviker från dem. Jung menar att om en viss typ överanvänds kan det resultera i någon typ av neuros. Myers och Briggs anser däremot att det inte finns någon typ som är rätt eller fel 15. Det finns studier, till exempel av Carlyn 16, som talar för att MBTI är
10 Enligt kursmaterial från certifieringsutbildningen i MBTI som i Sverige genomförs av Assessio
(http://www.assessio.se/),
11 Gardner & Martinko,1996; Offerman & Spiros, 2001 i (Michael, 2003) 12 (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009), (Lycken, 2007) 13
(Townsend, 2011).
14 (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009) 15 (Michael, 2003, s. 72)
ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel av Pittenger 17, som hävdar motsatsen.
Enskilda delar av MBTI är också utsatta för kritik. Enligt MBTI-teorin är en person antingen extravert eller introvert 18. Garden 19 menar att en person aldrig är antingen extravert eller introvert utan kan växla mellan dem av fri vilja. Vi kan alltså konstatera att MBTI har sina förespråkare och sina kritiker. Det är ett populärt verktyg ute på fältet bland konsulter och utbildare. I den akademiska världen förefaller en annan personlighetsteori vara mer etablerad, nämligen femfaktormodellen FFM 20.
Varför är då diskussionen om MBTI-teorin och tillhörande testverktyg så viktig? Svaret ligger i dess popularitet och spridning. Det finns en risk att 3,5 miljoner människor varje år får en alltför förenklad bild av sig själv och kanske drar felaktiga slutsatser. Det är inte säkert att det leder till negativa konsekvenser, men det kan inte uteslutas. James Michael 21 som har stude-rat hur MBTI används i ledarutbildning menar att enbart MBTI ger en alltför inkomplett bild av en ledares beteende. Kanske är det klokt att komplettera MBTI med andra testinstrument för att får en komplettare bild av en individ.
En bredare bild av personligheten
Om nu MBTI inte är tillräckligt för att beskriva en person på djupet, så inställer sig frågan vad vi ska komplettera med? Människor är komplicerade varelser och den mängd teorier som finns om hur människor fungerar är inte helt lätta att tränga igenom. Ibland motsäger teorierna varandra och ibland är de bara omskrivningar av tidigare teorier. McAdams & Pals 22 efterly-ser ett integrerat ramverk som ger oss en möjlighet att förstå hela människan. De föreslår en modell som bl.a. tar höjd för den mänskliga naturen, individuella personlighetsdrag, motiva-tionsfaktorer och social påverkan. Vi kan också notera att många ledarskapsteorier förefaller 16
Carlyn 1977 i (Michael, 2003, s. 72)
17 Pittenger 1993 i (Michael, 2003, s. 72)
18 Den extraverte hämtar sin energi utifrån, alltså från andra människor och från omgivningen. Den introverte
hämtar sin energi i huvudsak inifrån. (Briggs Myers, 2000)
19 Garden 1991 i (Michael, 2003, s. 73) 20
(Furnham, 1996, s. 303)
21 (Michael, 2003, s. 77) 22 (McAdams & Pals, 2006)
att ta avstamp från två teoribildningar, nämligen personlighetsteorier och motivationsteorier
23
. Kan en lämplig motivationsteori vara ett bra komplement till MBTI?
Ett rimligt krav på en kompletterande teori är att den faktiskt kompletterar och inte bara är ett annat sätt att beskriva samma sak. En motivationsteori som det forskats mycket på de senaste 25 åren är Self-Determination Theory, SDT 24. Frågan som måste besvaras är då om MBTI och SDT är konceptuellt skilda modeller eller om de bara är olika sätt att beskriva samma personlighetsfaktorer. Jag hittar ingen studie som ger svaret på den frågan, så svaret måste sökas i närliggande forskning, till exempel i en studie utförd av Olesen, Thomsen, Schnieber & Tønnesvang 25.De ställer frågan om de två etablerade teorierna GCO 26 och FFM 27 beskri-ver samma bakomliggande koncept eller om de beskribeskri-ver olika aspekter av personlighet. GCO är en del av SDT, det vill säga en motivationsteori medan FFM är en personlighetsteori precis som MBTI.
Denna studie kommer att ta avstamp i Olesens et. al. resultat och söka svaret på om det finns några kausalsamband 28 mellan variablerna som mäts i MBTI och variablerna som mäts i GCO. Om det saknas sådana samband kan GCO vara en lämplig modell att använda parallellt med MBTI för att kompensera för de brister som beskrivits ovan. Skulle det visa sig att de två modellerna i princip beskriver samma egenskaper så får vi leta i andra riktningar för att hitta ett komplement till MBTI.
Målgrupp för rapporten
Den första målgruppen är forskarkollektivet inom ledarskap och organisation. Uppsatsen kan tillföra ny kunskap som andra sedan kan bygga vidare på i sin forskning. Den akademiska världens behov tillgodoses bland annat i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS.
23 Se t.ex. (Andersson & Klintrot, 2009) och (Northouse, 2010)
24 (Gagné & Deci, 2005), (Deci & Ryan, 1985), (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010) 25 (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010)
26 Teorin beskrivs av Gagné & Deci (2005). 27
Femfaktormodellen, FFM. Se t.ex. (Kaufmann & Kaufmann, 2010, s. 176)
28 Kausalsamband eller orsakssamband innebär att en förändring i en variabel medför en förutsägbar förändring i
Under arbetets gång ska andra studenter kunna ge feedback på uppsatsen och i bästa fall kunna inspireras av den. Den andra målgruppen blir därmed studenter.
Den tredje målgruppen är den icke akademiska omvärlden i form av studiens deltagare och andra intresserade som till exempel chefer, ledarutvecklare och rekryterare. Feedbacken från några av dem har varit att det akademiska skrivsättet med referenser inom parenteser in-sprängda i texten gör det jobbigt att läsa. Av denna anledning finns referenserna som noter trots att det akademiska samfundet tycks föredra den andra varianten.
Rapportens struktur
Rapporten inleds med en bakgrund till varför studien är intressant att genomföra. Därefter kommer en genomgång av teori och tidigare forskning. Det är mot bakgrund av den tidigare forskningen som denna studies hypoteser (antaganden) formuleras. Utifrån dessa hypoteser beskrivs sedan hur studien gått till väga för att verifiera eller förkasta hypoteserna.
Resultatkapitlet redogör för den statistiska bearbetningen av data och vad dessa data visar. Det är också här som hypoteserna accepteras eller förkastas. Avslutningsvis diskuteras resul-tatet och författarens egna tankar får fritt spelrum.
För den som bara vill ha en snabb uppfattning om vad det hela handlar om rekommenderas den inledande bakgrunden samt diskussionskapitlet.
Utskrifter från den statistiska bearbetningen av data återfinns i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS. Dataunderlaget kan dock inte publiceras utan att äventyra deltagarnas integritet.
