Det finns de partier som anser att förekomsten av medborgarförslag stärker den lokala demokratin. Vi håller inte med. Om en Botkyrkabo skickar in ett medborgarförslag så representerar denne oftast endast sig själv. Det faktum att vi ägnar liknande tjänstemannaresurser i form av beredning på medborgarförslag som vi gör på exempelvis en partimotion är orimligt.
Vi har en representativ demokrati i Sverige och ingenting annat. Botkyrkas olika projekt för att upprätthålla en illusion av en pseudo-direktdemokrati är i längden ohållbara. Dessutom handlar en stor majoritet av
medborgarsförslagen om sådant som rör samhällsbyggnadsförvaltningen och i många fall har förslagen snarare karaktären av rena synpunkter eller klagomål.
Volymen av medborgarförslag börjar därtill bli så stor att de tjänstemannatimmar som måste läggas ner på att behandla förslagen inte kan ses vara proportionella sett till vilken ”demokratisk” vikt de kan anses ha. Vi anser därför att medborgarförslagen bör avskaffas. En synpunktshanteringsrutin över webben bör kunna ersätta det medborgarförslagen helt och hållet. En synpunktshantering och felanmälan som gör det möjligt för medborgare att enkelt kunna vara delaktiga i saker som rör deras omgivning.
Vi vill inte avskaffa medborgarförslagen för att försvaga demokratin, utan tvärtom för att stärka densamma. Med avskaffande av medborgarförslagen blir trycket större på de politiska partierna att föra en dialog med
medborgarna/väljarna. Med för många ”direktingångar” till kommunen så devalverar vi såväl partiernas
betydelse som den representativa demokratin som sådan. Detta är något som även kommunens anlitade konsult framhöll i sin utvärdering av kommunens olika demokratiprojekt för fem år sedan. När partiernas betydelse minskar så spelar det till slut ingen större roll vilka man röstar på.
Vill man stärka demokratin och också tydliggöra ansvarsutkrävandet så ska det vara de folkvalda som tydligt ska kunna ställas till svars för sina beslut.
Dialogforum har svårt att engagera medborgare. Ungdomar och olika minoritetsgrupper lyser med sin frånvaro.
Den engagerade medborgaren är oftast en äldre majoritetssvensk. Dialogforums representativitet är med andra ord låg. Det framgår när man tar del av minnesanteckningarna från dialogforums möten att medborgarnas deltagande i dialogforum varierar i kommundelarna men generellt sett är lågt.
Vi menar att det finns andra instrument för medborgarna att få kontakt med kommunens politiker och
tjänstemän. Utöver självklarheter som direkta möten, telefon, e-post, bevista öppna nämndsammanträden och dylikt så kan kommunen alltid med fördel inhämta synpunkter via till exempel samrådsförfaranden eller enkäter.
Det är dessutom en grundläggande uppgift för de politiska partierna och dess företrädare att ha kontakt med, och ta in synpunkter ifrån, medborgarna och att inbjuda och engagera medborgarna i sina respektive partier.
Medborgarkontoren
Vi vill rationalisera och effektivisera medborgarkontoren genom att minska ned antalet till två, från dagens fem (sex av man ska räkna servicen på Vårsta bibliotek). Det borde rimligen räcka med ett medborgarkontor i den norra kommundelen och ett i den södra kommundelen, snarare än att ha ett i varje kommundel.
”Mer valfrihet, trygghet och riktiga jobb!” Sid 9 (69)
utökad och bättre service. Totalt sett lär det finnas skattemedel att spara in på såväl lokalkostnader som personalkostnader. Det finns andra, mer angelägna saker att lägga skattemedel på.
Ärenden som hanteras på medborgarkontoren idag och som handlar om att hjälpa människor med allehanda blanketter som har med exempelvis försäkringskassan, a-kassan, skatteverket, eller andra myndigheter bör inte handhas av medborgarkontorens personal. Vi bör istället hänvisa medborgarna till rätt ställe direkt, d.v.s. berörd myndighet. Som en aktiv del av ett samhälle så bör man också kunna ställa krav på att varje individ lever upp till en viss grad av egenansvar.
