Medarbetaren i centrum

Som vi nämnde i bakgrunden har tanken med tillplattade organisationer i många fall inte riktigt blivit vad man hoppades på. Fokus har i större utsträckning legat på marknad och vinst än på medarbetarna. Detta har blivit ganska naturligt i och med den globaliserade marknaden. För att hänga med i utvecklingen har företagen blivit tvungna att effektivisera och eftersom människan är anpassningsbar har ökade krav ställts på henne. (Hanson, 2004, s.25-26) Enligt vår bild av det hela kan detta liknas vid ett spänningsfält mellan effektivitet och humanitet. Med bakgrund av det ska vi med hjälp av vår teori och resultatredovisning försöka analysera fram hur en teambaserad organisation kan beskrivas och förstås utifrån ett hälsopromotivt perspektiv.

8.1.1 Effektiva team kontra hälsopromotivt arbete

Bruzelius och Skärvad skriver att effektivitet i ett team bland annat skapas av att varje medlem tar sitt ansvar gentemot de andra i teamet för att nå målen, att alla fungerar ihop i teamet och att man får tänka fritt och vara innovationsbenägen. (Bruzelius och Skärvad, 2004, s. 315) Detta är inslag som även Fresh har tagit fasta på. Erika berättade att Birgersson var väldigt noga med att få ihop medarbetarna att fungera i teamen och att de skulle hitta lösningar på saker och problem självständigt i grupperna. Gunilla var inne på att målen skulle sättas självständigt vilket hon upplevde som jobbigt till en början. Camilla pratade om det egna ansvarstagandet där varje team skulle ha hand om kundkontakt, inköp från leverantörer och ordermottagning. Vår uppfattning av både litteraturen och intervjupersonerna på Fresh är att arbete i en teamorganisation verkar inspirerande och utvecklande för medarbetarna, vilket kan kopplas till hälsopromotivt arbete. Om individerna känner meningsfullhet och delaktighet i det arbete som sker blir de motiverade, vilket leder till att det blir roligare att utföra sina arbetsuppgifter. (Hanson, 2004, s. 125)

Detta kan i sin tur kopplas till effektivitet som vi tidigare pratade om. Dock gäller det att ligga på rätt sida gränsen så att inte medarbetarna överarbetar och utbrändhet eller överansträngning blir utfallet. (a.a. s. 23-26) I så fall rör det sig helt plötsligt om ett sjukdomssynsätt där ohälsa

är i centrum (a.a. s. 35). Men vad bör en teamorganisation ha för hälsopromotivt synsätt för att behålla medarbetarna friska? För att få en inblick i det analyserar vi Fresh hälsofrämjande affärsstrategi.

Fresh strävar efter att driva affärsverksamheten på ett sätt som främjar både medarbetarna, företaget, samhället och kunderna. I vår värdegrund ingår att vi arbetar utifrån en hälsofrämjande affärsstrategi som innebär att arbetsplatsen skall utgöra en positiv faktor för de anställdas utveckling av en god hälsa. Detta betyder att vi utgår från en helhetssyn vad gäller hälsa och att vi satsar både på det indirekta och det direkta hälsoarbetet /…/

Av detta syns tydligt att de tar sin utgångspunkt i ett hälsosynsätt och enligt vår tolkning är det medarbetaren som är i fokus. Med bakgrund av det vi nu vet om effektiva team och hälsopromotivt arbete från teorin kan vi med hjälp av vad Fresh säger i citatet ovan få uppfattningen att skillnaden mellan att lyckas och inte kan ha sin grund i om medarbetarna har satts i centrum eller inte. Vi ska nedan analysera detta genom att koppla samman teorin med vad medarbetarna på Fresh säger om sitt utvecklingsarbete.

8.1.2 Att möta och integrera medarbetarna i verksamheten

Enligt vår uppfattning av intervjupersonernas berättelser kan det skildras på flera sätt att det är medarbetarna som sätts i fokus på Fresh. Exempelvis menade Gunilla att Birgersson hade ”ett

enormt intresse av människor /…/”. Han hade förmågan att prata med varje medarbetare på

det viset som passade honom eller henne och han var en god lyssnare. Dessutom var han bra på att se när någonting inte stod rätt till berättade Erika. Dessa faktorer lyfter även Angelöw upp. Han menar att stöttning och lyhördhet är viktiga egenskaper hos en ledare. (Angelöw, 2002, s. 63-72)

Vidare nämner Hanson att chefens roll är att integrera sina medarbetare i vad som ska göras (Hanson, 2004, s. 219-221). Detta är viktigt för att skapa ett helhetsperspektiv för företagets verksamhet hos varje individ, eftersom helheten är större än summan av delarna (Ahrenfelt, 2001, s. 34-35). Detta kan liknas vid att varje team och varje anställd i Fresh:s organisation inte bara skulle känna till och förstå vad som sker i ens egna team, utan även ha en förståelse för de andra teamen i verksamheten. Även detta menar vi kan kopplas till ett hälsopromotivt synsätt i en teamorganisation, eftersom organisationen visar för medarbetarna att de anser det viktigt att de är bekanta med vad organisationen står för. Precis detta pratar Lena om. Hon

menar att hon uppskattar företaget för att de alltid är öppna med allt som händer i verksamheten. Det gör att hon känner en trygghet. Exempelvis behöver hon aldrig oroa sig för att företaget går i konkurs i morgon.