T
EORIER
,
TIDIGARE FORSKNING OCH LITTERATUR
Detta kapitel innehåller en sammanfattning av relevant litteratur och ett axplock av tidigare forskning på temat motivation och personlighetstyp. Kapitlet ger den teoretiska bakgrunden till studien och används också som grund för diskussionen.Sambandet mellan MBTI och GCO förefaller vara dåligt undersökt
I Malmö Högskolas omfattande bibliotek hittar jag ingen studie som har undersökt sambandet mellan MBTI och GCO. Det behöver inte innebära att det saknas forskning, men finns det sådan har den inte varit tillgänglig för mig. Jag har därför gått en omväg och korsrelaterat andra typer av studier:
Studier som utforskar sambandet mellan GCO och FFM
Studier som utforskar sambandet mellan FFM och MBTI
Studier som utforskar sambandet mellan Eysencks personlighetsfaktorer och Herzbergs motivationsteori
Studier som utforskar sambandet mellan Eysencks personlighetsfaktorer och MBTI Utifrån ovan nämnda forskning går det att pröva sambandet mellan MBTI och GCO. I den fortsatta framställningen används beteckningen GCO (General Causality Orientation) om modellen och beteckningen GCOS (General Causality Orientation Scale) om mätinstrumen-tet.
Motivationsteorier
Self-Determination Theory och General Causality Orientation
Self-Determination Theory, SDT, som innehåller General Causality Orientation, GCO,
defi-nierar tre olika motivationsorienteringar 29:
Autonomi Orientation anger i vilken utsträckning en individ är orienterad mot en om-givning som stimulerar inre motivation (intrinsic motivation), som är utmanande och som tillhandahåller feedback. En person som är inriktad mot denna orientering tende-rar att visa större självgående, att söka sig till aktiviteter som är intressanta och utma-nande och att ta större ansvar för sitt eget beteende.
Controlled Orientation anger i vilken utsträckning en individ är orienterad mot att sty-ras av belöningar, deadlines, stukturer, ego-involvements och andsty-ras direktiv (styr-ning). En person som är inriktad mot denna orientering är troligen beroende av belö-ningar eller andra kontrollmedel och kan anpassa sig mer till andras krav än till sina egna behov. En person som får höga poäng på denna orientering kommer troligen att fästa stor vikt vid rikedom, berömmelse och andra externa (extrinsic) faktorer.
Impersonal Orientation anger i vilken utsträckning en individ anser att behovstill-fredsställelse ligger utanför den egna kontrollen och snarare beror på tur eller ödet. In-divider som har höga poäng i denna orientering känner troligen oro och upplever sig vara mycket ineffektiva. De har en tendens att vara omotiverade och vill att saker ska förbli som de alltid har varit.
De tre motivationsorienteringarna speglar tre typer av motivation:
Inre motivation (intrinsic motivation) innebär att en person utövar en aktivitet eller har ett visst beteende därför att han/hon tycker att det är roligt och att det ger en inre tillfredsställelse 30. Den inre motivationen är stark och kräver ingen aktivitet från om-givningen, t.ex. från chefen. Uppgiften uppfattas som så rolig och intressant att den
29 (The General Causality Orientations Scale (GCOS)), (Deci & Ryan, 1985), (Gagné & Deci, 2005) 30 Porter and Lawler 1968 i (Gagné & Deci, 2005, s. 331)
förs frivilligt och med glädje. Den inre motivationen är autonom i motsats till den yttre motivationen som beskrivs som kontrollerad .
Yttre motivation (extrinsic motivation) innebär att en person utövar en aktivitet eller har ett visst beteende eftersom det ger en yttre belöning eller gör att han/hon undviker bestraffning 31. Vid kontrollerad motivation påverkas individens beteende av en känsla av tvång och tryck från omgivningen. Om uppgiften upplevs som meningslös och trå-kig behövs det någon form av yttre motivation. Det kan röra sig om önskan att få en belöning eller att undvika obehag. Ett beteende som kräver yttre motivation kan så småningom internaliseras så att det blir ett naturligt inslag hos individen. Ett oinspire-rande och tråkigt arbete utförs då frivilligt för att det uppfattas som viktigt av indivi-den. Ett internaliserat beteende behöver inte längre någon yttre belöning 32.
Amotivation är svårt att översätta till svenska. Det ligger nära till hands att använda begreppet omotivation, men det säger inte allt. Att vara omotiverad för en sak kan ju innebära att jag är motiverad till motsatsen. När jag är amotivated så kan man uppleva att det saknas motivation över huvud taget. Jag styrs av ödet oavsett vad jag vill eller tycker 33.
Gagné & Deci 34 hävdar att vi mår bäst och presterar bäst när vi hittar vår inre motivation och får tillfredsställa de tre grundläggande behoven (a) att känna oss kompetenta, (b) att få vara självständiga och (c) att känna samhörighet med andra människor.
31 Porter and Lawler 1968 i (Gagné & Deci, 2005, s. 331) 32 (Gagné & Deci, 2005)
33
(Gagné & Deci, 2005, s. 334)
34 (Gagné & Deci, 2005, s. 331 ff), (Deci & with Flaste, 1996). De tre behoven heter på engelska competence,
Herzbergs motivationsteori
Frederick Herzbergs 35 arbetsmotivationsteori skiljer på motivations- och hygienfaktorer. Mo-tivationsfaktorer höjer motivationen om de finns:
Framgång Erkännande Arbetets innehåll Ansvar Avancemang Utveckling
Hygienfaktorer sänker motivationen om de saknas eller är otillfredsställande:
Policy och administration
Ledarskap Relationer Arbetsförhållande Lön Privatliv Status Säkerhet Personlighetsteorier Myers-Briggs Type Indicator ®, MBTI ®
Myers-Briggs Type Indicator, MBTI, är enligt Davito 36 ett av världens mest använda instru-ment som icke-psykologer använder för personlighetstestning. Upphovspersonerna bakom
instrumentet föredrar dock att inte använda ordet ”test” utan något mindre värdeladdat som t.ex. ”indikator”. Begreppet ”test” antyder att det finns rätt eller fel svar, vilket det inte finns. Alla personlighetstyper är lika bra och lika mycket värda 37.
MBTI beskriver personlighetstyper i fyra dimensioner 38:
Orientering E eller I. Vart man riktar och finner sin energi, i den yttre världen (E=extravert) eller i den inre världen (I=introvert). E-personen föredrar att hämta energi från omvärlden, att agera, att ha mycket kontakt med andra och stimuleras av aktiviteter. I-personen föredrar att hämta energi från den inre världen, fokuserar på och stimuleras av egna tankar och idéer.
Funktion S eller N. Hur man föredrar att ta in information, med de fem sinnena (S=sensing) eller som övergripande mönster (N=intuition). S-personen föredrar att ägna uppmärksamhet åt specifik information och fakta för att ta reda på hur saker verkligen förhåller sig. Observant på vad som sker runt omkring och speciellt inriktad på en situations praktiska realiteter. N-personen föredrar att ta in information genom att se till mönster och kopplingar mellan fakta snarare än fakta i sig. Mer intresserad av nya möjligheter än vad som finns för handen just nu. Fokuserar på idéer och möj-ligheter.