Personalpolitik
Botkyrka kommun måste öka ansträngningarna att behålla kompetent personal, så att kontinuiteten och kvaliteten i verksamheterna säkras. Vi är positiva till att delar av goda års överskott placeras i kommunens
”kompetensfond” med vilken vi kan finansiera fortbildningsinsatser utöver det som varje förvaltning genomför inom sin ordinarie budgetram.
En egen försörjning där individen står på egna ben bidrar till ökad självkänsla och minskat ekonomiskt beroende av såväl andra människor som av olika transfereringssystem. Vi vill att kommunen erbjuder alla deltidsanställda, som kan och vill, rätt till heltidsanställning. Framförallt inom omsorgssektorn är det idag alltför vanligt med tim- och deltidsanställd personal. Möjlighet att gå från deltid till heltid är en reform som framförallt gynnar kvinnor inom lågavlönade yrkesgrupper.
I medarbetarenkäten kan man utläsa att det verkar finnas en kultur i kommunen där det är mer accepterat för kvinnor att vara föräldralediga, VAB:a, ta ut semesterdagar för att vara med barn i skolan eller vara ledig för att vara med på en friluftsdag, medan män upplever att det, av t.ex. kollegor och chefer, inte uppskattas att de tar jämställt ansvar som förälder. Därmed blir kommunen i sig, som arbetsgivare, en del i problemet att män inte tar ett större ansvar för barn och familj än vad som är fallet idag. Kommunen bidrar således till upprätthållandet av gamla strukturer där det är accepterat att kvinnor tar hand om barnen medan män förväntas jobba. Det behöver vi motverka.
Kommunen har många arbetsplatser inom respektive verksamhetsområde. För att vara en god arbetsgivare behöver transparensen för bl.a. lönekriterier öka, så att personal blir bedömd utefter samma kriterier och prestationsnivåer oavsett på vilket arbetsställe man är anställd. Vi föreslår att det sektorsvis och på alla förvaltningar arbetas fram gemensamma kriterier för respektive yrkeskår/sektor.
Vidare måste kommunen, utifrån sin arbetsgivarroll, säkerställa att all personal, oavsett verksamhetsområde, deltar i medarbetar- och lönesamtal varje år. Så är inte fallet idag. Kommunen måste kunna använda personalen där kompetensen bäst behövs. Som exempel kan nämnas att vi på vissa förskolor har personal med ingen eller låg utbildning samtidigt som vi har andra där i stort sett all personal är behöriga.
Vi måste även lyfta vår oro när vi ser hur organisationen hanterar extrem politisk aktivism i kommunen, bedrivet av anställda i den kommunala organisationen som på fritid och arbetstid är politiskt aktiva i Botkyrka.
Antidemokratiska, våldsamma och/eller kommunfientliga aktioner bör ses som ett problem (och som måste få konsekvenser) om aktivisten samtidigt är anställd i en kommunal förvaltning, och i förekommande fall, i en strategisk position.
Arbetsmarknadspolitik
Fler Botkyrkabor måste arbeta och få möjlighet till egen försörjning. Fler behöver höja sina inkomster och fler måste slippa att hamna i ett bidragsberoende. Botkyrka kommun behöver ökade skatteintäkter för att till en större del själv klara av sina utgifter.
Vi kan inte nog betona egenansvaret, att alla har ett eget ansvar att sträcka sig fram och ta de möjligheter och redskap som erbjuds.
Sid 10 (69) ”Mer valfrihet, trygghet och riktiga jobb!”
denne ska kunna söka sin egen väg. Det finns alltid de som kommer att behöva extra insatser, på grund av olika typer av bakomliggande problematik. Tyvärr finns det alltför många som förväntar sig att det är samhället som ska ta hand om dem, istället för att lägga de där extra timmarna på skolarbetet varje kväll, eller säger nej till det där, för att använda Socialdemokratisk terminologi, ”skitjobbet”.
I detta ligger en av de stora vattendelarna mellan oss och den politiska majoriteten. I de rödgrönas sinnevärld är en orimligt stor andel av invånarna offer för strukturer, eller offer för sin socioekonomiska bakgrund. I den sinnevärlden skapar man individer som utan att tveka förväntar sig bli försörja av det allmänna, år ut och år in. Vi måste ställa mer krav och det tidigare. Det är bland annat därför vi envetet håller fast vid motprestationskravet för försörjningsstöd.