Vidare kan även vikten av ett helhetsperspektiv kopplas till KASAM som under begreppet begriplighet talar om vikten av att förstå sammanhanget i det som ska göras för att sedan kunna hantera den aktuella uppgiften på ett bra sätt. Det är inte förrän jag upplever att jag har resurser till mitt förfogande att lösa en viss sak som jag också kan känna en känsla av meningsfullhet och sammanhang. (Hanson, 2004, s. 113-115, 121-125)

8.1.3 Ingen ska vara oumbärlig

En annan viktig faktor som lyfter fram medarbetarnas centrala roll i en teambaserad organisation är att ingen ska vara oumbärlig. Erika berättar att varje individ i teamet ska kunna cirka 60 procent av alla andras arbete så att ingen blir oersättlig. Detta menar vi visar på att de ser till medarbetaren. I och med detta system behöver ingen känna att han eller hon är tvungen att gå till jobbet trots sjukdom, utan här finns plats för kurering och återhämtning.

8.1.4 Tillit och kännedom om sina arbetskamrater

Vidare berättade Hasse att diskussionerna var ett viktigt inslag under organisationsutvecklingen. Han berättar att Birgersson framhöll kommunikationens styrka gång på gång och hur viktigt det var att sitta ner och prata. Detta har idag lett till att medarbetarna litar på varandra i teamen menar Erica. Camilla tar också upp att det har lett till att teamen är så sammansvetsade att de upptäcker om någon mår dåligt och därmed kan de ta tag i det relativt snabbt. Detta diskuterar även Hanson. Han menar att det är viktigt att ha en dialog med sina medarbetare för att lära känna sina människor och hur de fungerar. Det hjälper även till att hantera och motverka konflikter. (a.a. s. 247-249)

8.1.5 Att erbjuda personlig utveckling

Ett viktigt inslag i Fresh:s organisationsutveckling har varit kompetensutveckling. Birgersson ville locka fram det dolda kunnandet hos varje medarbetare, vilket gjorde att de växte. Även Angelöw lyfter fram att lärande är betydelsefullt för att ett hälsopromotivt arbete ska lyckas. Genom att utveckla sina färdigheter och kunskaper kan medarbetarna möta de krav som ställs på dem på ett bättre sätt. Vidare menar Angelöw att det är lönsamt att satsa på utbildning som

exempelvis handlar om teamutveckling, kommunikation och samarbete, eftersom sådan utbildning utvecklar individerna och ger dem en förståelse för att arbeta i grupp. (Anglöw, 2002, s. 79-82) Sådan utbildning har även varit betydelsefull för Fresh. Tanken med kompetensutvecklingen var att skapa ett engagemang och en förståelse för vad saker och ting handlar om. Allteftersom de gick på utbildningar lärde de sig mer och mer och upptäckte därmed att det var roligt, vilket i sin tur ledde till att de kämpade ännu mer.

8.1.6 Att erbjuda friskvård

Slutligen vill vi lyfta fram att företag ser till medarbetarna när de väljer att satsa på olika typer av friskvårds- och trivselaktiviteter. Detta har Fresh tagit fasta på. Pausgympa, promenader och chi gong anordnas och det är en möjlighet för medarbetarna att ta en paus från arbetet och sedan komma tillbaka med nya krafter. De har även satsat på ljud- och ljusrum vilket också ger möjlighet till återhämtning. Deras personalstiftelse visar även den på medarbetarnas betydelse för organisationen. Med tanke på att en viss summa av vinsten avsätts till stiftelsen varje år, vilket ger en buffert för svåra år, är vår uppfattning av det hela att Fresh tänker långsiktigt. Det satsas alltid på personalen oavsett hur det går för företaget. Även Rydqvist och Winroth pratar om vikten av friskvårdsaktiviteter för att få friskare arbetsplatser. De menar att det idag har blivit vanligare att lägga pengar på friskvårdsaktiviteter, eftersom kraven på medarbetarna har ökat och därmed vill företagen hålla dem friska. (Rydqvist och Winroth, 2004, s. 30)

Även om företagen har ambitionen att satsa på friskvård ligger det ändå i medarbetarnas egna intressen att vilja satsa (a.a. s. 29). Detta kan kopplas till en situation som Hasse beskriver. Han påpekar att försäljningen på Fresh har ökat den senaste tiden, vilket har lett till att de anställda har fått mer att göra och därmed har de lagt mer fokus på jobbet. Detta har i sin tur lett till att friskvårdsverksamheten har blivit lidande och de som engagerar sig i den måste jobba hårdare för att få sina arbetskamrater att ta en paus i arbetet för att orka med, vilket inte är helt enkelt.