Funktion T eller F. Hur man fattar beslut, med tanke (T=thinking) eller med känsla (F=feeling). T-personen föredrar att fatta beslut utifrån en objektiv ståndpunkt genom att analysera de logiska konsekvenserna av ett val eller en handling. Tillämpar objek-tiva kriterier och konsekventa regler och principer. Försöker ställa sig utanför situa-tionen för att kunna granska den objektivt och analysera orsak och verkan. F-personen föredrar att fatta beslut utifrån en personlig ståndpunkt genom att ställa tänkbara kon-sekvenser av olika handlingar mot den egna personliga övertygelsen. Eftersträvar harmoni och tar hänsyn till personliga värderingar. Försöker sätta sig in i situationen
36
Davito 1985 i (Furnham, 1996, s. 303)
37 (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009) 38 (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009)
för att kunna identifiera sig med de värdemässiga konsekvenserna olika handlingar kan få.
Orientering J eller P. Hur man är orienterad mot den yttre världen, planerat och or-ganiserat (J=judgement) eller mer tar det som det kommer (P=perception). J-personen föredrar att leva på ett planerat ordnat sätt och vill ha kontroll över saker och ting. Tycker om att göra upp planer och genomföra dessa. Vill fatta beslut, få saker gjorda och sedan gå vidare. P-personen föredrar att hålla öppet för nya erfarenheter och ny in-formation. Han/hon vill leva på ett spontant och flexibelt sätt. Tar dagen som den kommer och fångar tillfället i flykten. Känner sig bunden av planer och struktur. Det går att studera varje dimension för sig, men eftersom de samverkar så utgörs personlig-hetstyperna av de 16 möjliga kombinationerna. Se Tabell 1. MBTI-formuläret ger det som kallas rapporterad profil. Efter att en person fått återkoppling på sina svar och getts en chans att bedöma sig själv, får man en best-fit-profil som kan avvika från den rapporterade profilen.
Tabell 1: MBTI - 16 personlighetstyper
ISTJ ISFJ INFJ INTJ
ISTP ISFP INFP INTP
ESTP ESFP ENFP ENTP
ESTJ ESFJ ENFJ ENTJ
Betydelsen av funktionsparen
De två mittersta bokstäverna i MBTI-profilen kallas för funktionspar och de har stor betydelse därför att varje funktionspar beskriver bärande inslag i respektive personlighetstyp 39. Tabell 1 är uppställd med funktionsparen ST, SF, NF och NT i separata kolumner.
NT. Rationalisten som tänker i övergripandet termer kring möjligheter och innebörder. Han/hon kan leverera en objektiv, opersonlig analys med utgångspunkt i effektiv upp-giftsorientering Kompetens är ett hedersbegrepp, men en svaghet kan vara en motvilja att i längden arbeta med rutinuppgifter.
NF. Idealisten som tänker i övergripandet termer och har visioner som handlar om människor. En svaghet kan vara svårigheter med att intressera sig för rutinuppgifter såvida man inte uppfattar dem som viktiga för helheten. Tidrapporter och statistik pri-oriteras till exempel gärna bort.
SF. Den praktiskt serviceinriktade som gillar att hjälpa andra människor med olika slags praktiska problem. Han/hon vill skapa trivsamma förhållanden. Generellt svårt för personer som man uppfattar som strebrar. Undviker helst abstrakta teoretiska reso-nemang, utan förankring i det mänskliga.
ST. Den saklige realisten som är intresserad av konkreta fakta och föredrar att hantera dessa på ett objektivt sätt. Han/hon har svårt för det man uppfattar som ”flummigt”, d.v.s. sådant som inte är konkret och logiskt.
Femfaktormodellen, FMM
FFM beskriver personlighet (egenskaper) i fem dimensioner 40:
Extraversion mäter omfattning och intensitet i mellanmänskligt umgänge och för-mågan att glädja sig.
Neuroticism mäter god anpassning kontra emotionell instabilitet.
Tillgänglighet (agreeableness) mäter kvaliteten i personens mellanmänskliga oriente-ring.
Samvetsgrannhet (conscientiousness) mäter individens grad av orientering, uthållig-het och motivation i målinriktat beteende.
40 (Kaufmann & Kaufmann, 2010, s. 176)
Öppenhet (openness) mäter framtidsorientering och värdesättande av upplevelser för deras egen skull.
Eysencks personlighetsdimensioner
Hans Eysenck beskriver ursprungligen personlighetsdimensioner enligt följande 41:
Extraversion: Den extraverte personen är mindre mottaglig för stimuli än den intro-verte. Han/hon söker stimulans i kontakt med andra och är i allmänhet livligare och mer optimistisk. Det finns också ett möjligt drag av att vara mer risktagande och opå-litlig. Motsatsen till extraversion är introversion. Den typiske extroverte kan upplevas som om han/hon är optimistisk och agerar på ögonblickets ingivelse.
Introversion: Den introverta personen är mer mottaglig för stimuli vilket ger ho-nom/henne ett rikare inre liv och gör personen mer sårbar för humörsvängningar. Per-soner med introverta drag undviker överdriven social interaktion som de ibland upple-ver som påfrestande. Det kan också vara så att de inte behöupple-ver så mycket interaktion p.g.a. ett rikt inre liv. De tycks uppleva saker mer intensivt och har ett mer djupgående och ibland smärtsamt förhållningssätt till livet. Reserverade, allvarliga och pessimist-iska. Kan ha problem med skuldkänslor och bristande självkänsla.
Neurotiskhet: Ett mått på hur upprörda, nervösa, oroliga, ängsliga eller stressade vi brukar bli. Hamnar man högt på denna skala så behöver man inte vara neurotisk, men man är fördisponerad för neuroser. Ett lågt värde tyder på att personen är mer emo-tionellt stabil. Neurotiskt lagda kan överreagera på stimuli medan de som inte är det är lugnare och förmår sätta saker i sitt sammanhang. Neurotiskt lagda introverta är mot-tagliga för fobier och panikattacker i sina försöka att hantera inkommande stimuli. Neurotisk lagda extraverta tenderar att undervärdera påverkan från olika livsavgörande händelser och kan utveckla neuroser i form av förnekelse och bortträngning. I extrem-fallet är höga poäng på skalan ett tecken på psykisk ohälsa. Man kan då uppleva para-noida tankar och brist på sympati hos personen. Motsatsen till neurotiskhet är mental stabilitet.
Varje dimension mäts på en kontinuerlig skala som benämns introverson-extraversion och stabilitet-neurotiskhet. Eysenck kompletterade senare med en skala för
ömhet-psykotiskhet.
Sambanden mellan FFM och motivationsorientering
Komarraju, Karau & Schmeck 42 visar korrelationen mellan FFM och Self-Determination
Theory enligt Tabell 2. Inre motivation är kopplad till autonomy orientation, yttre motivation
är kopplad till controlled orientation och amotivation är kopplad till impersonal orientation.
Tabell 2: Signifikanta korrelationer (p) mellan FFM och
Self-Determination Theory enligt Komarraju, Karau & Schmeck 43
Inre motivation Yttre motivation Amotivation
Neuroticism 0,21** Extraversion 0,15* 0,17** -0,12* Öppenhet 0,24** -0,15* Tillgänglighet 0,14* 0,11* -0,26* Samvetsgrannhet 0,28** 0,29** -0,27** * p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001
I sin studie av collegestudenters motivation menar Komarraju et. al. att regressionsanalysen visar att samvetsgrannhet och öppenhet förklarar 17% av variationen i inre motivation; vetsgrannhet och extraversion förklarar 13% av variationen i yttre motivation; och att sam-vetsgrannhet och tillgänglighet förklarar 11% av variationen i amotivation.