Vi finns nära Stockholm Stad som är ett nav och en motor när det gäller tillväxten, arbetsmarknaden och omsättningen av varor och tjänster. Kommunen har hittills inte dragit full nytta av detta – fler satsningar måste göras för att knyta fler företag till kommunen, gärna i samarbete med gymnasieskolorna.
Vi behöver, under kommande år, få fram fler praktik- och lärlingsplatser och riktiga anställningar. Vi moderater har lagt skarpa förslag på en utökad näringslivsservice och mer tillgänglig service. Den omedelbara närheten till kommunens specialister kan bidra till snabbare handläggningstider och kortare beslutsvägar. Det finns mycket vi kan göra för att underlätta för företagarna, där flertalet åtgärder berör samhällsbyggnadsförvaltningen. När det gäller bygglov, planärenden, markanvisning, tillståndsgivning och miljökonsekvensutredning finns det mycket att göra för att få dessa att gå fortare och inte minst präglas av en ökad förståelse för företagarnas behov.
Kommunen ska fortsätta utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, utbildningsföretagen och andra aktörer för att fler Botkyrkabor i arbete. För oss moderater är det överordnat att alla som kan och vill arbeta ska få möjlighet till detta.
Majoriteten har lanserat en s.k. ”Kom-i-jobb satsning”, som är drygt hundra utvecklingsanställningar för personer som står långt från arbetsmarknaden. Vi menar att jobbprojektet förblir en tillfällig åtgärd och i sin konstruktion innebär att man flyttar människor från försörjningsstöd till A-kassesystemet.
YA (yrkesintroduktionsanställningar) är ett resultat av den trepartsöverenskommelse som gjordes mellan näringsliv - fack - regering. Programmet är öppet för hela arbetsmarknaden och innebär för en ungdom som erbjuds programmet att denne fördelar sin tid mellan 25 % studier och 75 % praktiskt arbete. Vi vill att Botkyrka kommun tar en ännu mer aktiv del av programmet, i samarbete med det lokala näringslivet.
Utbildning
I kommunen finns många tusen barn och ungdomar som varje dag omfattas av förskola eller utbildning och som har möjlighet att delta i fritidsaktiviteter som kommunen eller föreningar
genomför. Vi ser att sambanden mellan skola och fritid har betydelse. Att idrotta och ha en meningsfull sysselsättning på sin fritid ökar förutsättningarna för en bra hälsa och för motivationen i skolan. Vi verkar för att det ska finnas skolor som har någon form av profilinriktning, exempelvis idrott, natur och miljö, djur och näringsliv.
Fler ungdomar som lämnar grundskolan måste ha behörighet för att kunna läsa vidare på gymnasiet. Programmen ska i större utsträckning inriktas på vad arbetsmarknaden efterfrågar.
Vi vill satsa på de yrkesinriktade programmen som vi vet leder till arbete, det ska ske i samarbete med näringslivet och andra kommuner på Södertörn. Samma gäller för vuxenutbildningen där satsningar på samarbete och yrkeshögskolor ska genomföras.
Trygghet
Alltför många människor känner sig otrygga i sitt bostadsområde när de är ute och promenerar, går och handlar eller besöker släkt och vänner. Vi moderater vill inte att Botkyrka ska vara känd som en otrygg kommun. Alla måste ta ett större ansvar för att tryggheten ska öka. Kommunen ska ha en tydlig roll som samordnare i det
”Mer valfrihet, trygghet och riktiga jobb!” Sid 11 (69)
kvällar och skollov, satsningar på nattvandrare i samarbete med skola, socialförvaltning, föreningar, polis med flera.
Vi vill se över möjligheten att, i kommunal regi, helt enkelt anställa trygghetsvärdar som arbetar mycket tätt med såväl polis som socialtjänst och som alltid är ute kvällar och helger på olika platser i vår kommun, där ideella krafter inte förmår bringa trygghet eller upprätthålla den kontinuitet som eftersträvas.
