Total idè:
1) Meddelanden Inga meddelanden
Självständigt arbete i miljö- och vattenteknik 15 hp
Sammanfattning:
Dokumentet innehåller främst de kommentarer som gruppen fick under sin presentation av projektplaneringsredovisningen.Arbetet med förstudien fortsätter enligt planen.
Presentationen av projektplanen gick bra!
Renskriven sammanfattning av kommentarer från Cecilia och Marcus:
- Metod och planering
Projektgruppen behöver definiera hur man kan avgöra en lösnings “hållbarhet” så att lösningar kan jämföras med varandra och “hållbaraste” lösningen kan lyftas fram.
Metoden bör alltså byggas så att vi kan säga vad som är mest hållbart och vikta olika lösningar mot varandra. I detta fall kan det vara lämpligt med en hållbarhetsmodell med parametrar som vi kan använda för att kvantitativt bestämma vad som är hållbarare/mindre hållbara lösningar. Dessa parametrar måste sedan kunna graderas på något sätt, exempelvis via sifferkodning, färgkodning, diagram eller liknande. Huvudsaken är att
hållbarhetsmodellen blir pedagogisk och användbar. I en PPT på studentportalen står om en MIFO-metod som kan vara till inspiration.
Kursledningen tipsade om följande bygge av metoden:
Ifall resultatet ska kunna påvisa vad som är mer eller mindre hållbart utifrån ett flödesdiagram/schema behöver gruppen fundera över vilka data som kan illustreras i diagrammen och användas för att bedöma hållbarhet för att veta vilken information som eftersöks. Alltså kan metoden gärna skrivas “baklänges”.
Vidare tipsade kursledningen om att använda den nya utvecklade metoden till att skriva ett lite mer detaljerat ganttschema så att arbetet kan flyta på bättre. Den 29 april ska metoden vara så väldefinierad så att det går att jobba med den. Då ska även ett första utkast av
“hållbarhetsmodellen” vara klart.
- Val av ramar inom projektet
Det är troligtvis till projektgruppens fördel att fokusera på just fem specifika byggnader i boländerna. Hittar man sedan motsvarande hus på någon annan plats kanske projektets resultat kan tillämpas även där. Att dokumentera byggnaderna och området med fotografier verkar vara en bra idé så att gruppen vet och kan minnas hur det ser ut på platsen. När gruppen vet vilka hus som ska ingå i arbetet kommer det hela bli mer konkret.
- Förstudien
Till förstudien är tanken att gruppen ska öka sin grundkunskap inom området. Studien kan vara mycket bredare än den slutgiltiga rapporten. Ett tips är att tänka på vad som kommer behövas i fråga om kunskap för att arbetet ska kunna göras bra. Tanken med förstudien är också att ge återkoppling på gruppens skrivande och källhantering.
Kanske görs en avgränsning till vissa material i slutrapporten, dock inte i förstudien. Efter förstudien kan frågeställningarna eventuellt anpassas till vad som verkar mest aktuellt att undersöka.
Efter genomförd förstudie ska gruppens metoder och frågeställningar revideras.
Varje vald metod ska kunna kopplas till en frågeställning. Gruppen bör fundera på “Kan vi svara på den här frågan med den valda metoden? Om inte bör metoden anpassas alternativt frågeställningen ändras.
3) Ändringar och åtgärder/uppgifter
Varje L-rapport till förstudien ska vara klar innan den 22/4-2020. Då ska själva förstudien börja skrivas samman.
4) Till nästa gång
Alla ska ha jobbat vidare enskilt med sin del av förstudien.
Självständigt arbete i miljö- och vattenteknik 15 hp
Sammanfattning:
Dokumentet innehåller minnesanteckningar från det andra mötet med STUNS och kommunen (dvs uppdragsgivaren). I dokumentet finns tips på hur vi kan gå vidare med arbetet bl. a. gällande metodkonstruktion, kontakter och information om de fem byggnaderna i främre boländerna.Kommunen och STUNS verkar nöjda med vårt arbete med projektplaneringen och ser med spänning fram emot fortsättningen av arbetet. Mötets syfte var främst att ge oss kontakter att använda i förstudien (som gruppen just nu jobbar på) samt senare till själva slutrapporten.