När resultaten i Tabell 2 jämförs med resultaten i Tabell 3 och Tabell 4 bör följande noteras. Komarraju et. al. använder inte GCOS utan The Academic Motivations Scale som också mäter enligt Self-Determination Theory 44. Korrelationen anger riktning och styrka i sambandet, men det är också intressant att veta riktningskoefficientens (β) storlek. β ger ett mått på hur mycket
42
(Komarraju, Karau, & Schmeck, 2009, s. 48)
43 (Komarraju, Karau, & Schmeck, 2009, s. 48)
den beroende variabeln ökar/minskar när den oberoende variabeln ökar. I den multipla regressionsanalysen rapporterar Komarraju et. al. signifikanta β-värden på mellan -0,19 och 0,33. De påpekar också att regressionsanalysen inte ger besked om orsaksriktning, enbart om samband.
Deponte 45 visar korrelationen mellan FFM och GCO enligt Tabell 3. Intressant att notera är att korrelationen mellan tillgänglighet och yttre motivation är positiv enligt Komaarraju me-dan korrelationen mellan tillgänglighet och controlled orientation är negativ enligt Deponte. De borde ha samma riktning eftersom yttre motivation är kopplad till controlled orientation.
Tabell 3: Signifikanta korrelationer (p) mellan FFM och GCO enligt Deponte 46 Autonomy Orienta-tion Controlled Orienta-tion Impersonal Orienta-tion Neuroticism 0,48*** Extraversion 0,29** -0,33*** Öppenhet Tillgänglighet 0,27** -0,47*** Samvetsgrannhet -0,26** * p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001
En av slutsatserna i Depontes studie är att ju mer impersonal orientation en person visar, desto högre värde på neuroticism och lägre värde på extraversion och samvetsgrannhet. De-ponte menar att varje motivationsorientering i GCO är associerad med distinkta mönster av egenskaper (traits) och motiv. Från varje motivationsorientering framkommer en distinkt per-sonlighetsbeskrivning, men det bör noteras att Deponte drar sina slutsatser efter att ha jämfört GCO med flera olika teorier, inte bara med FFM. GCO betraktas av Deponte som en länk mellan personlighet och motivation.
45 (Deponte, 2004, s. 39)
Olesen, Thomsen, Schnieber & Tønnesvang 47 visar korrelationen mellan FFM och GCO en-ligt Tabell 4. Intressant att notera är att trots korrelationer i nivå med Deponte och Komarraju et. al. konstaterar Olesen et. al. efter en omfattande statistisk bearbetning att autonomi
orientation är konceptuellt skilt från FFM-egenskaper. Vidare drar de slutsatsen att controlled orientation delvis överlappar tillgänglighet men är i huvudsak skilt från FFM-egenskaper. På
samma sätt överlappar impersonal orientation neuroticism, men är i huvudsak skilt från FFM. Olesen et. al. menar sammanfattningsvis att FMM är konceptuellt skild från GCO.
Tabell 4: Signifikanta korrelationer (p) mellan FFM och GCO enligt Olesen, Thomsen, Schnieber & Tønnesvang 48
Autonomy Orienta-tion Controlled Orienta-tion Impersonal Orienta-tion Neuroticism 0,52*** Extraversion 0,33*** 0,16*** -0,48*** Öppenhet 0,35*** -0,20*** Tillgänglighet 0,26*** -0,44*** 0,10*** Samvetsgrannhet 0,22*** -0,15*** * p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001
Sambanden mellan FFM, Eysenck och MBTI
En avgörande skillnad mellan FFM, Eysenck och MBTI är att de två första mäts med en skala som anger hur mycket av en viss egenskap en individ har. MBTI mäter i dikotomier, d.v.s. en person är antingen extravert eller introvert. I MBTI finns ingen storlek på egenskap-en.
47 (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010) 48 (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010, s. 541)
En annan avgörande skillnad är att beskrivningarna av de 16 personlighetstyperna i MBTI är gjorda positiva. Det finns ingen värdering att den ena typen skulle vara bättre än den andra. Om man jämför med FFM så kan man uppleva att vissa drag är negativt laddade, t.ex. neuro-ticism. Vem vill bli klassad som emotionellt instabil?
I en jämförelse mellan NEO-PI (som är ett instrument för att mäta FFM) och MBTI konstate-rar Furnham 49 de signifikanta korrelationerna i Tabell 5
Tabell 5: Korrelation mellan FFM och MBTI enligt Furnham 50
E I S N T F J P Tillgänglighet Agreeableness -0,47*** 0,40*** Samvetsgrannhet Conscientiousness 0,20** -0,24*** 0,19** 0,28*** 0,50*** -0,41*** Extraversion 0,69*** -0,69*** -0,18* 0,16* Neuroticism 0,24** 0,26*** -0,16* 0,18* Öppenhet Openness 0,21** -0,22** -0,52*** 0,49*** -0,26** 0,22** -0,24* 0,24*** * p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001
Studier som har jämfört Eysencks personlighetsfaktorer med MBTI har visat att de båda ska-lornas resultat på extraversion-introversion korrelerar signifikant 51. Francis & Jones 52 menar att det är rimligt att betrakta resultat genererade med Eysencks personlighetsfaktorer respek-tive med MBTI som likvärdiga avseende faktorerna extraversion-introversion.
49 (Furnham, 1996)
50 (Furnham, 1996, s. 305) 51
Wakefield, Sasek, Brubaker & Friedman 1976 i (Francis & Jones, 2000, s. 380), Cann & Donderi 1986 i (Francis & Jones, 2000, s. 380)
Grafisk tolkning av sambanden mellan FFM, MBTI och GCO
Resultaten från Tabell 3, Tabell 4 och Tabell 5 visas i en grafisk tolkning i Figur 1. Linjerna är inte skalenliga och lutningen är enbart markerad utan hänsyn till den verkliga riktningsko-efficienten.
Från den översta vänstra delfiguren kan man utläsa följande: Höga poäng på FFM-faktorn tillgänglighet ger höga poäng på autonomi orientation och på impersonal orientation medan det ger låga poäng på controlled orientation. Under x-axeln är sambandet mellan FFM och MBTI illustrerat. Överfört till MBTI kan detta tolkas som att en F-profil har högre poäng på
autonomi orientation respektive impersonal orientation och lägre poäng på controlled orientation än en T-profil. Notera att detta är författarens tolkning av de samband som kan
utläsas från Deponte 53, Olesen et. al. 54 och Furnham 55. Övriga delfigurer tolkas enligt samma princip.
53
(Deponte, 2004)
54 (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010) 55 (Furnham, 1996)
Figur 1: Grafisk tolkning av sambanden mellan FFM och GCO res-pektive FFM och MBTI baserad på Tabell 3, Tabell 4 och Tabell 5
Tolkningen i Figur 1 leder fram till tänkbara samband mellan GCO och MBTI vilka visas i Tabell 6. Det framgår av tabellen att tolkningen av samband inte är entydig.