Vi är däremot ytterst tveksamma till att anlita/anställa f.d. kriminella att fungera som ”förebilder” för ungdomar, eller till att arbeta som nattvandrare, trygghetsvärdar och likande. Detta sänder, enligt oss, fel signaler till ungdomarna. Förebilderna borde snarare sökas i näringslivet, inom sjukvården, inom räddningstjänsten, polisen etc.
Botkyrka skall vara en hel och ren kommun. Vi vill att kommunen i större utsträckning måste satsa på städning, underhåll och försköningar i det allmänna rummet.
Som ett led i trygghetsarbetet måste bostadsområden, gång- och cykelvägar, torg och stationsområden vara prioriterade områden för trygghetssatsningar. Belysning, bänkar och parker ska hålla en standard som inte inbjuder till ökad skadegörelse. Vi vill öka kommunens fokus på trygghetsfrågorna, våld och övergrepp i alla former.
Vi är även öppna för att kommunen, tillfälligt, ska kunna gå in som ägare av till exempel mindre, lokala, centrumanläggningar och liknande, för att komma tillrätta med olika typer av otrygghetsproblematik.
Omsorg
Trots att Botkyrkas befolkning är ung så är det många som behöver omsorg. Vi måste ge våra medborgare en hög kvalitet i våra verksamheter. Omsorgen för de personer, unga som gamla, med olika funktionshinder måste kännetecknas av hög kvalitet. Det gäller både boende, tillgängligheten på gator och torg och aktiviteter likväl som gott omhändertagande.
Valfrihet är i grunden en viktig fråga för oss moderater - vi tror att den är lika viktig för nästan alla människor.
Många vill även kunna åldras i den kommundel de bor i. Vi ska alltid sträva efter att kunna erbjuda ett anpassat boende i alla våra kommundelar.
Framtidens välfärd
Det är inte hållbart att ständigt kräva högre ambitionsnivåer på alla områden utan att brett och öppet diskutera vad som kan anses vara välfärdens kärna. Vilka nivåer kan anses vara rimliga och hur ska de finansieras?
Vi kommer därför att behöva börja se över möjligheterna för den enskilde att kunna välja olika nivåer på sin omsorg. En basnivå som alla är garanterade, en nivå som ska upplevas som trygg och bra av alla som väljer den. Men utöver detta ska man, genom exempelvis avgifter eller försäkringsmodeller, kunna välja ytterligare nivåer för sin omsorg.
I grunden är det positivt att allt fler lever allt längre - de flesta som idag fyller 65 får uppleva sin 85-årsdag och mer än hälften av de som föds idag kommer att få uppleva sin 100-årsdag. Men med den utvecklingen vi har i Sverige innebär det samtidigt att allt färre måste finansiera välfärden för allt fler som uppnår pensionsåldern. Hur ska vi göra för att få den ekvationen att gå ihop?
Först och främst måste fler arbeta och vi behöver fler arbetade timmar i Sverige. Vi måste vara öppna för arbetskraftsinvandring och vi måste bli betydligt bättre på att få in fler på arbetsmarknaden. I det sistnämnda kan och bör alla kommuner spela en viktig roll, genom sin näringslivspolitik, sitt anti-diskrimineringsarbete och inte minst genom att se till att fler går ut skolan med godkända betyg.
Sid 12 (69) ”Mer valfrihet, trygghet och riktiga jobb!”
äldreomsorgen och LSS. Såväl frivilligorganisationer, stiftelser som kooperativ kan utgöra ett komplement till såväl kommunen som företagen.
En sann valfrihet inom välfärdssektorn är kanske den enskilt viktigaste frågan för att öka den enskilde individens egenmakt och frihet. Vi tror inte, som stora delar av det socialistiskt präglade vänsterblocket, att ett förbud mot vinster i välfärden är rätt åtgärd för att komma tillrätta med våra demografiska utmaningar. Vi tror inte heller på ökande skatteuttag som huvudsaklig finansieringsmodell.
Frågan om att höja pensionsåldern har blivit allt mer aktuell, vilket vi ser som rimligt då vi, som tidigare nämnt, lever allt längre. Kommunerna kan bidra genom att bli bättre på att tillvara den äldre arbetskraften, genom exempelvis omskolningsinsatser i yrkesutbildningar. Alla som kan och vill bör också få möjligheten att bidra till arbetslivet.