Arbetet löper fortfarande enligt planerna.
3) Ändringar och åtgärder/uppgifter
Antecknade kommentarer från mötet:
● Metod och modellbygge:
- Anders tipsar om att det finns en modell för deklarering av byggmaterial som IVL tagit fram. Den är öppen och handlar om byggmaterialval, främst för nybyggnationer men innehåller klimatdeklarationskrav som kanske kan vara till nytta.
- Anders föreslår att man som kontrollfråga i metoden kanske kan höra sig för på företagen hur de ställer sig till att återvinna, om de ser det som möjlighet.
Riksbyggen kan säkert ställa upp på det.
- Anders tycker det känns lite som man pratar om hur mkt material man kan återanvända, men finns ju andra värden också som exempelvis
köksinstallationer som skulle kunna tillvaratas. Typ återanvändning av gamla fina dörrar. För att få återvinningsgrad/återbruksgrad krävs en marknad även för de andra delarna.
- Fredrik tycker gruppen ska presentera sin vy: vad tycker vi kommunen kan kräva av företagen? VIlka värden ser vi? Vad bör bevaras? Finns det projekt nationellt och internationellt som gjort något liknande?
- Karolina tycker projektplaneringen verkar bra, gedigen och ordningsam.
- Vad gör man av tegel från ett hus från 58? Det är vad den lokala avfallstrappan ska tala om.
- Åk ut och bilda er en egen uppfattning. Det är på plats som man kan intervjua och göra så mycket mer. Vad kan man prata med dem om? Att prata med människorna är jätte värdefullt.
- Vore drömscenario om vi kan säga vad kommunen kan kräva av de som ska bygga nytt och att sätta värden på det som finns.
● Info om de fem byggnaderna:
- Man får titta i kommunarkivet (bör även finnas digitalt) för att få information om byggnader. Då går man på fastighetsbeteckning och kan få ut kopior på ritningen. Ibland finns både arkitekt- och konstruktionsritningar (som är mer detaljerade gällande material).
- Förhoppningen är att de fem byggnaderna har fått bygglov innan de byggdes och tar man inte de äldsta husen bör man kunna hitta byggnadshandlingar i arkivet. Inga konstigheter, bara att gå till kommunen och fråga. Titta på kommunens hemsida.
- Anders vet inte om rivningsplan finns tillgänglig för oss eftersom de uppkommer i ett sent skede. Eventuellt finns rivningsklara byggnader i området men det är ovisst. Anders kan ta reda på det.
- Kan vara bra att åka till platsen och få en egen uppfattning om vad för slags byggnader det är. Om det finns på kommunens hemsida brukar det stå vem som jobbar med det.
- Om man vill gå och välja byggnader själv i området kan man kolla upp
adresserna och sedan hitta fastighetsnumret för att hitta mer info. Om detta tar för mycket tid kanske det finns material från liknande arbeten, typ vad som brukar finnas i ett vanligt hus från samma tidsperiod.
● Kontakter:
- Karolina har skickat ett mail till gruppen med kontakter som kan tänkas vara relevanta för arbetet. Mailet kan hittas i den gemensamma drive-mappen.
- Anders tipsar om att STENA recycling borde ha koll på rivningsmassor.
- Titta annars på vilka kontakter som materialvalsgruppen använder sig av.
- Titta på sidan Resource, se vidare anvisningar i Karolinas Mail.
- Arkitekter kanske inte sysslar så mkt med rivning, men däremot hur man återvinner hela byggnader som de står och bygger om dem. Jämför man det med boländerna där byggnaderna kommer rivas blir det en annan aspekt.
- Anders kan skaka fram fler kontakter kring vad som händer i boländerna.