Tabell 6: Tänkbara samband mellan GCO och MBTI baserad på Ta-bell 3, TaTa-bell 4 och TaTa-bell 5 och Figur 1
E-I S-N T-F J-P
A E>I S>N, S<N T<F, T=F J>P, J<P
C E>I S<N T>F
I E<I, E=I S<N, S>N T<F, T=F, T>F J<P, J>P
Tabellen visar vilken av MBTI-orienteringarna eller -funktionerna som förväntas ha störst värde på respektive motivationsorientering baserat på från Deponte 56, Olesen et. al. 57 och Furnham 58. Om det finns mer än ett alternativ i en tabellcell beror detta på att tolkningen ger flera möjligheter.
Tidigare studier ger underlag för att formulera hypoteser kring sambandet mellan GCO och MBTI
Baserat på tidigare forskning om samband mellan personlighet och motivation, kan man göra förutsägelser om sambanden mellan MBTI och GCO. Dessa samband kan sedan hypotesprö-vas.
Kommaraju, Karau & Schmeck 59 menar att FFM-faktorn öppenhet är positivt relaterad till inre motivation, det vill säga autonomi orientation. Öppenhet mäter framtidsorientering vilket vi finner i MBTI-funktionen N 60. Det skulle kunna innebära att MBTI-funktionen N har högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen S.
Vidare visar Kommaraju et. al. 61 att FFM-faktorn extraversion är positivt relaterad till yttre motivation, det vill säga till controlled orientation. Furnham 62 anser att det finns en stark koppling mellan FFM-faktorn extraversion och MBTI-orienteringen extraversion. Överfört till MBTI skulle det kunna leda till att MBTI-orienteringen E har högre värde på controlled
orientation än MBTI-orienteringen I.
56 (Deponte, 2004)
57 (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010) 58 (Furnham, 1996)
59 (Komarraju, Karau, & Schmeck, 2009, s. 50) 60
(Briggs Myers, Introduktion till psykologiska typer, 2000)
61 (Komarraju, Karau, & Schmeck, 2009, s. 50) 62 (Furnham, 1996)
Komarraju et. al. 63 visar också i sin studie att FFM-faktorerna samvetsgrannhet och öppenhet
förklarar 17% av variationen i inre motivation med positiv korrelation. Furnham 64 visar att FFM-faktorn samvetsgrannhet är positivt korrelerad till S, T, F och J samt negativt korrelerad till N och P. FFM-faktorn öppenhet är positivt korrelerad till E, N, F och P samt negativt kor-relerad till I, S, T och J. Den enda MBTI-funktionen som är positivt korkor-relerad till både sam-vetsgrannhet och öppenhet är enligt Furnham 65 F, vilket skulle kunna innebära att MBTI-funktionen F har högre värde på autonomi orientation än MBTI-MBTI-funktionen T.
Samvetsgrannhet och tillgänglighet förklarar 11% av variationen i amotivation med negativ korrelation 66. FFM-faktorn tillgänglighet är positivt korrelerad till F samt negativt korrelerad
till T. Den enda MBTI-funktionen som är positivt korrelerad till både samvetsgrannhet och tillgänglighet är F 67 vilket kan tolkas som att MBTI-funktionen T har högre värde på
imper-sonal orientation än MBTI-funktionen F.
Olesen et. al 68 anser att resultatet av deras undersökning ger stöd för att betrakta FFM och GCO som konceptuellt skilda modeller, vilket motsäger Komarraju et. al. Det finns enligt dem inget samband mellan FFM och autonomi orientation. Olesen et. al. menar dock att FFM-faktorn tillgänglighet har en viss överlappning med controlled orientation och att neu-roticism har en viss överlappning med impersonal orientation. Neuneu-roticism är svagt positivt korrelerad till F och svagt negativt korrelerad till T 69 vilket skulle motsäga tolkningen ovan (MBTI-funktionen T har högre värde på impersonal orientation än MBTI-funktionen F). Furnham, Forde & Ferrari 70 visar att extraverta enligt Eysenck Personality Profiler lyfter fram betydelsen av motivationsfaktorer enligt Herzberg 71 medan neurotiska anser att hygien-faktorer är viktigast när de ska välja ett speciellt arbete. Motivationshygien-faktorer är besläktade med inre motivation och därmed länkade till autonomi orientation medan hygienfaktorer är
63 (Komarraju, Karau, & Schmeck, 2009, s. 47) 64
(Furnham, 1996)
65 (Furnham, 1996)
66 (Komarraju, Karau, & Schmeck, 2009) 67 (Furnham, 1996)
68 (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010) 69
(Furnham, 1996)
70 (Furnham, Forde, & Ferrari, 1999, s. 1035) 71 (Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1993)
länkade till controlled orientation. Francis & Jones 72 menar att det är rimligt att betrakta re-sultat genererade med Eysencks personlighetsfaktorer respektive med MBTI som likvärdiga avseende faktorerna extraversion-introversion. Om vi antar att det också finns en korrelation mellan FFM-faktorn neuroticism och Eysencks motsvarighet, leder detta fram till följande: (a) MBTI-orienteringen E har högre värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen I och (b) MBTI-funktionen F har högre värde på controlled orientation än MBTI-funktionen T. En direkt jämförelse mellan MBTI-teorin och GCO leder fram till fler tänkbara samband. MBTI-dikotomin bedömning-perception anger i vilken utsträckning en individ föredrar en ordnad och regelstyrd tillvaro 73. Det antyder att bedömning skulle kunna ha ett samband med
controlled orientation medan perception skulle kunna ha ett samband med autonomi orienta-tion. Om detta stämmer borde följande vara sant: (a) MBTI-orienteringen J har högre värde på controlled orientation än MBTI-orienteringen P och (b) MBTI-orienteringen P har högre
värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen J.
72 (Francis & Jones, 2000, s. 384)
D
ENNA UNDERSÖKNING
Detta kapitel beskriver undersökningen och hur den har genomförts. Det är information för den som vill förstå och utvärdera resultatet och för den som vill upprepa eller bygga vidare på studien.
Syfte
Denna studie har ambitionen att komplettera Olesens et. als. undersökning 74 genom att göra en kvantitativ jämförelse av GCO och MBTI. Enligt Assessio, som innehar rättigheterna för MBTI i Sverige, genomförs årligen mer än 3,5 miljoner profileringar med MBTI i världen 75. Det torde göra instrumentet till ett av de mest använda redskapen för att kartlägga individuella skillnader. Att avgöra om MBTI och GCO mäter samma sak eller kompletterar varandra kan vara till stor nytta för såväl forskarvärlden som praktikern. Om de kompletterar varandra kan MBTI-teorin användas för att utveckla McAdams & Pals 76 modell. Om båda instrumenten mäter samma sak kan kanske det ena anses vara redundant och därmed överges.