- Uppsala Växer -> främre boländerna.
https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/framre-bolanderna/ “Om du har frågor till projektledningen kan du skicka e-post till Gustav.Hector@svefa.se .”
- Eftersom vi inte kan så mkt materialvetenskap kan det vara bra att ha kontakt med de stora företagen inom rivning så man får en känsla för flöden. Vart, hur, vem gör det osv.
4) Till nästa gång
Nytt möte bestäms till onsdag 10-11 nästa vecka. Till dess ska Karolina, Fredrik och Anders bjudas in till det mötet via den delade kalendern.
Självständigt arbete i miljö- och vattenteknik 15 hp
Dagordningen för projektgruppsmöten (och andra möten)
1) Meddelanden
Alla tycker det har gått bra med deras del på förstudien, och börjar bli klara med sin gemensamma del. Har varit lite svårt att hitta information i gruppen, men vi känner att man lär sig eftersom. Alla är fortsatt taggade på projektet!
2) Lägesrapport
Monica undrar hur det går med förstudien. Alla är relativt klara med sin del, och vi kommer ägna onsdag-fredag att sammanställa våra gemensamma resultat.
Det är svårt att få exakta bygglov på byggnaderna i Främre Boländerna som vi är
intresserade av, det tar tid och kommer troligen kosta pengar. I byggloven står det vad de olika byggnaderna innehåller för material. Om vi inte får tillgång till den här
informationen kommer vi få göra en egen bedömning. Anders säger att det bara är att gå in på kommunens hemsida, vilket inte visar sig vara så lätt. Vi har pressat honom att prata med sina kontakter, och vi ska få ett klarare besked imorgon på mötet med kommunen.
Går inte det får vi hitta andra idealhus som exempel att jämföra med troligen. Vi får kolla med honom på mötet imorgon och där bestämma hur vi ska gå tillväga.
3) Ändringar och åtgärder/uppgifter
Vi får reda på av Monica att vi ska ha någon form av metodbeskrivning där vi beskriver hur vår förstudie har gått tillväga. Det får vi diskutera hur vi lägger upp det imorgon när vi sammanställer våra resultat. Vi bör även redan nu titta på strukturen på hela rapporten där vi lägger en struktur och förslagsvis delar upp detta.
Ett nytt möte är bestämt med Monica den 28:e april klockan 14:00. Vi kommer även träffas imorgon i gruppen 9:15 och börja sammanställa våra olika delar av förstudien.
Utgående från lägesrapporteringen diskuteras och beslutas om vad som ska göras. Varje beslut ska ange vem som ansvarar för att arbetet genomförs. Varje beslut om ändring, åtgärd/uppgift ges ett löpnummer och förs in i ärendeloggen.
4) Till nästa gång
Inget speciellt, Ellen och Sara jobbar på med sina delar av rapporten. Johan, Disa och Alice börjar imorgon på morgonen med att lägga ihop allas delar till en stor förstudie.
Vid protokollet Johan Wallsten
Justeras Disa Ekholm
Självständigt arbete i miljö- och vattenteknik 15 hp
Tredje möte med Uppsala Kommun och STUNS
Dagordningen för projektgruppsmöten (och andra möten)
1) Meddelanden
Inget särskilt, arbetet fortlöper som vanligt. Vi känner att vi ligger bra till i vår planering.
2) Lägesrapport
Arbetet med förstudien löper på bra och alla gruppmedlemmar börjar bli klara med sina L-rapporter.
Vi har stött på problem med att få ut info om byggnaderna i boländerna (verkar både kosta pengar och ta lång tid).
Det börjar trilla in svar på mailen till sakkunniga inom området. Mötet med Max som skulle varit i eftermiddag skjuts dock upp till nästa vecka.
Gustav Hector (ansvarig för projektet) har svarat på mailet och kan eventuellt lotsa vidare till byggherrarna.
Arbetet fortsätter med att sätta samman samtliga L-rapporter till förstudien (G-rapporten).
3) Ändringar och åtgärder/uppgifter