Hypoteser
Baserat på ovanstående resonemang formuleras hypoteser enligt följande struktur:
H0: µ1- µ2=0 (medelvärdet för de två grupperna är lika)
H1: µ1- µ2>0 (medelvärdet för grupp 1 är större än medelvärdet för grupp 2)
Hypoteser
Hypotes 1: funktionen N har högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen S
Hypotes 2: MBTI-orienteringen E har högre värde på controlled orientation än MBTI-orienteringen I.
74 (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010) 75
Enligt kursmaterial från certifieringsutbildningen i MBTI som genomförs av Assessio (http://www.assessio.se/)
Hypotes 3: funktionen F har högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen T
Hypotes 4: funktionen T har högre värde på impersonal orientation än MBTI-funktionen F
Hypotes 5: orienteringen E har högre värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen I
Hypotes 6: funktionen F har högre värde på controlled orientation än MBTI-funktionen T.
Hypotes 7: orienteringen J har högre värde på controlled orientation än MBTI-orienteringen P
Hypotes 8: orienteringen P har högre värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen J
Metod Design
I studien jämförs två instrument som kartlägger personlighetstyper respektive motivationsori-entering:
GCO (formuläret benämns GCOS) som visar motivationsorientering
MBTI som visar personlighetstyp
Det är alltså dessa instrument som är studieobjekt och undersökningen söker svar på om det finns ett samband mellan instrumenten eller om de är konceptuellt skilda åt. För att kunna genomföra studien tas hjälp försökspersoner som fyller i formulär för de båda instrumenten. Båda instrumenten är testade för validitet och reliabilitet i andra studier 77.
Den svenska översättningen av GCOS (formuläret) som används i denna studie har dock inte använts tidigare och därför testas intern reliabilitet med Cronbachs alfa (se nedan). Syftet med
detta test är att utröna om delfrågorna som rör respektive motivationsorientering med rimlig sannolikhet speglar autonomi orientation, controlled orientation och impersonal orientation. Det ger ingen fullständig kontroll på att översättningen är rätt, men ett alfavärde i nivå med originalformulärets indikerar att den svenska översättningen fungerar.
48 personer har fyllt i båda formulären (GCOS och MBTI) och sambandet mellan dem har undersökts med t-test (se nedan samt Bilaga 3: Tolkning av t-test) och ANOVA. Dessa test visar om medelvärdet för respektive motivationsorientering skiljer sig åt mellan olika resultat på MBTI. T-test är lämpligt eftersom det fungerar även för små stickprov 78 och ANOVA används när flera parametrar ska jämföras samtidigt.
Notera att de personer som fyllt i formulären inte utgör ett stickprov ur en population. Det är inte deltagarna som undersöks utan de två instrumenten.
Instrument
För att mäta personlighetstyp med MBTI krävs tillstånd från rättighetsinnehavaren, som i Sve-rige är Assessio. Assessio har välvilligt sponsrat undersökningen med profiltester. Instrumen-tet är väl etablerat med dokumenterad validiInstrumen-tet och reliabiliInstrumen-tet 79.
Användningen av The General Causality Orientations Scale (GCOS) är gratis för forsknings-ändamål och underlag kan hämtas från http://www.selfdeterminationtheory.org/theory. In-strumentet är väl validerat och mäter styrkan av tre motivationsorienteringar hos en individ. Blanketten översattes till svenska av författaren och översättningen verifierades genom samma kontroller av reliabilitet som Deci & Ryan gjorde när instrumentet utvecklades 80:
Intern konsistens enligt Cronbach α
Test-rest på en pilotgrupp om 11 personer, 1 månads mellanrum Reliabilitet - Cronbachs α
Cronbachs α är ett mått på intern reliabilitet. I GCOS-formuläret finns 12 påståenden att ta ställning till för varje faktor (A, C, I). Hög intern reliabilitet innebär att varje påstående inom varje grupp verkligen mäter samma sak.
78
(Körner & Wahlgren, 2011, s. 139 ff)
79 (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009) 80 (Deci & Ryan, 1985, ss. 118-119)
Cronbachs α varierar mellan 0 (ingen reliabilitet) och 1 (perfekt reliabilitet). Bryman 81
anger ett acceptabelt värde på α till 0,8 men hänvisar också till Berthoud 82
som menar att α=0,6 är acceptabelt. α -värden för denna undersökning jämförs med några andra studier i Tabell 7.
Tabell 7: Cronbachs α för GCOS
Autonomy Controlled Impersonal
Denna studie, svensk översättning 0,686 0,602 0,787
Olesen et. al 83, dansk översättning * 0,78 0,70 0,82
Deci & Ryan 84, amerikanskt original 0,744 0,694 0,741
Deponte 85, italiensk översättning 0,70 0,64 0,69
* Olesen et. al. använde en version av GCOS med 17 sektioner istället för 12
Reliabilitet: Test-retest
11 av deltagarna fyllde i GCOS-formuläret vid två tillfällen med 1 månads mellanrum. Skill-naden mellan tillfällena för de tre dimensionerna autonomi orientation, controlled orientation och impersonal orientation testades som parvisa observationer 86.
H0: µ=0 (medelvärdet av skillnaden = 0, d.v.s. samma resultat vid båda tillfällena))
H1: µ≠0 (medelvärdet av skillnaden ≠ 0, d.v.s. olika resultat vid de två tillfällena))
81 (Bryman, 2011, s. 161 f)
82 Berthoud 2000b, s 169 i (Bryman, 2011, s. 162)
83 (Olesen, Thomsen, Schneiber, & Tønnesvang, 2010, s. 540) 84
(Deci & Ryan, 1985, s. 118 f)
85 (Deponte, 2004, s. 37)
Tabell 8: Resultat från test-retest av GCOS-formuläret
Paired Samples Test
Paired Differences t df Sig.
(2-tailed) Mean Std.
Deviat-ion
Std. Error Mean
95% Confidence Interval of the Difference Lower Upper A A:första – A:andra ,09091 4,20606 1,26817 -2,73476 2,91658 ,072 10 ,944 C C:första – C:andra -,81818 5,54650 1,67233 -4,54437 2,90801 -,489 10 ,635 I I:första – I:andra -2,81818 7,57388 2,28361 -7,90638 2,27002 -1,234 10 ,245
Resultatet, se Tabell 8, visar att skillnaden mellan första och andra tillfället inte är signifikant skild från 0. P-värdet (Sig) är större än 0,05 och vi kan inte förkasta nollhypotesen H0. Vi kan
alltså anse att GCOS-formuläret har tillräcklig reliabilitet eftersom skillnaden mellan första och andra tillfället är försumbar. I detta sammanhang innebär hög reliabilitet att instrumentet ger samma resultat vid upprepade mätningar.
Validitet
Hög validitet hos ett mätinstrument innebär att instrumentet verkligen mäter det som det avser att mäta. Både GCOS och MBTI är validerade av upphovsmännen 87.
I denna studie används inte de två instrumenten för att dra slutsatser om en population. Istället jämförs resultatet från dem för att undersöka om det finns ett samband mellan dem. Frågan om validitet får då en annan innebörd, nämligen är den statistiska metod som används valid? Får vi fram ett ”sant” svar på om instrumenten är konceptuellt skilda från varandra?
De statistiska metoder som används, t-test och ANOVA, är väl etablerade och vilar på en ge-digen matematisk grund 88. Vi kan aldrig uttala oss med absolut säkerhet om det finns ett samband eller inte, men genom att använda beprövade test ökar vi sannolikheten att dra rim-ligt korrekta slutsatser.
87 (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009), (Deci & Ryan, 1985) 88 (Körner & Wahlgren, 2011), (Edling & Hedström, 2011)
Samma resonemang skulle kunna användas för reliabilitet, men det är nog säkert att anta att SPSS ger samma resultat vid upprepade körningar och att olika applicerbara statistiska meto-der ger i stort sett samma resultat.
Deltagare
De 48 deltagarna är rekryterade från olika utvecklingsinsatser i författarens konsultverksam-het. De har alla deltagit i någon form av ledarutbildning, grupputvecklingsprogram eller pro-gram för personlig utveckling. Demografiska data för deltagarna redovisas i Tabell 9: Delta-garna. Tabell 9: Deltagarna Frequency Percent Ålder 16-25 år 13 27,1 26-35 år 6 12,5 36-45 år 9 18,8 46-55 år 14 29,2 56 - år 6 12,5 Utbild-ning Grundskola 1 2,1 Gymnasieskola 14 29,2 Universitet/Högskola 33 68,8 Kön Kvinna 23 47,9 Man 25 52,1 Total 48
Primärdata
MBTI-formulär och GCOS-formulär genererade ett stort antal parametrar som ställdes mot varandra (sambandstest). Från GCOS kommer 89:
”A” = Autonomi Orientation
”C” = Controlled Orientation
”I” = Impersonal Orientation Från MBTI kommer 90:
8 stycken preferenser utifrån 4 dimensioner (E, I, S, N, T, F, J, P)
4 stycken funktionspar som är mittbokstäverna i personlighetstypen (ST, SF, NF, NT). Dessa har en speciell tolkning MBTI-teorin.
Till detta kommer följande demografiska data:
Ålder
Kön
Utbildningsnivå (grundskola, gymnasium, universitet/högskola) Analys av data
GCOS består av 12 sektioner där respondenten ska ta ställning till sitt eget agerande i en gi-ven situation. Varje sektion innehåller tre beskrivningar som motsvarar ett agerande enligt de tre motivationsorienteringarna Autonomi, Controlled och Impersonal orientation. Svaren för respektive motivationsorientering summeras till ett värde på A, C och I. Se formulär i Bilaga 2: GCOS formulär – svensk version.
GCOS innehåller data på en ordinalskala 91, d.v.s det finns en rangordning mellan talvärdena men det går inte att definiera intervall. Det är upp till varje respondent att ladda skalan med betydelse vilket innebär att skillnaden mellan värdena 2 och 5 kan vara olika stora för olika respondenter. Svaren för respektive motivationsorientering (A, C och I) summeras sedan och behandlas som en intervallskala i den statistiska bearbetningen.
89
(The General Causality Orientations Scale (GCOS))
90 (Briggs Myers, Mccaulley, Quenk, & Hammer, 2009) 91 (Edling & Hedström, 2011, s. 16 ff)
MBTI och demografiska variabler mäts på nominalskala 92, d.v.s. de utgörs av diskreta variab-ler utan inbördes rangordning. Exempelvis kan ”man” ges värdet 0 och ”kvinna” ges värdet 1 i den statistiska bearbetningen.
För att studera sambanden mellan personlighetstyp och motivationsorientering användes t-test. Detta test visar om medelvärdena för två stickprov är signifikant olika och kan användas även för små stickprov 93. Exempel: sambandet mellan MBTI-dikotomin E-I och motivations-orienteringen A testas genom att jämföra medelvärdet på A för samtliga respondenter med E-profil och med I-E-profil. Om medelvärdena är signifikant lika tolkas detta som att det inte går att påvisa ett samband. Om medelvärdena är signifikant olika tolkas detta som att det kan fin-nas ett samband. En kort beskrivning av t-test finns i Bilaga 3: Tolkning av t-test.
Funktionsparen, d.v.s. mittbokstäverna i MBTI-profilen (ST, SF, NF och NT) har en speciell betydelse i MBTI-teorin. Eftersom det finns fyra funktionspar som alla måste jämföras samti-digt fungerar inte t-test. Istället användes därför variansanalys, One-Way ANOVA, för detta. För statistisk analys av data användes IBM SPSS, version 20.0.0.
Begränsningar och avgränsningar
t-test och ANOVA är inte vattentäta. Det finns en viss sannolikhet för att en hypotes förkastas felaktigt 94.
Deltagarna är inte slumpmässigt utvalda så en viss försiktighet måste användas innan resulta-tet tolkas allt för generellt.
92
(Edling & Hedström, 2011, s. 16 ff)
93 (Körner & Wahlgren, 2011, s. 136 ff) 94 (Körner & Wahlgren, 2011)
Forskningsetik
Forskningsetiska principer
Studien har haft som målsättning att följa de forskningsetiska principer som publicerats av vetenskapsrådet 95. De innebär i korthet följande:
Personer som är berörda av ett forskningsprojekt ska veta att det är frivilligt att delta. De ska också vara på det klara med att de kan avsluta sin medverkan när helst de önskar, utan att be-höva utsättas för otillbörlig påtryckning. Uppgifter ska inte samlas in utan berörda personers samtycke.
Information som kan kopplas till en specifik individ ska hanteras så att den inte kan kommas åt av utomstående. Berörda personer ska kunna lita på att lämnade uppgifter inte används för andra ändamål än det som de gett sitt medgivande till. När forskningsarbetet publiceras ska det inte gå att koppla data till enskild individ. PUL ska följas när forskningsdata hanteras. Tillämpning i denna studie
Deltagarna har blivit tillfrågade om de lämnade svaren får användas i forskningssyfte och endast om de gett sitt medgivande används svaren i studien. Deltagarna har också fått infor-mation om syftet och om att studien genomförs på Malmö Högskola 96.
Data samlades in via Internet, dels med hjälp av Google Docs-formulär, dels med hjälp av ett privat konsultföretag som sponsrar delar av undersökningen. Det privata konsultföretaget föl-jer sina egna etiska riktlinföl-jer och PUL. Den datainsamling som sker via Google Docs är mer tveksam ur sekretesshänseende. Informationen är tillgänglig för Googles operatörer och när den väl finns i ”molnet” har författaren ingen kontroll över den. Det är först när data laddats ner och anonymiserat den, som man kan hävda att det råder fullständig sekretess.
Informationen i de två formulären kan upplevas som känslig av deltagarna. Det är kanske inte så lyckat om t.ex. arbetsgivaren får information om en persons personlighetstyp och motiva-tionsorientering, om den informationen sedan missbrukas. I författarens åtagande gentemot
95
(Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning)
96 För en genomgång av forskningsetiska principer, se (Forskningsetiska principer inom
deltagarna ingår därför att information som kan hänföras till en specifik individ eller grupp inte delges någon annan utan deltagarens/deltagarnas samtycke.
Som motprestation till deltagarna har de erbjudits återkoppling på sin MBTI-profil i grupp. Detta har varit frivilligt och de som valde att delta fick själv välja om de vill avslöja sin profil för gruppen.
Efter att data bearbetats och kopplingen mellan de två enkäterna säkerställts, raderades samt-liga deltagares namn från datamängden.
Felkällor
Den svenska översättningen av GCOS har inte använts i tidigare studier och det är möjligt att nyanser oavsiktligt försvunnit i översättningen. Några formuleringar justerades för att passa bättre in i svenska förhållanden. Som framgår ovan är Cronbachs α lägre än för andra över-sättningar, framför allt för controlled orientation. Det kan tyda på att den svenska översätt-ningen för denna motivationsorientering har tveksam reliabilitet.
Deltagarna är inte slumpmässigt utvalda. Mellan några av deltagarna finns samband i form av att de arbetar på samma arbetsplats eller deltar i samma utbildning. Det kan alltså uppkomma systematiska fel. GCOS-formuläret innehåller några formuleringar som kan uppfattas som mindre socialt önskvärda än andra. Det kan alltså uppstå en form prestigebias, d.v.s. respon-denten svarar såsom han/hon uppfattar som socialt accepterat 97.
97 För vidare resonemang om felkällor och risker vid hypotesprövning, se t.ex. (Körner & Wahlgren, 2011, s. 14
R
ESULTAT
Detta kapitel beskriver resultatet av undersökningen så objektivt som möjligt. Här redovisas resultat och statistisk bearbetning utan att diskuteras. Kapitlet är viktigt för att den senare diskussionen ska kunna följas och utvärderas.
De fyra dikotomierna
För att pröva hypoteserna sambandstestades de fyra MBTI-dikotomierna E-I, S-N, T-F och J-P med t-test mot de tre motivationsorienteringarna A, C och I. Resultatet redovisas i sin helhet i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS och i sammanställd form i Tabell 10.
Om p-värdet > 0,05 blir tolkningen att det inte finns någon signifikant skillnad mellan de jäm-förda medelvärdena. Den erhållna skillnaden i medelvärde kan alltså då bero på slumpen.
Tabell 10: Resultat av t-test för samband mellan MBTI och motiva-tionsorientering, p-värden och riktning.
E-I S-N T-F J-P
A 0,106 (E=I) 0,105 (S=N) 0,136 (T=F) 0,238 (J=P)
C 0,043* (E>I) 0,027* (S>N) 0,032* (T>F) 0,325 (J=P)
I 0,009** (I>E) 0,007** (S>N) 0,478 (T=F) 0,039* (J>P)
Ensidig mothypotes, d.v.s. SPSS p-värden delas med 2. * p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001
Tolkning: Nedre högra cellen ”0,039* (J>P)” ska tolkas som att medelvärdet för impersonal orientation är högre för J än för P med en signifikansnivå på 0,039.
Som framgår av Tabell 10 finns det 6 p-värden som är mindre än 0,05 och där vi ska förkasta nollhypotesen. Det innebär att skillnaden är signifikant. För övriga p-värden accepteras noll-hypotesen, d.v.s. det finns ingen signifikant skillnad.
Tabell 11: Medelvärden för de tre motivationsorienteringarna (A, C, I) för respektive MBTI-dikotomi
E och I
E-I N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
A E 37 72,8649 6,32966 1,04059 I 11 70,1818 5,58244 1,68317 C E 37 45,8378 7,71547 1,26842 I 11 41,0000 9,05539 2,73030 I E 37 29,0811 8,49960 1,39733 I 11 36,3636 9,09145 2,74118 S och N
S-N N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
A S 25 71,1600 6,66258 1,33252 N 23 73,4348 5,59079 1,16576 C S 25 46,9200 7,85239 1,57048 N 23 42,3478 8,06569 1,68181 I S 25 33,8000 8,42120 1,68424 N 23 27,4348 8,76370 1,82736 T och F
T-F N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
A T 27 71,3704 6,52303 1,25536 F 21 73,3810 5,74871 1,25447 C T 27 46,6667 8,54400 1,64429 F 21 42,2381 7,18265 1,56738 I T 27 30,8148 9,27792 1,78554 F 21 30,6667 9,05170 1,97524 J och P
J-P N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
A J 29 71,7241 6,41926 1,19203 P 19 73,0526 5,96726 1,36898 C J 29 45,1724 7,58791 1,40904 P 19 44,0526 9,23444 2,11853 I J 29 32,6207 8,87377 1,64782 P 19 27,8947 8,86876 2,03463
Följande hypoteser kan förkastas eftersom skillnaden inte är signifikant och respektive noll-hypotes accepteras.
Hypotes 1: funktionen N har högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen S
Hypotes 3: funktionen F har högre värde på autonomi orientation än MBTI-funktionen T
Hypotes 4: funktionen T har högre värde på impersonal orientation än MBTI-funktionen F
Hypotes 5: orienteringen E har högre värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen I
Hypotes 7: orienteringen J har högre värde på controlled orientation än MBTI-orienteringen P
Hypotes 8: orienteringen P har högre värde på autonomi orientation än MBTI-orienteringen J
Följande hypoteser förkastas eftersom medelvärdena pekar på det omvända förhållandet.
Hypotes 6: funktionen F har högre värde på controlled orientation än MBTI-funktionen T.
Följande hypotes accepteras.
Hypotes 2: orienteringen E har högre värde på controlled orientation än MBTI-orienteringen I.
De fyra funktionsparen
Utöver hypotesprövningen sambandstestades de fyra funktionsparen i MBTI (ST, SF, NF och NT) med ANOVA mot de tre motivationsorienteringarna A, C och I. Resultatet redovisas i sin helhet i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS.
Som testhypotes användes för varje enskild kombination:
H0: µ1- µ2=0 (medelvärdet för de två grupperna är lika)
H1: µ1- µ2≠0 (medelvärdet för de två grupperna är inte lika)
Ingen kombination visar ett p-värde < 0,05 så nollhypotesen accepteras. Det finns inget signi-fikant samband mellan MBTI-funktionspar och GCO.
Demografiska data
Demografiska data sambandstestades med t-test mot de tre motivationsorienteringarna A, C och I. Som testhypotes användes för varje enskild kombination:
H0: µ1- µ2=0 (medelvärdet för de två grupperna är lika)
H1: µ1- µ2≠0 (medelvärdet för de två grupperna är inte lika)
Resultatet redovisas i sin helhet i Bilaga 4: Utskrifter från SPSS och i sammafattad form i Tabell 12.
Tabell 12: Resultat av t-test för samband mellan demografiska data och motivationsorientering, p-värden.
Man & Kvinna 16-45 år & 46 - år Grundskola/Gymnasium & Universitet/Högskola
A 0,012* 0,457 0,259
C 0,198 0,003** 0,879
I 0,678 0,339 0,571
Tvåsidig mothypotes, d.v.s. SPSS p-värden. * p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001
Det är bara två samband som är signifikant olika och omvandlar vi dem till en ensidig hypotes och studerar medelvärdena ser vi att
Den yngre åldersgruppen har signifikant högre medelvärde på controlled orientation
